Sveriges försvarskostnader i underkant

Jag har sedan ca 2008 återkommande pekat på att Sveriges försvarskostnader i procent av BNP har sjunkit från 2,5 procent på 1980-talet till under 1,2 procent, några länkar som visar det här och här och här och här och här.

Det kändes som en bekräftelse när SvD toppade hela första sidan med en jämförelse mellan länders försvarskostnader i procent av BNP som ett stapeldiagram (hittar ej länk till just detta, men ändå något närliggande i SvD i somras).

Jag har också pekat på att Sverige på 1980-talet låg högst av de nordiska länderna men att vi nu ligger i botten, vad gäller försvarskostnader i procent av BNP.

En del motdebattörer har menat att måttet är inexakt och knappeligen bör användas. Jg menar alltjämt att det är ett internationellt vedertaget sätt att jämföra länders försvarsansträngningar, och relevant att använda.

FOI har nu kommit med en purfärsk intressant rapport som jämför just försvarskostnader i procent av BNP, och som bekräftar den bild jag sedan länge har givit!

Tillagt 22.40: Jag glömde ju att säga mitt eviga mantra, FOI-rapporten underbygger ju verkligen den andra punkten jag alltid för fram, Sverige behöver analysera sina militära samarbeten och hur de bör utvecklas, eller ej.
I försvarsberedningen kommer jag att driva på för att analyser ska göras över hur samarbetet i Norden kan utvecklas, givet läget idag men även i ett tänkt läge med hela Norden alliansfritt respektive med i Nato.





 

Invektiv från Naturskyddsföreningens ordförande

Jag har i inlägg här på bloggen och i debattartiklar kritiserat och även säkert provocerat SNF och MP för - som jag menar - deras hyckleri ifråga om det svenska jordbruket. Istället för att stå sida vid sida med Centerpartiet och stärka det svenska jordbruket i sin helhet mot lågprisimporten från länder med sämre miljö- och djurskyddshänsyn, så kallar man föraktfullt det dominerande miljövänliga svenska jordbruket för "giftjordbruket" (Mikael Karlsson) och lurar människor att tro att Sveriges och världens jordbruk kan mätta världen utan t ex mineralgödsel. Man förespråkar i praktiken import av ekokyckling från Thailand och ekokött från t ex Brasilien, Danmark och Österrike m fl länder istället för att sluta kretsloppen och stärka den biologiska mångfalden i Sverige genom att ge det världsledande svenska jordbruket bättre förutsättningar.

Ordföranden i Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) har i twitterbudskap till sina 1.000-tals följare raljerat på det mest extrema sätt mot mig och mot Centerpartiet.

Han har också på ett närmast statsmannalikt sätt (NOT) fördömt mig och Centerpartiet i följande debattinlägg i lantbrukstidningen ATL den 16 oktober.:

" Riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C) har i en rad artiklar i dagspress redovisat Centerpartiets syn på olika jordbruksfrågor. Han slår ett slag för ett svenskt jordbruk med miljögifter, läckande handelsgödsel och genmodifierade organismer, samtidigt som han varnar för import av ekologiska produkter från bönder i utvecklingsländer.

Jag kan bara beklaga att Centerpartiet på detta sätt numera tror att landsbygden kan räddas med intensifiering och protektionism, som om det skulle stärka svenska bönder på marknaden eller hjälpa människor som lever i fattigdom. Omsvängningen går dock hand i hand med att Centerpartiet på senare tid förordar kalhyggen, tillåter förgiftad fisk till barnfamiljer, fördyrar naturvården, privatiserar allmänhetens stränder, driver fram storskalig jakt på utrotningshotade djur och sänker miljöbudgeten i sin helhet.

Danielsson kan känna sig fullständigt trygg i att Naturskyddsföreningen kommer att fortsätta debatten med Centerpartiet om detta.

Mikael Karlsson
Ordförande Naturskyddsföreningen"

 

Jag replikerar i ATL den 2 november:

"

"SNFs varumärke solkas

Jag har kritiserat Naturskyddsföreningen för att inte stå upp för det svenska miljövänliga jordbruket i sin helhet, när det sedan lång tid förlorat mark och importmaten väller in. Jag vill se SNF på barrikaderna tillsammans med Centerpartiet för att vända denna negativa utveckling.

Tyvärr har SNFs ordförande istället föraktfullt raljerat över det svenska ”giftjordbruket”, trots att det jordbruk som står för ca 95 procent av livsmedelsproduktionen i vårt land är världsledande på miljö och djurskydd genom våra stränga lagar, vårt kalla klimat och goda etik.

I sitt debattinlägg i ATL slår Mikael Karlsson nya rekord i osaklighet mot Centerpartiet, som tyvärr ytterligare kommer att stöta bort moderna miljövänner från föreningen, vilket jag starkt beklagar. Centerpartiet driver miljöfrågorna kraftfullt vilket för livsmedelsproduktionen innebär dels att stötta den viktiga nisch och spjutspets som ekojordbruket är, men också att ge det dominerande miljövänliga jordbruket bättre förutsättningar att konkurrera med den växande matimporten från länder med lägre miljö- och djurskyddskrav än i Sverige. Tyvärr bryr sig inte SNF om detta.

Jag begriper inte hur det kan vara bättre för kretslopp och biologisk mångfald i Sverige att importera nötkött från Brasilien och Österrike, samt kyckling från Thailand, vilket t ex Göteborgs kommun nu gör med SNFs goda minne. Och jag förstår inte hur Mikael Karlsson vill ersätta svensk mat med ekoimport från Afrika där ju maten inte räcker till.

Jag hoppas att Naturskyddsföreningen nyktrar till så att jag och många moderna miljövänner med mig åter kan känna oss välkomnade som medlemmar!

Staffan Danielsson

Riksdagsledamot (C)"

Jag menar verkligen den sista meningen. Jag begriper inte hur den anrika Naturskyddsföreningen utvecklats i så radikal riktning att moderna miljövänner allt oftare känner sig utestängda och inte välkomnade som medlemmar. Tror SNFs ordförande verkligen att han rekryterar nya medlemmar genom att utmåla över 90 procent av de svenska bönderna som miljömarodörer, och genom att förespråka import av mat från andra kontinenter  istället för att stötta det miljövänliga jordbruket i Sverige som ligger i täten tack vare de stränga regelverken, vårt kalla klimat och goda etik.

Jag vill rikta en vädjan till SNF att nyansera sitt språkbruk och bredda sitt arbete så att fler vänner av natur och miljö åter kan överväga att ansluta sig, inklusive mig!

