Så har då äntligen den försvarsberedning tillsatts, som Centerpartiet länge efterlyst.
Direktiven är kortfattade, men ger utrymme för att beredningen - om intresse finns - kan analysera också Sveriges militära samarbeten. Centerpartiet anser ju att det vore mycket naturligt att göra så eftersom omvärlden har förändrats i så hög grad de senaste decennierna, och vi kommer självfallet att driva den frågan i beredningen. Visst kan M och S (m. ev fl.) gå emot detta, men ärligt talat ser jag inte argumenten för det. Hur Sveriges militära samarbeten har utvecklats, hur de fungerar och hur de bör utvecklas eller ej och hur det påverkar vår försvarsförmåga och försvarsbudgetens effektiva utnyttjande är mycket relevant att få analyserat och belyst och sedan diskuterat så brett som möjligt. Alternativet, att sticka huvudet i sanden och avstå från alla sådana analyser, känns mycket passivt.
Det förs också redan en intensiv debatt om försvarsbudgetens storlek efter år 2015, med anledning av ÖBs larmsignalser. Först omvärldsanalys och analys av konsekvenserna om nuvarande försvarsbudget bibehålls, har jag sagt. Men jag har heller inte uteslutit att försvarsbudgeten kan behöva höjas, behoven är stora och Sverige har halkat efter de nordiska länderna.
Alla partier uttalar sig positivt om ett ökat samarbete med de nordiska länderna på försvarsområdet. Det är bra. Och det är alldeles uppenbart att vår försvarsbudget kan utnyttjas allra effektivast ju närmare vi vill och vågar att samarbeta med andra västliga demokratier, och särskilt med våra grannländer. Och visst torde det bli kostsammare och kräva mer ju mer allena vi står.
Faktum är också att det som begränsar möjligheterna till att utveckla det nordiska samarbetet är just att länderna skiljer sig åt vad gäller sina militära samarbeten.
Sverige är ett stort land i Norden, men rätt litet i många andra jämförelser. Att vara militärt alliansfri innebär krav på att ha alla relevanta militära förmågor och och ett försvar som är "tillräckligt stort". Mycket talar för att detta torde kräva en större försvarsbudget än idag.
Men skulle inte ett ev Natomedlemskap också kräva en större försvarsbudget, det räcker väl inte med att budgetpengarna kan utnyttjas effektivare? Tja. det här vore intressant att få analyserat. Visserligen har Nato ett riktvärde på 2,0 procent av BNP till försvaret jämfört med Sveriges ca 1,2 %. Men många Natoländer ligger beständigt lägre, t ex Tyskland på 1,3 %.
Jag har också sagt att skillnaden för Sverige mellan att vara det mest aktiva landet i Natos partnerskap för fred eller att bli medlem inte längre är så dramatisk. Vi omfattas redan av EUs två solidaritetsparagrafer som rätt mycket påminner om Natos § 5, och vi har ensidigt utsträckt vårt åtagande även till Norge och till Island.
Vi får se hur modig och verklighetsinriktad den kommande försvarsberedningen kommer att bli, med analyser enligt ovan som självklart ska relateras till värdet av vår militära alliansfrihet i olika avseenden.
Uppenbart är att den kommer att bli väsentligt större än de hittillsvarande, som bestått av 7 politiker, en från varje riksdagsparti. Ibland har partiet med ordförandeposten haft en extra, dvs 8. Därtill en del sakkunniga från olika myndigheter och departement.
Nu blir det nästan ett tre fjärdedels försvarsutskott som ska tillsättas, eftersom de två stora partierna vardera ska ha 2 extra ledamöter, vilket ger totalt 12 stycken. Tydligen har denna princip - som inte gällde under 1900-talet vad jag vet - etablerats på senare tid, i t ex den stora socialförsäkringsutredningen.
Jag hoppas att den nya beredningen ska arbeta väl och med stor öppenhet, och förhoppningsvis komma fram till en bred samsyn i omvärlds- och andra analyser.
Jag gratulerar försvarsutskottets vice ordförande Cecilia Widegren till utmaningen och förtroendet att leda beredningen, vilket känns bra då hon har goda förutsättningar för detta! Det åvilar dock ett betydande ansvar hos varje ledamot i beredningen!
Läs även andra bloggares åsikter om http://bloggar.se/om/f%F6rsvar" rel="tag">försvar, http://bloggar.se/om/nato" rel="tag">nato, http://bloggar.se/om/f%F6rsvarsberedning" rel="tag">försvarsberedning
Direktiven är kortfattade, men ger utrymme för att beredningen - om intresse finns - kan analysera också Sveriges militära samarbeten. Centerpartiet anser ju att det vore mycket naturligt att göra så eftersom omvärlden har förändrats i så hög grad de senaste decennierna, och vi kommer självfallet att driva den frågan i beredningen. Visst kan M och S (m. ev fl.) gå emot detta, men ärligt talat ser jag inte argumenten för det. Hur Sveriges militära samarbeten har utvecklats, hur de fungerar och hur de bör utvecklas eller ej och hur det påverkar vår försvarsförmåga och försvarsbudgetens effektiva utnyttjande är mycket relevant att få analyserat och belyst och sedan diskuterat så brett som möjligt. Alternativet, att sticka huvudet i sanden och avstå från alla sådana analyser, känns mycket passivt.
