Vi hade en mycket bra distriktsstämma idag i Linköping. Vår ordförande Gösta Gustavsson hade utmärkta välkomst- och slutanföranden liksom om uttalandet nedan. Bra gruppdiskussioner om valprogrammet för Östergötlands utveckling.
Vi antog enhälligt det här uttalandet: Fullt stöd för energi- och klimatuppgörelsen men oro för att jordbrukets skatter höjs över nivån i våra konkurrentländer. Och en stark uppmaning till regeringen att snarast konkretisera hur andra skatter ska sänkas motsvarande, samt en stark uppmaning att införa kontrollstationer.
Klimatfrågan och de gröna näringarna - hand i hand.
Centerpartiet har i alla tider varit en föregångare för utvecklingen inom såväl de gröna näringarna som inom miljö och klimatområdet. Det är därför med stolthet vi nu ser hur våra ministrar i regeringen och våra riksdagsledamöter så kraftfullt och medvetet driver på i den allt viktigare klimatfrågan. Klimatfrågan är vår tids avgörande energi- och miljöfråga, vilket måste tas på stort allvar.
Vi stödjer inriktningen i regeringens kraftfulla klimatpolitik. Regeringens klimatproposition är ett banbrytande förslag som kommer att påverka utvecklingen både lokalt och globalt. Helhetsgreppet och utnyttjandet av ekonomiska styrmedel är utan tvekan helt rätt metod för att nå våra högt ställda klimatmål. Vi stödjer regeringens storsatsning på att utveckla den förnybara energin för att skapa ett tredje ben inom energiförsörjningen.
Vi är också positiva till regeringens förslag om att på alla sätt underlätta en övergång till förnybara drivmedel för både bilar, jord- och skogsmaskiner. Rätt utnyttjat kommer omställningen på sikt leda till en positiv utveckling med nya jobb inom de gröna näringarna, inte minst här i Östergötland.
Kostnaderna för omställningen kommer att drabba oss alla. Det är då viktigt att dessa kostnader fördelas solidariskt. Tyvärr ser vi en stor risk att det nu framlagda förslaget om koldioxidskatten kommer att slå hårt mot den svenska landsbygden och främst mot jord- och skogsbruket. Sverige ligger redan nu i täten i den internationella skattenivån. Förslaget riskerar därmed att snedvrida konkurrenskraften i förhållande till övriga EU-länders gröna näringar ännu mer.
Regeringen har nu aviserat att de gröna näringarna ska kompenseras för de höjda koldioxidskatterna med motsvarande skattesänkningar. Det är bra, men hur detta ska ske har dock inte redovisats och vi uppmanar därför regeringen att snarast konkretisera dessa.
Vi uppmanar också regeringen att införa kontrollstationer inför skattehöjningarna för att säkerställa att det svenska jord- och skogsbrukets konkurrenskraft inte urholkas relativt länderna i vår omvärld.
Centerpartiet i Östergötland
Läs även andra bloggares åsikter om energi, klimat, centerpartiet, lrf, klimatfrågan, klimat, kontrollstation, regeringen, jordbruket, jordbruk, skogsbruket
lördag, mars 14, 2009
fredag, mars 13, 2009
Ulvskog fiskar i grumliga vatten...
Marita Ulvskog: "Vi vill inte ha en armé av låglönare som turnerar genom EU:s medlemsländer och tvingas bjuda ut sig till lägre lön, sämre och farligare villkor därför att EU och den här regeringen inte är beredda att slåss för ett utstationeringsdirektiv eller för en sammansättning av den nya EU-kommissionen som ska väljas som lovar att se till att fackliga rättigheter går före den fria rörligheten."
Länk till riksdagsdebatten här.
Marmålar upp bilden av att EU-medborgarna i andra länder närmast hotar att invadera Sverige med en "armé av låglönare". Nästa logiska åtgärd är väl att ropa Go Home.
Göran Persson varnade för social turism, men Maud Olofsson stod upp för att övergångsregler inte skulle införas. Och verkligheten visade att det behövdes inte.
Regeringen och socialdemokraterna är vad jag förstår överens om att Strååtutredningen ska behandlas och så får vi se om och vilka åtgärder som ev behöver genomföras.
Det är allså Social-Demokraternas toppnamn som värvar röster med detta röstfiske i grumliga vatten. Vädigt trist.
Länk till riksdagsdebatten här.
Marmålar upp bilden av att EU-medborgarna i andra länder närmast hotar att invadera Sverige med en "armé av låglönare". Nästa logiska åtgärd är väl att ropa Go Home.
Göran Persson varnade för social turism, men Maud Olofsson stod upp för att övergångsregler inte skulle införas. Och verkligheten visade att det behövdes inte.
Regeringen och socialdemokraterna är vad jag förstår överens om att Strååtutredningen ska behandlas och så får vi se om och vilka åtgärder som ev behöver genomföras.
Det är allså Social-Demokraternas toppnamn som värvar röster med detta röstfiske i grumliga vatten. Vädigt trist.
Centerns starka EU-kandidater, lysande Lena Ek!
När jag lyssnade på socialdemokraternas toppnamn i riksdagens EU-debatt igår som sover dåligt om nätterna för att "en armé av låglönare" hotar att invadera Sverige...(Jo, hon talar om medborgarna i andra EU-länder)...illustrerade hon verkligen de EU-kandidater som motvilligt åker ner till Bryssel för att bromsa och backa.
Det är skrämmande hur Ulvskog ser på Vårt Öppna Europa och på EU-medborgarna i våra grannländer.
Rösta absolut inte på den lista där Marita Ulvskog är förstanamn, rösta på någon av centerpartiets utmärkta och engagerade kandidater, som jag i debatten beskrev så här:
"Centerpartiet har en lysande EU-parlamentariker genom Lena Ek, som åtnjuter en mycket stor respekt i Europaparlamentet. Hon har haft ett stort inflytande i många viktiga energi- miljö- och industrifrågor och är vice ordförande i parlamentets liberala grupp. Det finns fortfarande EU-parlamentariker som motvilligt åker ner till Bryssel för att bromsa och backa. Centerpartiets kommande ledamöter i Europaparlamentet kommer att arbeta med kraft och glädje för att utveckla och förbättra EU-ländernas samarbete, inte minst på miljöområdet. Vi har starka kandidater som kommer att vara mycket pådrivande till gagn för Sverige och för EU."
Läs även andra bloggares åsikter om marita ulvskog, eu-valet, armé av låglönare, go home, centerpartiet, socialdemokraterna, regeringen, politik
Det är skrämmande hur Ulvskog ser på Vårt Öppna Europa och på EU-medborgarna i våra grannländer.
Rösta absolut inte på den lista där Marita Ulvskog är förstanamn, rösta på någon av centerpartiets utmärkta och engagerade kandidater, som jag i debatten beskrev så här:
"Centerpartiet har en lysande EU-parlamentariker genom Lena Ek, som åtnjuter en mycket stor respekt i Europaparlamentet. Hon har haft ett stort inflytande i många viktiga energi- miljö- och industrifrågor och är vice ordförande i parlamentets liberala grupp. Det finns fortfarande EU-parlamentariker som motvilligt åker ner till Bryssel för att bromsa och backa. Centerpartiets kommande ledamöter i Europaparlamentet kommer att arbeta med kraft och glädje för att utveckla och förbättra EU-ländernas samarbete, inte minst på miljöområdet. Vi har starka kandidater som kommer att vara mycket pådrivande till gagn för Sverige och för EU."
Läs även andra bloggares åsikter om marita ulvskog, eu-valet, armé av låglönare, go home, centerpartiet, socialdemokraterna, regeringen, politik
Etiketter:
allmänpolitik,
centerpartiet,
EU
Ulvskog: "en arme av låglönare" invaderar Sverige....
Igår torsdag debatterade riksdagen EU-frågor. Jag företrädde centerpartiet och lyfte fram vår utmärkta valplattform, och våra utmärkta EU-valskandidater (se också nästa inlägg).
Jag tog bl a upp Lavalfrågan så här:
"Därför är det oroande med stämningar – även i vårt Sverige – som har uttryckts i ord som ”go home” och som kan leda väldigt fel om vi inte tillsammans står upp för de principer som länderna i den europeiska unionen är överens om. Dessa principer innefattar tydliga regelverk när t ex tjänsteföretags verksamhet över gränserna behöver regleras. På längre sikt är målet givet, att EU-ländernas ekonomier närmar sig varandra och behovet av regleringar faller bort."
Marita Ulvskog företrädde socialdemokraterna. Hon ägnade en stor del av sitt andra inlägg till att kritisera mitt inlägg.
Och hon sa något utomordentligt anmärkningsvärt (den exakta ordalydelsen får ni fredag). Andemeningen var att om vi inte skärper regelverken kraftigt riskerar Sverige att invaderas utifrån av "en armé av låglönare"...
Jag replikerade att hennes uttalande var inte bättre än "Go Home", och att det är utomordentligt anmärkningsvärt att socialdemokraternas toppnamn till EU-valet betecknar en stor del av medborgarna i andra EU-länder som en "armé av låglönare".
Läs även andra bloggares åsikter om go home, eu-valet, marita ulvskog, lena ek, centerpartiet, regeringen, arme av låglönare, socialdemokraterna
Jag tog bl a upp Lavalfrågan så här:
"Därför är det oroande med stämningar – även i vårt Sverige – som har uttryckts i ord som ”go home” och som kan leda väldigt fel om vi inte tillsammans står upp för de principer som länderna i den europeiska unionen är överens om. Dessa principer innefattar tydliga regelverk när t ex tjänsteföretags verksamhet över gränserna behöver regleras. På längre sikt är målet givet, att EU-ländernas ekonomier närmar sig varandra och behovet av regleringar faller bort."
Marita Ulvskog företrädde socialdemokraterna. Hon ägnade en stor del av sitt andra inlägg till att kritisera mitt inlägg.
Och hon sa något utomordentligt anmärkningsvärt (den exakta ordalydelsen får ni fredag). Andemeningen var att om vi inte skärper regelverken kraftigt riskerar Sverige att invaderas utifrån av "en armé av låglönare"...
Jag replikerade att hennes uttalande var inte bättre än "Go Home", och att det är utomordentligt anmärkningsvärt att socialdemokraternas toppnamn till EU-valet betecknar en stor del av medborgarna i andra EU-länder som en "armé av låglönare".
Läs även andra bloggares åsikter om go home, eu-valet, marita ulvskog, lena ek, centerpartiet, regeringen, arme av låglönare, socialdemokraterna
tisdag, mars 10, 2009
Till mina väljare – i jordbruket, på landsbygden och i städerna!
