Rimligare körkortskrav för de med mindre brister i sitt synfält - 3.

I mars 2014 hände något utomordentligt glädjande. Min motion om att en utredare måste tillsättas för att se över de svenska hårda regelverken i ett internationellt perspektiv så att de svenska regelverken kan mildras fick fullt och starkt stöd från S och MP i trafikutskottet, som krävde detta i ett tillkännagivande till dåvarande alliansregeringen.

För detta förtjänar de som hade modet att ta denna klara ställning stor heder och beröm!

Här är deras starka och entydiga reservationstext, en bit ner:

Staffan Danielsson har länge, tillsammans med många drabbade, och i dialog med trafikforskare och Diabetes- och Glaucomförbunden, kämpat för att personer som ser bra men har vissa brister i sitt synfält ska kunna behålla och ta körkort. Idag har Sverige världens strängaste regelverk samtidigt som Transportstyrelsen skärper kraven på läkare att anmäla personer för synkontroll. Transportstyrelsen hoppas att antalet körkortsindragningar ska öka från dagens ca 40.000 per år till uppåt 95.000 stycken (Obs, synfältsproblemen endast en liten del därav).

Staffan Danielsson och flera drabbade JO-anmälde transportstyrelsens chefsläkare Lars Englund för några månader sedan, utan resultat. (se nedan).  Nu återstår den politiska vägen. Idag ska riksdagen besluta om min motion i frågan, med krav på bl a att en utredare ska analysera de nästan rigida svenska regelverken i ett internationellt perspektiv.

Det är mycket glädjande att Socialdemokraterna och Miljöpartiet bifaller min motion i en stark reservationstext. Jag ser det som ett genombrott och hoppas att en kommande regering – oavsett sammansättning – kommer att låta utreda denna viktiga fråga, säger Staffan Danielsson, som kommer att delta i riksdagsdebatten.

Här länk till debatten, scrolla långt ner:

 Här är S och MPs reservations text:

16. Äldre och personer med synnedsättning, punkt 18 (S, MP)

av Monica Green (S), Lars Mejern Larsson (S), Suzanne Svensson

(S), Leif Pettersson (S), Lars Johansson (S), Stina Bergström (MP)

och Roza Güclü Hedin (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:T299 av Staffan Danielsson (C) och

avslår motionerna

2013/14:T225 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (båda S) och

2013/14:T374 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M).

Ställningstagande

Det är inte acceptabelt att många personer trots att de ser bra och ofta har kört prickfritt i flera decennier blir fråntagna sitt körkort. Orsaken är att de har vissa brister i sitt synfält som innebär att när de ser rakt fram uppfattar de inte riktigt lika många synintryck från sidan som de som har perfekt syn gör. Många drabbade kämpar med överklaganden och visar att de klarar synfältstester, uppkörningsprov och test i bilsimulator, och sannolikt hade dessa personer fått behålla sitt körkort i andra länder i Europa eller i USA, men inte längre i Sverige. I Sverige har Transportstyrelsen valt att låta synfältstesten nästan helt avgöra körkortsfrågan. Samtidigt som det är viktigt att ställa krav på t.ex. omdöme, kunskaper och synförmåga på svenska körkortsinnehavare måste man alltid avväga hur långt kraven ska sträckas. Att förlora rätten att köra bil trots att man ser bra men har brister i sitt synfält är en oerhört långtgående frihetsinskränkning. Det finns också empiriska studier som tydligt visar att en person som har brister i synfältet vanligen kompenserar detta i betydande grad genom att röra huvudet mer och flytta blicken oftare. Vi vill framhålla att frågan om på vilka grunder ett körkort ska dras in när man har god men inte perfekt syn inte är enbart en ögonspecialist- eller myndighetsfråga. Vi anser att det också är ett politiskt ansvar att avgöra hur högt ribban för perfekt syn ska sättas relativt hur man klarar uppkörningar och test i körsimulator. Utöver att vi anser att det behövs fortsatta forskningsmedel m.m. för att stödja utvecklingen av bra testmöjligheter i avancerad körsimulator i Sverige är det angeläget att en utredare ges i uppdrag att tillsammans med ögon- och trafikexpertis analysera de svenska regelverken i ett internationellt perspektiv. Detta i syfte att lämna förslag om en mer rimlig praxis så att människor som ser bra men har begränsade synfältsproblem i betydligt högre grad än i dag kan behålla sina körkort.

