En liten flicka ska utvisas till ett barnhem i Frankrike. Hennes mamma från Algeriet övergav henne då hon var 20 dagar gammal.
Hon är nu två år och har nästan hela livet bott hos en trygg fosterfamilj i Sverige som inget hellre vill än att fortsätta att vara familjehem eller få adoptera flickan.
Men Migrationsverket har beslutat att hon ska utvisas ur Sverige till ett barnhem i Frankrike, där eventuellt hennes mamma kan finnas. Många protesterar och vill att asyllagstiftningen ska ändras. Stina Bengtsson (C) vill att FNs barnkonvention ska införas i svensk lag.
Min uppfattning är att barnkonventionen i sin innebörd redan är tillgodosedd i svensk lagstiftning, och att diskussionen om den ordagrannt ska skriva in eller inte knappast förändrar något.
Däremot bör socialtjänstlagen och dess praxis lägga ökad tyngd på barnets bästa.
Det som där behöver ändras är avvägningen mellan barnets och föräldrarnas rätt när barn har tvångs- eller omhändertagits. De biologiska föräldrarnas rätt väger oerhört starkt, naturligtvis med rätta. Men den kan faktisk ibland väga alltför starkt, vilket Haddiles situation visar.
Barnets rätt, barnets bästa, är alldeles uppenbart svagare. Och fosterföräldrarnas rätt, dvs familjehemmets, det beaktas knappast alls.
Det är t ex i princip helt omöjligt för fosterföräldrar att få adoptera fosterbarn som vuxit ihop med familjen under många år.
Vi har själva varit fosterföräldrar till två små pojkar sedan de var mycket små, och vet att hur mycket vi och de än vuxit ihop under säg de första 7 åren så väger detta mycket lätt mot den biologiska förälderns rätt som kanske efter år av enorma svårigheter med t ex missbruk tillfälligt (?) fått näsan över vattnet.
Med en starkare ställning för barnets bästa, och med ett större beaktande av tryggheten i en etablerat familjehem, skulle Haddile omöjligen kunnat utvisas till ett annat land utan trygg vetskap om att hon där skulle återförenas med en biologisk förälder som har möjlighet och förmåga att ta hand om henne.
Det är möjligt att asyllagstiftningen behöver ses över. Men det är alldeles nödvändigt att snarast förstärka barnets rätt i dagens lagar och regelverk som styr tvångsomhändertagande av barn, främsty socialtjänstlagen.
Jag har ingen klar överblick över gränsdragningen mellan Migrationsverkets ansvar och Lunds kommun som tvångsomhändertagit och placerat flickan i fosterhem. Men även med dagens regelverk anser jag att både kommun och Migrationsverk mot bakgrund av skrivningarna om barnets rätt inte borde låta flickan få lämna tryggheten i fosterhemmet.
Jag anser att Migrationsverket och berörd kommuns agerande i den lilla flickan Haddiles fall bör granskas, och ska därför snarast inlämna en JO-anmälan.
tillagt 24 september: Migrationsverket ändrar sig!
Jag skriver också på Newsmill. Och JO-anmälan är nu inskickad!
Hon är nu två år och har nästan hela livet bott hos en trygg fosterfamilj i Sverige som inget hellre vill än att fortsätta att vara familjehem eller få adoptera flickan.
Men Migrationsverket har beslutat att hon ska utvisas ur Sverige till ett barnhem i Frankrike, där eventuellt hennes mamma kan finnas. Många protesterar och vill att asyllagstiftningen ska ändras. Stina Bengtsson (C) vill att FNs barnkonvention ska införas i svensk lag.
Min uppfattning är att barnkonventionen i sin innebörd redan är tillgodosedd i svensk lagstiftning, och att diskussionen om den ordagrannt ska skriva in eller inte knappast förändrar något.
Däremot bör socialtjänstlagen och dess praxis lägga ökad tyngd på barnets bästa.
Det som där behöver ändras är avvägningen mellan barnets och föräldrarnas rätt när barn har tvångs- eller omhändertagits. De biologiska föräldrarnas rätt väger oerhört starkt, naturligtvis med rätta. Men den kan faktisk ibland väga alltför starkt, vilket Haddiles situation visar.
Barnets rätt, barnets bästa, är alldeles uppenbart svagare. Och fosterföräldrarnas rätt, dvs familjehemmets, det beaktas knappast alls.