Jag är övertygad om det svenska jordbrukets och livsmedelsproduktionens betydelse för Sverige; mat, energi, sysselsättning, öppna landskap, levande landsbygd osv.
Industrivärldens jordbruk har alla länge levt under skyddande regleringar, men nu ökar marknadsekonomi och frihandel, inte minst inom EU. Detta ökar vikten av att det svenska jordbrukets konkurrenskraft kan mäta sig med andra EU-länders.
Därför var det en chock när dåvarande s-regeringen chockhöjde jordbrukets diesel- och olje- och handelsgödsel och el- och växtskyddsmedelsskatter 1995, med det helt ohållbara motivet att just jordbruket skulle betala en del av Sveriges EU-avgift.
Därför har jag, LRF och Centerpartiet slagits hårt under 10 år för att dåvarande s-regeringen skulle sänka skatterna tillbaks till ursprungsnivån. Tack vare Göran Persson – som ofta såg saker och ting ifrån jordbrukets verklighet – valdes lösningen att år 2000 och år 2005 införa en återbetalning av det mesta av skattehöjningarna. Jordbrukets tunga skatteryggsäck lyftes i betydande grad av.
Nu läggs den oerhört viktiga klimatpropositionen till riksdagen, och förvånande nog vill regeringen nu med utgångspunkt i 1995 års skattenivåer effektivisera dessa genom att stegvis ta bort huvuddelen av skattenedsättningarna från 2000 och 2005 på t ex traktordiesel. Svenskt jordbruk betalar redan bland EUs och världens högsta dieselskatter, och nu kommer belastningen att bli bli ännu högre. Det är ingen hemlighet att finansdepartement oavsett regering gillar skatteinkomster, men dessa måste självfallet avvägas mot viktiga näringars konkurrenskraft och betydelse för t ex miljö och sysselsättning.
Jag fick denna information helt nyligen, att regeringen enats om detta, och jag hade självfallet uppskattat att ha kunnat påverka utformningen.
Visst behövs kraftfulla åtgärder mot utsläppen av växthusgaser och visst ska jordbruket ta sin beskärda del av bördorna. Och visst är det i grunden bra med en modig och handlingskraftig regering som ser långsiktigt och inte väjer för även svåra ställningstaganden.
Man får dock aldrig kasta ut det svenska barnet med badvattnet medan barnen i andra länder obekymrat fortsätter att bada, då blir det fel. Jag tycker alltså att de ekonomiska styrmedel som regeringen nu aviserar i sin helhet leder i rätt riktning, men det känns rätt gåtfullt varför jordbruket med bara någon procent av BNP uppmärksammas så oproportionerligt mycket i de mycket detaljerade skattehöjarförslagen. Även om upptrappningen av skatterna ökar stegvis är självfallet en ökad skattebörda på upp till en miljard kronor något som kan ytterligare öka det svenska jordbrukets långvariga kräftgång i konkurrens med andra länder, särskilt om Sverige isolerat agerar långt före dessa.
Jag arbetade i många år fram till år 2006 kraftfullt för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och har sedan dess satt min tillit till den kloka alliansregeringen med centerpartiet vid viktiga roderspakar. Jag har funnits i reserven.
Jag kommer nu att lämna reserven och engagera mig kraftfullt i hur dessa förslag med bäring på jordbruket och dess konkurrenskraft slutgiltigt ska utformas och införas, och hur de enligt klara löften ska fullt ut kompenseras.
Med nuvarande information är det följande 3 åtgärder som jag med stort allvar kommer att lyfta och driva i min riksdagsgrupp och med min regering, och i kontinuerlig dialog med lantbrukare och medborgare.
1. Min uppfattning är att skattebördan på jordbruket blir för hög och att de angivna skattehöjningsnivåerna för jordbrukets produktionsmedel, och takten i genomförandet, därför bör omprövas.
2. Det är positivt att regeringen utfäster sig att andra skatter ska sänkas lika mycket som de föreslagna höjningarna, så att den totala effekten blir noll. Det är bra, men faktiskt så bör ju den totala skattebördan sänkas i den konkurrensutsatta värld som vi nu lever i. Därför måste handelsgödselskatten – den enda inom EU – tas bort, därför måste jordbrukets egen- och arbetsgivaravgifter typ halveras och därför bör även andra skattesänkningar genomföras.
3. Det kanske viktiga kravet från mig är att tre kontrollstationer införs, året före varje planerad skattehöjning. Då ska en bedömning göras av det svenska jordbrukets utveckling och konkurrenskraft, samt i jämförelse med jämförbara länder, göras. Då ska värderas vilka åtgärder som vidtas i jämförbara länder, och hur dessa relaterar till de svenska avsikterna. Är det svenska jordbruket pressat med dålig konkurrenskraft, måste åtgärderna skjutas fram eller tas bort, eller kompenseras än bättre.
Staffan Danielsson
Riksdagsledamot för Centerpartiet och från Östergötland
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, lantbruk, landsbygd, diselskatt, ryggsäck, lrf, centerpartiet, regeringen, klimatproposition, alliansen,
Industrivärldens jordbruk har alla länge levt under skyddande regleringar, men nu ökar marknadsekonomi och frihandel, inte minst inom EU. Detta ökar vikten av att det svenska jordbrukets konkurrenskraft kan mäta sig med andra EU-länders.
Därför var det en chock när dåvarande s-regeringen chockhöjde jordbrukets diesel- och olje- och handelsgödsel och el- och växtskyddsmedelsskatter 1995, med det helt ohållbara motivet att just jordbruket skulle betala en del av Sveriges EU-avgift.
Därför har jag, LRF och Centerpartiet slagits hårt under 10 år för att dåvarande s-regeringen skulle sänka skatterna tillbaks till ursprungsnivån. Tack vare Göran Persson – som ofta såg saker och ting ifrån jordbrukets verklighet – valdes lösningen att år 2000 och år 2005 införa en återbetalning av det mesta av skattehöjningarna. Jordbrukets tunga skatteryggsäck lyftes i betydande grad av.
Nu läggs den oerhört viktiga klimatpropositionen till riksdagen, och förvånande nog vill regeringen nu med utgångspunkt i 1995 års skattenivåer effektivisera dessa genom att stegvis ta bort huvuddelen av skattenedsättningarna från 2000 och 2005 på t ex traktordiesel. Svenskt jordbruk betalar redan bland EUs och världens högsta dieselskatter, och nu kommer belastningen att bli bli ännu högre. Det är ingen hemlighet att finansdepartement oavsett regering gillar skatteinkomster, men dessa måste självfallet avvägas mot viktiga näringars konkurrenskraft och betydelse för t ex miljö och sysselsättning.
Jag fick denna information helt nyligen, att regeringen enats om detta, och jag hade självfallet uppskattat att ha kunnat påverka utformningen.
Visst behövs kraftfulla åtgärder mot utsläppen av växthusgaser och visst ska jordbruket ta sin beskärda del av bördorna. Och visst är det i grunden bra med en modig och handlingskraftig regering som ser långsiktigt och inte väjer för även svåra ställningstaganden.
Man får dock aldrig kasta ut det svenska barnet med badvattnet medan barnen i andra länder obekymrat fortsätter att bada, då blir det fel. Jag tycker alltså att de ekonomiska styrmedel som regeringen nu aviserar i sin helhet leder i rätt riktning, men det känns rätt gåtfullt varför jordbruket med bara någon procent av BNP uppmärksammas så oproportionerligt mycket i de mycket detaljerade skattehöjarförslagen. Även om upptrappningen av skatterna ökar stegvis är självfallet en ökad skattebörda på upp till en miljard kronor något som kan ytterligare öka det svenska jordbrukets långvariga kräftgång i konkurrens med andra länder, särskilt om Sverige isolerat agerar långt före dessa.
Jag arbetade i många år fram till år 2006 kraftfullt för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och har sedan dess satt min tillit till den kloka alliansregeringen med centerpartiet vid viktiga roderspakar. Jag har funnits i reserven.
Jag kommer nu att lämna reserven och engagera mig kraftfullt i hur dessa förslag med bäring på jordbruket och dess konkurrenskraft slutgiltigt ska utformas och införas, och hur de enligt klara löften ska fullt ut kompenseras.
Med nuvarande information är det följande 3 åtgärder som jag med stort allvar kommer att lyfta och driva i min riksdagsgrupp och med min regering, och i kontinuerlig dialog med lantbrukare och medborgare.
1. Min uppfattning är att skattebördan på jordbruket blir för hög och att de angivna skattehöjningsnivåerna för jordbrukets produktionsmedel, och takten i genomförandet, därför bör omprövas.
2. Det är positivt att regeringen utfäster sig att andra skatter ska sänkas lika mycket som de föreslagna höjningarna, så att den totala effekten blir noll. Det är bra, men faktiskt så bör ju den totala skattebördan sänkas i den konkurrensutsatta värld som vi nu lever i. Därför måste handelsgödselskatten – den enda inom EU – tas bort, därför måste jordbrukets egen- och arbetsgivaravgifter typ halveras och därför bör även andra skattesänkningar genomföras.
3. Det kanske viktiga kravet från mig är att tre kontrollstationer införs, året före varje planerad skattehöjning. Då ska en bedömning göras av det svenska jordbrukets utveckling och konkurrenskraft, samt i jämförelse med jämförbara länder, göras. Då ska värderas vilka åtgärder som vidtas i jämförbara länder, och hur dessa relaterar till de svenska avsikterna. Är det svenska jordbruket pressat med dålig konkurrenskraft, måste åtgärderna skjutas fram eller tas bort, eller kompenseras än bättre.
Staffan Danielsson
Riksdagsledamot för Centerpartiet och från Östergötland
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, lantbruk, landsbygd, diselskatt, ryggsäck, lrf, centerpartiet, regeringen, klimatproposition, alliansen,
lördag, mars 07, 2009
Jag kräver: Utred smärtlindring vid livets slut!
En mycket svårt sjuk och mycket liten flicka med svåra hjärnskador och som tydligen var på väg att dö avled lite fortare på grund av för hög dos smärtlindring. Så har jag förstått det mordåtal mot en respekterad kvinnlig överläkare som nu häktats för dråp, efter att dramatiskt ha anhållits på sin arbetsplats.
Jag debatterade den svåra frågan om riktlinjer för sjukhus och läkare vid behandlingar i livets slutskede med socialminister Göran Hägglund i riksdagen den 15 januari i år.. (Anförande 98 och följande).
Jag krävde att den gråzon som finns i dessa frågor behöver redas ut, av hänsyn till både patienter och läkare:
"I en sådan här mycket allvarlig fråga måste man bottna djupt i sig själv. Jag ska ärligt redovisa de fyra skälen till att jag tycker att det här kunde må väl av en utredning.