Vad vi nu anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Läs reservationen noga. jag är glad och tacksam att dessa båda partier har tagit till sig mitt resonemang, och hoppas att detta dels ska få Transportstyrelsen att tänka efter, samt dels få denna eller nästa regering (vilken den nu blir) att tillsätta en oberoende utredning i frågan!

Det andra genombrottet är att prov med körsimulator ska kunna göras från sommaren 2014. Det är bra, men jag är som sagt lite betänksam inför att Transportstyrelsen kanske ställer upp alltför stränga krav, vi får se.

Rimligare körkortskrav för de med mindre brister i sitt synfält - 2.

I januari 2014 JO-anmälde jag samt Thomas Hammarström och Daniel Lindgren, som båda drabbats av Transportstyrelsens mycket stränga och fyrkantiga regelverk, chefsläkare Lars Englund och professor Bertil Lindblom, båda kopplade till Transportstyrelsens trafikmedicinska råd och mycket inflytelserika.

JO brukar ofta ha stort förtroende för sina myndighetskollegor, så även denna gång, anmälan ledde inte till något.

Jag klistrar in den nedan, klicka på länken ovan om ni vill ha tillgång till länkarna i inlägget;

Pressinformation 31 januari 2014!

Många som ser bra fråntas sina körkort efter stresstest i syntestmaskin. Riksdagsledamot och två drabbade JO-anmäler de ansvariga bakom reglerna.

Sverige torde ha strängast regler i världen där en del med vissa brister i sina synfält inte tillåts uppkörning och helhetsbedömning utan fråntas sina körkort helt beroende på testresultat i ofullkomliga syntestmaskiner. Särskilt drabbade är ofta människor med diabetes eller glaucom.

Thomas Hammarström har länge engagerat sig i frågan utifrån egna erfarenheter, och har nu tillsammans med Daniel Lindgren JO-anmält chefsläkare Lars Englund och professor Bertil Lindblom, båda kopplade till Transportstyrelsens trafikmedicinska råd,  vilket även Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C), har gjort.

Thomas driver en facebooksgrupp för Rättvisa körkortskrav; där våra JO-anmälningar finns inlagda: https://www.facebook.com/#!/events/535605799789956/?fref=ts

Daniel har senaste året genomgått tester i olika syntestmaskiner och har både misslyckats och lyckats med att klara de mycket detaljerade krav som transportstyrelsens trafikmedicinska råd har ställt upp. Han anser att maskinerna och deras handhavande är behäftade med brister och fel, vilket han belyser utifrån sina egna erfarenheter.

Staffan Danielsson har följt dessa frågor i ett antal år, och har i riksdagen lagt motioner och även interpellerat infrastrukturministern för ett år sedan, här länkar till detta:

http://myndighetsverket.se/c/staffan-danielsson/2013/9/30/motioner/begransade-synfaltsbrister-ska-inte-foranleda-korkortsindragning/488406/

http://staffandanielsson.blogspot.se/2012/12/ip-debatt-om-synfalt-och-korkort-med.html

Våra JO-anmälningar syftar till att transportstyrelsen och dess trafikmedicinska råd ska minska den helt avgörande roll som syntestmaskinernas resultat idag innehar och likt andra länder låta en helhetsbedömning av personens körförmåga gälla där praktiska körprov eller prov i körsimulator också vägs in.

Vi vill också att regeringen ska låta utreda Sveriges regelverk utifrån den kritik som trafikforskaren professor Kjell Ohlsson vid Linköpings Universitet för fram med stöd i mångas erfarenheter, och göra jämförande studier med regelverken i andra länder. Vår uppfattning är att Sveriges regler är alltför hårda både i förhållande till andra länder och till hur människor med synfältsfel på grund av t ex ålder behandlas, där det egna omdömet i hög grad får avgöra.

(För att erhålla Kjell Ohlssons avhandling så eposta till Staffan Danielsson).

Kontakt Staffan Danielsson; mobil 0703-228199, Staffan.Danielsson@riksdagen.se

Kontakt Thomas Hammarström, mobil 0707-955135, thomas.hammarstrom74@gmail.com

Kontakt Daniel Lindgren, Mobil 0705-683218, daniel7203@hotmail.com

Rimligare körkortskrav för de med mindre brister i sitt synfält - 1.