Låt mig slutligen kort bemöta Mikael Karlssons sanslösa påståenden och invektiv:

* "Det svenska giftjordbruket". Allt jordbruk innebär plöjning och bekämpning av ogräs, skadeinsekter och svampsjukdomar på olika sätt. Självklart ska kemiska bekämpningsmedel utvecklas så att de blir allt skonsammare och självklart är det bra om andra metoder successivt kan ersätta dem. Det svenska jordbruket ligger väl framme i det arbetet.

* Jag accepterar handel med livsmedel, självklart. Och jag har aldrig diskuterat förbud mot import av ekomat från "fattiga kvinnor i Afrika", som Mikael Karlsson påstår. Däremot har jag starkt kritiserat SNFs och MPs påståenden att Afrikas (och världens) jordbruk kan mätta världen utan att någon mineralgödsel, några kemiska bekämpningsmedel eller några växtsorter som förädlats med hjälp av genteknik används. Jordbruket i Afrika producerar nästan lika lite per hektar idag som för 50 år sedan, och Afrikas magra jordar behöver oftast tillförsel av mineralgödsel för att kunna flerdubbla sin avkastning. Jag är självklart positiv till att växtnäringstillförsel med mineralgödsel sker så resurseffektivt som möjligt, liksom att odlingen sker med resurseffektiva odlingsmetoder vad gäller växtföljder, baljväxter och bekämpning av ogräs, skadeinsekter och svampsjukdomar. Men därifrån till att säga blankt nej till varje kg mineralgödsel, till alla kemiska bekämpningsmedel och till varje växtsort som förädlats med hjälp av genteknik är vägen lång. Det gör SNF och MP och det gör deras linje så verklighetsfrånvänd och extremt radikal. Ett blankt nej till modern teknik i jordbruket enligt ovan skulle öka världssvälten och att intala människor att det är fullt möjligt inom överskådlig tid är ansvarslöst, anser jag.

* Mikael Karlsson påstår att "handelsgödsel läcker". Allt jordbruk innebär självfallet visst läckage nedströms, det är oundvikligt. I detta avseeende är inte ekojordbruket bättre, snarare kan det läcka mer, i varje fall per ton producerad mat, genom att jorden laddas med kväve från kvävefixerande grödor utan att det finns en etablerad gröda redo att ta upp näringen. Därtill bygger ofta ekojordbruket på djurhållning och tillförsel av stallgödsel. också det med läckagerisker. Mineralgödsel tillförs etablerade grödor som i hög grad tar upp den tillförda växtnäringen.

* Mikael Karlsson lägger också Centerpartiet till last att timmerskogar huggs ned, att strömming får fiskas och säljas längs norrlandskusten, att strandskyddslagen mjukats upp i glesbygder med mera. Centerpartiet är ett modernt miljöparti som ständigt kämpar för resurshushållning och miljö, och för en levande och livskraftig landsbygd. Detta innebär självfallet ständiga avvägningar, där SNF driver på utifrån en renodlad "naturskyddsprofil". All respekt för det, men ett politiskt miljöparti som Centerpartiet måste också väga in en helhet där t ex ekonomi och sysselsättning beaktas, och kanske lite mer än vad SNF skulle vilja.

* Slutligen, vad gäller svensk och global livsmedelsförsörjning, jag upprepar att jag gärna diskuterar detta med SNF och andra var och när som helst i hela Sverige!

 

Ge oss rätten till en värdig död

Jag har skrivit flera motioner och en interpellation kring frågan om den enskildes rätt att kunna välja att somna in/dö i förtid vid svåra lidanden i livets slutskede.

Idag skriver jag om detta tillsammans med ordföranden i föreningen rätten till en värdig död, professor Stellan Welin vid Linköpings Universitet, på Östgöta Correns debattsida.

Jag är utomordentligt medveten om att frågan är svår och känslig, liksom att läkarkåren ofta landar i att det är dem förunnat att fatta avgörande beslut i dessa frågor utifrån regeln att människan själv inte  ska kunna besluta om dem enligt gällande regelverk.

Jag välkomnar som alltid dialog kring detta, varsågod att kommentera! Känt är dock att den uppfattning som jag förespråkar vid enkätundersökningar brukar få ett stort stöd.

Stellan Welin, Kjell-Olof Feldt och min riksdagskollega Eva Flyborg skriver också på SvD Brännpunkt.

Eva Flyborg skriver också på sin blogg, bl  a om den riksdagsmotion vi gemensamt har lagt några stycken.

Bra om vargar av Lena Ek!

Efter underlag från forskare har Naturvårdsverket redovisat hur många vargar som under olika förutsättningar behövs i Sverige för att upprätthålla en livskraftigt vargstam.

Idag torde det finnas kanske 300 vargar på väg mot betydligt fler, vilket föranleder oro och bekymmer för befolkning och gröna näringar i t ex Värmland, Bergslagen och Dalarna.

Naturvårdsverket nämner antalet 380, men redovisar också i materielet följande:

"Om den svenska vargstammen ska bestå av 180 vargar krävs betydligt högre invandringstakt än hittills och kontinuerligt fortsatta aktiva åtgärder för genetisk förstärkning".

Miljöminister Lena Ek är en kraftfull och tydlig politiker och uttalade snabbt sin och alliansens ambition att inrikta målsättningen på det lägre alternativet.

Centerpartiets vice ordförande Anders W Jonsson har understrukit Centerpartiets utgångspunkter i denna fråga.

Naturskyddsföreningen och rovdjursföreningen är upprörda och skickar genast brev till EU att man ska gå emot Sveriges möjlighet att bestämma i denna fråga.

Jag anser att denna fråga i första hand är en fråga för Sverige och för dem som bor i de vargtäta områdena. Egentligen är ju vargens naturliga livsrum i mycket Norrlands inland, men det kommer i konflikt med rennäringen och därför finns vargstammen främst i mellansverige.

Det är utmärkt att Lena Ek så tydligt sätter ner foten för regeringens räkning, och jag ser hennes besked som en rejäl framgång för Centerpartiet i denna viktiga fråga, och det visar vilken modig och stark politiker som Lena Ek är! Visst ska det finnas varg i Sverige, men i begränsad omfattning så att landsbygdsbefolkningens tillgång till skog och mark för sig själva och sina näringar inte inskränks i alltför hög grad.





 

Låt en livsmedelsberedning arbeta för att stärka jordbrukets förutsättningar!