För det första är det uppenbart, vilket även statsrådet redovisar i sitt svar, att det i dag finns en betydande gråzon mellan olika sjukhus och läkarlag när det gäller hur man tillämpar olika beslut om att avbryta behandlingar och sätta in till exempel smärtlindrande och därmed ofta livsförkortande insatser. Det är bra att Socialstyrelsen avser att utarbeta en ny vägledning om detta, men jag tycker att frågan är så pass viktig att även dess principiella aspekter bör genomlysas i en parlamentarisk utredning."
Min ingång i denna svåra frågeställning var att utreda den enskilda människans rätt att själv vid svåra lidanden i livets slutskede kunna ta beslut om fortsatt livsuppehållande insatser eller t o m att kunna "sommna in" och dö något tidigare.
Jag ansåg då, och det har verkligen blivit än tydligare efter dramatiken kring det nu aktuella fallet, att det idag finns en praxis att kunna avbryta livsuppehållande behandlingar, och sätta in mycket stark smärtlindrande medicinering - vilket jag bejakar - men som inte är lika klart uttalad i gällande regelverk och där tillämpningen uppenbarligen skiljer sig mellan olika sjukhus och kanske mellan olika läkare.
Jag kräver alltså att det tillsätts en parlamentariskt utredning för att diskutera och reda ut vad som ska gälla i vård vid livets slutskede, av omsorg om både patienter och läkare och övrig sjukhuspersonal.
Läs även andra bloggares åsikter om läkare, astrid lindgrens barnsjukhus
Läs även andra bloggares åsikter om dödshjälp, smärtlindring, överläkare, politik, sjukvård, centerpartiet, regeringen,
Jag debatterade den svåra frågan om riktlinjer för sjukhus och läkare vid behandlingar i livets slutskede med socialminister Göran Hägglund i riksdagen den 15 januari i år.. (Anförande 98 och följande).
Jag krävde att den gråzon som finns i dessa frågor behöver redas ut, av hänsyn till både patienter och läkare:
"I en sådan här mycket allvarlig fråga måste man bottna djupt i sig själv. Jag ska ärligt redovisa de fyra skälen till att jag tycker att det här kunde må väl av en utredning.
För det första är det uppenbart, vilket även statsrådet redovisar i sitt svar, att det i dag finns en betydande gråzon mellan olika sjukhus och läkarlag när det gäller hur man tillämpar olika beslut om att avbryta behandlingar och sätta in till exempel smärtlindrande och därmed ofta livsförkortande insatser. Det är bra att Socialstyrelsen avser att utarbeta en ny vägledning om detta, men jag tycker att frågan är så pass viktig att även dess principiella aspekter bör genomlysas i en parlamentarisk utredning."
Min ingång i denna svåra frågeställning var att utreda den enskilda människans rätt att själv vid svåra lidanden i livets slutskede kunna ta beslut om fortsatt livsuppehållande insatser eller t o m att kunna "sommna in" och dö något tidigare.
Jag ansåg då, och det har verkligen blivit än tydligare efter dramatiken kring det nu aktuella fallet, att det idag finns en praxis att kunna avbryta livsuppehållande behandlingar, och sätta in mycket stark smärtlindrande medicinering - vilket jag bejakar - men som inte är lika klart uttalad i gällande regelverk och där tillämpningen uppenbarligen skiljer sig mellan olika sjukhus och kanske mellan olika läkare.
Jag kräver alltså att det tillsätts en parlamentariskt utredning för att diskutera och reda ut vad som ska gälla i vård vid livets slutskede, av omsorg om både patienter och läkare och övrig sjukhuspersonal.
Läs även andra bloggares åsikter om läkare, astrid lindgrens barnsjukhus
Läs även andra bloggares åsikter om dödshjälp, smärtlindring, överläkare, politik, sjukvård, centerpartiet, regeringen,
torsdag, mars 05, 2009
11,47 kronor för en Euro.., kronfall med 65 procent..
Förr var dollarn den helt dominerande världsvalutan. Idag börjar Euron närma sig dollarn i tyngd och stabilitet.
Jag tycker att det är entydigt bra att Europasamarbetet i den Europeiska Unionen lett till att alltfler länder ansluter sig till den gemensamma valutan. Utan euron skulle vi haft kvar många valutor som skulle guppa upp och ner mot varandra och förstärka osäkerheter och förutsättningar, för både länder och företag.
Om "alla andra" går med i valutasamarbetet kan ju alltid något eller några länder stå utanför, det är en sak. Sverige har efter folkomröstning valt denna väg. Och visst har våra räntor och vår kronkurs ändå varit väl samstämda med utvecklingen inom Euroområdet.
Fram till nuvarande djupa lågkonjunktur.
Den svenska kronan har de senaste decennierna devalverats med ca 40 procent, tror jag. Det vill säga, Sverige har blivit lika mycket "fattigare" jämfört med andra länder. Vår köpkraft när vi reser till t ex Spanien var för något år sedan ca 40 procent lägre än den var på 1960-talet, och importerade varor till Sverige har blivit lika mycket dyrare.
Fram till denna vinter. Fram till denna kris. Nu har vår svenska krona rasat ytterligare ca 25 procent mot Euron, och med uppåt 50 procent mot dollarn...
Det ökar den svenska industrins konkurrenskraft, vad bra, säger Leif Pagrotsky. Samtidigt blir importen dyrare och inflationen ökar, vi "kissar kontinuerligt i byxorna" sedan lång tid.
Jag tycker att kronans utveckling i många decennier och under denna vinter är alarmerande. Var ska det sluta? Ska Sverige verkligen ha som arbetsmetod att inte kunna ha en stabil och konkurrenskraftig ekonomi som håller jämna steg med omvärlden? Ska vi ständigt förlora i köpkraft mot vår omvärld?
Centerpartiet bedömde vid folkomröstningen att det var för stor spännvidd i ekonomisk utveckling mellan EUs länder, och att Sverige borde avvakta med att ansluta sig till Eurosamarbetet. Men vi sade också att efter några konjunkturcykler och i takt med att EU-ländernas ekonomier integreras bör frågan tas upp till förnyad analys och diskussion.
Det börjar bli dags!
Läs även andra bloggares åsikter om euron, dollar, kronan, valutakurser, devalvering, centerpartiet, folkomröstning, politik
Jag tycker att det är entydigt bra att Europasamarbetet i den Europeiska Unionen lett till att alltfler länder ansluter sig till den gemensamma valutan. Utan euron skulle vi haft kvar många valutor som skulle guppa upp och ner mot varandra och förstärka osäkerheter och förutsättningar, för både länder och företag.
Om "alla andra" går med i valutasamarbetet kan ju alltid något eller några länder stå utanför, det är en sak. Sverige har efter folkomröstning valt denna väg. Och visst har våra räntor och vår kronkurs ändå varit väl samstämda med utvecklingen inom Euroområdet.
Fram till nuvarande djupa lågkonjunktur.
Den svenska kronan har de senaste decennierna devalverats med ca 40 procent, tror jag. Det vill säga, Sverige har blivit lika mycket "fattigare" jämfört med andra länder. Vår köpkraft när vi reser till t ex Spanien var för något år sedan ca 40 procent lägre än den var på 1960-talet, och importerade varor till Sverige har blivit lika mycket dyrare.
Fram till denna vinter. Fram till denna kris. Nu har vår svenska krona rasat ytterligare ca 25 procent mot Euron, och med uppåt 50 procent mot dollarn...
Det ökar den svenska industrins konkurrenskraft, vad bra, säger Leif Pagrotsky. Samtidigt blir importen dyrare och inflationen ökar, vi "kissar kontinuerligt i byxorna" sedan lång tid.
Jag tycker att kronans utveckling i många decennier och under denna vinter är alarmerande. Var ska det sluta? Ska Sverige verkligen ha som arbetsmetod att inte kunna ha en stabil och konkurrenskraftig ekonomi som håller jämna steg med omvärlden? Ska vi ständigt förlora i köpkraft mot vår omvärld?
Centerpartiet bedömde vid folkomröstningen att det var för stor spännvidd i ekonomisk utveckling mellan EUs länder, och att Sverige borde avvakta med att ansluta sig till Eurosamarbetet. Men vi sade också att efter några konjunkturcykler och i takt med att EU-ländernas ekonomier integreras bör frågan tas upp till förnyad analys och diskussion.
Det börjar bli dags!
Läs även andra bloggares åsikter om euron, dollar, kronan, valutakurser, devalvering, centerpartiet, folkomröstning, politik
tisdag, mars 03, 2009
Signalspaning hos både FRA och SÄPO...?
Henrik Alexandersson gläder sig tillsammans med några andra åt att Säkerhetspolisen kanske borde få bedriva en alldeles egen signalspaning:
"Det är inget stort problem om Säpo får sköta sin egen avlyssning, inom de regelverk som finns i dag. Jag citerar mig själv "Dessa kontrollfunktioner är ju trots allt utarbetade utifrån konkreta exempel på missbruk och bör vara någorlunda väl fungerande. Man kan lära av sina misstag."
Och om Säpo tas ut ur ekvationen – vad återstår då?
Jo, om vi stannar kvar vid FRA 2.0-uppgörelsen, den militära signalspaningen och politisk spaning på regeringens uppdrag.
För ren militär signalspaning behövs ingen inkoppling av telekablarna till FRA!"
Så långt Hax analys.
Jag vill ju inte vara någon glädjedödare, men några synpunkter ändå. Det är ju ingen hemlighet att det varit revirstrider i denna fråga mellan olika departement och myndigheter, och att starka krafter inom t ex polis- och justiriekretsar gärna vill ha den lösning som Hax gillar, dvs att polisen dels avlyssnar vid brottsmisstanke som nu och dels har en alldeles egen signalspaning istället för att behöva ansöka om tillstånd hos den nya domstolen. Då får vi två olika system för signalspaning...Är det så bra? Och ska vi då ha dubbla kontrollsystem också, eller kan de vara lite lättare för polisen som ju "lär av sina misstag"?
Anders Eriksson med ett förflutet i Polisen utreder just nu detta, och vi får se vilka förslagen blir. Men det är mycket grannlaga frågor, även detta!
Sedan är det ju faktiskt ingen sanning att militär signalspaning är detsamma som spaning på signaler i etern. Dels går signalströmmar i kabel ibland via etern, dels går ju en så dominerande del av telekommunikationerna idag i kabel över landsgränsen att signalspaningen utan tillgång till dessa ger allt mindre underrättelseinformation till skydd för landets säkerhet.
