torsdag, december 07, 2017

Åldersbedömningarna en rättsskandal - Jag JO-anmäler Socialstyrelsen

Jag har sedan 2012 skrivit mycket om den rättsskandal som migrationsverkets underlåtenhet att i ett antal år inte kontrollera ålder på asylsökande inneburit, när många tusentals ensamkommande asylsökande givits asyl som barn trots att de varit mellan 20 och 30 år eller mer.

Jag har flera gånger JO-anmält migrationsverkets ledning men Justitieombudsmannen har gåtfullt nog avskrivit mina anmälningar med i stort sett vändande post. För mig är denna JO-passivitet obegriplig.

Tyvärr fortsätter rättsskandalen vad gäller myndigheters och ministrars allvarliga misstag vad gäller medicinsk åldersbedömning.

Journalisten Jörgen Huitfeldt på tidskriften Kvartal (tidigare i Studio Ett) gjorde redan i Studio Ett 2015 reportage om de obefintliga åldersbedömningarna, och om den vetskap som fanns om att vuxna män fick asyl som barn, personnummer som barn och placerades på boenden och skolor med barn.  Han skriver om det här tillsammans med en analys av frågan, och nämner bl a den iskyla även i radiohuset som reportagen mötte våren 2015.

Jörgen Huitfeldt skriver åter för bara någon dag sedan en lysande analys och sammanfattning över hur Socialstyrelsen och Migrationsverket (med regeringens goda minne) kunde komma så snett när man upphörde att åldersbedöma, och hur man sedan kunde komma än snedare när regeringen 2016 ålade migrationsverket att återuppta medicinska åldersbedömningar med en oprövad metod som visat sig vara gravt rättsosäker.

Här några utdrag från Huitfeldts artikel:

"Barn bedöms som vuxna. Vuxna bedöms som barn. Detta är följden av åldersbedömningar som inte är tillräckligt säkra. Resultatet känner vi till: Barn utvisas ensamma till länder där det råder krig och konflikt; vuxna män bor tillsammans med minderåriga på flyktingboenden, vilket i flera kända fall har gått ut över barnens säkerhet; vuxna män går i skolan och deltar i idrott och andra fritidsaktiviteter tillsammans med barn; de får del av de samhällsresurser som är avsedda för barn, som boende i familjehem och barnpsykologiskt stöd."