Samtidigt som 800 miljoner människor hungrar och världens matproduktion enligt FAO behöver öka med 60 % till år 2050 framförallt genom ökad hektaravkastning, så minskar den svenska produktionen av mjölk, nötkött och griskött stadigt sedan 25 år. Matimportens andel av konsumtionen i Sverige nu närmar sig 50 procent, mest i EU.

Detta är allvarligt för både Sveriges förmåga att sluta kretsloppen och värna biologisk mångfald genom att utnyttja produktionskraften i våra åker- och betesmarker,  och för att Sverige istället för att använda sina förnybara åker- och betesresurser till en miljövänlig produktion i världstät ökar sin import på en allt knappare världsmarknad.

Jag har på min blogg och i debattartiklar redovisat vilka åtgärder jag ser som nödvändiga för att vända utvecklingen, nämligen en parlamentariskt livsmedelsberedning, nya riksdagsmål och en bred kraftsamling!

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har nu förtjänstfullt i årets budgetproposition redovisat att livsmedelsproduktionens utsatta läge ska utredas i syfte att ta bort hinder och utveckla möjligheter att vända utvecklingen. Jag har givit honom och hans departement stark credit för detta, och även förmodat att han har fått argumentera kraftfullt för detta i regeringen mot framförallt finansen.

Varför tvekar då krafter inför att utreda mål och medel för Sveriges framtida livsmedelsproduktion- och -försörjning? Skälet torde vara enkelt, Sverige är ett litet exportberoende land där näringslivet i sin helhet ska ha goda förutsättningar och sen får dess styrka på marknaden avgöra. Och ingen enskild näring behöver särskilt utredas, jordbruk och matproduktion är bara en bland andra.

Så tror jag att den rätt ytliga resonemanget kan föras. Men jag håller inte alls med.

Min uppfattning är att jordbruk och livsmedelsproduktion och matförsörjning är en alldeles särskild verksamhet av grundläggande betydelse för varje land. Det handlar om vårt dagliga bröd (och mjölk och kött mm) som vi ständigt måste ha, och det handlar om hur vi ska använda och utveckla den allra viktigaste naturreursen här på jorden, där åkrar och betesmarker med hjälp av solen och fotosyntesen uthålligt producerar det som människan behöver allra mest, daglig föda!

Låt mig här på bloggen redovisa hur jag resonerar när jag kommer till slutsatsen att det vore oerhört bra om den utredning som Eskil Erlandsson aviserar t ex kunde bedrivas i form av en parlamentarisk livsmedelsberedning.

Det finns redan en parlamentarisk (en ledamot från varje parti) försvarsberedning och en dito miljömålsberedning. Dessa två områden har ansetts så viktiga att lyfta fram och diskutera med riksdagens alla partier i syfte att hitta så bred samsyn som möjligt att beredningar har tillsatts. Både på miljö- och försvarsområdet finns också en grundläggande uppfattning att miljön ska värnas och att Sverige behöver ett brett förankrat försvar.

Försvarsmaktens del i försvarsbudgeten är drygt 40 miljarder, och antalet soldater uppgår till runt 50.000.

Den svenska jordbruksnäringen och livsmedelsindustrin med spinoffnäringar omsätter flerdubbelt mer och berör många hundratusen människor. Dessutom har denna sektor en avgörande betydelse för vår dagliga föda, för landsbygdens utveckling, för miljö- och kretslopp och biologisk mångfald, och för livsmedelssäkerhet vid kriser (militära och civila) och katastrofer.

Därför utreder andra länder som en självklarhet hur man genom en samlad livsmedelsstrategi - och självfallet inom de regelverk som WTO och EU uppställer - kan ge sin livsmedelsproduktion de allra bästa förutsättningar. Storbrittannien har gjort detta, och Danmark ska enligt uppgift just börja.

Motivet för att tillsätta en parlamentarisk livsmedelsberedning är alltså utöver de redovisade om näringens och frågans betydelse det faktum att situationen är allvarlig för framförallt den svenska mjölk- och köttproduktionen som minskat med uppåt 30 % på 25 år.

Poängen med att tillsätta en livsmedelsberedning är att markera frågans allvar och stora betydelse för Sverige, och angelägenheten av en bred samsyn för att utvecklingen ska kunna vändas samt en förhoppning om att det ska finnas möjligheter att i beredningen få till stånd en sådan samsyn.

Jag är luttrad efter att själv med många andra i flera decennier ha kämpat för att ge det svenska jordbruket sådana förutsättningar att dess konkurrenskraft skulle vara tillräcklig för att stå emot importkonkurrensen och hålla landskapet levande och öppet samt ge råvara till en växande livsmedelsindustri. Så har det inte blivit, tvärtom.

Uppgiften att vända utvecklingen tror jag är så stor att jordbruksnäringen och företagarna klarar den inte ensamma, inte heller Centerpartiet eller t o m alliansen kanske räcker till för detta.

Därför vore en livsmedelsberedning en stark signal till alla de som skulle ingå i den som politiker och sakkunniga att läget är allvarligt. Och tro mig, analysen som kommer att visa detta behövs och är inte fullt ut känd och insedd av alla aktörer. De som skulle ingå i en sådan beredning vore utöver en från varje parti i riksdagen representanter för näringen, industrin, handeln och kanske någon konsument- eller miljöorganisation.

Jag tror också att det finns förutsättningar för att i en sådan beredning komma fram till en samsyn om livsmedelsproduktionens stora betydelse och om vikten att förbättra jordbrukets förutsättningar för att vända utvecklingen. De allra flesta aktörer har en positiv vilja till detta, även om en del av deras förslag - t ex att höja skatterna för jordbruket - är direkt contraproduktiva. Förhoppningsvis ska arbetet i en livsmedelsberedning få dem att inse detta!

Beredningens uppgift är alltså att analysera jordbrukets och livsmedelsproduktionens situation, med bäring även på energiproduktionsaspekterna. Den ska analysera hindren för tillväxt och hur de ska undanröjas samt vilka ytterligare möjligheter det finns att stärka sektorns konkurrenskraft så att den kan tillväxa istället för att minska. Ett led i detta är en översyn av skatter och regelverk i förhållande till andra EU-länder i syfte att förenkla och öka konkurrenskraften.