Det är ju mot den bakgrunden som Kontrollmyndigheten enligt den nya lagstiftningen ges tillgång till samverkanspunkterna, och sedan får FRA ansöka hos Försvarsunderrättelsedomstolen om tillstånd för spaningsinriktningar och till de specificerade delflöden som bedöms aktuella. Kontrollen av denna verksamhet ska sedan bedrivas på ett antal noga specifierade sätt.
Läs även andra bloggares åsikter om hax, henrik alexandersson, signalspaning, fra,
"Det är inget stort problem om Säpo får sköta sin egen avlyssning, inom de regelverk som finns i dag. Jag citerar mig själv "Dessa kontrollfunktioner är ju trots allt utarbetade utifrån konkreta exempel på missbruk och bör vara någorlunda väl fungerande. Man kan lära av sina misstag."
Och om Säpo tas ut ur ekvationen – vad återstår då?
Jo, om vi stannar kvar vid FRA 2.0-uppgörelsen, den militära signalspaningen och politisk spaning på regeringens uppdrag.
För ren militär signalspaning behövs ingen inkoppling av telekablarna till FRA!"
Så långt Hax analys.
Jag vill ju inte vara någon glädjedödare, men några synpunkter ändå. Det är ju ingen hemlighet att det varit revirstrider i denna fråga mellan olika departement och myndigheter, och att starka krafter inom t ex polis- och justiriekretsar gärna vill ha den lösning som Hax gillar, dvs att polisen dels avlyssnar vid brottsmisstanke som nu och dels har en alldeles egen signalspaning istället för att behöva ansöka om tillstånd hos den nya domstolen. Då får vi två olika system för signalspaning...Är det så bra? Och ska vi då ha dubbla kontrollsystem också, eller kan de vara lite lättare för polisen som ju "lär av sina misstag"?
Anders Eriksson med ett förflutet i Polisen utreder just nu detta, och vi får se vilka förslagen blir. Men det är mycket grannlaga frågor, även detta!
Sedan är det ju faktiskt ingen sanning att militär signalspaning är detsamma som spaning på signaler i etern. Dels går signalströmmar i kabel ibland via etern, dels går ju en så dominerande del av telekommunikationerna idag i kabel över landsgränsen att signalspaningen utan tillgång till dessa ger allt mindre underrättelseinformation till skydd för landets säkerhet.
Det är ju mot den bakgrunden som Kontrollmyndigheten enligt den nya lagstiftningen ges tillgång till samverkanspunkterna, och sedan får FRA ansöka hos Försvarsunderrättelsedomstolen om tillstånd för spaningsinriktningar och till de specificerade delflöden som bedöms aktuella. Kontrollen av denna verksamhet ska sedan bedrivas på ett antal noga specifierade sätt.
Läs även andra bloggares åsikter om hax, henrik alexandersson, signalspaning, fra,
Grattis Linköping, Centern och Muharrem!
Linköping är en bra och spännande kommun, landets femte största i befolkning. Ett mycket bra universitet tillsammans med Norrköping och ett mycket framåtsyftande energi- och miljöarbete genom vårt Tekniska Verk; sopförbränningsenergi, biogastillverkning i stor skala, alla stadsbussar drivs av detta osv.
Linköpingscentern och vårt kommunalråd i 20 år Gösta Gustavsson har varit mycket drivande i denna utveckling.
Nu trappar Gösta ner men blir kvar i bakgrunden, och fortsätter som vår distriktsordförande, en mycket bra kombination!
Nytt kommunalråd blir Muharrem Demirok. Tillsammans med Johan Lundgren (barn och ungdomsnämndens ordförande), Ann Svensson (suppleant i kommunstyrelsen) och övriga goda c-ledamöter i fullmäktigegruppen inklusive Gösta har vi ett mycket starkt lag i Linköpingspolitiken och inför valet.
Murre är en utmärkt person med stora kvaliteér och jag gratulerar verkligen både Linköping, Centerpartiet och honom själv och tillönskar all framgång i arbetet. Som en av nära 600 medlemmar i Linköpingscentern kommer jag att göra vad jag kan för att bidra i arbetet.
Centerpartiet i Linköping har styrt Linköping sedan 1991, tror jag det är. Först i borgerlig allians, sedan med socialdemokraterna och någon period med miljöpartiet också, och sedan 2006 i en borgerlig allians. Linköpings utveckling under denna tid har varit god, och det har rått ett riktigt bra samarbetsklimat vilket oftast är rätt bra för en kommun.
Läs mer på t ex Muharrems blogg.
Läs även andra bloggares åsikter om muharrem demirok, centerpartiet, linköping, kommunalråd, murre, linköpingscentern
Linköpingscentern och vårt kommunalråd i 20 år Gösta Gustavsson har varit mycket drivande i denna utveckling.
Nu trappar Gösta ner men blir kvar i bakgrunden, och fortsätter som vår distriktsordförande, en mycket bra kombination!
Nytt kommunalråd blir Muharrem Demirok. Tillsammans med Johan Lundgren (barn och ungdomsnämndens ordförande), Ann Svensson (suppleant i kommunstyrelsen) och övriga goda c-ledamöter i fullmäktigegruppen inklusive Gösta har vi ett mycket starkt lag i Linköpingspolitiken och inför valet.
Murre är en utmärkt person med stora kvaliteér och jag gratulerar verkligen både Linköping, Centerpartiet och honom själv och tillönskar all framgång i arbetet. Som en av nära 600 medlemmar i Linköpingscentern kommer jag att göra vad jag kan för att bidra i arbetet.
Centerpartiet i Linköping har styrt Linköping sedan 1991, tror jag det är. Först i borgerlig allians, sedan med socialdemokraterna och någon period med miljöpartiet också, och sedan 2006 i en borgerlig allians. Linköpings utveckling under denna tid har varit god, och det har rått ett riktigt bra samarbetsklimat vilket oftast är rätt bra för en kommun.
Läs mer på t ex Muharrems blogg.
Läs även andra bloggares åsikter om muharrem demirok, centerpartiet, linköping, kommunalråd, murre, linköpingscentern
Etiketter:
centerpartiet,
politiker,
östergötland
lördag, februari 28, 2009
EU-nämnden i Zagreb
Uppdraget i EU-nämnden är intressant, alla frågor där svenska ministrar nästa vecka förhandlar om i Bryssel måste förankras fredag förmiddag i Stockholm vid EU-nämndens möte.
I fredags var Andreas Carlgren och Lars Leijonborg där. Maud Olofsson skulle komma men hade säkert en rad deltagare i en interpellationsdebatt och blev mer och mer försenad. Till slut kom hennes statssekreterare Jöran Hägglund istället.
Söndag-måndag besöker en delegation ur EU-nämnden Kroatien, med stor sannolikhet EUs nästa medlemsland. Att de sätter värde på besöket från Sverige är uppenbart, vi får under ordförande Anna Kinberg-Batras ledning träffa både utrikesminister Jandrokovic, premiärminister Sanader och president Mesic´.
Det ska bli intressant. En högaktuell fråga är konflikten mellan Kroatien och Slovenien om hur deras gräns ska gå i Adriatiska havet söder om Trieste där Slovenien tränger sig ut till havet på en lite sträcka mellan Italien och Kroatien.
Jag återkommer med rapport.
I fredags var Andreas Carlgren och Lars Leijonborg där. Maud Olofsson skulle komma men hade säkert en rad deltagare i en interpellationsdebatt och blev mer och mer försenad. Till slut kom hennes statssekreterare Jöran Hägglund istället.
Söndag-måndag besöker en delegation ur EU-nämnden Kroatien, med stor sannolikhet EUs nästa medlemsland. Att de sätter värde på besöket från Sverige är uppenbart, vi får under ordförande Anna Kinberg-Batras ledning träffa både utrikesminister Jandrokovic, premiärminister Sanader och president Mesic´.
Det ska bli intressant. En högaktuell fråga är konflikten mellan Kroatien och Slovenien om hur deras gräns ska gå i Adriatiska havet söder om Trieste där Slovenien tränger sig ut till havet på en lite sträcka mellan Italien och Kroatien.
Jag återkommer med rapport.
fredag, februari 27, 2009
Låt Lena Lyfta Centern i EU-valet!
EU-valet närmar sig.
Centerpartiet har ett bra val program - Vårt Europa.
Vi har den sannolikt mest respekterade och framgångsrika svenska EU-politikern genom Lena Ek.
Hon har varit en av huvudförhandlarna i EU:s omfattande klimatpolitik. Nu förhandlar hon EU:s energipaket. Hon är vice ordförande i den liberala gruppen i Europaparlamentet.
Centerpartiets lista till Europaparlamentet är också mycket stark. Partiet lyfter fram de fem första namnen som ger bredd och kvalitet; Lena Ek, Kent Johansson, Abir Al-Sahlani,Marie Wickberg och Håkan Larsson.
Dessa driver var sin personvalskampanj med olika inriktning, och får visst stöd av partiet.
Så långt är allt gott och väl!
Men det saknas en professionell satsning, tycker jag. Lena är den centerpartist som är landskänd i EU-frågor och som gjort ett så lysande jobb. Vi klarar inte att lyfta fem personer på riksnivån till väljarna, klarar vi en är det bra. Lena är det givna valet, hon bör lyftas fram i kampanj och annonser. Lena drar röster till centerpartiet och bäddar för 1-2 ytterligare centerpartister till EU-parlamentet. Detta gagnar alla fem toppnamnen och hela listan!
Skulle centerpartiet avstå från att fullt ut använda Lenas kvaliteér för att göra ett så bra EU-val som möjligt, till gagn för partiet och för alla personvalskandidater, skulle jag bli mycket besviken.
Alltså, fem starka kandidater med olika målgrupper som intensivt personvalskampanjar! Men en tydlig toppkandidat som lyfts fram för att dra så många röster som möjligt till centerlistan!
Jag vill se en stark, modig och professionell EU-kampanj från centerpartiet i vår!
Läs även andra bloggares åsikter om eu, eu-val, eu-valet, lena ek, centerpartiet, politik, regeringen, kent johansson, abir al-sahlani, marie wickberg, håkan larsson
Centerpartiet har ett bra val program - Vårt Europa.
Vi har den sannolikt mest respekterade och framgångsrika svenska EU-politikern genom Lena Ek.
Hon har varit en av huvudförhandlarna i EU:s omfattande klimatpolitik. Nu förhandlar hon EU:s energipaket. Hon är vice ordförande i den liberala gruppen i Europaparlamentet.
Centerpartiets lista till Europaparlamentet är också mycket stark. Partiet lyfter fram de fem första namnen som ger bredd och kvalitet; Lena Ek, Kent Johansson, Abir Al-Sahlani,Marie Wickberg och Håkan Larsson.
