Jag vill ju diskutera det faktum att Sveriges jordbruk och livsmedelsproduktion minskar medan matimporten bara ökar, i bla denna debattartikel på Newsmill.
Jag har ju mitt recept klart för hur vi tillsammans ska kunna vända på denna negativa utveckling, i mämgder av blogginlägg och debattartiklar, några länkar här och här.
För att kunna ge jordbruket förutsättningar för att stå emot matimporten och börja tillväxa igen är en bred kraftsamling nödvändig, där alla goda krafter deltar. Näring, regering och riksdag, handel, industri, konsumenter osv. Och organisationer, där självfallet Svenska Naturskyddsföreningen borde vara med på barrrikaderna.
Tyvärr är varken de eller Miljöpartiet eller delvis socialdemokraterna riktigt det, eftersom deras fokus är välment men alltför snävt.
På min Newsmillartikel har Naturskyddsföreningen vice ordförande replikerat och jag har missnöjt konsterat att hon vidhåller linje att alla bönder bör säga blankt nej till modern teknik som mineralgödsling mm.
Hennes svar har rubricerats så här i olika media; "Svensk jordbruk utarmar jordens resurser" respektive "Konventionellt jordbruk ohållbart för framtiden". Jag anser att hon har fel. Visst ska jordbruket använda insatta resurser försiktigt och uthålligt, och växtnäringstillförseln ska avvägas noga mot vad grödan kan ta upp. Likaså ska ev. kemisk bekämpning ske försiktigt vid behov och med mildast möjliga preparat.
Visst är ekojordbruket en viktig nisch, och en spjutspets i teknikutvecklingen. Men att jordbruket i sin helhet under överskådlig tid skulle drivas utan mineralgödsling och utan varje bekämpningsmedel vid t ex svåra angrepp är inte realistiskt och skulle öka hungern och driva upp livsmedelspriserna kraftigt.
Hur försvarar hon då att matimporten har fördubblats? Det berör i princip aldrig SNF i sina uttalanden och i sin opinionsbildning, inte heller verkar man beklaga det faktum att det mest miljö- och djurskyddsvänliga vanliga jordbruket i världen - det svenska - har minskat med nära en tredjedel på 25 år. Man kanske inte bryr sig? Eftersom det helt övergripande verkar vara att den ekologiska jordbruksnischen ska bli större, I Sverige och i världen.
SNFs generalsekreterare Svante Axelsson fick frågan om han skulle köpa svenskproducerad mat, eller ekologisk, om han ställdes inför de alternativen. Han skulle köpa ekologiskt. Helt OK, tycker jag, om den är närproducerad i Sverige, men tvivelaktigt om den importeras från Asien, Brasilien, Polen eller Danmark, t ex.
Min kollega i Miljö- och jordbruksutskottet Kew Nordqvist brinner också främst för det ekologiska och har liksom Naturskyddsföreningen visionen att allt jordbruk ska säga nej till all användning av mineralgödsel, kemiska bekämpningsmedel och varje växtsort som förädlats fram med hjälp av genteknik. Även han har replikerat på Newsmill.
Han menar bl a att ökad jämställdhet och ett minskat köttätande skulle klara världens matförsörjning med ett jordbruk som avstår från insatsmedel som möjliggör högre och stabilare avkastning. Jag är positiv till jämställdhet och även till att diskutera hur mycket och vilket kött som är att föredra ifrån olika avseenden, men han spelar faktiskt rysk roulette med livsmedelsförsörjningen när han argumenterar så.
Han frågar om Centerpartiet vill försämra för djur och miljö. Naturligtvis inte, vi slåss för ett hållbart och miljövänligt jordbruk som ska kunna ta tillvara produktionskraften hos svenska åkrar och betesmarker inom ramen för världens strängaste miljö- och djurskyddsregler med hjälp av vårt kalla klimat och goda etik.
Men vi ser verkligheten som den är och vi ser effekterna för djurvälfärd och miljö när matimporten ökar så starkt till Sverige från länder där miljöhänsyn och djuromsorg är sämre än i Sverige. Detta gagnar verkligen vare sig djur och miljö, och Centerpartiet kämpar av all kraft för att hejda den växande matimporten och stärka hela det svenska jordbrukets konkurrenskraft, såväl det miljövänliga vanliga som det ekologiska.
Vad gör Miljöpartiet, mer än att vilja kraftigt öka det redan rätt generösa stödet till ekoodlingen. Och med den risk för prispressande överskottsproduktion som kan uppstå, som vi nu ser på de sänkta ekomjölkspriserna och som drabbar just de ekologiska lantbrukarna?
Jag har ju mitt recept klart för hur vi tillsammans ska kunna vända på denna negativa utveckling, i mämgder av blogginlägg och debattartiklar, några länkar här och här.
För att kunna ge jordbruket förutsättningar för att stå emot matimporten och börja tillväxa igen är en bred kraftsamling nödvändig, där alla goda krafter deltar. Näring, regering och riksdag, handel, industri, konsumenter osv. Och organisationer, där självfallet Svenska Naturskyddsföreningen borde vara med på barrrikaderna.
