Ekonomi för ekomjölk och vanlig mjölk

Jag har ju prisat jordbruksministern och regeringen för borttagandet av Europas enda skatt på handelsgödsel, med små miljöeffekter men med väsentligt försämrad konkurrenskraft för det svenska jordbruket, som ju stadigt minskat sin produktion i decennier. Vilket är djupt allvarligt för både miljön, lantbruket, landsbygden, livsmedelsindustrin och vårt öppna landskap.

Svenskarna äter ju alltmer mat, vi är över 9 miljoner invånare nu, men den kommer i allt större grad hit genom import från länder med sämre regelverk för miljö och djurskydd.

Dt behövs fler riktade skattesänkningar mot jordbruk och småföretag, och jag hoppas att centerpartiet snart ska få ett genombrott för sänkta arbetsgivaravgifter!
Sådana sänkningar kommer ju att gagna alla lantbruksföretagare, även de som inte använder handelsgödsel, vilket är bra.

Samhällets stöd till ekoproduktionen fungerar dock väl och förbättringar har skett, vilket följande färska redovisning från Svensk Mjölk belägger:

"Nettot mellan mjölkintäkt och foderkostnader beräknas ha förbättrats under de senaste månaderna för den ekologiska mjölken. I Svensk Mjölks senaste uppdatering beräknas nettot vara omkring 1,90 kronor kilo, vilket är ca 20 öre bättre jämfört med försommaren.
- Det förbättrade nettot beror på lägre spannmålspriser och att ekotilläget har gått upp, säger Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk."

"För den konventionella mjölken ligger mjölk minus foder kvar på en nivå omkring 1,25 krónor."

Det är mycket viktigt att ha klart för sig att när foderkostnaden är betald återstår stora kostnader för alla mjölkgårdar att betala, som avskrivningar, underhåll, maskiner, veterinär, räntor och arbete med mycket mera. Detta räcker idag inte pengarna alls till, och lönsamheten är alldeles för låg för alla mjölkgårdar, i ett bottenläge även historiskt sett. Läget är mycket allvarligt och mjölkpriset måste snarast höjas till en rimlig nivå, som gör det lönsamt för den mycket krävande och arbetsintensiva mjölkproduktionen. Med dagens nivå blir läget alltmer kritiskt, och alltfler bönder tvingas sluta, produktionen sjunker, importen ökar och man kommer in i en mycket negativ spiral, negativ för branschen, för miljön och för Sverige.

Det här innebär stora utmaningar för alla i lantbruket, och staten måste också bidra så långt det är möjligt. Trenden måste vändas, så att Sveriges åkrar och betesmarker används för produktion av främst mat till gagn för en levande landsbygd, för öppna landskap, för en god miljö och ett gott djurskydd och för en fortsatt stark svensk livsmedelsindustri!

Läs även andra bloggares åsikter om mjölk, ekomjölk, svensk mjölk, lrf, centerpartiet, regeringen, lantbruk, jordbruk, lönsamhet