Dessa driver var sin personvalskampanj med olika inriktning, och får visst stöd av partiet.
Så långt är allt gott och väl!
Men det saknas en professionell satsning, tycker jag. Lena är den centerpartist som är landskänd i EU-frågor och som gjort ett så lysande jobb. Vi klarar inte att lyfta fem personer på riksnivån till väljarna, klarar vi en är det bra. Lena är det givna valet, hon bör lyftas fram i kampanj och annonser. Lena drar röster till centerpartiet och bäddar för 1-2 ytterligare centerpartister till EU-parlamentet. Detta gagnar alla fem toppnamnen och hela listan!
Skulle centerpartiet avstå från att fullt ut använda Lenas kvaliteér för att göra ett så bra EU-val som möjligt, till gagn för partiet och för alla personvalskandidater, skulle jag bli mycket besviken.
Alltså, fem starka kandidater med olika målgrupper som intensivt personvalskampanjar! Men en tydlig toppkandidat som lyfts fram för att dra så många röster som möjligt till centerlistan!
Jag vill se en stark, modig och professionell EU-kampanj från centerpartiet i vår!
Läs även andra bloggares åsikter om eu, eu-val, eu-valet, lena ek, centerpartiet, politik, regeringen, kent johansson, abir al-sahlani, marie wickberg, håkan larsson
Etiketter:
centerpartiet,
EU,
östergötland
tisdag, februari 24, 2009
Reformera LAS! Avskaffa arbetsmarknadens klassamhälle!
Ungdomar, invandrare, lätt handikappade brukar ibland kallas "svagare grupper" på arbetsmarknaden.
Genom avtalsförhandlingarna har skillnaderna i lönenivå mellan dessa med ofta lägre utbildning och arbetslivserfarenhet, och med erfaren arbetskraft, pressats ihop. En ungdom eller invandrare får alltså en ingångslön som är relativt "hög" och inte så långt ifrån de med många år i yrket.
Vad bra, kan man tycka.
Problemet är att dessa hägrande jobb med hyggliga ingångslöner förvägras så många i dessa grupper.
Dels kostar de rätt lika med den mer erfarn arbetskraft som också söker de lediga jobben, och dels så finns ju Lagen om Anställningsskydd (LAS) som ger livslång rätt till ett fast arbete..., om man får ett fast arbete och blir etablerad på arbetsmarknaden.
Detta har mängder av ungdomar och invandrare dyrt erfarit genom att år efter år tvingas att stånga sig blodiga för att få sitt första fasta jobb, genom att år efter år söka otaliga jobb men bli förbigångna av de som redan etablerat sig.
Dessa å sin sida, som en LAS-tryggad rätt till ett livslångt jobb även om man tappar geisten och gör allt sämre ifrån sig, och som därtill tryggas av de turordningsregler som gäller vid uppsägning (även om facket regelmässigt förhandlar bort dem...).
Per Skedinger, docent i nationalekonomi, skriver ett rätt torrt med korrekt inlägg om detta på Newsmill.
Det räcker inte med flexiblare visstidsanställningar för att söka mildra det "klass-samhälle" mellan de som är inne på arbetsmarknaden, och de som klänger på dörrarna för att försöka komma in, är hans bedömning. Utan hela LAS-systemet behöver reformeras och luckras upp.
Efter det att moderaterna slängt in handduken i denna så viktiga fråga är det Centerpartiet det hänger på, att vi vågar och vill kämpa vidare för rättvisare och rimligare regelverk på arbetsmarknaden!
En annan grundbult i det arbetet är kampen för en allmän A-kassa, som idag förvägras just dem som inte kommer in på arbetsmarknaden men som omfattar dem som har lyckats med detta.
Centerpartiet slåss för Rättvisa och för de svagare grupperna. Andra vill cementera stelbenthet och orättvisa trösklar, vilket både knäcker många som förtvivlat slåss för att få jobb samtidigt som Sveriges effektivitet och konkurrenskraft försämras eftersom många hänger fast vid jobb man tröttnat på samtidigt som många hamnar i rundgång mellan arbetslöshet och tillfälliga jobb.
Läs även andra bloggares åsikter om las, ungdomar, invandrare, arbetsmarknaden, centerpartiet, rättvisa, regeringen, politik
Genom avtalsförhandlingarna har skillnaderna i lönenivå mellan dessa med ofta lägre utbildning och arbetslivserfarenhet, och med erfaren arbetskraft, pressats ihop. En ungdom eller invandrare får alltså en ingångslön som är relativt "hög" och inte så långt ifrån de med många år i yrket.
Vad bra, kan man tycka.
Problemet är att dessa hägrande jobb med hyggliga ingångslöner förvägras så många i dessa grupper.
Dels kostar de rätt lika med den mer erfarn arbetskraft som också söker de lediga jobben, och dels så finns ju Lagen om Anställningsskydd (LAS) som ger livslång rätt till ett fast arbete..., om man får ett fast arbete och blir etablerad på arbetsmarknaden.
Detta har mängder av ungdomar och invandrare dyrt erfarit genom att år efter år tvingas att stånga sig blodiga för att få sitt första fasta jobb, genom att år efter år söka otaliga jobb men bli förbigångna av de som redan etablerat sig.
Dessa å sin sida, som en LAS-tryggad rätt till ett livslångt jobb även om man tappar geisten och gör allt sämre ifrån sig, och som därtill tryggas av de turordningsregler som gäller vid uppsägning (även om facket regelmässigt förhandlar bort dem...).
Per Skedinger, docent i nationalekonomi, skriver ett rätt torrt med korrekt inlägg om detta på Newsmill.
Det räcker inte med flexiblare visstidsanställningar för att söka mildra det "klass-samhälle" mellan de som är inne på arbetsmarknaden, och de som klänger på dörrarna för att försöka komma in, är hans bedömning. Utan hela LAS-systemet behöver reformeras och luckras upp.
Efter det att moderaterna slängt in handduken i denna så viktiga fråga är det Centerpartiet det hänger på, att vi vågar och vill kämpa vidare för rättvisare och rimligare regelverk på arbetsmarknaden!
En annan grundbult i det arbetet är kampen för en allmän A-kassa, som idag förvägras just dem som inte kommer in på arbetsmarknaden men som omfattar dem som har lyckats med detta.
Centerpartiet slåss för Rättvisa och för de svagare grupperna. Andra vill cementera stelbenthet och orättvisa trösklar, vilket både knäcker många som förtvivlat slåss för att få jobb samtidigt som Sveriges effektivitet och konkurrenskraft försämras eftersom många hänger fast vid jobb man tröttnat på samtidigt som många hamnar i rundgång mellan arbetslöshet och tillfälliga jobb.
Läs även andra bloggares åsikter om las, ungdomar, invandrare, arbetsmarknaden, centerpartiet, rättvisa, regeringen, politik
Etiketter:
centerpartiet,
fler i arbete,
LAS
söndag, februari 22, 2009
Fp vill lyfta försvaret, kräver SvD...
Allan Widman är en skicklig och sympatisk försvarspolitiker, med goda kunskaper, med kontakter i försvaret och är uppskattad i media, inte minst hos SvD.
SvD är en obunden moderat tidning med stor försvarsdebatt, kritiserar starkt alliansens försvarspolitik och låter Fp formulera sina försvarskrav på ledarplats, en innovation.
Alliansen består av 4 borgerliga partier som är överens om försvarspolitiken.
I arbetet med den kommande försvarspropositionen finns en bred enighet i Försvarsberedningens rapporter, regeringens planeringsanvisningar till försvaret bygger på detta och propositionsarbetet utifrån denna grund är i full gång i regeringen med sedvanlig dialog mellan de 4 partierna vilket försvarsministern redovisar på sin blogg.
Folkpartiets utspel sker också via media, i Sälen i januari och nu i SvD.
Vilka är då kraven från Fp/SvD (lite svårt att hålla isär dem) Låt mig summera och kommentera.
* "Fp utesluter inte att mer pengar kan behövas till försvaret. Först bör man dock se över försvarsbyråkratin.."
Instämmer. Bra med återförda besparingar och realt oförändrad budget till 2014. Jag har kommenterat budgetens storlek tidigare här på bloggen.
* "Fler förband behövs. Organisera brigader."
Hur bataljonsstridsgrupper organiseras går ju att diskutera. Om fler förband och materiel kan rymmas inom uppdragna ramar, vi får se.
* "Avveckla inte stridsvagnar och artilleripjäser".
Se ovan.
* "Se till att JAS har beväpning och ledning".
Givetvis. Här har vissa besparingar gjorts av genomförandegruppen, försvarsmakten har gjort sina prioriteringar.
* Pliktlagen kommer att finnas kvar. Andelen heltidsanställd respektive kontrakterad personal återstår att bestämma".
Just det.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, SvD, claes arvidsson, allan widman, alliansen, regeringen, centerpartiet
SvD är en obunden moderat tidning med stor försvarsdebatt, kritiserar starkt alliansens försvarspolitik och låter Fp formulera sina försvarskrav på ledarplats, en innovation.
Alliansen består av 4 borgerliga partier som är överens om försvarspolitiken.
I arbetet med den kommande försvarspropositionen finns en bred enighet i Försvarsberedningens rapporter, regeringens planeringsanvisningar till försvaret bygger på detta och propositionsarbetet utifrån denna grund är i full gång i regeringen med sedvanlig dialog mellan de 4 partierna vilket försvarsministern redovisar på sin blogg.
Folkpartiets utspel sker också via media, i Sälen i januari och nu i SvD.
Vilka är då kraven från Fp/SvD (lite svårt att hålla isär dem) Låt mig summera och kommentera.
* "Fp utesluter inte att mer pengar kan behövas till försvaret. Först bör man dock se över försvarsbyråkratin.."
Instämmer. Bra med återförda besparingar och realt oförändrad budget till 2014. Jag har kommenterat budgetens storlek tidigare här på bloggen.
* "Fler förband behövs. Organisera brigader."
Hur bataljonsstridsgrupper organiseras går ju att diskutera. Om fler förband och materiel kan rymmas inom uppdragna ramar, vi får se.
* "Avveckla inte stridsvagnar och artilleripjäser".
Se ovan.
* "Se till att JAS har beväpning och ledning".
Givetvis. Här har vissa besparingar gjorts av genomförandegruppen, försvarsmakten har gjort sina prioriteringar.
* Pliktlagen kommer att finnas kvar. Andelen heltidsanställd respektive kontrakterad personal återstår att bestämma".
