Jag har sedan en tid kommit till slutsatsen att skatten för pensionärer med förtur bör sänkas i flera steg, och har redovisat detta i blogginlägg och i debattartiklar.
Trots att alliansen sänkt skatten för förvärvsarbetare med 71 miljarder kronor (!), främst riktad till de med låga och medelinkomster - ca 1.500 kr i månaden -, så ligger Sverige kvar som etta eller tvåa i världsskattetoppen. Alliansen vill med rätta fortsätta att sänka skatterna, medan de rödgröna som motsatt sig varje enskild skattesänkning säkert sträver efter att höja skatten med åtminstone de 1.500 kr och mer per månad som alliansen sänkt den.
Maud Olofsson, Fredrick Reinfeldt och Göran Hägglund (som började) vill alla också sänka skatten för pensionärerna. Socialdemokraterna, som aldrig sänkt skatten för pensionärer tidigare, påstår sig nu vilja detta samtidigt som man vill höja tillbaka skatterna för de förvärvsarbetande. Vi inser säkert alla var det slutar, med skattehöjningar för oss alla upp till de tidigare gemensamma världsrekordnivåerna.
Men hur mycket ska då alliansen sänka skatterna med för pensionärerna under nästa mandatperiod, givet att utrymme finns?
Göran Hägglund vill sänka men inte så att nivån blir densamma, eftersom pensionärer inte har icke avdragsgilla kostnader för inkomsternas förvärvande.
Min uppfattning idag är att målet faktiskt ska vara samma beskattning för löntagare och pensionärer.
Jobbskatteavdraget är bra och nödvändigt och är betydelsefullt för att människor ska få behålla mer av sina arbetsinkomster, och öka drivkrafterna för arbete.
Men hur ska Sverige gå vidare med fortsatta skattesänkningar efter de 71 miljarderna i de 4 jobbskatteavdragen?
Ok att pensionärerna ska komma först!
Den outtröttlige Berthel Nordström (88 år?!) argumenterar tillsammans med pensionärsorganisationerna för att sänka skatten till samma nivå som för förvärvsarbetare.
Han hävdar att för detta erfordras 14 miljarder kronor, varav alliansen redan har levererat 3,5 miljarder genom de skattesänkningar i två steg som redan riktats till pensionärerna.
Återstår alltså drygt tio miljarder i så fall.
Med tanke på att Sveriges pensionärer i en internationell jämförelse inte ligger anmärkningsvärt högt (vad jag kunnat få fram), att de allra flesta EU- och OECD-länder har en väsentligt lägre beskattning för pensionärer och att det finns en stark poäng i en lika beskattning för yrkesaktiva och pensionärer så är det mycket som enligt min mening talar för att målet bör vara att sänka skatten för pensionärer med nivån tio miljarder under kommande mandatperiod, givet att utrymme finns.
Pensionssystemet har redan en "centerprofil" genom att garantipensionen successivt har höjts, vilket tillsammans med bostadstillägget ger en disponibel inkomst inte långt under de som har en högre pension på t ex upp till 15.000 kr i månaden och mer. Kommande skattesänkningar, eventuellt kombinerade med en översyn av bostadstilläggen, bör givetvis inriktas på de med låga pensioner men bör i grunden ha ett generellt anslag.
Läs även andra bloggares åsikter om pensioner, spf, jobbskatteavdrag, pensionsskatt, centerpartiet, politik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar