fredag, mars 17, 2017

Har jag fuskat med SJs årskort?

Jag försöker och vill vara en öppen och transparent politiker i nära dialog med medborgare och väljare.

Jag skriver om det jag driver i politiken på denna blogg sedan 2006, jag modererar flera livliga debattforum på Facebook, Politisk Centerdebatt, Politisk Allmändebatt, Centervänner PolCV, Svensk Lantbruks- och livsmedelsdebatt, rätten till en värdig död - diskussionsforum m fl.

Vill man följa mig på Facebook finns sidan Följ Staffan Danielsson.

Riksdagsledamöters arvoden och ersättningar ska naturligtvis granskas noga, och vara rimliga.

Jag försvarade på sin tid Håkan Juholt som egentligen bara följde gällande regler, men som föll på att socialdemokratin ju har hårdare krav på sina egna i dessa frågor.

Nu har reglerna för SJs årskort kommit upp till diskussion sedan Tomas Tobé använt bonuspoäng till mat i bistron på tåget och även till att köpa privata tågresor med poängen.

Detta har inte kostat arbetsgivare/riksdagen något men riksdagen har i någon reglementspunkt 44 (tror jag) angivit att vi som får kort inte ska använda bonuspoängen. Hur väl detta har informerats om är jag oklar på, uppenbart är att många riksdagsledamöter inte har varit medvetna om begränsningen.

SJ årskort disponeras av väldigt många inom offentlig sektor och näringslivet mm, så förmånsproblematiken gäller egentligen alla som använder sådana kort bekostade av arbetsgivaren.

Arbetsgivaren riksdagen väljer alltså vad gäller Silver Plus att varken själv utnyttja poängens förmåner, som man har betalt för, eller att låta någon riksdagsledamot göra det. Dock är kortet personligt och uppenbart kan kortinnehavaren t ex köpa mat i tågbistron för poängen.

Gör man det är tydligen skattereglerna sådana att man ska anmäla uttaget till sin arbetsgivare som ska lägga på arbetsgivaravgifter på förmånen och dra skatt på den. Hur vanligt är att detta görs? Hur kan det kontrolleras? Hur kontrolleras det?

Som riksdagsledamot har man rätt att antingen välja det dyrare årskort Guld från SJ, eller det lite mindre dyra (5.800 kr) årskort Silver Plus.

Jag har valt Silver Plus, och har vid några tillfällen använt bonuspoäng på kortet till att handla enklare mat i tågbistron för kanske 300-400 kr. Förmodligen har jag fått frågan "Vill du handla för dina poäng på kortet" och har då sagt OK för det utan djupare eftertanke, jag är ju på arbetsresa och jag har ju avstått från Guldkortet där måltider i första klass ingår.

När SVT i en epost igår rundfrågade riksdagsledamöter om detta så svarade jag så här:

"En riksdagsledamot som behöver åka tåg regelbundet, t ex till bostaden och till olika möten över landet, har rätt att få ett SJ Guldkort eller ett SJ Silver Plus. Guld är nära 6.000 kr dyrare och medför utöver resa i första klass, liksom Silver Plus, även måltider där samt bättre sovkupe vid nattåg, typ.

Om arbetsgivaren står för ett Guldkort på tåg så ingår rätt till måltider i första klass. Detta utlöser inte någon förmånsbeskattning för den enskilde, vare sig hen är riksdagsledamot eller någon annan.

Om arbetsgivaren står för ett Silver Plus kort på tåg ingår frukost men inte måltider. Bonuspoäng utfaller utan extra kostnad för arbetsgivaren, som kan användas för t ex måltider i bistron på tåget.

Om en riksdagsledamot använder dessa bonuspoäng för att köpa en måltid i bistron på tåget ska hen uppenbarligen ange detta till riksdagsförvaltningen som förmån, så att riksdagen betalar arbetsgivaravgift och riksdagsledamoten skatt för den förmån hen har erhållit. Detta ska väl alla med Silver plus i tjänsten göra, antar jag..

En fråga, hur kan en enklare måltid i bistron  utlösa ett förmånsvärde samtidigt som en dyrare måltid i första klass inte gör det. I båda fallen betalar arbetsgivaren/ riksdagen respektive årskort och måltiderna utgör ingen extra kostnad utan ingår i Guld och kan köpas utan extra kostnad på bonuspoäng i Silver Plus. Jag antar att Skatteverket har ett mycket bra svar på det, men jag kommer faktiskt inte på det. 

Jag har alltså valt Silver Plus, jag har vid några tillfällen köpt en enklare måltid i bistron för bonuspoäng, kanske  för 3-400 eller så det senaste året. Jag har inte använt bonuspoängen till något annat."

SVTs artikel anger korrekt att jag, och andra, har använt kortet felaktigt (även om många nog varit i "god tro"), samt även att jag gjort jämförelsen med Guldkortet och inte riktigt begriper skillnaden. Andra media rubricerar att vi har "fuskat".

Jag anser mig alls inte ha fuskat, jag var oklar på regelpunkt 44, och har när jag några gånger använt Silver Plus kortets bonuspoäng trott att det var bättre att avstå från måltider i första klass för några enstaka inköp i bistron som inte kostar något för riksdagen. 

Lämna gärna synpunkter på detta!

Tillagt 20 mars:

Några rader till, för det här är märkligt.

Här är skatteverkets regler för att ett obegränsat antal trerätters i första klass inte ska tas upp som skattepliktig förmån:

"Fri kost på allmänna transportmedel
Förmån av fri kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa är en skattefri förmån om kosten obligatoriskt ingår i priset för resan (11 kap. 2 § IL).
Skattefriheten förutsätter att färdbiljetten inte kan köpas exklusive måltiderna. För den som exempelvis reser i första klass får alltså en förstaklassbiljett inte kunna köpas till ett lägre pris utan att kost ingår.

Med allmänna transportmedel avses flyg, tåg och andra kommunikationsmedel som mot betalning är tillgängliga för allmänheten."

Däremot ska alltså man ta upp enklare mat som köpts i tågets bistro för bonuspoäng utan extra kostnad för arbetsgivaren som en förmån. Det innebär att handlar man vid t ex 15 tillfällen för 1.000 kr ska arbetsgivaren och den som innehar kortet betala 314 kr plus 550 kr = 864 kr i skatt. 
Här nedan är riksdagens regler för Silver plus som säger att man får använda bonuspoängen vid tjänsteresor. just här står det inte att man då ska ta upp det som en ekonomisk förmån men det ska man säkert förstå själv...

Detta är rätt absurt på två sätt. 

För det första är det absurt och oförsvarligt att skatteverket accepterar fria måltider i första klass som en skattefri förmån samtidigt som man kräver förmånsbeskattning för inköp utan kostnad för arbetsgivaren i tågets enklare bistro. 

Och för det andra ska skattelagstiftningen gälla lika för alla, Visst ska riksdagens ledamöter respektera riksdagens regler men det ska självklart alla andra som använder bonuspoängen också göra. Och som alla skatteregler ska detta kunna kontrolleras. Min tro är att ytterst få tar upp inköp för bonuspoäng som förmån, och att ingen kontroll sker. Därför bör skattereglerna ses över, jag är för likabehandling och för att regler ska kunna kontrolleras och för schablonlösningar om så är möjligt.




Kristina Yngwes foto.


Skicka en kommentar