Beredningen ska föreslå nya bredare riksdagsmål för jordbruket, de nuvarande är alltför snäva och allmänna. Den ska också söka enas om en bred kraftsamling med alla berörda aktörer för att inom WTOs och EUs ramar göra allt som är möjligt för att påvisa fördelarna med närproducerad mat som inom goda miljö- och djurskyddsregler sluter kretsloppen och stärker landsbygd och biologisk mångfald. T ex bör handeln åta sig att lyfta fram detta liksom näringen och livsmedelsindustrin m fl, och t ex bör kommuner, landsting och myndigheter med flera åta sig att av all kraft arbeta för att i sina upphandlingar uppställa kvalitetskrav på god miljö- och djuromsorg!

Det blev rätt långt, varav hjärtat är fullt! Summeringen är att livsmedelsproduktionen är betydelsefull för Sverige, det är ett samhällsintresse att den ges förutsättningar att tillväxa, en förutsättning för detta torde vara en rejäl utredning helst i formen av en livsmedelsberedning som analyserar situationen och föreslår nya riksdagsmål samt identifierar tillväxthinder och föreslår åtgärder för att förbättra jordbrukets förutsättningar att konkurrera. Beredningen bör också söka enas om en bred kraftsamling där berörda aktörer gör egna åtaganden och samverkar.
















 

MPs extrema positioner bör granskas!

Ok, rubriken är lite tillspetsad, men har tyvärr flera poänger.

Miljöpartiet gör anspråk på att vara regeringsfähiga, trots en energi- och utsläppspolitik som skulle driva svenska industrier utomlands, trots en extrem jordbrukspolitik som skulle driva jordbruk och livsmedelsindustri ur landet och trots en försvars- och säkerhetspolitik som skulle skapa ett vakuum av osäkerhet i Norden.

Miljöpartiets extrema positioner bör granskas noga, eftersom de skulle utsätta Sverige, miljön och försvaret för svåra påfestningar.

Centerpartiet är det moderna miljöpartiet som driver på utvecklingen för en bättre miljö i Sverige utan att ersätta svensk miljövänligare produktion med import från industrier och jordbruk i andra länder som är mer miljöstörande, och som står upp för att svenskt försvar behöver stärkas istället för att försvagas.

Läs också min debattartikel på SvD Opinion i denna fråga!
Som svar på Peter Rådbergs debattartikel.

Ryssland upprustar- MP ger svar på tal!

"Därför bör Sverige verka för en radikal svensk och global nedrustning, och för att resurser som idag förslösas på militär rustning omfördelas till insatser som kan förebygga krig och konflikter."

Miljöpartiets talesperson i försvarsfrågor Peter Rådberg  i SvD idag.

Miljöpartiet gör anspråk på att vara regeringsfähiga, trots en energi- och utsläppspolitik som skulle driva svenska industrier utomlands, trots en extrem jordbrukspolitik som skulle driva jordbruk och livsmedelsindustri ur landet och trots en försvars- och säkerhetspolitik som skulle skapa ett vakuum av osäkerhet i Norden.

Centerpartiet är det moderna miljöpartiet som driver på utvecklingen för en bättre miljö i Sverige utan att ersätta svensk miljövänligare produktion med import från industrier och jordbruk i andra länder som är mer miljöstörande, och som står upp för att svenskt försvar behöver stärkas istället för att försvagas.

Rädsla för rasiststämpel hindrar integrationsdebatt, i DN

Jasenko Selimovic är inte vem som helst, han är statssekreterare hos integrationsminister Erik Ullenhag.

Han skriver idag i DN en viktig debattartikel.

Jag har övervägt en liknande artikel i DN, men har inte uppmuntrats till detta. När jag i linje med Selimovics argumentation, som jag delar, sökt diskutera relevanta frågeställningar som människor funderar över, t ex att nära 30 procent av ensamkommande flyktingungdomar till EU väljer att ta sig till Sverige och att en bättre åldersbedömning borde övervägas, eller nu senaste frågan om böneutrop, så är det uppenbart att många fnyser och anser att jag är på villovägar.

Jag delar alltså i hög grad Selimovics analys. Det är uppenbart att han lyfter fram just Folkpartiet som det parti som vågar diskutera mer öppet, och jag antar att han här försöker att göra en ny "Lars Leijonborg", minns språktestet år 2002.

Sak samma, men jag delar analysen och oron för att många nyhetsvinklingar fram till valet kan riskera att stärka SD, t ex den ansträngda flyktingmottagningen samtidigt som arbetslösheten är fortsatt hög och lågkonjunktur och varsel hotar.

Människor kan känna oro inför detta. Om de då inte känner igen sin oro i den verklighetsbild som de etablerade partierna förmedlar, finns en risk för en del kan frestas av extrema alternativ. Därför är det min övertygelse att man minskar förutsättningarna för SDs tillväxt om någon enskild förändring som kan behöva ske inom ramen för en fortsatt generös migrationspolitik i EU-tät "får diskuteras" av t ex mig och andra i de seriösa partierna. Nu är det faktiskt inte så.

Peter Santesson skriver också om detta.

Om kyrkklockor och böneutrop på SvD Brännpunkt

Det finns störra frågor att diskutera än böneutrop från moskéer/minareter, men frågan engagerar och har - tycker jag - principiella aspekter. 

När nu frågan aktualiseras, att det första offentliga böneutropet söker tillstånd, kan man reagera på två sätt. Det ena är att detta är inget att diskutera, religionsfriheten gör det självklart att offentiga böneutrop ska få ske, och att lokal miljönämnd fastställer villkoren för hur och när det får ske. Så resonerar ledarskribenter i t ex Aftonbladet, Expressen, och Dagens Nyheter.

Jag kände ändå att frågan behövde analyseras och skrev två blogginlägg, samt debattinlägg i bl a Dagen. Jag länkade på Facebook och det blev en givande dialog med många inlägg. Jag ifrågasatte om politiska, religiösa, ideella och kommersiella budskap allt mer ska föras ut via "det offentliga luftutrummet".

Jag har fått kritik för detta, och det är möjligt att frågan är lika enkel som i ledarartiklarna ovan och att jag är en konservativ bakåtsträvare. Även om så skulle vara är jag säker på att om jag funderar över detta så gör väldigt många människor mer i Sverige detsamma. Och då är det bättre att frågor och funderingar får ställas och diskuteras och redas ut, än att lägga locket på och anse frågan slutdiskuterad innan någon dialog ens hann börja.

Det är mycket möjligt att processen landar i att det är som ledarartiklarna säger. Då tror jag att dialogen varit värdefull under processen dit, och det är bra att frågans lösning har en god och bred förankring. Men, det är klart, det kan också bli så att mina frågor i någon del är relevanta och att dialogen kan ge ett snävare resultat.