Just det.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, SvD, claes arvidsson, allan widman, alliansen, regeringen, centerpartiet
lördag, februari 21, 2009
Landsförräderi i Försvaret av Sverige?
Överste Bo Pellnäs är ett starkt varumärke som en av rätt få försvarsdebattörer i Sverige. Kunnig och med erfarenhet.
Han har länge ansett att försvaret av Sverige får för lite pengar. Detta kan alltid diskuteras, och jag har själv i olika debatter lyft fram att kostnaden för vårt försvar i procent av BNP sjunkit relativt övriga länder i Norden. Därför är det positivt att finansministerns förhoppningar om 4 miljarder i besparing på försvarsmaterielen begränsades till 2,3 mdr, och likaså att mycket lite av detta fördes över till andra områden i statsbudgeten, endast 0,1 mdr. Och det är också bra att regeringen i sina planeringsanvisningar för perioden 2010-2014 utgår ifrån realt oförändrade försvarsanslag.
Nåväl, i ett debattinlägg i dagens DN tar Bo Pellnäs till storsläggan och talar om närmast "landsförräderi" när flygflottiljen i Uppsala på 1990-talet lades ned, och när nu kvarvarande verksamhet tydligen ifrågasätts av ÖB. Han vädjar till bl a mig att behålla och återskapa en stridsflygsverksamhet i Uppsala.
Han är tydlig i sina förslag:
"Stationera därför i ett första steg en ständig beredskapsrote ur flygvapnet i Uppsala. Därefter, i den takt pengar kan tillföras, bör också antalet flygplan på plats utökas. Prestige och partipolitiska blockeringar får inte längre hindra ett klokt beslut.
Av alla åtgärder för att återskapa ett nationellt försvar måste detta vara det högst prioriterade."
Det är oklart om Överste Pellnäs vill flytta en en av befintliga flottiljer i Ronneby, Luleå och Lidköping till Uppsala eller om det handlar om inrättandet av en ytterligare flottilj. Vad detta kan kosta fnyser Bp Pellnäs åt, " En ringa del av de vinster Vattenfall tjänar på kolkraftverk i Tyskland och Polen. En obetydlig del av det Svenska Spel inbringar".
Han anser också att även Gotland bör försvaras, (vilket tydligen inte är fallet idag?)
Folkpartiets ledare Jan Björklund har inte krävt fler flygplan till Uppsala men väl fler soldater och fler brigader, bevarat luftvärn och styrkor till Gotland. Sannolikt inom dagens ekonomiska ram, dessutom.
Från centerpartiets sida lyfter vi ofta fram de nationella skyddsstyrkornas (hemvärnets) stora betydelse som en grundtrygghet inom försvaret över hela landet, en resurs både vid militära och civila kriser.
Miljöpartiet vill ha försvaret i hög grad inriktat på internationella fredsinsatser, medan Vänsterpartiet förespråkar en närmast isolationistisk inriktning utan deltagande i Nato- eller EU-ledda insatser.
Riksdagens partiers försvarsbudgetar ligger mellan under 30 miljarder på sikt (MP)och på ca 39 miljarder (Allians för Sverige). Vänsterpartiet ville spara 15 mdr på tre år före årets budget, men har plötsligt minskat summan till 4 mdr på tre år. En uppvisning i försvarsvänlighet som är lika glädjande som överraskande. Och Socialdemokraterna vill spara mer på försvaret än Vänsterpartiet (...).
Mot denna bakgrund inser man att det finns enklare uppgifter än att vara ÖB i det svenska försvaret...Håkan Syrén är omvittnat respekterad och har gjort ett gott jobb innan han får det lite enklare i Bryssel (?). Vem som tar över stafettpinnen lär mycket snart visa sig.
Regeringens inriktningsproposition om försvaret kommer rätt snart. Den kommer nog främst att måla upp de stora penseldragen, men naturligtvis landar försvarets inriktning förr eller senare i konkreta beslut om var regementen och garnisoner ska vara lokaliserade. Och detta har alltid varit en mycket stor fråga i försvarsdebatten.
Jag har sett tillbaka hur tjogtals flygflottiljer med som mest 600 flygplan bantats ner till nuvarande tre med 100 flygplan. Jag har läst in avvägningarna från 1990-talet när Uppsala fick stryka på foten. Och jag ska med fortsatt uppmärksamhet noga följa den fortsatta försvarsdebatten och ta mitt eget och mitt centerpartis och allians för Sveriges ansvar för besluten på mycket stort allvar.
Jag har uppfattat om en stor enighet om att hela Sverige ska försvaras av vårt rörliga och insatsberedda försvar, alldeles oaktat var regementen och garnisoner finns i fredstid. Men visst är det också viktigt var dessa stationerings- och utbildningsplatser finns, även om ordet "landsförräderi" känns väldigt starkt när det kopplas till de ständiga lokaliseringsdiskussioner som finns och alltid har funnits.
På måndag den 23 januari kl 13 är det en särskild debatt om försvaret i riksdagen. Den ska bli sedvanligt intressant, och jag kommer bl a att nämna något av vad jag här har skrivit.
Läs även andra bloggares åsikter om dn debatt, bo pellnäs, försvaret, försvar, gotland, öb, centerpartiet, försvarsdebatt, politik
Han har länge ansett att försvaret av Sverige får för lite pengar. Detta kan alltid diskuteras, och jag har själv i olika debatter lyft fram att kostnaden för vårt försvar i procent av BNP sjunkit relativt övriga länder i Norden. Därför är det positivt att finansministerns förhoppningar om 4 miljarder i besparing på försvarsmaterielen begränsades till 2,3 mdr, och likaså att mycket lite av detta fördes över till andra områden i statsbudgeten, endast 0,1 mdr. Och det är också bra att regeringen i sina planeringsanvisningar för perioden 2010-2014 utgår ifrån realt oförändrade försvarsanslag.
Nåväl, i ett debattinlägg i dagens DN tar Bo Pellnäs till storsläggan och talar om närmast "landsförräderi" när flygflottiljen i Uppsala på 1990-talet lades ned, och när nu kvarvarande verksamhet tydligen ifrågasätts av ÖB. Han vädjar till bl a mig att behålla och återskapa en stridsflygsverksamhet i Uppsala.
Han är tydlig i sina förslag:
"Stationera därför i ett första steg en ständig beredskapsrote ur flygvapnet i Uppsala. Därefter, i den takt pengar kan tillföras, bör också antalet flygplan på plats utökas. Prestige och partipolitiska blockeringar får inte längre hindra ett klokt beslut.
Av alla åtgärder för att återskapa ett nationellt försvar måste detta vara det högst prioriterade."
Det är oklart om Överste Pellnäs vill flytta en en av befintliga flottiljer i Ronneby, Luleå och Lidköping till Uppsala eller om det handlar om inrättandet av en ytterligare flottilj. Vad detta kan kosta fnyser Bp Pellnäs åt, " En ringa del av de vinster Vattenfall tjänar på kolkraftverk i Tyskland och Polen. En obetydlig del av det Svenska Spel inbringar".
Han anser också att även Gotland bör försvaras, (vilket tydligen inte är fallet idag?)
Folkpartiets ledare Jan Björklund har inte krävt fler flygplan till Uppsala men väl fler soldater och fler brigader, bevarat luftvärn och styrkor till Gotland. Sannolikt inom dagens ekonomiska ram, dessutom.
Från centerpartiets sida lyfter vi ofta fram de nationella skyddsstyrkornas (hemvärnets) stora betydelse som en grundtrygghet inom försvaret över hela landet, en resurs både vid militära och civila kriser.
Miljöpartiet vill ha försvaret i hög grad inriktat på internationella fredsinsatser, medan Vänsterpartiet förespråkar en närmast isolationistisk inriktning utan deltagande i Nato- eller EU-ledda insatser.
Riksdagens partiers försvarsbudgetar ligger mellan under 30 miljarder på sikt (MP)och på ca 39 miljarder (Allians för Sverige). Vänsterpartiet ville spara 15 mdr på tre år före årets budget, men har plötsligt minskat summan till 4 mdr på tre år. En uppvisning i försvarsvänlighet som är lika glädjande som överraskande. Och Socialdemokraterna vill spara mer på försvaret än Vänsterpartiet (...).
Mot denna bakgrund inser man att det finns enklare uppgifter än att vara ÖB i det svenska försvaret...Håkan Syrén är omvittnat respekterad och har gjort ett gott jobb innan han får det lite enklare i Bryssel (?). Vem som tar över stafettpinnen lär mycket snart visa sig.
Regeringens inriktningsproposition om försvaret kommer rätt snart. Den kommer nog främst att måla upp de stora penseldragen, men naturligtvis landar försvarets inriktning förr eller senare i konkreta beslut om var regementen och garnisoner ska vara lokaliserade. Och detta har alltid varit en mycket stor fråga i försvarsdebatten.
Jag har sett tillbaka hur tjogtals flygflottiljer med som mest 600 flygplan bantats ner till nuvarande tre med 100 flygplan. Jag har läst in avvägningarna från 1990-talet när Uppsala fick stryka på foten. Och jag ska med fortsatt uppmärksamhet noga följa den fortsatta försvarsdebatten och ta mitt eget och mitt centerpartis och allians för Sveriges ansvar för besluten på mycket stort allvar.
Jag har uppfattat om en stor enighet om att hela Sverige ska försvaras av vårt rörliga och insatsberedda försvar, alldeles oaktat var regementen och garnisoner finns i fredstid. Men visst är det också viktigt var dessa stationerings- och utbildningsplatser finns, även om ordet "landsförräderi" känns väldigt starkt när det kopplas till de ständiga lokaliseringsdiskussioner som finns och alltid har funnits.
På måndag den 23 januari kl 13 är det en särskild debatt om försvaret i riksdagen. Den ska bli sedvanligt intressant, och jag kommer bl a att nämna något av vad jag här har skrivit.
Läs även andra bloggares åsikter om dn debatt, bo pellnäs, försvaret, försvar, gotland, öb, centerpartiet, försvarsdebatt, politik
tisdag, februari 17, 2009
Anders Björck - signalspaningens och/eller integritetens förkämpe
Anders Björck har ju "alltid" funnits med i svensk politik, och hans och Carl Lidboms ordväxling vid KU-förhören är ju närmast historisk.
Hans profil som landshövding har ju också varit tydlig, och han kämpar liksom sin kollega Björn Eriksson i Östergötland för att de urgamla länen och länsresidensen ska bestå.
Nu lämnar han med buller och bång det ordförandeuppdrag i Försvarets Underrättelsenämnd (FUN) som han haft i många år. Nämnden har som bekant tillsyn och kontroll av signalspaning och Försvarets radioanstalt på sin agenda.