Det är t ex i princip helt omöjligt för fosterföräldrar att få adoptera fosterbarn som vuxit ihop med familjen under många år.
Vi har själva varit fosterföräldrar till två små pojkar sedan de var mycket små, och vet att hur mycket vi och de än vuxit ihop under säg de första 7 åren så väger detta mycket lätt mot den biologiska förälderns rätt som kanske efter år av enorma svårigheter med t ex missbruk tillfälligt (?) fått näsan över vattnet.
Med en starkare ställning för barnets bästa, och med ett större beaktande av tryggheten i en etablerat familjehem, skulle Haddile omöjligen kunnat utvisas till ett annat land utan trygg vetskap om att hon där skulle återförenas med en biologisk förälder som har möjlighet och förmåga att ta hand om henne.
Det är möjligt att asyllagstiftningen behöver ses över. Men det är alldeles nödvändigt att snarast förstärka barnets rätt i dagens lagar och regelverk som styr tvångsomhändertagande av barn, främsty socialtjänstlagen.
Jag har ingen klar överblick över gränsdragningen mellan Migrationsverkets ansvar och Lunds kommun som tvångsomhändertagit och placerat flickan i fosterhem. Men även med dagens regelverk anser jag att både kommun och Migrationsverk mot bakgrund av skrivningarna om barnets rätt inte borde låta flickan få lämna tryggheten i fosterhemmet.
Jag anser att Migrationsverket och berörd kommuns agerande i den lilla flickan Haddiles fall bör granskas, och ska därför snarast inlämna en JO-anmälan.
tillagt 24 september: Migrationsverket ändrar sig!
Jag skriver också på Newsmill. Och JO-anmälan är nu inskickad!
8 kommentarer:
Bra där Staffan :-)
Jättebra Staffan!
Ulla, vi ses nästa helg!
Och kom ihåg , jag gillar och respekterar ekoodling, som en viktig nisch.!
Flickan är fransk medborgare, med vilken rätt kan svenska myndigheter tvinga henne att stanna hops en svensk fosterfamilj??? Helt perverst?
Läs gärna om hur socialnämnden i Lund har agerat, eller snarare underlåtit att agera:
http://www.friatider.se/aftonbladet-morkade-politiker-bakom-familjehemmet-dar-tvaariga-flickan-ar-tvangsplacerad#.UGAKp6ngiN8.twitter
Inga kontakter med franska myndigheter har tagits. Hur ska Hadille kunna adopteras utan tillåtelse från de biologiska föräldrarna? Socialnämnden borde ju snarast ha eftersökt modern för att möjliggöra adoption, eller för den delen att modern återförenades med barnet, vilket ju hade kunnat ske i Sverige eftersom hon är EU-medborgare.
/Kaisa Olsson
I många år har jag stampat och skrikit att BARNENs rätt ska väga tyngre än föräldrarnas. Vuxna har gjort medvetna val i livet - barnen får bara "gilla läget" som ett soc uttryckte det.
Som familjehem gör vi allt (de stora flertalet iaf) för att barnen ska bli trygga och sunda vuxna. Det är svårt när soc går på föräldralinjen så fort barnet har börjat må bättre i familjehemmet.
Jag är glad att Haddile får stanna hos den enda mamma och pappa hon någonsin vetat om i sitt korta liv.
Barnkonventionen måste skrivas in i svensk lag - det räcker inte med att man tycker att den redan finns där. Barnens rätt att stå i centrum finns bara på ett mkt fåtal ställen i vårt land, även om kommunerna säger sig jobba med BBiC.
NÄR ska barnens rätt till föräldrar (oavsett om det är biologiskt eller socialt) väga tyngre än föräldrarätten?
Jag anser också att det ska bli större krav på att följa tre-årsregeln. Går det inte att jobba hem ett barn inom tre år så ska vårdnaden gå över till familjehemmet! Jag gråter varje gång jag hör ett barn säga till sitt familjehem "jag vill stanna hos dig, jag vill veta att ingen kan komma och ta mig". Arbetet med biofamiljen finns fortfarande men barnet behöver inte känna ett hot.
Barnens rätt först!
/Anna
Haveri Staffan, nu förstår jag varför du kan vara kvar i Centern där dumheten plägar flockas..
Hej Staffan,
Du borde läsa Merits inlägg om detta:
http://meritwager.wordpress.com/2012/09/26/hjarta-och-hjarna-2/
Mvh Stefan
Skicka en kommentar