Det förs också redan en intensiv debatt om försvarsbudgetens storlek efter år 2015, med anledning av ÖBs larmsignalser. Först omvärldsanalys och analys av konsekvenserna om nuvarande försvarsbudget bibehålls, har jag sagt. Men jag har heller inte uteslutit att försvarsbudgeten kan behöva höjas, behoven är stora och Sverige har halkat efter de nordiska länderna.
Alla partier uttalar sig positivt om ett ökat samarbete med de nordiska länderna på försvarsområdet. Det är bra. Och det är alldeles uppenbart att vår försvarsbudget kan utnyttjas allra effektivast ju närmare vi vill och vågar att samarbeta med andra västliga demokratier, och särskilt med våra grannländer. Och visst torde det bli kostsammare och kräva mer ju mer allena vi står.
Faktum är också att det som begränsar möjligheterna till att utveckla det nordiska samarbetet är just att länderna skiljer sig åt vad gäller sina militära samarbeten.
Sverige är ett stort land i Norden, men rätt litet i många andra jämförelser. Att vara militärt alliansfri innebär krav på att ha alla relevanta militära förmågor och och ett försvar som är "tillräckligt stort". Mycket talar för att detta torde kräva en större försvarsbudget än idag.
Men skulle inte ett ev Natomedlemskap också kräva en större försvarsbudget, det räcker väl inte med att budgetpengarna kan utnyttjas effektivare? Tja. det här vore intressant att få analyserat. Visserligen har Nato ett riktvärde på 2,0 procent av BNP till försvaret jämfört med Sveriges ca 1,2 %. Men många Natoländer ligger beständigt lägre, t ex Tyskland på 1,3 %.
Jag har också sagt att skillnaden för Sverige mellan att vara det mest aktiva landet i Natos partnerskap för fred eller att bli medlem inte längre är så dramatisk. Vi omfattas redan av EUs två solidaritetsparagrafer som rätt mycket påminner om Natos § 5, och vi har ensidigt utsträckt vårt åtagande även till Norge och till Island.
Vi får se hur modig och verklighetsinriktad den kommande försvarsberedningen kommer att bli, med analyser enligt ovan som självklart ska relateras till värdet av vår militära alliansfrihet i olika avseenden.
Uppenbart är att den kommer att bli väsentligt större än de hittillsvarande, som bestått av 7 politiker, en från varje riksdagsparti. Ibland har partiet med ordförandeposten haft en extra, dvs 8. Därtill en del sakkunniga från olika myndigheter och departement.
Nu blir det nästan ett tre fjärdedels försvarsutskott som ska tillsättas, eftersom de två stora partierna vardera ska ha 2 extra ledamöter, vilket ger totalt 12 stycken. Tydligen har denna princip - som inte gällde under 1900-talet vad jag vet - etablerats på senare tid, i t ex den stora socialförsäkringsutredningen.
Jag hoppas att den nya beredningen ska arbeta väl och med stor öppenhet, och förhoppningsvis komma fram till en bred samsyn i omvärlds- och andra analyser.
Jag gratulerar försvarsutskottets vice ordförande Cecilia Widegren till utmaningen och förtroendet att leda beredningen, vilket känns bra då hon har goda förutsättningar för detta! Det åvilar dock ett betydande ansvar hos varje ledamot i beredningen!
Läs även andra bloggares åsikter om http://bloggar.se/om/f%F6rsvar" rel="tag">försvar, http://bloggar.se/om/nato" rel="tag">nato, http://bloggar.se/om/f%F6rsvarsberedning" rel="tag">försvarsberedning
12 kommentarer:
Staffan,
Flera bra saker.
Tillägg:
Försvarsberedningen måste ta hjälp av försvarsmakten att analysera styrkrelationerna/bekämpnings
förmåga nu och framåt i vårt närområde.
Det är detta som dimensionerar vårt försvar och avgör hur vi måste föra striden och hur vi måste dimensionera.
Jag vill starkt understryka att vi kommer aldrig att kunna försvara Sverige med Försvarsbredningens rapporter eller hänvisningar till solidaritetsförklaring och pappersprodukter och allmänt prat om samarbeten.
De måste bli avtalade förpliktelser och operativt samarbete mellan Sverige Finland,Norge ,Danmark och Island.