Jag är alltså lyhörd, men ställer frågor. Och tycker att det är trist om dessa misstänkliggörs och vantolkas.

Idag lyfter jag fram mina frågor i en debattartikel på SvD Brännpunkt, inklistrad även nedan. Jag ser fram mot en fortsatt dialog kring de frågor jag ställer, gärna i inlägg här på min blogg.
 



SvD Brännpunkt

 

Ledarskribenter i både morgon- och kvällstidningar ser det som självklart att muslimska församlingar ska få annonsera sina sammankomster genom regelbundna böneutrop med högtalare över staden/bygden.

Det handlar om religionsfrihet, och om buller som buller, är den enkla analysen.

 

Är frågan verkligen så enkel.

Vi är självfallet överens om vikten av demokrati och om religionsfrihet och yttrandefrihet och mötesfrihet osv. Och jag har stor respekt för både kristendomen, islam och andra religioner. Men innebär detta per automatik en rätt att frekvent kalla till bön och predika "eviga sanningar" - åt det ena eller andra hållet - genom utrop med många decibel i ”det offentliga luftrummet”?

Jag är tveksam.

Ska i så fall också annan religiös, politisk, ideell och kommersiell ”propaganda” på samma sätt kunna föras ut genom luften?  Det torde vara frestande eftersom det är en mycket billig informationskanal.

Eller ska just den religiösa marknadsföringen ha en exklusiv förtur till denna marknadsföringskanal?

I så fall, varför, i dagens rätt sekulariserade samhälle?

Innebär religionsfrihet en absolut rätt till frekventa religiösa budskap från olika avsändare genom klockklang och högtalare? Ligger inte i begreppet också en rätt till integritet och rimlig frihet från sådana budskap på dessa påträngande sätt?

Är frågan endast lokal och ska avgöras genom majoritetsbeslut enligt "miljö- och bullerbalken", eller har den principiella aspekter? Jag tycker den är värd att diskutera principiellt.

Jag är benägen att se kyrkklockors klang som ett historiskt och kulturellt betingat undantag från en huvudregel att vara mycket restriktiv med att ”det offentliga luftrummet” ska användas för allt fler högljudda marknadsföringsbudskap. Skulle likabehandling av religiösa och andra budskap kräva att alltfler sådana tillåts ljuda borde snarare klockringningen inskränkas hellre än att alltfler aktörer tillkommer.

I dagens verklighet torde kallelser till möten av olika slag kunna ske i tillräcklig grad på andra sätt än genom "det offentliga luftrummet".

Staffan Danielsson

riksdagsledamot (C)

　

 

 

Tankesmedjan i P3 friad - OK kräva psyktest av mig för ålderstestartikel i DN

Jag skrev en mycket genomarbetad debattartikel i DN i våras om att åldersbedömning i tveksamma fall borde göras för ensamkommande flyktingar, som länderna i vår omvärld gör. Tankesmedjan i P3 kallade mig sedan "psyksjuk" och "en ensam galning".

En god man anser i Sundsvalls tidning att många ensamkommande är betydligt över 18 år, fast man påstår sig vara yngre. Den tidigare "flyktingombudsmannen" Merith Wager publicerar på sin blogg anonyma inlägg från handläggare på Migrationsverket som talar i samma riktning. Detta är självfallet inga "bevis" men kanske ändå indikationer. Uppenbart är att när länderna i vår omvärld har gjort faktiska åldersbestämningar så har många bedömts vara äldre än 18 år.

Tankesmedjans inslag om mig, som följde direkt efter ett inslag om Breivik.., har nu kritiserats men friats av granskningsnämnden för radio och TV. Det strider inte mot kravet på opartiskhet.

SAKEN

Tankesmedjan

, P3, 2012-04-26, inslag om en debattartikel; fråga om opartiskhet

BESLUT

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i

förhållande till kravet på opartiskhet.

____________________

INSLAGET

Inslaget i satirprogrammet

Tankesmedjan föregicks av ett annat inslag som handlade

om Anders Behring Breivik. Det anmälda inslaget handlade om en debattartikel

i Dagens Nyheter (DN) av riksdagsledamoten NN om att ålderstesta

ensamkommande flyktingbarn. Efter en diskussion om metoder för ålderstester

och vilka problem som kan finnas med sådana sa en av programledarna (A)

följande.

Hur som helst så är det ju, det är ett trubbigt instrument. Och i värsta fall så kan det ju

betyda att ett barn då måste asylprövas som vuxen. […] Men jag tycker faktiskt att det

är ganska ointressant om någon som flyr från ett krig är 17 eller 19. Krig är ganska

hemskt ändå, för alla tror jag. Och om någon då låtsas vara en fjortis, alltså går igenom

den jobbigaste perioden i livet igen bara för att få stanna i ett land, ja då visar det ju att

man är jävligt desperat. Det är väl ingen som vill vara 15, till exempel. [---] Det är

liksom inte bra det här med ålderstester. Det kan vi vara överens om. Testa inte ålder.

Förutom på några av våra svenska kändisar. Där skulle jag tycka det var

jätteintressant om Migrationsverket ville gå in och åldersbestämma.

Därefter resonerade programledarna om vilka kändisar som borde ålderstestas.

Inslaget avslutades med att programledare A sa följande.

Framför allt tycker jag att innan vi över huvud taget börjar med ålderstester så finns det

ett mer akut test man borde göra. Nämligen att testa psyket på människor som ska

skriva debattartiklar på DN. Är NN verkligen frisk nog att få påverka opinionen, och

borde vi döma honom som tillräknelig eller avfärda honom som en ensam galning?

ANMÄLNINGARNa

Inslaget har anmälts av ett antal personer. Anmälarna anser sammanfattningsvis

att inslaget var plumpt, innehöll påhopp och personangrepp på NN samt att

programledaren var partisk och tog ställning i en kontroversiell fråga.

PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANde

Sveriges Radio (SR) anser att inslaget överensstämmer med kravet på opartiskhet

och anför i huvudsak följande

.

Satir

har en lång tradition och fyller en viktig funktion i samhället, nämligen att

väcka medborgarnas tankar och engagemang

. Satiren är enligt SR en del av det

underhållande

och samhällskommenterande uppdraget. Tankesmedjan är ett

program i P3

vars främsta uppgift är att genom ett satiriskt förhållningssätt

belysa

och kommentera aktuella samhällsfrågor. Tankesmedjan står på den ”lilla

människans

” sida och granskningen av makthavare i samhället är bitvis

provocerande

. För att kunna polarisera olika ståndpunkter och väcka debatt är

medarbetarnas

uttalanden ibland tillskruvade och ironiska vilket lyssnarna är väl

förtrogna med

 Det är fråga om ett konstnärligt grepp för att driva ämnen till sin

spets.