"Rättsmedicinalverket (RMV) började genomföra medicinska åldersbedömningar i stor skala i mars i år. I slutet av hösten hade man bedömt 7 500 personer, varav 9 av 10 klassades som vuxna. Vi har kunnat ta del av berättelser om ungdomar vars ålder har skrivits upp med några månader med följden att de betraktas som vuxna i stället för minderåriga.
Men redan från början var kritiken hård mot hur åldersbedömningarna genomförs. Och i helgen presenterade Sveriges tre professorer i rättsmedicin, Anders ErikssonHenrik Druid och Ingemar Thiblin, kraftiga invändningar mot metoden. Den är ”är behäftad med så pass genomgripande problem att det inte räcker att ’skruva lite på den’ utan att den bör ersättas av en beprövad metod”, skriver de i en debattartikel i SvD. 
Så stark kritik från Sveriges samtliga tre professorer i rättsmedicin kan inte viftas bort. 
Hur har det då kunnat gå så fel? 
För att förstå det måste vi gå tillbaka till tiden några år före asylvågen, då Sverige brukade göra medicinska åldersbedömningar i asylärenden.
De medicinska ålderbedömningarna har varit en långvarig dragkamp mellan grupper med olika ideologiska ståndpunkter, men också med olika intressen när det kommer till frågor om asyl. Myndigheter som Migrationsverket, migrationsdomstolarna och rättsväsendet har haft ett intresse av att fastställa ålder på asylsökande eller dömda brottslingar som uppger sig vara barn. Å andra sidan har advokater, gode män, asylrättsdebattörer och läkare ifrågasatt metodernas tillförlitlighet.
 Under många år genomfördes medicinska åldersbedömningar genom tandröntgen eller röntgen av handleden. Ofta kunde det räcka med att en av dessa metoder visade att den unge var myndig för att detta skulle bli myndigheternas beslut.  
Men år 2012 skärpte Socialstyrelsen sina riktlinjer efter hård kritik från Barnläkarföreningen. För att en asylsökande skulle få skrivas upp i ålder krävdes nu såväl hand- som tandröntgen som med 95-procentig sannolikhet visade att personen var äldre än 18 år och därutöver en pediatrisk utredning från en barnläkare."
"Detta ledde till nästa låsning. Migrationsverket upphörde nästan helt med att efterfråga medicinska åldersbedömningar. I stället bedömde handläggarna själva de asylsökandes ålder, grundat på den asylsökandes berättelse, skriftliga handlingar när sådana fanns att tillgå, samt en egen okulär uppskattning av hur den sökande såg ut och betedde sig. Många handläggare fick instruktioner att göra bedömningen med mycket god marginal, för att inte riskera att felaktigt bedöma barn som vuxna. På vissa av Migrationsverkets enheter fanns uttalade riktlinjer om att personer som såg ut att vara yngre än i 40-årsålsåldern för säkerhets skull borde bedömas som barn. 
Det framgår tydligt när man jämför med grannländernas statistik från den tiden att Sverige skilde sig från omvärlden. Under 2014 klassades var tredje ensamkommande som sannolikt vuxen i Norge, var fjärde i Danmark och var femte i Finland. I Sverige var motsvarande siffra var tjugonde. Samtidigt tog Sverige det året emot mer än tre gånger så många ensamkommande som grannländerna gjorde tillsammans."
"Praxis var också att de som bedömdes vara vuxna skrevs upp till exakt 18 år – oavsett vilken ålder handläggaren bedömde att den asylsökande kunde ha. Även detta bär med sig problem som man tycks ha sett förbi. Om en person långt upp i 30-årsåldern får sin ålder justerad till just 18 år kommer han i verkligheten att vara över 65 när han kan gå i pension – om han får ett normalt yrkesliv i Sverige. Likadant om man ska delta i ett normalt socialt liv som en del av det nya landets små, naturliga gemenskaper. Smälter man in i samhället, som förälder till skolbarn, granne eller arbetskompis, om man samtidigt ser så mycket som tjugo år äldre ut än vad man påstår sig vara?
För att förstå vad som sedan hände måste vi stanna upp en stund vid Barnläkarföreningens roll i debatten om medicinska åldersbedömningar. Styrelseledamöterna Anders Hjern och Henry Ascher bedrev under flera år en kampanj mot vad de ansåg var alltför osäkra metoder för åldersbedömningar. De motsatte sig inte bara Sveriges hantering av åldersbedömningarna, utan också de vedertagna metoder – en kombination av tandmognadsbedömning och handledsröntgen – som används i de flesta andra europeiska länder. Enligt Hjern och Ascher behandlades de asylsökande barnen rättsosäkert i stora delar av EU.  "
"Låsningen mellan Migrationsverket och barnläkarna kvarstod till 24 november 2015, och den historiska presskonferensen där statsminister Stefan Löfven, vid sidan av en vice statsminister i tårar, lade fram en stramare migrationspolitik. Han konstaterade lakoniskt: ”vi kommer också att finna en ordning så att medicinsk åldersbestämning av asylsökande kan tillämpas.”  
Men det som med statsministers egna ord skulle bli en ordning blev i stället ytterligare oordning. 