Det betyder i klartext att vi skall ha en synkad operativ planering med dem och övning på den planen regelbundet.
Allt annat är blir en pappersprodukt.
Om detta är på plats bör kommande anskaffningar av kostsamma system kunna samordnas.
Detta gör att utvecklingskostnader och ställkostnader slås ut på en större seriestorlek och den vägen få ned anskaffningspriset/enhet.
Däremot tror jag inte på pooling/sharing där C 17 ju är ett katastrofalt exempel på pengar i sjön utan tillgång när vi behöver dem.
Det fungerar inte i praktiken utan ännu en powerpointkonstruktion och dom konstruktionerna har vi haft för många av som bekant.
Finland är ett illustrativt exempel på att det går att få pang för pengarna bara man har förståndet att köpa grejer som ger bekämpningseffekt som JASSM,ATACS,Stinger mm medan
Du har som ledamot ett stort ansvar att ni håller er till de faktiska militära sakfrågorna denna gång .
Önskar er ett framgångsrikt och eftertänksamt arbete för vårt land och våra medboragres skull.
Tänk på Sverige och vi som bor här och som behöver ett externt skydd.
K Jan-olov Holm
Däremot tror jag inte på pooling/sharing där C 17 ju är ett katastrofalt exempel på pengar i sjön utan tillgång när vi behöver dem.
Det fungerar inte i praktiken utan ännu en powerpointkonstruktion och dom konstruktionerna har vi haft för många av som bekant.
Ja det finns visst även arbetsrättsliga problem på SAC Heavy Airlift Wing eftersom man jobbar efter ett US Airforce likt regelverk som inte överensstämmer med EG direktiv och andra lagar och förordningar. Gick nog lite väl fort när detta avtals skrevs på och ännu 3 år efter start är mycket inte utklarat.
@jan-olov
Som vanligt är du ute och cyklar med ett väldigt snävt perspektiv. Lika lite som du vill att politiker ska peta i detaljer i militära operationer, så ska du tala tvärsäkert och ge pekpinnar åt politiker som ska utforma framtidens försvars- och säkerhetspoltik. Att försvara Sverige är ytterst en politisk uppgift att både definiera och utföra. Hur Sverige ska försvaras beskrivs inom ett antal politikområden, bl.a. utrikes- och säkerhetspolitiken samt försvarspolitiken. Genom att denna kommuniceras via rapporter och i förekommande fall via powerpoint, så utgör detta en del av att (pro-) aktivt försvara Sverige mot potentiella hot. Verkan av politiken och dess budskap förutsätter sedan trovärdighet bakom orden. Denna byggs bland annat med militära stridskrafter, om politiken är sådan att den bygger på t.ex. förmågan att utöva våld eller hot om våld i något uttalat syfte. Stridskrafterna är politikens medel och kan inte dimensioneras oberoende av politiken som definierar stridskrafternas syften och mål. Din kärnkompetens är inte att definiera svensk utrikes- och säkerhetspolitik, eller försvarspolitik. Det är politikernas främsta uppgift och kompetens. Jag rekommenderar att du försöker vara lite mer ödmjuk i din framtoning. Ditt engagemang är dock berömvärt!
@jan-olov
Som vanligt är du ute och cyklar med ett väldigt snävt perspektiv. Lika lite som du vill att politiker ska peta i detaljer i militära operationer, så ska du tala tvärsäkert och ge pekpinnar åt politiker som ska utforma framtidens försvars- och säkerhetspoltik. Att försvara Sverige är ytterst en politisk uppgift att både definiera och utföra. Hur Sverige ska försvaras beskrivs inom ett antal politikområden, bl.a. utrikes- och säkerhetspolitiken samt försvarspolitiken. Genom att denna kommuniceras via rapporter och i förekommande fall via powerpoint, så utgör detta en del av att (pro-) aktivt försvara Sverige mot potentiella hot. Verkan av politiken och dess budskap förutsätter sedan trovärdighet bakom orden. Denna byggs bland annat med militära stridskrafter, om politiken är sådan att den bygger på t.ex. förmågan att utöva våld eller hot om våld i något uttalat syfte. Stridskrafterna är politikens medel och kan inte dimensioneras oberoende av politiken som definierar stridskrafternas syften och mål. Din kärnkompetens är inte att definiera svensk utrikes- och säkerhetspolitik, eller försvarspolitik. Det är politikernas främsta uppgift och kompetens. Jag rekommenderar att du försöker vara lite mer ödmjuk i din framtoning. Ditt engagemang är dock berömvärt!
@ jan-olov
Det är inte en militärt professionellt underbyggd åsikt att samarbete oundvikligen leder till kortare ledtider eller lägre enhetspris därför att serien blir större. Se bland annat inlägget om off-the-shelf hos Wiseman's (länkat som läsvärt). Den åsikten är en typisk powerpointlösning och -vision som inte ofta tål ett möte med verkligheten, dvs. precis den typ av ställningstaganden som du vänder dig mot. Varför skulle ditt lekmannatyckande vara bättre än våra politikers?