Jag ställde i december 2012 denna interpellation till dåvarande infrastrukturminister Svärd. Jag klistrar in den nedan, klickar ni på länken får ni tillgång länkarna i bloggtexten från 2012.

Jag hade då arbetat med denna fråga i sex år, om hur hårt och fyrkantigt som Sverige tillämpar världens strängaste regler för dem som ser bra men som har någon/några brister i sitt sidoseende/synfält.

Jag ska nu åter interpellera och summerar därför i några blogginlägg läget idag, och med mer information som belägger vilken förundran och kritik som Sveriges agerande väcker hos andra länders myndigheter och hos erkänd expertis.

Sverige har nu just börjat ge möjlighet för de som förlorat körkortet och har råd att testa sig i en körsimulator på VTI i Linköping för ca 20.000 kr, man ges denna chans en enda gång. Detta är ett steg i rätt riktning men det räcker inte alls, Sverige måste liksom övriga länder i EU och USA och Australien mm också ge möjlighet till ett utvidgat körprov.

Se t ex intervjun (i ett senare blogginlägg) med hur Norge, med färre trafikdödade per invånare än Sverige, som inte har tillgång till simulator men som tillåter utvidgad uppkörning.

TISDAG, DECEMBER 04, 2012

För stränga synfältskrav för de som ser bra! Interpellation

Jag har sedan min första tid i riksdagen för 6-7 år sedan engagerat mig i deras situation, som ser bra men har vissa brister i sidoseendet (i sina synfält) och som ibland fråntas eller inte erhåller körkort p g av för stelbenta regelkrav på testresultat i olika "maskiner".

Jag har skrivit flera motioner och jag har diskuterat detta med Transportstyrelsens ansvariga och med Diabetes- och Glaucomförbunden, eftersom de som drabbas av dessa sjukdomar ibland kan berövas sina körkort på grund av synfältsbrister, ibland korrekt men ibland också, enligt min uppfattning, på grund av alltför stränga och fyrkantiga regelverk.

Jag har också haft kontakt med många människor som fråntagits sina körkort trots mångårig prickfri körning och ibland trots att man klarat testerna i vissa maskiner men inte andra, eller vissa gånger men inte alla.Och med ett antal som kämpar och har kämpat för sina körkort, men som sällan lyckas om man har kommit in i Transportstyrelsens "rullor".

Här några länkar till mediareportage om denna viktiga fråga, här från ett värdefullt dialogmöte arrangerat av svenska Diabetes- och Glaucomförbunden, här en pressrelease från Glaucomförbundet i Östergötland, här en DN-artikel kring dessa frågor, här i Aftonbladet om Thomas Hammarströms kamp, här i Expressen om Tony Svensson, här utvecklar chefsläkare Lars Englund på Transportstyrelsen Sveriges fastställda regelverk och ytterligare sin syn här, , här en artikel i Smålandsposten med bl a trafikforskaren professor Kjell Ohlsson, här en intervju med Kjell Ohlsson i Ögontrycket.

Jag har arbetat med denna fråga sedan 2006 och inser att vad som gäller är transportstyrelsens medicinska råds och ögonläkares bedömning och alltmer exakta regelkrav vid olika synfältstester i olika "maskiner" där man bara får se framåt med huvudet fixerat. Har man då vissa brister i detta oerhört stressande test så ryker körkortet. Nästan ingen möjlighet finns att genom uppkörning och genom en samlad bedömning kunna erhålla eller återfå körkortet, trots att man ser bra och kört prickfritt mycket länge.

I andra länder tillämpas vanligen en mer samlad bedömning där inte synfältsmaskinen lyfts upp till den nästan enda avgörande faktorn.

I aktuell synkravsdebatt i Sverige försvarar transportstyrelsen att människor med successivt sämre syn och åldersbetingade förändringar i t ex synfältet ändå kan anförtros avgöra om man kan fortsätta att köra eller ej. Jag stöder den uppfattningen. Detta motiverar också en lite större flexibilitet i behandlingen av en människa som ser bra men har vissa brister i sitt synfält, anser jag.

Genom att kraven har skärpts på läkares anmälningsplikt kommer allt fler människor att nu få genomgå tester i olika synfältsmaskiner och fråntas sina körkort så snart man inte klarar de exakt uppställda villkoren.

Mot denna bakgrund lyfte jag denna viktiga fråga till debatt i Sveriges riksdag genom denna interpellation i december 2012 till Trafikminister Catharina Elmsäter-Svärd.