Den nu aktuella krönikan tog sin utgångspunkt i en debattartikel i DN. I

artikeln

uttryckte sig riksdagsledamoten NN bland annat på följande sätt.

Orsaken till att antalet ensamkommande under 18 år sjunkit så kraftigt i Norge och

Finland torde ha samband med att man infört ålderstester i tveksamma fall genom

handledsröntgen och tandundersökning, samt att man har något mer restriktiva

principer än Sverige bland annat för att utfärda uppehållstillstånd.

DN

-debattören beskriver inledningsvis själv ämnet som ”en känslig fråga”.

Ta

nkesmedjans

krönikör kommenterade innehållet med utgångspunkt i

programmets satiriska

uppdrag. DN:s debattsida är en av Sveriges största arenor

för

debatt. Det som publiceras där är agendasättande. NN är, i egenskap av

r

iksdagsledamot, och i det här fallet debattör på DN Debatt, en person med stor

möjlighet att framföra sina åsikter offentligt

i olika sammanhang. SR vill även

poängtera att det

främst är hans kontroversiella åsikter så som de framförts i

artikeln, det vill säga kravet

på att börja åldersbestämma människor, som är

föremål

för satiren i inslaget. Debattartikelns syfte är att väcka just debatt. NN

får

därmed också tåla en granskning i form av vass satir av sina ståndpunkter.

Vissa tillspetsade formuleringar så som

till exempel en uppräkning av kända

personer

som enligt krönikören skulle vara svåra att åldersbestämma måste

också

accepteras i detta satiriska sammanhang för att resonemanget ska nå fram.

Granskningsnämnden har

i flera tidigare beslut framhållit att det gäller vida

ramar för vad som får sägas i ettsatirinslag med beaktande av opartiskhetskravet

 

AKTUELL BESTÄMMELSe

SR ska bedriva programverksamheten opartiskt och med beaktande av att en

vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i radion (6 § i sändningstillståndet).

Kravet på opartiskhet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i

princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i

ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Bestämmelsen

innebär bland annat att en programledare eller reporter inte får göra värderande

uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor.

Av granskningsnämndens praxis framgår att programformen har betydelse vid

tillämpningen av kravet på opartiskhet. När det gäller program och inslag av

klart parodisk, ironisk eller satirisk karaktär kan detta krav ställas lägre. Det

förhållandet att kraven i sådana fall kan ställas lägre innebär dock inte att

programföretagen helt kan bortse från dem.

GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING

Granskningsnämnden konstaterar att

Tankesmedjans satiriska karaktär framgick

tydligt i programmet. I det aktuella inslaget sa programledare A bland annat att

hon inte tyckte att det var bra med ålderstester. Även om inslagets satiriska

karaktär framgick kan det diskuteras om det ankommer på en företrädare för

programföretaget att så tydligt ge uttryck för vad nämnden närmast uppfattar

som hennes personliga åsikt. Mot bakgrund av att A:s uttalande följde en

diskussion om svårigheterna med säkra metoder för ålderstestande anser

nämnden att uttalandet inte medför att inslaget strider mot kravet på opartiskhet.

Programledare A:s avslutande kommentarer om NN:s sinnestillstånd var enligt

nämndens mening mycket långtgående och kom att framstå som ett personangrepp.

Inslaget brast därför i detta avseende i förhållande till kravet på

opartiskhet. Mot bakgrund av att det gäller vida ramar för vad som får sägas i ett

satirinslag samt att utgångspunkten för inslaget var ett debattinlägg av NN anser

nämnden att bristen inte var så allvarlig att den medför att inslaget strider mot

kravet på opartiskhet.

Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, K-G Bergström (skiljaktig), Elisabet

Bäck, Ingrid Carlberg, Maria Edström, Leif Hedman och Jan Holmberg

(skiljaktig) efter föredragning av Tarek Touma.

De skiljaktiga meningarna framgår av sidan 4.

På granskningsnämndens vägnar

Bra av TCO om A-kassan!

Jag har drivit på i många år för en rättvisare A-kassa, som liksom sjukförsäkringen och folkpension är allmän och omfattar alla som söker arbete.

Centerpartiet kämpar i denna fråga för solidaritet och rättvisa, medan LO och S och V av fackligt egoistiska skäl (bra medlemsargument) vill att A-kassan ska vara frivillig och lämna de svagaste utanför.

Socialförsäkringens viktiga arbete pågår nu för fullt, och tyvärr gör S och V fortfarande allt för att bromsa en rättvisereform i arbetslöshetsförsäkringen.Måtte de inte lyckas.

TCO har nu kommit med ett glädjande utspel om en verkligt allmän A-kassa som faktiskt ska omfatta nästan alla! Därtill vill de ha en enhetlig medlemsavgift, vilket även jag vill. Det är inte rimligt att akademikern ska betala 80 kr per månad i a-kasseavgift medan kommunalarbetaren och de i Alfakassan betalar uppåt 400 kr per månad. Och tro inte att den höga avgiften gör att kommunalarbetarna blir akademiker...'

Naturligtvis tar TCO som facklig organisation i rejält i sina krav, framförallt vad gäller takbeloppet. Det är ju sedan början av seklet 18.700 kr och TCO kräver nu 27.000 kr. Redan en höjning till 21-22.000 kr är ju rätt rejäl.

Jag vill ju också liksom Centerpartiet och även mp se en gemensam arbetslivsförsäkring omfattande sjukförsäkring och a-kassa.

Jag hoppas att alliansen och MP i socialförskäringsutredningen kan hitta varandra för en rättvis reformering av systemet, för att tro att socialdemokraterna släpper sitt gruppegoistiska synsätt är väl att hoppas för mycket.

Jag kan naturligtvis ha synpunkter på hur A-kassan ska göras allmän, och TCOs förslag har ju fortsatt facket i centrum. Men sak samma, TCO rör sig åt rätt håll och det förtjänar beröm!
 

Regeringen ska utreda och stärka jordbrukets konkurrenskraft!

Några glädjande rader i regeringens budgetpropositionen har inte uppmärksammats så mycket.

På sidan 54 i budgeten för utgiftsområde 23 står nu följande:

"Regeringen prioriterar därför arbetet med att stärka jordbruksföretagens konkurrenskraft. Eftersom utvecklingen i vissa delar av produktionen är oroväckande avser regeringen därför att utreda möjligheter och hinder, dock ej primärt i form av ekonomiska stöd, för en framtida livskraftig primärproduktion."

