Mitt parti tar stora risker. Och de 4 samarbetspartierna.

Det är trist att fastna i facket "jag har haft rätt och borde lyssnas till". Tyvärr är så fallet och här en än gång en oro för Sveriges migrationspolitik, denna gång i de 4 samarbetspartiernas tappning.

Det är möjligt att Centerpartiet skickligt fortsätter att öka sitt opinionsstöd, och att mina varningar är obefogade, som de bevisligen varit hittills. Vi får se. Jag skriver i Folkbladet.
Är det hållbart att driva en migrationspolitik i strid med en bred folkopinion?

Mitt parti tar stora risker

Staffan Danielsson f.d. riksdagsledamot

10:00 | 2019-07-10

DEBATT FOLKBLADET:

Viktiga orsaker varför så många asylsökande och ekonomiska migranter (relativt Nordens och EU: s övriga länder) söker sig till Sverige handlar om Sveriges välstånd och generösa bidragssystem men också om mer generösa regler för migration och för arbetskraftsinvandring till enklare jobb.

Arbetskraftsinvandring är naturligtvis i grunden bra, till yrken där Sverige har brist på kompetens och arbetskraft.

Däremot är arbetskraftsinvandring tveksam om den kan användas av arbetsgivare och lågkvalificerad arbetskraft för att runda Sverige migrationslagstiftning och användas för att ”köpa sig” ett medborgarskap. Jag anser det uppenbart att reglerna bör ses över.

Skulle integrationen fungera och de flesta snabbt komma i arbete vore det en sak, men trots yviga ord och politikerlöften i 20 år och mer är ju så tyvärr inte fallet. Regeringens påståenden om detta handlar främst om kreativ statistik och 100-procentigt statssubventionerade extrajobb av olika slag.

Trots denna verklighet, och trots den belastning som finns både t ex i sjukvården och på bostadsmarknaden och med utanförskapsområden och långtidsarbetslöshet, så kämpar V, MP, C och delvis L och KD samt motvilligt S i strid med medborgarnas flertal för att behålla och återgå till Sveriges tidigare mer generösa regelverk relativt EU: s övriga länder på migrationsområdet. De 4 samarbetspartierna förverkligar nu delar av detta.

Mitt eget utanförskap i mitt parti (Centerpartiet) började med en vitt spridd artikel på DN Debatt om åldersfusket, och myndigheternas typ nollkontroll av det, i april 2012. Samt av mitt påpekande inför partistämman 2013 att partistyrelsens förslag att Sverige ensamt borde öppna sina ambassader för de av världens asylsökande som vill söka asyl i Sverige var naivt och orealistiskt.

Till min förvåning ledde detta inte till att förslaget ändrades, t ex till att C kunde driva på för att EU: s länder tillsammans kunde göra detta (orealistiskt, jag vet men ändå en rimligt signalskapande politik). Istället frystes jag ut på stämman och förslaget skärptes ytterligare.

Mina motioner på några senare stämmor gav heller inte resultat, detta är fortfarande Centerpartiets politik, som inte oväntat inte utsatts för någon närmare granskning av media eller ens av politiker. Medias granskning sker ju i princip främst när migranter som varit här länge, ofta ”illegalt”, ska utvisas. Jag kan förstå detta utifrån varje ömmande fall, men politik måste ha ett helhetsperspektiv.

Över 60 procent av medborgarna säger sedan många år i entydiga opinionsundersökningar att de i likhet med mig vill se att Sverige mera anpassar sin migrationspolitik (säkert inklusive arbetskraftinvandring) till EU: s övriga länder. Nu agerar de 4 samverkanspartierna tvärt emot. Huruvida detta är ett bra recept för att pressa tillbaka SD och få fortsatt förtroende efter 2022 är klart tvivelaktigt.