Jag hoppas få till stånd en utredning kring detta, samt att mer forskningsmedel satsas på att utveckla körsimulatorer.

Min senaste motion i frågan från september 2016 redovisar nuläget och ger en samlad bild över varför visserligen den nya körsimulatormöjligheten vid VTI i Linköping är ett steg i rätt riktning, men att samtidigt det är fortsatt helfel att genast frånta personer körkortet när även en liten synfältsbrist konstaterats i testmaskinen och lika helfel att vara det enda landet i vår omvärld som trots att EU uppmanar till det inte tillåter att de med mindre brister i sitt synfält kan göra ett utvidgat körprov för att få sin körduglighet prövad.

Läs gärna motionen som just nu behandlas i trafikutskottet.

Visst är PUT, och fri invandring, bäst!

(OBS; Detta skrevs ca november 2015, men publiceras på min blogg först nu, när jag just upptäckte att det inte publicerats då)


Flyktingströmmen till EU ökar, och därmed också till Sverige eftersom Sverige ger asyl åt ca 20 % av alla som får asyl i hela EU, och till ca 40 % av de ensamkommande under 18 år. Det är extremt höga andelar med tanke på att Sveriges befolkning utgör bara 2 % av hela EUs.

Kostnaderna för att ordna bostäder och mottagande åt de asylsökande ökar kraftigt och närmar sig försvarsbudgeten och vårt u-landsbistånd i storlek, över 30 miljarder per år på väg mot 40. Enbart mottagandet av de beräknade 8.000 ensamkommande pojkarna (av 20.000 till hela EU) beräknas kosta 8 miljarder.

Klara Sverige att uthålligt ge asyl åt en så stor andel av de som flyr till EU utan att riskera att "gå in i väggen", dvs klara mottagning, boende, integration och få i arbete allt sämre? Jag tror inte det, med dagens växande flyktingströmmar. Skulle detta hända riskerar opinionen att svänga och Sveriges regler att ändras i mycket restriktiv riktning.

Varför väljer så oproportionerligt många att söka asyl i just Sverige? Naturligtvis spelar det roll att vi är ett av världens rikaste länder med goda trygghetssystem och att vår generösa migrationspolitik gör att många har släkt och vänner här. Men det beror också i betydande grad på att Sverige har de mest generösa regelverken när man söker asyl, bl a genom migrationsverkets beslut att alla som flyr från Syrien och Eritrea ska erhålla Permanenta Uppehållstillstånd (PUT).

Eftersom det i realiteten är Miljöpartiets extremt liberala (relativt övriga EU-länder) politik som både alliansen och nu Socialdemokraterna anslutit sig till står en förkrossande majoritet i Sveriges riksdag bakom PUT. Dock har 3 av alliansens partier med dödsförakt nu öppnat för att återgå till den princip som övriga EU-länder tillämpar genom att först ge asylsökande Tillfälliga Uppehållstillstånd ( TUT) vilka sedan kan leda till PUT och medborgarskap.

"Vi gör detta för att integration och få arbete ska fungera bättre, inte för att minska flyktingströmmen till Sverige", bedyrar de 3 partierna. Det stämmer tyvärr inte, det handlar säkert om både och där signalpolitiken gentemot omvärlden är en viktig del. Debattklimatet i Sverige är dock fortfarande sådant att självbevarelsedriften tvingar fram orddraperier.

Mot de 3 partiernas försöksballonger har Miljöpartiet starkt reagerat liksom regeringskollegan Socialdemokraterna med fullt stöd också av Vänsterpartiet och Centerpartiet. Det finns också en intern opposition inom främst Fp och M mot de nya tongångarna.

Jag föreslog redan för 3 år sedan på DN debatt att Sverige borde tillämpa samma principer för att bestämma ålder på ensamkommande under 18 år som övriga EU-länder, eftersom Sveriges mycket mer generösa bedömningar är väl kända i omvärlden och delvis förklarar att så extremt många söker sig till just Sverige. Så har dock inte skett, istället reagerar läkare och andra mot att inte tro de asylsökande på deras ord, typ, och menar att åldersbedömningar är osäkra och måste ha mycket stora säkerhetsmarginaler. Och alltfler ensamkommande, varav en del säkert betydligt över 18 år, väljer att ta sig till avlägsna Sverige.

