torsdag, juli 20, 2017

Varsågod Uppdrag Granskning - om ekomatshypen.

4 erkända professorer på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har skrivit boken "Den ekologiska drömmen".

Professor emeritus i ekologi på SLU Torbjörn Fagerström har skrivit mycket om hållbart jordbruk, bl a på DN Debatt med mig med kritik mot rödgrön ekomatspopulism.

Jag själv som agronom och bonde kämpar alltid för det svenska jordbruket och har respekt för det i sin helhet, och försvarar det mot ensidig smutskastning.

För detta har vi alla blivit hudflängda och utskällda av många ekomatsentusiaster i ekoforskning och ekoaffärer, i miljöorganisationer, i  journalistik, av politiker, av konsumentföreträdare, av kommuner och av handel mm (se länkar längts ner). Känsloargumenten haglar, sakargumenten tryter, hur kan någon ifrågasätta ekojordbrukets överlägsenhet?

Nu uttalar sig, i en artikelblogg i UNT och på Facebook, två agronomer och mycket respekterade vetenskapsjournalister, Jan-Olov Johansson och Peter Sylwan. Jag kommenterar här på FB och länkar till Jan-Olovs artikelblogg och Peters FB-kommentar, och Jan-Olovs glasklart skarpa slutblogg på UNT.

Här är Peter Sylwans klarspråk på Facebook:

"Peter Sylwan
Igår kl. 08:16

Läs och begrunda en synnerligen tänkvärd text. Fundera särskilt över vad de som köper eller odlar eko egentligen vill ha sagt. Jag tror att de som köper eko vill markera att de bryr sig och att de som odlar gärna vill klara sig själva. Att ingendera får som de vill är en annan sak. Och det är väl vad en kritisk journalistik borde göra - gräva tillräckligt djupt så att man förstår att t.ex eko inte är hållbart av framför allt ett skäl - det går åt 20 - 50% mer mark för att få fram samma mängd mat. Jorden har inte mer jord att odla upp - och 2050 är vi 9 miljarder och då måste det finna 50 - 100% mer mat till priser som människor har råd att betala. Annars vet vi hur det går. Det blir kaos och förlust av allt vad hållbarhet heter. Det finns inget hållbart jordbruk i dag oavsett vad vi kallar det. Ett jordbruk som både producerar rekordskördar, skonar klimatet och är bra för miljön. Men det går att fixa om man tar det bästa från det mesta och verkligen anstränger sig att komma just dit - till det hållbara jordbruket."

Och här är en del av Jan-Olov Johanssons andra blogginlägg, klarspråk också det:

"Att välja ekologisk är del av byggandet av ens identitet och handlar inte så mycket om sakliga val mellan en rad kända fakta. Det känns helt enkelt rätt.
Om man vill kan man också tolka det som en slags religiös övertygelse i vårt sekulariserad land. Först med den tolkningen vare om jag minns rätt professor Nils Uddenberg.
Att välja KRAV märkta produkter blir då till en livsstilsfråga, som hur man klär sig eller vilken bil man köper. En symbolhandling eller ett avlatsbrev.
Att angripa sådana val med fakta räcker inte så långt. Ett citat som ofta tillskrivs Groucho Marx sammanfattar situationen bra. Det lyder ungefär:
”Kom inte släpande på en massa fakta, jag har redans bestämt mig. ”
Personligen är jag övertygad om att vi alla beslutar oss på det viset, känslan kommer först, stödjande fakta senare.
 Må så vara. Men när dessa känslor blir till regeringspolitik är det fara på färde.
Och under en lång rad år har den ”alternativa odling” erhållit rejäla summor av skattepengar i stöd. Många kommuner och landsting har också sett sig tingade att ta av sina redan ansträngda budgetar för att köpa ”ekologiskt”.
Ja, i den senaste Livsmedelspolitiska utredningen skrivs det om att trettio (30) procent av svensk areal bör odlas ekologiskt!
 Skälet är förstås partipolitiska. Stackars MP måste få någonting efter alla smällar och raset i opinionsmätningar.
( Jag är egentligen för allt MP vill, men emot nästan alla deras vägar dit.)
 Så det är när dessa ”alternativa fakta” blir till politik med miljonrullning som följd som det gröna önsketänkandet har passerat en gräns, åtminstone för mig.
Dessa pengar kan användas på ett betydligt bättre sätt. Rent sakligt och vetenskapligt är detta vansinne. Det är Trumppolitik på svensk botten."

Om detta - ekomatshypen - finns det hur mycket som helst att granska, ungefär som på migrationsområdet för några år sedan (inga paralleller i övrigt). Men "ingen" gjorde det, nu görs en del.
Det är bara en tidsfråga innan det svenska ekojordbruket kommer att granskas lika skarpt som den vanliga miljövänliga svenska ("konventionella") jordbruket granskats sedan länge.
Vem/vilka kommer att börja?

(Jag vill betona att det även ligger i ekojordbrukets och ekomatens intresse att granskning sker, ju längre den dröjer ökar risken för en då betydande sättning i efterfrågan).

Här länkar till artiklar och mediainslag som lidelsefullt försvarar och lyfter fram ekomatens förträfflighet och överlägsenhet, främst med känsloargument och ofta svaga sakargument. Endast ett urval, här finns ett närmast obegränsat material att ösa ur:
Här Naturskyddsföreningen, och Här, och Här, och Här, och Här, och Här, och Här.
Här Krav, och Här, och Här, och Här.
Här andra artiklar, och Här, och Här,
Ska ge fler länkar när jag hinner..

Agronomen och vetenskapsjournalisten Jan-Olov Johansson skriver här ett tredje blogginlägg i UNT. Han åskådliggör i det väl varför jag själv ofta försvarar det vanliga miljövänliga svenska jordbruket när det attackeras eller smädas av övertygade "ekofantaster",
"Ett annat problem med den svart-vita ekodebatten är den reducerar alla icke KRAV-märkta bönder till "miljöbovar"".
"Men, som sagt, kom inte här och släpa in en massa besvärliga fakta i min svart-vita verklighet! Jag är eko som ICA brukar sammanfatta det."


Skicka en kommentar