@anonym
Nja har viss kunskap,duglighet och förmåga att bedömma just detta .
Har arbetat just med produktionsekonomiska frågeställningar som logistikchef och mitt exarbete gjordes just inom produktionsekonomi.
Detta kunde ju du förstås inte veta:-)
@Anonym*2 ggr
Håller inte riktigt med dig om att de ytterst är politikernas uppgift att försvara Sverige.Det är försvarsmaktens uppgift i utförandet.
Däremot ställer ombuden för svenska folket (däribland du och jag ) politikerna upggifterna och resurserna till försvaret.
Du och jag kan påverka politikerna efter förmåga och vilja när det gäller uppgifterna och resurserna.
Vi lever ju i en öppen demokrati där det skall enl min mening finnas en kontinuerlig och vital dialog med våra försvarspolitiker.
Tack för vänliga ord om engagemang vilket absolut gäller dig med :-)
Kn jan-olov Holm
@jan-olov
Som sagt, du behöver lyfta blicken när det gäller hur en nations intressen försvaras och vilken roll det militära försvaret har i detta försvar. Fundera på det ett tag så trillar säkert poletten ner.
Du har säkert gedigna erfarenheter inom praktisk militär förbands- och materielutveckling inkl. materielförsörjning, men ditt uttalande övertygar inte utan förefaller baserat på en mycket förenklad verklighetsuppfattning, likt övriga lekmän som tycker si eller så om hur enkelt det borde vara.
@anonym
Det är viktigt att vi fokuserar. Det innebär att vi snävar åt perspektivet till den rent militära förmågeuppbyggnaden när det gäller just militärt försvar.
Det är just detta vi inte har gjort och därför har så lite gjorts att skapa bemannade,materielförsörjda och övade förband hittills.En del återtagning sker dock nu vilket är bra förstås.
Men jag följer och förstår ditt resonemang kring försvar-/säkerhet-/utrikes-/biståndspolitik mfl och nationens intressen försvaras från flera politikerområden=brett perspektiv. Den bredden skall vi inte ge upp men det måste bli en klar tyngdpunktsförskjutning vilket är min point.
Det jag gör är att helt medvetet välja ut verktyget Försvarsmakten eftersom jag anser att det har försummats.
Hoppas vi förstår varandra bättre nu.
Med vänliga hälsningar
Kn Jan-Olov
Vi vet ju redan nu vad beredningen kommer att komma fram till:
1. De största hoten mot Sveriges säkerhet är klimatet, terrorister och IT-attacker.
2. Vi ska vara vaksamma på utvecklingen i Ryssland men inga hot mot Sverige föreligger då Ryssland har inre problem.
3. Nordiskt samarbete kommer ge ytterligare utrymme till besparingar på försvaret.
4. Den eviga freden fortsätter i evigheter.
5. En enig beredning kommer att föreslå att Anders Borg utnämns till "den eviga försvarsministern"
//Jonas75
Staffan:
När det gäller NATO så tror jag att det är enklare att förklara för väljarna att vi inte både kan ha kakan samtidigt som vi äter den, vi måste välja. Samt att vi inte får ta del av fördelarna med NATO utan att gå med.
Jan-olof:
Jag håller i stort sett med om ditt tillägg. Det är dock varken första eller sista gången de bristerna nämns. Det går dock att sammarbeta inom andra områden en de rent operativa, till exempel utbildning.
Anonym Nr 1: (2 grr)
Den granskande makten i det demokratiska maskineriet är precis lika viktig som den beslutade makten. Dör den fria demokratiska debatten dör även demokratin. Att jag ska behöva påminna om det här 2012 är märkligt.
Då vi inte har en teknokratisk riksdag bestående av akademiker inom respektive område, utan en lekmanna riksdag där alla inte ens har gått ut grundskolan, så har du ett extremt stort förtroende av dess ledamöters kompetens. Alla är dessutom olika pålästa, vilket har visat sig många gånger. Staffan tillhör dock de mer pålästa försvarspolitikerna enligt min uppfattning.
Jag har allmänt svårt att hålla reda på vilka av de anonyma är samma person, ett litet namn längst ner kan hjälpa tex:S4Xfgt, Anonym 1, Anna65.
Med vänliga hälsningar
Zeta
Är det någon som vågar slå vad om vilka som vill lägga minst på försvaret, M eller Vp?
Cecilia Widegren har ertappats med att fara med osanning och är därför olämplig som ordförande för försvarsberedningen. Se Navy Skippers blogg!
Flygsoldat 113 Bom
Skicka en kommentar