Jag argumenterar också för att förutsättningen för att uthålligt kunna trygga en fortsatt generös svensk asylpolitik i EU-tät är att närma Sveriges asylregler till övriga EU-länders så att de mycket höga andelar av asylsökande till EU som söker sig till Sverige minskar. Alternativet, att Sverige riskerar att gå in i väggen, kan enligt min mening ge en betydligt mer restriktiv politik på sikt. Ansvaret för det åvilar i så fall de partier som bara vill gasa, aldrig bromsa, och som ser sig själva som öppenhetens och godhetens garanter.

Jag har därför motionerat till Centerpartiets stämmor i den riktningen, att Sveriges asylregelverk behöver anpassas i EU-riktning vad gäller bl a PUT och åldersbestämning. Distriktsstämman i Östergötland i april biföll med stark majoritet mina förslag.

Debatten om PUT har likheter med debatten om fri invandring, som var aktuell för några år sedan. Är inte öppna gränser och fri invandring, och PUT för de som söker asyl, bäst för de på flykt och som är extremt fattiga? Jovisst!

Men med dagens väldiga flyktingströmmar, och med de enorma klyftorna i dagens värld, kan inte ett enskilt land ensamt öppna sina gränser, eftersom miljoner människor genast skulle köa för att få komma in, med oöverblickbara följder för arbetsmarknad och trygghetssystem.

Kan Sverige då som enda land ha betydligt mer generösa asylregler vad avser PUT, anhöriginvandring och åldersbestämning? Jo, uppenbarligen, så är ju läget idag. Dock ökar påfrestningarna och utmaningarna när så stor andel av de asylsökande till EU väljer att ta sig till Sverige. Jag är ärligt starkt oroad för att Sverige riskerar att "gå in i väggen". Det skulle inte gagna vare sig land eller asylsökande.

Därför bör Sverige, för att slå vakt om en fortsatt generös asylpolitik i EU-tät, paradoxalt nog anpassa några asylregler, där Sverige ligger långt före, i EU-riktning.

Staffan Danielsson
F.d riksdagsledamot, samhällsdebattör (C)

Chefsläkare sponsras av kristen tankesmedja mot dödshjälp

(Tillagt 26 mars: Här är de 3 inledningsinlägger vid den kristna taneksmedjan Claphaminstitutets och tidningen Dagens debatt: http://www.claphaminstitutet.se/)

(Länk till bildande av nätverk i riksdagen).

Den kristna värdekonservativa, skulle jag tro, tankesmedjan Claphaminstitutet som en rad frikyrkor och katolska kyrkan står bakom har låtit några högt kvalificerade läkare i palliativ vård mm kritiskt granska Oregonmodellen för rätt till dödshjälp, som är tillgänglig för ca 50 miljoner amerikaner, och snart även i Kanada.

Rapporten ska diskuteras onsdag kväll den 22 mars och de som sponsrat rapporten, Claphaminstitutet, skriver att "rapporten utgör en tydlig varningssignal och ger argument till varför Sverige aldrig bör öppna dörren för dödshjälp i någon form".

Aldrig, det är stora ord med evighetsperspektiv..., nog sagt. Och dödshjälp finns ju redan genom att stänga av respiratorer samt genom terminal sedering (drömlös sömn) vid svåra lidanden i livets slutskede. Abort, som är vanligt, innebär ju också att ofödda liv upphör.

En chefsläkare bakom rapporten, läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren och en enkel riksdagsledamot (jag) ska sedan diskutera rapporten.

Vem som blir offerlammet i den skaran är lätt att inse, där sponsorerna redan givit facit i sin inbjudan till diskussion (eller är det tänkt som dialog..?) där tidningen Dagen också är medarrangör med Claphaminstitutet, som alltså sponsrat de båda läkarnas opartiska och objektiva (?) arbete med rapporten.

Nåväl, jag går dit utifrån min övertygelse om att individens frihet och yttersta vilja måste kunna respekteras vid svåra lidanden i livets slutskede, att detta inom en del år är verklighet i Sverige och alltfler länder i världen, och att vägen dit för att utforma tydliga och stränga regler är att frågorna utreds av en kvalificerad av regeringen tillsatt utredning.

Den som motsätter sig en sådan utredning och istället låter en konservativ kristen tankesmedja sponsra sig själva i en rapport där svaren varit rätt givna på förhand tar på sig ett väldigt stort ansvar, anser jag.