Anders Björck lyckas med konststycket att ge intryck både att han tycker att signalspaningen begränsas för mycket med den nya lagen, och att de integritetsskyddande åtgärderna är för splittrade och svaga....
Inte illa....
Läs även andra bloggares åsikter om anders björck, signalspaning, fra, integritet, fun, centerpartiet
Hans profil som landshövding har ju också varit tydlig, och han kämpar liksom sin kollega Björn Eriksson i Östergötland för att de urgamla länen och länsresidensen ska bestå.
Nu lämnar han med buller och bång det ordförandeuppdrag i Försvarets Underrättelsenämnd (FUN) som han haft i många år. Nämnden har som bekant tillsyn och kontroll av signalspaning och Försvarets radioanstalt på sin agenda.
Anders Björck lyckas med konststycket att ge intryck både att han tycker att signalspaningen begränsas för mycket med den nya lagen, och att de integritetsskyddande åtgärderna är för splittrade och svaga....
Inte illa....
Läs även andra bloggares åsikter om anders björck, signalspaning, fra, integritet, fun, centerpartiet
måndag, februari 16, 2009
Gasledningspsykos?
Ska man vara trendriktig så ska Nordstreams gasledningsprojekt genom Östersjön fördömas i alla avseenden.
Jag har min egen trend i denna fråga, och tycker att tonläget är onödigt högt. Visst måste den planerade gasledningen uppfylla stränga miljökrav, enligt den internationella havrättskonventionens krav. På samma sätt som de många gasledningarna genom Nordsjön och Svarta Havet och många andra hav förmodligen klarat detta. Östersjön är nog känsligare och den svenska regeringens miljöprövning kommer säkert att vara mycket tuffare, med rätta.
Säkerhetsaspekterna då? Ja, konventionen medger inte någon prövning av sådana. Inte heller kan ett land säga nej till fartygstrafik på internationellt vatten utanför sitt territorium. Det är möjligt att ledningen kan medföra en ökad rysk närvaro i Östersjön. Men redan idag trafikeras ju vårt innanhav av ett mycket stort antal oljetankers och andra fartyg, vars flöden t ex Ryssland kan känna ett behov av att säkerställa i olika lägen. Sverige borde också kunna kräva att få svara för tillsynen av ledningen genom Sveriges ekonomiska zon.
Innebär ökade flöden av energi - t ex elektricitet, olja och gas - i Europa genom alltmer utbyggda nätverk något positivt för fred och utveckling, eller något negativt? EU menar ju i grunden att handel mellan länder och transportvägar som knyter ihop länder är fredsfrämjande, inte tvärtom. Jag delar den grundinställningen.
Folkpartiet är ett liberalt parti liksom centerpartiet, men har länge drivit en kampanj mot gasledningen. Elkablar genom Östersjön som binder ihop elmarknaden runt Östersjön är helt OK, men en gasledning med samma syfte är illa.
Är skillnaden så stor, egentligen? Sveriges försörjningstrygghet med el förbättras genom ett utbyggt eldistributionsnät över landsgränserna, givetvis. Liksom t ex de baltiska staternas, som också är mycket angelägna om en ny elkabel genom Östersjön.
Gasledningen förespråkas av bolaget Nordstream, givetvis, men också av ett antal berörda länder, t ex Ryssland, Tyskland, Danmark, Nederländerna, Frankrike m fl. Som vill öka sin försörjningstrygghet med gas.
De förväntar sig att Sveriges prövning sker enligt konventionen och rör miljön. De skulle säkert förvånas över och ifrågasätta om regeringen motsätter sig gasledningen med hänvisning till försvars- och säkerhetspolitiska skäl.
Mona Sahlin har redan sagt nej till gasledningen, trots att Sverige ju är bundet att respektera den konvention vi undertecknat. Skulle de rödgröna mot min förmodan vinna valet 2010, och gasledningsprövningen inte är klar, kommer Mona Sahlin att då få fatta beslut om denna. Skulle hennes regering säga nej till gasledningen kommer Sverige säkert att stämmas till berörd internationell domstol som nogsamt säkert skulle notera Sahlins uttalanden i opposition...
Jag tycker att socialdemokraternas agerande i denna fråga vittnar om att man knappast räknar med att få regeringsmakten efter nästa val..!
Regeringen har klokt nog inte tagit ställning i sakfrågan och därmed föregripit sin egen stränga miljöprövning. Den har därmed precis samma linje som Mona Sahlin och dåvarande s-regeringen hade fram till 2006.
Läs även andra bloggares åsikter om nordstream, gasledning, elkablar, havsrättskonvention, ryssland, regeringen, socialdemokraterna, centerpartiet, mona sahlin
Jag har min egen trend i denna fråga, och tycker att tonläget är onödigt högt. Visst måste den planerade gasledningen uppfylla stränga miljökrav, enligt den internationella havrättskonventionens krav. På samma sätt som de många gasledningarna genom Nordsjön och Svarta Havet och många andra hav förmodligen klarat detta. Östersjön är nog känsligare och den svenska regeringens miljöprövning kommer säkert att vara mycket tuffare, med rätta.
Säkerhetsaspekterna då? Ja, konventionen medger inte någon prövning av sådana. Inte heller kan ett land säga nej till fartygstrafik på internationellt vatten utanför sitt territorium. Det är möjligt att ledningen kan medföra en ökad rysk närvaro i Östersjön. Men redan idag trafikeras ju vårt innanhav av ett mycket stort antal oljetankers och andra fartyg, vars flöden t ex Ryssland kan känna ett behov av att säkerställa i olika lägen. Sverige borde också kunna kräva att få svara för tillsynen av ledningen genom Sveriges ekonomiska zon.
Innebär ökade flöden av energi - t ex elektricitet, olja och gas - i Europa genom alltmer utbyggda nätverk något positivt för fred och utveckling, eller något negativt? EU menar ju i grunden att handel mellan länder och transportvägar som knyter ihop länder är fredsfrämjande, inte tvärtom. Jag delar den grundinställningen.
Folkpartiet är ett liberalt parti liksom centerpartiet, men har länge drivit en kampanj mot gasledningen. Elkablar genom Östersjön som binder ihop elmarknaden runt Östersjön är helt OK, men en gasledning med samma syfte är illa.
Är skillnaden så stor, egentligen? Sveriges försörjningstrygghet med el förbättras genom ett utbyggt eldistributionsnät över landsgränserna, givetvis. Liksom t ex de baltiska staternas, som också är mycket angelägna om en ny elkabel genom Östersjön.
Gasledningen förespråkas av bolaget Nordstream, givetvis, men också av ett antal berörda länder, t ex Ryssland, Tyskland, Danmark, Nederländerna, Frankrike m fl. Som vill öka sin försörjningstrygghet med gas.
De förväntar sig att Sveriges prövning sker enligt konventionen och rör miljön. De skulle säkert förvånas över och ifrågasätta om regeringen motsätter sig gasledningen med hänvisning till försvars- och säkerhetspolitiska skäl.
Mona Sahlin har redan sagt nej till gasledningen, trots att Sverige ju är bundet att respektera den konvention vi undertecknat. Skulle de rödgröna mot min förmodan vinna valet 2010, och gasledningsprövningen inte är klar, kommer Mona Sahlin att då få fatta beslut om denna. Skulle hennes regering säga nej till gasledningen kommer Sverige säkert att stämmas till berörd internationell domstol som nogsamt säkert skulle notera Sahlins uttalanden i opposition...
Jag tycker att socialdemokraternas agerande i denna fråga vittnar om att man knappast räknar med att få regeringsmakten efter nästa val..!
Regeringen har klokt nog inte tagit ställning i sakfrågan och därmed föregripit sin egen stränga miljöprövning. Den har därmed precis samma linje som Mona Sahlin och dåvarande s-regeringen hade fram till 2006.
Läs även andra bloggares åsikter om nordstream, gasledning, elkablar, havsrättskonvention, ryssland, regeringen, socialdemokraterna, centerpartiet, mona sahlin
fredag, februari 13, 2009
Laddat i EU-nämnden om energi och solidaritet!
Denna förmiddag kom statssekreterare Ola Alterå till EU-nämnden inför dess samråd med regeringen inför nästa veckas ministermöte i Bryssel.
Ministerrådet ska anta den andra Strategiska energiöversynen vilken är en handlingsplan för försörjningstrygghet och solidaritet mellan länderna. I raden av initiativ lyfts åtgärder inom följande fem viktiga områden ut: Infrastruktur,externa relationer, solidaritet, energieffektivisering samt inhemska energikällor.
Regeringen har varit drivande i förhandlingen och ställer sig bakom åtgärderna.
Socialdemokraterna anmälde avvikande mening med ett grumligt resonemang att värna svensk basindustri. (Det handlar nog om Mona Sahlins märkliga uttalande att inte längre handla med el mellan Sverige och andra länder vilket det rått bred enighet kring, och som hon själv drev hårt som ansvarig minister). Mycket märkligt. Sverige är ett litet exportberoende land som förespråkar frihandel för utveckling och tillväxt. Sverige står också bakom ett tryggare EU och Europa genom en utvecklad infrastruktur för både transporter och energi m.m.
Maud Olofssons statssekreterare var uppenbart bekymrad över socialdemokraternas nya tonläge, och vädjade om besinning.
Även jag ställde några frågor utan att att få riktig klarhet Ställer inte längre socialdemokraterna upp på den mycket stora enigheten i EU att öka försörjningstryggheten med energi inom unionen. Ska Sverige återgår till ett nationalistiskt tänkande och bromsa nya elledningar mellan länder eller t o m klippa av de som finns?
Obegripligt. Ibland kan energinätverken behövas för export, men ibland för import, vid t ex tomma vattenmagasin.
Frågorna om vart socialdemokraterna är på väg under det nya ledarskapet hopas sig. Jag hoppas verkligen att den sansade tonläget i energiförhandlingarna kan vara en signal om besinning från deras sida, men jag är på intet vis säker.
Läs även andra bloggares åsikter om eu, eu-nämnden, energi, regeringen, frihandel, energiförhandlingar, centerpartiet, centern, socialdemokraterna, mona sahlin
Ministerrådet ska anta den andra Strategiska energiöversynen vilken är en handlingsplan för försörjningstrygghet och solidaritet mellan länderna. I raden av initiativ lyfts åtgärder inom följande fem viktiga områden ut: Infrastruktur,externa relationer, solidaritet, energieffektivisering samt inhemska energikällor.
Regeringen har varit drivande i förhandlingen och ställer sig bakom åtgärderna.