Tyvärr är varken de eller Miljöpartiet eller delvis socialdemokraterna riktigt det, eftersom deras fokus är välment men alltför snävt.
På min Newsmillartikel har Naturskyddsföreningen vice ordförande replikerat och jag har missnöjt konsterat att hon vidhåller linje att alla bönder bör säga blankt nej till modern teknik som mineralgödsling mm.
Hennes svar har rubricerats så här i olika media; "Svensk jordbruk utarmar jordens resurser" respektive "Konventionellt jordbruk ohållbart för framtiden". Jag anser att hon har fel. Visst ska jordbruket använda insatta resurser försiktigt och uthålligt, och växtnäringstillförseln ska avvägas noga mot vad grödan kan ta upp. Likaså ska ev. kemisk bekämpning ske försiktigt vid behov och med mildast möjliga preparat.
Visst är ekojordbruket en viktig nisch, och en spjutspets i teknikutvecklingen. Men att jordbruket i sin helhet under överskådlig tid skulle drivas utan mineralgödsling och utan varje bekämpningsmedel vid t ex svåra angrepp är inte realistiskt och skulle öka hungern och driva upp livsmedelspriserna kraftigt.
Hur försvarar hon då att matimporten har fördubblats? Det berör i princip aldrig SNF i sina uttalanden och i sin opinionsbildning, inte heller verkar man beklaga det faktum att det mest miljö- och djurskyddsvänliga vanliga jordbruket i världen - det svenska - har minskat med nära en tredjedel på 25 år. Man kanske inte bryr sig? Eftersom det helt övergripande verkar vara att den ekologiska jordbruksnischen ska bli större, I Sverige och i världen.
SNFs generalsekreterare Svante Axelsson fick frågan om han skulle köpa svenskproducerad mat, eller ekologisk, om han ställdes inför de alternativen. Han skulle köpa ekologiskt. Helt OK, tycker jag, om den är närproducerad i Sverige, men tvivelaktigt om den importeras från Asien, Brasilien, Polen eller Danmark, t ex.
Min kollega i Miljö- och jordbruksutskottet Kew Nordqvist brinner också främst för det ekologiska och har liksom Naturskyddsföreningen visionen att allt jordbruk ska säga nej till all användning av mineralgödsel, kemiska bekämpningsmedel och varje växtsort som förädlats fram med hjälp av genteknik. Även han har replikerat på Newsmill.
Han menar bl a att ökad jämställdhet och ett minskat köttätande skulle klara världens matförsörjning med ett jordbruk som avstår från insatsmedel som möjliggör högre och stabilare avkastning. Jag är positiv till jämställdhet och även till att diskutera hur mycket och vilket kött som är att föredra ifrån olika avseenden, men han spelar faktiskt rysk roulette med livsmedelsförsörjningen när han argumenterar så.
Han frågar om Centerpartiet vill försämra för djur och miljö. Naturligtvis inte, vi slåss för ett hållbart och miljövänligt jordbruk som ska kunna ta tillvara produktionskraften hos svenska åkrar och betesmarker inom ramen för världens strängaste miljö- och djurskyddsregler med hjälp av vårt kalla klimat och goda etik.
Men vi ser verkligheten som den är och vi ser effekterna för djurvälfärd och miljö när matimporten ökar så starkt till Sverige från länder där miljöhänsyn och djuromsorg är sämre än i Sverige. Detta gagnar verkligen vare sig djur och miljö, och Centerpartiet kämpar av all kraft för att hejda den växande matimporten och stärka hela det svenska jordbrukets konkurrenskraft, såväl det miljövänliga vanliga som det ekologiska.
Vad gör Miljöpartiet, mer än att vilja kraftigt öka det redan rätt generösa stödet till ekoodlingen. Och med den risk för prispressande överskottsproduktion som kan uppstå, som vi nu ser på de sänkta ekomjölkspriserna och som drabbar just de ekologiska lantbrukarna?
3 kommentarer:
Hej Staffan !
Vilket svar får du på frågan om att köttmjöl från konventionellt slaktavfall, såväl danskt som svenskt är KRAV-godkänt gödselemedel ?
Ekomjölksöverskottet drabbar inte ekobönderna, de konventionella får stå för fiolerna.
Utarmingen i rika länder och urbaniserade länder går mycket fortare än i fattiga, detta har ingenting med jordbruksmetoden i sig att göra, det är istället enkel matematik som kommer in.
Oavsett metod så försvinner en viss mängd näringsämnen ur jorden vi varje skörd. I det fattiga landet där lokalbefolkningen ofta använder en kombination av människo- och djurgödsel på åkrarna. samt förbrukar stora delar av skörden lokalt, så är nettoutarmningen mycket liten.
I ett rikt land och/eller tungt urbaniserat där vi av olika skäl inte vill eller kan återföra djur och människogödsel till de brukade jordarna så blir utarmningen katastrofal...och det gäller även alla jordar, oavsett brukningsbetod som används för att försörja de urbaniserade områdena.
Effekten har varit fördröjd men det är inte raketvetenskap att inse att det som förs bort måste återföras om vi inte vill förlora våra jordbruksmarket.
Skicka en kommentar