Claphamsinstitutets inställning är entydig, aldrig dödshjälp. Läkarförbundets medlemmar är delade och det finns ett brett stöd i folkoipinionen, vilket flera folkomröstningar i USAs delstater entydigt visat.

Det är ändå, tycker jag, utomordentligt anmärkningsvärt, att ledande chefs- och palliativläkare som säkert motsätter sig en seriös statlig utredning kring dessa frågor och de gråzoner som idag existerar, väljer att söka förhindra att detta utreds genom att låta en kristen tankesmedja sponsra dem till att, säkert mycket kritiskt, granska den dödshjälp i USA och Kanada som växer och som fått starkt stöd i folkomröstningar.

Visst ska detta granskas men då i ett helhetsperspektiv och med oberoende expertis och med representanter för medborgarna, dvs riksdagsledamöter, också med.

Här en länk till en del av det som faktiskt sker i världen och i Sverige i den så viktiga, och svåra, frågan om rätten för en individ att få sin yttersta vilja respekterad vid svåra lidanden i livets slutskede.

Mina minnen för 90 kr, fr strider i LRF och C!

Under mitt pensionärsår 2015 från riksdagen, skrev jag mina minnen från Mitt engagemang i LRF och Centerpartiet, som en del i en antologi med 8 skribenter i boken Kluvet Land, utgiven av bonden och författaren mm Anders Bockgård, Skrickerum i Valdemarsvik.

Här länk till mitt blogginlägg från våren 2015.

Allt för få i bonde- och centerrörelsen skriver några memoarer eller minnen, det är synd.

Kanske några inom dessa rörelser, eller andra, har intresse av det jag skrivit, eller av övriga intressanta inlägg.

I så fall kan boken enkelt inhandlas på nätet för 90 kr, här.

Mord i Sverige - E.Höglund contra BRÅ. Här svaret via RUT.

Journalisten Elisabeth Höglund har något år genom mediaspaning sökt dokumentera hur många mord som begås i Sverige. Hon redovisar på sin blogg dem hon hittar, och söker ta bort dubbelräkningar och andra fel. Hon anser sig ha belägg för att 162 mord och 435 mordförsök begicks i Sverige under 2016. BRÅs preliminära statistik säger 105. Höglund vet ej vad skillnaden kan bero på. Vad kan denna skillnad bero på? Jag tycker det har ett allmänintresse att söka reda ut detta och har bett riksdagens utredningsstjänst (RUT) att göra det. Det har man gjort på ett förtjänstfullt sätt i denna rapport med stöd  från bla BRÅ, som jag härmed offentliggör. Rapporten visar på ett övertygande sätt att den officiella brottsstatistiken är vederhäftig och att Höglunds siffror av olika skäl är starkt överdrivna, som jag läser RUT-rapporten. 2017-02-17		Dnr 2017:110
Rapport från utredningstjänsten
Statistik dödligt våld

Uppdragsgivaren har inkommit med uppdrag till utredningstjänsten gällande följande frågor:

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) publicerar årligen statistik över mord och dråp, m.m. i Sverige. Antalet mord och dråp har enligt denna statistik legat lite över 100 de senaste åren. För 2016 sägs samma siffra preliminärt uppgå till 105.

Den f.d. SVT-reportern Elisabet Höglund redovisar sedan något år på sin blogg sin egen statistik om detta, baserat på medieuppgifter. Hon anser sig vara noggrann och kom fram till 163 mord/dråp under 2016.

Uppdragsgivaren vill ha förklaringar till varför uppgifterna skiljer sig åt.

Inledning och avgränsningar

I denna rapport beskriver utredningstjänsten Sveriges officiella brottsstatistik avseende mord, dråp och dödligt våld. Vidare förs resonemang angående differensen mellan uppgifterna i den officiella statistiken och sammanställningar utifrån rapportering i media som t.ex. i den av uppdragsgivaren nämnda bloggen.