Socialdemokraterna anmälde avvikande mening med ett grumligt resonemang att värna svensk basindustri. (Det handlar nog om Mona Sahlins märkliga uttalande att inte längre handla med el mellan Sverige och andra länder vilket det rått bred enighet kring, och som hon själv drev hårt som ansvarig minister). Mycket märkligt. Sverige är ett litet exportberoende land som förespråkar frihandel för utveckling och tillväxt. Sverige står också bakom ett tryggare EU och Europa genom en utvecklad infrastruktur för både transporter och energi m.m.
Maud Olofssons statssekreterare var uppenbart bekymrad över socialdemokraternas nya tonläge, och vädjade om besinning.
Även jag ställde några frågor utan att att få riktig klarhet Ställer inte längre socialdemokraterna upp på den mycket stora enigheten i EU att öka försörjningstryggheten med energi inom unionen. Ska Sverige återgår till ett nationalistiskt tänkande och bromsa nya elledningar mellan länder eller t o m klippa av de som finns?
Obegripligt. Ibland kan energinätverken behövas för export, men ibland för import, vid t ex tomma vattenmagasin.
Frågorna om vart socialdemokraterna är på väg under det nya ledarskapet hopas sig. Jag hoppas verkligen att den sansade tonläget i energiförhandlingarna kan vara en signal om besinning från deras sida, men jag är på intet vis säker.
Läs även andra bloggares åsikter om eu, eu-nämnden, energi, regeringen, frihandel, energiförhandlingar, centerpartiet, centern, socialdemokraterna, mona sahlin
onsdag, februari 11, 2009
TCO, A-kassan och internationella sanningar..,eller
Så här redovisar TCO hur A-kassan är i olika länder. Aftonbladet och många media citerar detta som sanning:
"Den svenska arbetslöshetsförsäkringen är sämst bland de undersökta nordiska länderna när gäller generositet och skydd mot inkomstbortfall för medelinkomsttagare.
Den svenska arbetslöshetsförsäkringens ersättningsnivå för medelinkomsttagaren ligger bland de lägsta i de undersökta länderna. Det beror på att den har ett lägre inkomsttak än många andra länder."
Min verklighetsbild är att Sverige har en a-kassa i världsklass. Hur kan då TCO hävda att vi ligger på bara plats 15 enligt en OECD-undersökning? Och efter t ex Slovakien och Ungern, som tydligen har en väl fungerande a-kassa bättre än Sveriges...
Jag litar på att arbetsmarknadsdepartementet och andra kommer att granska och ge den hela bilden i denna viktiga fråga.
Uppenbart är att TCO väljer presentation och väljer bort vad man inte vill redovisa. Man vill visa ersättningsnivå den första tiden vid en arbetslöshet, eftersom man ju kräver en höjning av taket med runt 14.000 kr/månad, nästan en fördubbling. Vad kostar det i avgiftshöjning och statliga miljardtillskott? Att taket kan behöva höjas när inflationen verkar är en sak, att fördubbla ersättningen är något annat.
Man diskuterar inte vad medlemsavgiften kostar, hur många som omfattas och vad som gäller när ersättningen upphör. Det skulle t ex vara intressant att veta om något annat land har motsvarigheten till Sveriges "eviga" inkomstgaranti på 65 procent av 18.700 kr.
Läser man mer i rapporten visar det sig att Sverige ligger i topp i ersättningsnivå för låginkomsttagare men inte för högre inkomstlägen. TCO hävdar att de svenska ersättningsperioderna är kortare än i övriga nordiska länder.
Jag tycker att det är bra att diskutera kring verkligheten i den viktiga frågan om A-kassan, och ser fram mot en givande diskussion kring TCO:s rapport.
Jag noterar att många länder har en allmän A-kassa vilket jag ju starkt förespråkar, t ex i DN debatt i december. Jag noterar återigen att TCO inte har något hjärta för de 700.000 som år 2006 stod helt utanför A-kassan, de finns helt enkelt inte för TCO.
Läs även andra bloggares åsikter om tco, a-kassa, centerpartiet, arbetslöshetsförsäkring, politik,
"Den svenska arbetslöshetsförsäkringen är sämst bland de undersökta nordiska länderna när gäller generositet och skydd mot inkomstbortfall för medelinkomsttagare.
Den svenska arbetslöshetsförsäkringens ersättningsnivå för medelinkomsttagaren ligger bland de lägsta i de undersökta länderna. Det beror på att den har ett lägre inkomsttak än många andra länder."
Min verklighetsbild är att Sverige har en a-kassa i världsklass. Hur kan då TCO hävda att vi ligger på bara plats 15 enligt en OECD-undersökning? Och efter t ex Slovakien och Ungern, som tydligen har en väl fungerande a-kassa bättre än Sveriges...
Jag litar på att arbetsmarknadsdepartementet och andra kommer att granska och ge den hela bilden i denna viktiga fråga.
Uppenbart är att TCO väljer presentation och väljer bort vad man inte vill redovisa. Man vill visa ersättningsnivå den första tiden vid en arbetslöshet, eftersom man ju kräver en höjning av taket med runt 14.000 kr/månad, nästan en fördubbling. Vad kostar det i avgiftshöjning och statliga miljardtillskott? Att taket kan behöva höjas när inflationen verkar är en sak, att fördubbla ersättningen är något annat.
Man diskuterar inte vad medlemsavgiften kostar, hur många som omfattas och vad som gäller när ersättningen upphör. Det skulle t ex vara intressant att veta om något annat land har motsvarigheten till Sveriges "eviga" inkomstgaranti på 65 procent av 18.700 kr.
Läser man mer i rapporten visar det sig att Sverige ligger i topp i ersättningsnivå för låginkomsttagare men inte för högre inkomstlägen. TCO hävdar att de svenska ersättningsperioderna är kortare än i övriga nordiska länder.
Jag tycker att det är bra att diskutera kring verkligheten i den viktiga frågan om A-kassan, och ser fram mot en givande diskussion kring TCO:s rapport.
Jag noterar att många länder har en allmän A-kassa vilket jag ju starkt förespråkar, t ex i DN debatt i december. Jag noterar återigen att TCO inte har något hjärta för de 700.000 som år 2006 stod helt utanför A-kassan, de finns helt enkelt inte för TCO.
Läs även andra bloggares åsikter om tco, a-kassa, centerpartiet, arbetslöshetsförsäkring, politik,
söndag, februari 08, 2009
Ohly, Sahlin och Språkrör på Bommersvik - bilder!
Jag har träffat den sympatiska och kunniga miljöpartisten Annika Nordgren Christensen i försvarsberedningen. Hennes blogg om försvarspolitik är läsvärd. Hon ingår i en av oppositionens arbetsgrupper och fotobloggar från det gemensamma mötet på Bommersvik.
En sak förvånar mig, hur det minsta partiet i trion kunnat se till att när partiledarna möts och uttalar sig är det alltid 1+1+2! Det minsta partiets företrädare är alltid lika många som de två andra partiernas tillsammans...
Bommersviksbilden visar att detta förhållande gäller även vid interna överläggningar. Starkt förhandlat, Miljöpartiet!
Vad månde bliva? Kommer V och S också att "bli med språkrör"? Så att sex personer alltid ska presentera de tre partiernas politik? Eller kommer i alla sammanhang oppositionen att uppträda i relationen 1+1+2?
Läs även andra bloggares åsikter om mona sahlin, oppositionen, socialdemokraterna, centerpartiet, regeringen, alliansen
En sak förvånar mig, hur det minsta partiet i trion kunnat se till att när partiledarna möts och uttalar sig är det alltid 1+1+2! Det minsta partiets företrädare är alltid lika många som de två andra partiernas tillsammans...
Bommersviksbilden visar att detta förhållande gäller även vid interna överläggningar. Starkt förhandlat, Miljöpartiet!
Vad månde bliva? Kommer V och S också att "bli med språkrör"? Så att sex personer alltid ska presentera de tre partiernas politik? Eller kommer i alla sammanhang oppositionen att uppträda i relationen 1+1+2?
Läs även andra bloggares åsikter om mona sahlin, oppositionen, socialdemokraterna, centerpartiet, regeringen, alliansen
lördag, februari 07, 2009
Blind tro på EU - 49 % förnybart...
Maud argumenterade väl i ekots lördagsintervju. Inte mycket, tyckte Inger Arenanader, att höja andelen förnybart i Sverige från EUs ambition för Sverige 49 procent upp till 50 procent.
Se helheten, sa Maud. Förnybar energi och el, utsläppsbegränsningar, energieffektivisering, fossilfria transporter mm.
Jag vill tillägga en mycket viktig sak. Det är utmärkt att Sverige är med i EU, och att EU driver på det förnybara. Men så enkelt som att EU sätter ett högt mål för Sverige - 49 procent - och så kommer det att bli så, så enkelt är det inte. EUs mål kommer att kräva mycket stora insatser av Sverige, och det är genom alliansens uppgörelse som verktygen för att förverkliga det stora åtagande som EU-målet innebär kommer på plats, framdrivna av centerpartiet.
Det går faktiskt att ha höga mål uppsatta och landa långt under dem, om man gör för lite. Hade en annan liberal kraft än centerpartiet fått avgöra så hade nog inte så mycket hänt, t ex.
Så det är en mycket stor framgång att det nu fastställs hur Sverige ska nå världens mest ambitiösa förnybara energimål, halva energiförbrukningen från förnybar energi!!
Läs även andra bloggares åsikter om politik, kärnkraft, energi, alliansen, regeringen, socialdemokraterna, centerpartiet, centern, energipolitik, eu
Se helheten, sa Maud. Förnybar energi och el, utsläppsbegränsningar, energieffektivisering, fossilfria transporter mm.
Jag vill tillägga en mycket viktig sak. Det är utmärkt att Sverige är med i EU, och att EU driver på det förnybara. Men så enkelt som att EU sätter ett högt mål för Sverige - 49 procent - och så kommer det att bli så, så enkelt är det inte. EUs mål kommer att kräva mycket stora insatser av Sverige, och det är genom alliansens uppgörelse som verktygen för att förverkliga det stora åtagande som EU-målet innebär kommer på plats, framdrivna av centerpartiet.
Det går faktiskt att ha höga mål uppsatta och landa långt under dem, om man gör för lite. Hade en annan liberal kraft än centerpartiet fått avgöra så hade nog inte så mycket hänt, t ex.
Så det är en mycket stor framgång att det nu fastställs hur Sverige ska nå världens mest ambitiösa förnybara energimål, halva energiförbrukningen från förnybar energi!!
Läs även andra bloggares åsikter om politik, kärnkraft, energi, alliansen, regeringen, socialdemokraterna, centerpartiet, centern, energipolitik, eu
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)