Det började redan när barnläkaren Carl-Erik Flodmark, docent i pediatrik och specialist på barnfetma, fick Socialstyrelsens uppdrag att projektleda arbetet med att ta fram en lämplig metod för åldersbedömningarna. Flodmark har tidigare varit ledamot i Barnläkarföreningens styrelse, och är ersättare i Skånes regionfullmäktige för Miljöpartiet. 
Flodmark var inte specialist på radiologi. Hans tidigare engagemang i den organisation som kraftigast motarbetat just åldersbedömningar – Barnläkarföreningen – och det faktum att han var förtroendevald för det parti som är mest liberalt i flyktingfrågor – Miljöpartiet – pekade också mot att Flodmark kunde vara ideologisk motståndare till just det system han var satt att möjliggöra. 
Flodmark lät snabbt förstå att de metoder som tidigare använts i Sverige och som används i de flesta andra europeiska länder var bristfälliga. I stället ville han titta närmare på en förhållandevis ny metod med magnetkameraundersökning (MR) av knäleden, som enligt den forskning han åberopade kunde ge större precision i bedömningarna. "
"Det var också tydligt utifrån Flodmarks uttalanden att frågan från hans perspektiv gällde att barn inte skulle bedömas som vuxna. Det motsatta problemet – att vuxna felaktigt påstod sig vara barn – fokuserade han mindre på i sina uttalanden. När rekommendationen så kom den 20 april 2016 stod bland annat följande att läsa på Socialstyrelsens hemsida: ”Resultatet av Socialstyrelsens granskning är att undersökningar av knäleder med magnetkamera har potential att minska risken för att ett barn misstas för en vuxen, den beräknade risken är 3 procent för pojkar och 7 procent för flickor, baserat på uppmätta medelvärden. Vid röntgen av tänder och händer är motsvarande risk omkring 10–12 procent.”
Kritiken lät inte vänta på sig. För många av de läkare och tandläkare som själva arbetat med medicinska åldersbedömningar, och som följt forskningen på området, framstod rapportens slutsatser som obegripliga. I en debattartikel i Läkartidningen skrev Leif KullmanKarl-Johan Kärrström och Nenad Zeba: ”Sammantaget är vår bedömning att Socialstyrelsen har gjort ett tendentiöst hafsjobb när det gäller de väl utvärderade metoder som används i resten av världen. Intrycket är att man visste vad man ville bevisa. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) bör därför snarast ges ett förordnande att göra om analysen av tand- och handledsundersökning.”
"I mars 2017 inleds så ålderstesterna i stor skala. Bedömningarna sker enligt följande modell: För att testpersonen ska få resultatet ”undersökningen talar möjligen för att personen är under 18 år” krävs att såväl tänder som knäled är omogna. Om antingen knäleden eller tänderna har mognat blir utlåtandet: ”Undersökningen talar för att personen är 18 år eller äldre.” Det görs dock ett undantag för flickor eftersom deras knäled mognar tidigare än hos pojkar. Om flickor befinns ha omogna tänder men mogen knäled blir utlåtandet: ”Undersökningen talar möjligen för att personen är 18 år eller äldre.” 
Det räcker alltså med att en av de två undersökningsmetoderna visar att testpersonen sannolikt är vuxen för att detta ska bli resultatet.
Men från Tyskland kommer ett besked som ska ställa allt på ända. 
Där genomför en av världens främsta auktoriteter på medicinska åldersbedömningar, professor Andreas Schmeling, sedan några år tillbaka en liknande studie som den Flodmark har föreslagit. Resultatet från den kommer när RMV:s åldersbedömningar har pågått i fyra månader och kommer fram till följande: Närmare var femte av de undersökta 17-åriga pojkarna i studien visar sig ha moget knä och bland flickorna i samma ålder var andelen så stor som 86 procent. "
"Detta innebär alltså att en stor andel av de asylsökande som RMV efter en medicinsk åldersbedömning har klassat som sannolikt vuxna på grundval av ett moget knä, i själva verket skulle kunna vara minderåriga. Ett resultat som felaktigt bedömer barn som vuxna.
 De tre studier på området som Carl-Erik Flodmark hade lutat sig på verkar alltså ha varit alltför optimistiska om metodens tillförlitlighet. Metoden med MR av knä verkar i själva verket ha sämre precision än de gamla beprövade som han tidigare avfärdat som alltför osäkra."
.................................
Svenska Dagbladet har under flera år på sin debattsida haft en intensiv debatt om dessa frågor. De senaste veckorna har flera tunga artiklar av erfaren expertis sågat "flodmarksmetoden", även på nyhetsplats har detta skett:
Jag själv har skrivit i frågan åtskilliga gånger, senast om "En ovärdig cirkus som KU och JO måste granska".
Samtliga 4 rättsläkare vid Rättsmedicinalverket i Uppsala totalsågar "flodmarksmetoden". (Även i sin slutreplik).De skriver: "Några av oss rättsläkare känner oss djupt bekymrade för de som drabbas av Rättsmedicinalverkets otillförlitliga åldersbedömningar. Vi känner stor oro för vår myndighets och vårt yrkes heder och trovärdighet. Samtliga rättsläkare vid den rättsmedicinska ­enheten i Uppsala har enhälligt avstått från att göra åldersbedömningar och flera rätts­läkare slutar."