Våldsbrott med dödlig utgång hör till de brott som får allra mest uppmärksamhet i samhället. Brotten är inte många till antalet, men de skrämmer och fascinerar. Det dödliga våldet har också en särskild relevans i den kriminologiska forskningen och är en viktig komponent i studier av brottsutvecklingen i samhället. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har förmodligen ingen annan typ av våldsbrott så litet mörkertal eller är så väl dokumenterade i offentliga register.[1]

Officiell statistik över dödligt våld i Sverige

Brottsförebyggande rådet (Brå) ansvar för den officiella kriminalstatistiken i Sverige. Statistiken bygger på de uppgifter som myndigheterna[2] registrerar i sina administrativa system i samband med utredningen av en misstänkt brottslig händelse, lagföring av en person som befunnits skyldig till brott och verkställande av en utdömd påföljd. Statistiken publiceras årligen, förutom statistiken över anmälda brott som publiceras varje månad.[3] Den officiella statistiken regleras genom lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Av lagen framgår bland annat att den officiella statistiken ska vara objektiv och allmänt tillgänglig.[4] Statistiken samlas in och sammanställs enligt tydligt definierade standarder och riktlinjer för att säkerställa kvaliteten i statistiken.[5] Med dödligt våld avses i den officiella statistiken fullbordat mord, dråp, barnadråp (3 kap. 1– 3 § BrB) samt vållande till annans död genom misshandel eller grov misshandel (3 kap. 7 § BrB i kombination med 3 kap. 5–6 § BrB). Det är alltså gärningar där en människa bragts om livet genom uppsåtligt, kriminellt våld av en annan människa. Eftersom det ska vara fråga om uppsåtligt våld räknas exempelvis inte trafikolyckor med vållande till annans död som fullbordat dödligt våld. Inte heller räknas dödande våld som skett inom ramen för vad som juridiskt bedöms som nödvärn eller legal tjänsteutövning (exempelvis polisingripanden).

Den offentliga statistiken över det anmälda dödliga våldet visar samtliga anmälda händelser med dödlig utgång där det finns anledning att utreda om dödligt våld kan ha förekommit. Många av dessa händelser visar sig efter utredning avse annat än dödligt våld, till exempel självmord, olycka eller naturlig död. Det händer även att flera polisanmälningar upprättas för ett och samma fall av misstänkt dödligt våld, vilket innebär att anmälningsstatistiken innehåller dubbletter. Vidare händer det att försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp felaktigt registreras som fullbordade mord eller dråp.[6]

Under 2015 anmäldes 305 fall av Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång (1, 2, 5, 6 § BrB).[7] Antalet verkliga brott i kategorin är dock som tidigare nämnts avsevärt lägre. Därför gör Brå varje år specialstudien Konstaterade fall över dödligt våld, där samtliga polisanmälningar granskas för att ge en mer tillförlitlig statistik och en bild av an antalet konstaterade fall av dödligt våld. För att kunna presentera en tillförlitlig statistik över konstaterade fall av dödligt våld granskar Brå samtliga anmälningar om dödligt våld som registrerats hos polis och åklagare under ett kalenderår. Resultatet från granskningen, det vill säga antalet konstaterade fall av dödligt våld, utgör en del av den officiella kriminalstatistiken och bygger på den information som fanns tillgänglig upp till tre månader efter det aktuella redovisningsårets slut. Rapporten publiceras vanligen i slutet av mars efterkommande år. Den senaste rapporten innehåller en genomgång av det dödliga våldet år 2015.[8] För 2016 har Brå ännu inte publicerat några siffror, varken preliminära eller slutliga. I den offentliga statistiken används följande definitioner/avgränsningar:

˗        Med dödligt våld avses fullbordade mord, dråp, barnadråp och misshandel med dödlig utgång. Fall som av rättsväsendet bedömts som nödvärn undantas.

˗        Med konstaterade fall avses anmälda brott om dödligt våld där man kunnat konstatera att det med stor sannolikhet är dödligt våld som är dödsorsaken. Med fall avses unika individer som fallit offer för dödligt våld. I statistiken ingår endast fall där gärningen har begåtts i Sverige och har anmälts till polisen eller annan brottsutredande myndighet.

När man tolkar statistiken bör man även bland annat tänka på följande:

˗      Statistiken utgår från registreringsdatumet för anmälan. I enstaka fall kan brottstidpunkten ligga långt tidigare (t.o.m. ett annat år) än anmälningsdatumet. Nya bevis kan också framkomma i sådana fall som initialt bedömts och registrerats som en olycka, vilket gör att ärendet registreras på nytt.

˗      Statistiken utgår från brott som under det aktuella året registrerats som fullbordat mord, dråp, barnadråp eller misshandel med dödlig utgång. Den omfattar inte andra typer av brott som eventuellt har omrubricerats till dödligt våld efter studiens genomförande. Vid kontroller bakåt i tiden kan konstateras att sådana omrubriceringar är ovanliga, och sker med i genomsnitt ett fall per år.

