lördag, mars 21, 2009

Skattechocken på jordbruket överraskar - analys och tabell

Av mina tidigare inlägg här på bloggen framgår tydligt att jag såsom varm anhängare av alliansregeringen stöder inriktningen i världens mest ambitiösa klimatproposition!

Men att jag inte förstår hur regeringen resonerar om jord- och skogsbrukets skatt på traktordieselolja. Självfallet ska de gröna näringarna ta sin del av ökade CO2-skatter, men proportionen måste ändå vara rimlig och i nivå med länderna inom EU.

Så är det tyvärr inte.

Sveriges bensinpris och bensinskatt ligger bland de högre inom EU men inte särklassigt högst.
Och Sveriges generella skatt på dieselolja ligger bland de högre inom EU men inte särklassigt högst.

Den tunga industrin i Sverige har i praktiken ingen skatt på sin elektricitetsanvändning vilket är gynnsammare än i andra länder, och här föreslår regeringen inga initiativ för att analogt med jordbruket stegvis gå före med skattehöjningar för att stimulera andra länder att följa efter.
Inte heller föreslås dubbelt så höga CO2skatter som andra EU-länder på bensin i detta syfte.

För de gröna näringarna resonerar man däremot annorlunda.

Jordbruket inom alla EU-länder har en nedsättning av CO2-skatten på diesel på upp till 4-5 kr per liter (eller har helt enkelt ingen sådan skatt). Sverige har sedan 2005 en nedsättning på 2kr och 38 öre per liter, som riksdagen i bred enighet beslutade på Göran Perssons förslag.

Nu vill den borgerliga alliansregeringen under en sexårsperiod ta bort huvuddelen - 1,48 kr/l av nedsättningen -, samtidigt som man höjer energiskatten på diesel med 0,40 kr/liter. Det innebär en skattehöjning för jord- och skogsbruket på 750 miljoner kronor, vilket är mycket pengar eftersom det motsvarar hela 13 procent av jordbrukets samlade nettoinkomst.

Hur är då skattebelastningen på diesel för det svenska jordbruket jämfört med jordbruket i övriga EU-länder. Och jag vill framhålla att det svenska jordbruket konkurrerar inte med svenska industrier eller åkare utan med bönder i andra EU-länder.

Den effektiva dieselskatten för det svenska jordbruket ligger idag näst högst inom EU med de allra flesta länder mycket långt bakom. 20 EU-länder har en effektiv dieselskatt på mellan 0 och 1 kr per liter. Tyskland, Sverige och Slovakien i den absoluta tätgruppen ligger däremot runt 2 kr per liter. (se tabell längst ner).

Nu föreslår den borgerliga alliansregeringen att den effektiva skatten på det svenska jord- och skogsbrukets dieselolja – som redan ligger högre än övriga EU-länders relativt hur Sverige beskattar bensin och diesel generellt i förhållande till dessa – nästan fördubblas till ca 4 kr per liter under en sexårsperiod.

Sverige kommer då att ha en dubbelt så hög dieselskatt på jordbruket som de därnäst följande två länderna, och den kommer att vara många gånger större än den genomsnittliga EU-skattenivån.

Tyskland har idag en något högre skatt på traktordiesel än Sverige, men där vill Fredrik Reinfeldts systerparti sänka den av konkurrenskraftsskäl.

Svenska LRF har reagerat på att alliansregeringen vill fördubbla denna skatt, trots att Sverige redan ligger näst högst inom EU, och menar att det riskerar att hota det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Denna är redan låg i en EU-jämförelse och den svenska produktionen av t ex mjölk, nötkött och grisar har sjunkit kontinuerligt de senaste decennierna, särskilt i glesbygden.

Regeringen bedömer tydligen att övriga EU-länder sannolikt kommer att följa Sveriges exempel och dubbla eller mångdubbla sina dieselskatter på sex år, trots att Tyskland t ex snarare verkar gå åt andra hållet. Jag tvivlar mycket starkt på detta eftersom Frankrike och andra länder har en tydlig tendens att slå vakt om ett livs- och konkurrenskraftigt jordbruk. Och med en allt friare konkurrens för livsmedel inom EU blir det mycket avgörande att det egna landets jordbruk inte belastas av konkurrenssnedvridande särskatter.

Därför lade jag själv och LRF och centerpartiet mycken tid och kraft för att få bort de chockhöjda skatter på jordbruket som s-regeringen införde i samband med Sveriges EU-inträde. Detta arbete rönte framgång genom de betydande nedsättningar som genomfördes år 2000 och år 2005.

Därför känns det som jag antytt mycket överraskande med denna isolerade skattehöjning på just det svenska jordbruket i klimatpropositionen. Inte minst eftersom alliansen gick till val på att sänka skatterna på jordbruk och småföretag för att öka deras konkurrenskraft och skapa tillväxt och jobb.

De ökade drivmedelsskatterna för jord- och skogsbruket slår hårt mot både den volymbaserade produktionen och mot glesbygdsföretagen med långa transportavstånd och mot den traktorintensiva animalieproduktionen

Avsikten med skattehöjningarna är givetvis att jordbruket ska övergå från traktordiesel till förnybara drivmedel, ska effektivisera dieselanvändningen och ska ändra beteende genom att köra mindre traktor.
Min uppfattning är att drivmedelskostnaden redan upplevs betungande för jordbruket och att utrymmet för effektivisering och att köra mindre redan är anspråktaget i betydande grad. Inriktningen på mer förnybara drivmedel är självfallet helt riktig men för genomsnittsföretagaren är tidsperspektivet 6 år för kort för att ställa om till andra bränslen.

Regeringen behandlar i en enda nyckelmening frågan om kompensation för de kraftiga skattehöjningarna inom samtliga områden;

” Framtida skattehöjningar på energi- och
miljöområdet för företag bör balanseras av sänkningar av
företagsbeskattningen så att den sammanlagda skatten för företagen inte
ökar.”

Oron inom jordbruket är uppenbarligen att dessa förslag återstår att utforma och besluta, liksom att skattesänkningarna kan vara svåra att utforma så att de som drabbas av höjningarna träffas av skattesänkningarna.

Jag begriper inte att regeringen vill ta bort den nedsättning av skatten på jordbrukets dieselolja som den socialdemokratiska regeringen genomförde för bara 4 år sedan, mot bakgrund av den verklighet jag redovisat ovan och skattejämförelsen nedan. Här borde ett omtag göras!

För det andra måste självfallet de aviserade sänkningarna av företagsbeskattningen snarast preciseras så att full kompensation med rimlig träffsäkerhet erhålles.

Och för det tredje är jag övertygad om vikten av att införa kontrollstationer inför skattehöjningarna, så att dessa endast genomförs om EU-länderna i övrigt följer efter och/eller skatteväxlingen fungerar på ett anständigt sätt.


Dieselskatt i jordbruket år 2008 Euro/100 liter
(enligt sammanställning från Lantbrukarnas Riksförbund)

Tyskland 25,56* (över 10 m3 ca 47 euro)
Sverige 20,00
Slovakien 20,00

Slovenien 15,10
Storbritannien 12,40

Österrike 9,80
Italien 9,20
Polen 8,80
Finland 8,35
Holland 7,70
Estland 6,13
Irland 4,63
Grekland 2,10
Belgien 1,80
Frankrike 0,66
Danmark 0,33
Tjeckien 0,14
Spanien 0,08
Ungern 0,07
Cypern 0,00
Portugal 0,00
Malta 0,00
Luxemburg 0,00
Litauen 0,00
Lettland 0,00

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,
Skicka en kommentar