Säkert har landsbygdsministern fått slita och kämpa hårt med finansen och M för att få igenom detta.

 

Bra jobbat, C i regeringen!

 

Vad innebär då detta?

 

1. Regeringen pekar på att utvecklingen i vissa delar av produktionen är "oroväckande". Bra att detta konstateras. Och det handlar ju inte om vilka delar som helst, utan om den helt centrala produktionen av mjölk, nötkött och griskött som allt backar sedan flera decennier.

 

2. En "högnivågrupp" ledd av statssekreteraren har redan gått igenom och identifierat hinder som hämmar livsmedelsproduktionen. Nu förs det viktiga arbetet vidare i en fördjupad form. inriktad på att få bort hinder och lyfta fram möjligheter.

 

LRFs ordförande var naturligtvis i sin budgetkommentar positiv till detta!

 

"– Det är också bra att regeringen säger att man kommer att prioritera arbetet med att stärka jordbruksföretagens konkurrenskraft, och därför kommer att utreda möjligheter och hinder för en framtida livskraftig primärproduktion. Det finns ett behov av ytterligare konkreta åtgärder som stärker den svenska konkurrenskraften gentemot omvärlden, exempelvis genom en snabb översyn av energi- och dieselskatter, säger Helena Jonsson."

 

Lantbrukets tidningar verkar däremot inte ha bedömt nyhetsvärdet i detta så högt, vilket förvånar mig. Dock har Lars Vernersson på ATLs ledarblogg (på nätet) uppmärksammats på detta och ger en positiv kommentar!

 

Bakgrund

 

LRF har länge velat ha en livsmedelsutredning. Även de rödgröna krävde på sin tid detta. Och i mitt eget åtgärdspaket för att vända den negativa trenden är första punkten en parlamentarisk livsmedelskommitté. Poängen med just en parlamentarisk kommitté är att markera lägets allvar, uppgiftens svårighet och stora vikt för Sverige samt vikten av en bred kraftsamling med de ledande aktörerna. Jag hoppas fortfarande på att utredningen kan ske parlamentariskt, men även utan det så kvarstår min glädje över att regeringen lyfter fram den oroväckande situationen och borrar djupare i vad som kan göras för att vända utvecklingen!

 

 

 

 

 

Bra rutet om Hållbart lantbruk, ATL!

Lantbrukets affärstidning ATL ryter i en knivskarp ledare till om de fortsatta kostnadspålagor som det moderna miljövänliga svenska lantbruket nu föreslås fortsätta att bära.

Det är Kemikaliinepektionen som vill låta Sverige ha fortsatta särregler för hur i EU godkända bekämpningsmedel ska kunna användas i svenskt jordbruk. Som alltid kommer ju användningen att ske i mindre och mer försiktig omfattning än i andra länder.

Jordbrukets rapport om att hållbarheten i svenskt jordbruk utvecklats rejält i rätt riktning är mycket glädjande. Det är däremot inte Kemikalieinspektionens ensidiga fokus på att ge det svenska jordbruket fortsatta konkurrensnackdelar, vilket ökar importen från länder med större användning av bekämpningsmedel som inspektionen helt vill förbjuda i Sverige.

Sverige måste lära sig att ge det svenska jordbruket regelverk i nivå med de bästa länderna i EU. Sedan är det upp till lantbruket att kunna gå ännu längre och lägga in de kraven i certifierade koncept som Krav och Svenskt Sigill m fl. Då finns förutsättningar att kunna få ut ett merpris, annars oftast inte. Tyvärr, men en realitet.

 

Partiledardebatt

Partiledardebatt i SVT igår kväll, här och här

Jimmie Åkesson stod bredvid Jonas Sjöstedt och, några platser bort, Stefan Löfven. Minns någon längre när Håkan Juholt och Lars Ohly vägrade just detta för något år sedan...

En rätt bra debatt, där väl alla klarade sig hyggligt. Alliansen var som vanligt väl samstämd, medan något regeringsalternativ knappast var i syne. Det närmaste torde väl vara om Löfven försöker återuppliva Mona Sahlins "MP-Spår", och med V som stödröstare i riksdagen men inte med i regeringen. Fast det är många konvulsioner dit, och jag tror att bl a detta kommer att ge alliansen ett övertag på de f.d rödgröna  vid valet 2014.

Annie Lööv debatterade utmärkt, lugnt och tryggt och med bett. Denna uppfattning delar jag med flera tunga kommentatorer. Dock inte med Mona Sahlin, som nyss  i morgonsoffan sökte förminska Annie Lööv. Även Peter Wolodarski gjorde det med argumentet "jag minns inte vad hon sa". Dålig analys, Peter, tycker jag, minns du alltså bättre vad män som debatterar säger?

Fredrick Reinfeldt bedömdes vara blek av expertisen. Kanske är det ändå så att hans sansade debattstil väcker anklang hos många väljare.

Stefan Löfven börjar alltmer likna en "vanlig" partiledare, efter glorifieringen av honom som socialdemokratins räddare. Hans uppgift är verkligen inte lätt, vilket visade sig i diskussionen om vinstförbud i den offentliga sektorn. En märklig debatt, med tanke på att Sveriges och världens välstånd i grunden vilar på marknadsekonomi och konkurrens mellan företag som givetvis måste drivas med överskott/vinst och inte med förlust.

Jimmie Åkesson var rätt blek, trots att han fick invandringsfrågan uppdukad för sig av programledarna. Jan Björklund blev hyllad när han tog ett hjärtskärande exempel på varför Sverige ska ta emot flyktingar.

Däremot tog ingen upp den problemställning som jag försöker fundera kring, det faktum att Sverige med 2 procent av EUs befolkning tar emot en så stor andel av asylsökande till EU, uppåt 30 % av de ensamkommande ungdomarna och ca 10 procent av hela flyktingströmmen. En orsak till detta torde vara att de svenska regelverken uppfattas som bättre av dem som söker sig hit, t ex vad gäller åldersbedömningen av de ensamkommande.

Miljöpartiet vill nu att regelverken ska bli ännu öppnare, och nyhetsmedia följer upp detta med exempel på att ensamkommande till Sverige återförvisas till det första EU-land de kom till. Effekten av att Sverige skulle ytterligare skilja ut sig med mer generösa regelverk samtidigt som flyktingströmmen nu kommer att öka kraftigt, Sverige redan har ansträngda mottagningsresurser och flera EU-länders kris börjar påverka den svenska arbetsmarknaden kan tyvärr komma att spela SD i händerna inför nästa val.

