Lidandet i Darfur och Tchad

Vi har just haft en särskild debatt om den svenska truppstyrkan till Tchad, begärd av vänsterpartiet. Försvarsminister Tolgfors företrädde regeringen, Urban Ahlin från utrikesutskottet socialdemokraterna och i övrigt var det försvarsutskottsledamöter inklusive mig som företrädde övriga partier.

Oppositionen kritiserade regeringen för senfärdighet men stödde sedan Tolgfors bedömning att insatsstyrkans mandat skulle förlängas över sommaren. Vänsterpartiet som har många miljarder mindre i sin försvarsbudget ville dels fördubbla insatstiden till ett helt år, samtidigt som man ville att den Nordiska Stridsgruppen skulle upplösas mitt under sin beredskapsperiod för EUs räkning. Jag sa att vänsterpartiets försvarspolitik kommer från en annan planet, och utryckte oro för att s samarbetar med dem (T ex gemensam debattartikel i dagens SvD).

Jag gladde mig åt att regeringen nu hade gjort det som jag hoppades, att överväga begäran från EUs befälhavare i Tchad om förlängning av insatsen. I övrigt underströk jag den fruktansvärda situationen i Darfur och i Tchad och kritiserade Kinas hållning mycket starkt.