Jag och Leif Zetterberg, tvåa på centerns riksdagslista i Uppland, hade förra veckan (20 maj) en debattartikel i Dagens Samhälle om offentlig upphandling av mat, vilken klistras in nedan.
Jag fick stark kritik i Land lantbruk den 14 maj av Anders Munters, Krav-lantbrukare från Dalarna. Och jag träffade en Bleking, numera Krav-producent, som tyckte jag var fel ute och inte bara gladdes över att ekostöden blir allt större när odlingen växer.
Det är inte lätt att "svära i kyrkan", vilket många hedervärda ekoodlare uppenbarligen tycker att jag gör. Jag hoppas få in min replik i Land, och återkommer i denna fråga. Det jag diskuterar är alltså dels hur miljöersättningarna ska utformas och fördelas på olika olika åtgärder, där ekostöd är en viktig åtgärd bland flera viktiga åtgärder , samt dels om och ev.hur staten ska anvisa för kommuner och landsting hur de ska upphandla sin mat.
Jag återkommer om ett mycket bra uttalande från jordbruksministern i fråga om offentlig upphandling!!
Vänd på kuttingen. (debattartikel i Dagens Samhälle)
Sverige är jämte Frankrike det mest centralstyrda landet i Europa. Vi har också en regering som gillar att ge pekpinnar och dela ut ”godis” till de som lydigt följer regleringsbrev, förordningar och allmänna politiska påbud.
Ett i raden av dessa påbud har kommunerna nyligen fått uppleva i ett dekret från jordbruksministern där hon uppmanar alla skolor – och den offentliga sektorn - att öka sin andel av livsmedelsmenyn till 25% ekomat. Dock utan att nämna något om hur det ska finansieras, merkostnaden för att tiodubbla ekomaten är över en miljard kronor.
Vi är övertygade om att landets elever skulle mer uppskatta att ”riktig” mat kunde serveras varje dag. Många kommuner tvingas idag av ekonomiska skäl att servera fil och gröt för att fylla ut menyn och för att hålla nere råvarukostnaden.
Självklart ska den ekologiska produktionen stödjas efter sina miljöfördelar. Genom ett omfattande miljöprogram och stöd för ekologisk produktion är merpriserna för ekoodlat lägre än på de flesta andra håll i Europa. KRAV märket har en mycket stark ställning på marknaden.
Regeringens miljöutredare Stefan Edman framhöll för sin del vikten av att öka konsumtionen av svensk basmat, och att stödja den extensiva köttproduktionen på våra betesmarker, innan han yxade till den ekologiska 25% kvoteringen.
Om ambitionen är att stödja de svenska miljömålen är det angeläget att de offentliga livsmedelsinköpen i första hand upphandlas efter kriterier som främjar regionalt och svenskproducerad mat, d v s närproducerad mat från svenska jordar och betesmarker.
Den kommun som anser sig bäst främja angelägna miljömål genom mer ekologiska inköp ska givetvis göra detta och värdera nytta mot merkostnader. Och de som tror mer på t ex regionalt producerat, svenskproducerat eller svenskt sigill ska sträva efter upphandlingskriterier som främjar detta. Att den importerade maten är den som sämst svarar mot våra miljömål torde de flesta vara överens om.
Exemplet med skolmaten är bara ett i raden av exempel på hur vi i vårt land ser på frågorna uppifrån och ner. Nej vänd på kuttingen. Utgå från individen, köksbordet, nätverket och det lokala. Ge kommunerna möjlighet att påverka sin situation genom mindre detaljreglering. Allt behöver inte skötas på samma sätt i alla delar av landet. Vi behöver inte ängsligt fundera över samma lösning till alla. Då blir det ofta den mest kostnadskrävande lösningen som blir norm. Och trycket på kommunalskatten stiger oavbrutet genom detaljregler och normer utan att konsumenten upplever att kvalitet och service har ökat.
Staffan Danielsson (c ) Leif Zetterberg ( c )
Riksdagsledamot , Östergötland Riksdagskandidat, Uppland
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kloka ord från kloka män. Bra blogg föresten.
det värmer, Lars! Roligt med en kommentar. Jag är ju rädd för att s plus mp närmast kramar ihjäl ekoodlingen. Utöver miljarden(snart) i miljöersåttning, och 25-procentskvoteringen i offentlig upphandling vill man nu sänka momsen på ekologisk mat - var den än kommer ifrån - från 12 % till noll %. totalt kanske 3 miljarder i satsning. Min poäng är om denna användning av 3 miljarder ger störst utväxling för svenskt jordbruk och i miljönytta, eller om pengarna delvis kan användas bättre. Den diskussionen är väsentlig, och det är trist att den ger så starka reaktioner från en del.
Skicka en kommentar