SvDs chefredaktör Tove Lifvendahl summerar frågan som "långt bortom ordning och reda".
Landets 3 professorer i rättsmedicin kritiserar starkt "flodmarksmetoden": "Vi ser nu att flera specialister i rättsmedicin säger upp sig för att de känner samvetsstress. Rättsläkarkåren är numerärt mycket liten och varje avhopp blir kännbart för dem som väljer att stanna inom specialiteten. Inom kort kan bemanningssituationen bli ohållbar och vi menar att det nu är hög tid att reformera delar av RMV:s verksamhet, där byte av metod för åldersbedömningar bör vara den första åtgärden. "
..................................
När gode män hjälper uppenbart tonåriga asylsökande att överklaga avslag de fått på grund av att den medicinska åldersbedömningen påstår att de är över 18 år, skriver Migrationsverket i närtid detta:
"Migrationsverket vidhåller att den bedömning som Rättsmedicinalverket gör är den mest tillförlitliga metoden för att säkerställa underårighet med dagens teknik. Vi har som statlig myndighet fått i uppdrag av regeringen att använda Rättsmedicinalverkets bedömningar och gör inte avsteg från de direktiven i enskilda ärenden"
.............................................
Alltså:
1. Migrationsverket upphör kring 2010-12 att göra medicinska åldersbedömningar efter att barnläkarföreningen och advokatförbundet ansett de etablerade metoderna, som används i hela världen, som alltför osäkra. Sverige (Migrationsverket) godtar sedan fram till 2016 den ålder som den asylsökande uppger, vilket bidrar till att alltfler lockas till Sverige, år 2015 över 35.000 ensamkommande som uppger sig vara barn under 18 år, hela 40 % av all som kommer till EU (Sverige har 2 % av EUs befolkning). Detta har lett till att många tusen vuxna män felaktigt givits asyl som barn. Merkostnaderna för detta uppgår till många miljarder kronor under ett antal år, eftersom ett barn på HVB-hem har kostat över 1 miljon per år.
2. Regeringen beslutar hösten 2015 att medicinska åldersbestämningar åter måste göras i tveksamma fall. Socialstyrelsen låter Carl-Erik Flodmark utreda frågan. Flodmark är barnläkare och har varit styrelseledamot i barnläkarföreningen som bojkottat medicinska åldersbedömningar, han är också fritidspolitiker för det mycket migrationsvänliga Miljöpartiet. Jag anser att han är jävig i dessa frågor och att det är gravt omdömeslöst av Socialstyrelsen att tillsätta honom istället för att låta någon med sakkunskap göra det. Det kan inte uteslutas att Socialstyrelsen pressats av regeringen att ge Flodmark uppdraget, vilket i så fall vore ett allvarligt ministerstyre. 
3. Flodmark utesluter från början att återgå till de beprövade metoder (tand- och handledsröntgen) som barnläkarföreningen bojkottade som alltför osäkra. Istället lyfter han fram tandröntgen tillsammans med den oprövade metoden knäledsröntgen, i avsikt att detta ska med råge trygga att säkerhetsmarginalen vid bedömningarna ökar så att man klassas som vuxen över 18 år först vid 19-20 års ålder. Socialstyrelsen auktoriserar "flodmarksmetoden" och Rättsmedicinalverket gör sina bedömningar efter den som Migrationsverket sedan följer efter åläggande från regeringen. Barnläkarföreningen och advokatsamfundet ställer sig också bakom den prövade metoden.
4. Sedan nu kring 10.000 åldersbedömningar gjorts visar det sig att den oprövade metoden istället kan ha givit resultat i motsatt riktning, så att asylsökande felaktigt bedömts som vuxna fastän de är barn under 18 år. Skulle detta stämma, vilket mycket talar för, faller ansvaret tungt på de myndigheter som utrett och fastslagit hur åldersbedömningar ska ske. Frågan har även konstitutionella aspekter eftersom regeringen under flera år passivt godtog att Migrationsverket lade ned den medicinska åldersbedömningen och godtog den ålder som den asylsökande uppgav, samt eftersom det inte kan uteslutas att Socialstyrelsen pressats av regeringen att tillsätta en olämplig utredare vars förslag sedan sanktionerats av Socialstyrelsen och blivit styrande för Rättsmedicinalverket och sedan för Migrationsverket som av regeringen ålagts att använda Rättsmedicinalverkets bedömningar. 
Jag anmäler mot denna bakgrund återigen till justitieombudsmannen att i ljuset av de nya uppgifterna åter granska Migrationsverkets lednings agerande när man under ett antal år inte tog sitt ansvar för att i tveksamma fall kontrollera ålder på de som sökte asyl och som uppgav sig vara barn under 18 år.
Jag anmäler också  till Justitieombudsmannen Socialstyrelsens agerande när man tillsatte en enligt min uppfattning jävig och olämplig utredare och sedan slog fast att dennes oprövade förslag skulle ligga till grund för 10.000 och fler medicinska åldersbedömningar som i mycket hög grad avgjort om personer bedömts som barn eller vuxna. 






Skicka en kommentar