Jag hoppas verkligen inte att så sker, eftersom Sveriges generösa politik har en god förankring i folkopinionen och behovet av att välkomna dem på flykt är växande. Det gäller dock att slå vakt om ett fortsatt starkt stöd för vårt flyktingmottagande och där är min övertygelse att Jan Björklunds grundläggande argument behöver kombineras med min analys över hur stor andel av flyktingströmmen till EU som Sverige uthålligt kan klara av att ta emot, integrera och få i arbete.
 

Centerpartiet slåss för landsbygden!

Flera statsvetare råder Centerpartiet att återgå till tiden före namnbytet till Centerpartiet på 1950-talet, då partiet hette Bondeförbundet, och främst koncentrerar sig på landsbygdsfrågorna.

Jag håller verkligen inte med!

Självfallet ska Centerpartiet ha den bästa politiken för att utveckla den svenska landsbygden och de gröna näringarna, och det har vi!

Självfallet ska Centerpartiet i riksdag och regering driva på av all kraft för att "landsbygdssäkra" politiken. Och det gör vi!

Jag vet sedan alliansregeringens tillkomst 2006 vilket parti i regeringen som ständigt lyfter och driver på för en politik som utvecklar landsbygden vad gäller t ex väg, järnväg och bredband, vad gäller förnybar energi och de gröna näringarnas förutsättningar, vad gäller kommunal skatteutjämning och villkoren för småföretagen osv osv!

Och jag vet mot vilka partier med ofta för ensidigt storstadsfokus som Centerpartiet får ta matchen!

Jag är en varm vän av alliansen och det goda samarbete som de 4 partierna har. Men varje parti tillför sina hjärtefrågor i allianssamarbetet. Det är viktigt att alla i stad och land som har ett hjärta för en levande svensk landsbygd känner till vad Centerpartiets insatser betyder för denna!

I detta arbete finns ingen motsättning mellan Centerpartiet i Östergötland och Centerpartiet i Stockholm eller i Stockholms innerstad. Lika lite som att Stockholmscenterns utomordentliga insatser för att utveckla Stockholm i positiv riktning, inte minst miljömässigt, har starkt stöd i hela Centerpartiet.

Att som statsvetare föreslår inrikta Centerpartiet endast på landsbygdsfrågorna vore en återvändsgränd. Centerpartiet har ett brett och bra politiskt program för hela Sveriges utveckling. Naturligtvis stärker det Centerpartiets arbeta på t ex landsbygdsområdet om Centerpartiet blir starkare även i städer och storstäder. Och vice versa!

Jag har denna vecka en slutreplik till Leopold Johansson i lantbrukstidningen ATL, som uttryckt besvikelse över att Centerpartiet borde lyckas bättre med att hävda bra förutsättningar för landsbygdens utveckling. Den kommer här (finns ej på webben):

Värna och utveckla landsbygden - = stärk Centerpartiet!

Leopold Johansson öser än en gång sitt missnöje över just Centerpartiet, och fokuserar nu främst på rovdjursfrågan.

Vår vice partiledare Anders W Jonsson skrev helt nyligen en klar och tydlig debattartikel med budskapet att ”vargstammen ska begränsas så mycket som möjligt”. Där, Leopold, ser du vår position innan alliansens 4 partier enats i frågan. Våra ministrar måste givetvis företräda kompromissen.

Med ett starkare Centerparti skulle kompromissen bli närmare vår grundinställning. Detta gäller naturligtvis de andra viktiga områden som tas upp, t ex småföretagarnas vllkor, enklare regler samt kampen för en levande landsbygd och bra offentlig service.

Jag är en varm vän av alliansen och har nära och med stort engagemang följt alliansens förslag på med landsbygdskoppling sedan 2006. Jag borde verkligen inte avslöja någon hemlighet när jag säger som det är, det parti som i särklass driver på i dessa frågor i regering och riksdag är Centerpartiet. Inget ont om t ex M och FP men ofta är kampen hård mot deras storstadsperspektiv innan man möts.

Visst, ibland ville vi ha nått längre och ibland blir vi tillbakadrivna, t ex i det som jag tycker olyckliga beslutet att kommande år höja lantbrukets dieselskatt med en halv miljard, trots redan EU-högst. Både stats- och finansminister har upprepade gånger glatt sig åt denna höjning offentligt.

Och var fullständigt säker på att en rödgrön regering skulle vara rejält sämre för landsbygden och företagandet, för att inte ta rovdjurspolitiken!

Vill man värna och utveckla landsbygden är bästa sättet att stärka Centerpartiet och sätta press på övriga partier. Du är mycket välkommen i det viktiga arbetet, Leopold!

Staffan Danielsson

riksdagsledamot (C)

 

Ta tillvara landsbygdens potential!

Karin Jonsson, oppositionsråd för Centerpartiet i Norrköping och jag skriver i Norrköpings Tidningar om landsbygdens möjligheter, och hur Centerpartiet driver på för att förbättra förutsättningarna.

Miljöpartiets politik är ibland alldeles för extrem med t ex skattehöjningar som skulle driva industri och jordbruk ut ur landet, och därmer försämra miljön eftersom resultatet då skulle bli att Sverige fick importera allt mer från industrier och jordbruk i andra länder som har väsentligt högre miljöstörande utsläpp.

Vänsterpartiet använder ibland ordet landsbygd i sina material, men har väldigt lite att komma med, mest att förstatliga och kommunalisera och socialisera så mycket som möjligt, vilket därtill ger motsatt effekt.

Centerpartiet är alliansens gröna röst och det parti som driver på i miljö- och landsbygdsfrågorna, ibland med betydande motstånd från främst M och FP. Därför är det så viktigt med ett starkare Centerparti!

Igår tisdag 2 oktober debatterade jag och min riksdagskollega Annika Lillimets (MP) om ekologiskt, utländskt eller svenskt "konventionell" mat i Radio Östergötland.

Fast jag använder ju i princip inte ordet "konventionell", som är ett väldigt färglöst och negativt ord. Jag har respekt för ekojordbruket som ett bra miljöalternativ, låt vara med lite fyrkantiga regelverk. Men ett rätt likvärdigt bra miljöalternativ är faktiskt det moderna miljövänliga världsledande jordbruket i Sverige som verkar inom ramen för världens strängaste miljö- och djurskyddslagar, vårt kalla klimat och goda etik!