˗      Statistiken bygger på den information som fanns tillgänglig vid tidpunkten för studiens genomförande. Omständigheter som framkommer senare och som kan innebära att bedömningen av vissa ärenden skulle ha förändrats kommer inte med i studien och därmed inte heller i statistiken.

Mord, dråp och misshandel med dödlig utgång brukar tillsammans benämnas dödligt våld i den officiella statistiken. Enligt Brå konstaterades 112 fall av dödligt våld i Sverige år 2015 och som tidigare nämnts finns ännu inga uppgifter för 2016.[9]

Förutom Brå tar även Polisens nationella operativa avdelning (NOA) fram uppgifter om det dödliga våldet i Sverige. Enligt en preliminär sammanställning gjord av NOA rörde det sig år 2016 om preliminärt 110 fall av dödligt våld under året. År 2015 var siffran 115 enligt NOAs sammanställning. Dessa uppgifter är sammanställda av kriminologen Mikael Rying som gått igenom alla polisanmälningar om dödligt våld under förra året. Han ger i en radiointervju en förklaring till att det skett en ökning av det dödliga våldet de senaste åren.[10]

– I stor utsträckning beror det på de så kallade gängskjutningarna med dödlig utgång som har ökat kraftigt de senaste två åren. De ligger på i genomsnitt 30 sådana här mord per år 2015 och 2016. Om man jämför med början på 90-talet låg det på fyra sådana här fall per år. Sen har det varit en kontinuerlig svag ökning som man kan säga exploderat de senaste åren.

Både Brå och NOA är överens om att det dödliga våldet ökat de senaste åren och att en tidigare nedåtgående trend har vänts.[11]

År 2015 publicerade Brå även en rapport som beskriver utvecklingen av det dödliga våldet i Sverige mellan 1990 och 2014. I rapporten ges en djupare analys av utvecklingen av det dödliga våldet i Sverige. Rapporten innehåller även en detaljerad genomgång av hur Brås statistik tagits fram och vilka bedömningar som gjorts för att ta fram statistik över konstaterade fall av dödligt våld i Sverige.[12]

Även Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket publicerar årligen dödsorsaksstatistik som i detta fall bygger på sjukvårdsdata.[13] Enligt denna statistik rapporterades 98 fall med dödsorsak ”övergrepp av annan person” år 2015.[14]

Uppgifter om antal mord/dråp i t.ex. bloggar och jämförelse med uppgifter i offentlig statistik

Det förekommer uppgifter om antal fall av dödligt våld i Sverige på internet bland annat på bloggar (inklusive den uppdragsgivaren hänvisar till). Dessa uppgifter är sammanställda av privatpersoner och utredningstjänsten kan konstatera att det vanligen inte medföljer någon detaljerad beskrivning av metodiken som ligger till grund för statistiken mer än att författarna bl.a. hänvisar till ”information hämtad från polisens egen rapportering”, ”nyhetsartiklar i media” och ”annan information”. Denna metod att ta fram statistik skiljer sig betydligt från hur Brå och NOA sammanställer sina uppgifter. Dessa bygger, som beskrivs ovan, på en total genomgång av alla polisanmälningar under året, vilket inte verkar ligga till grund för andra uppgifter som återfinns på internet. Det förekommer att författare till bloggar anger att man ”noggrant gått igenom allt” och ”eliminerat felkällor” som t.ex. ”dödsfall som slutligen visat sig inte vara mord eller dråp utan självmord, sjukdom, olyckshändelser eller överdoser av narkotika”. Det är dock oklart på vilka grunder dessa bedömningar gjorts.[15] Ett exempel på en potentiell felkälla i en blogg är att sammanställningen för 2016 sträcker sig till och med den sista december 2016 och det därmed inte är troligt att förundersökningen är avslutad i samtliga de fall som inkluderas. Därmed kan det ännu inte vara klarlagt huruvida brott verkligen ligger bakom alla de fall som med den metoden räknas som mord. Ju kortare tid som förflutit sedan händelsen, desto större kan osäkerheten antas vara gällande den slutliga rubriceringen, särskilt om bedömningen gjorts av lekmän utan fullständiga underlag.

I uppdraget som ligger till grund för denna rapport har en fråga ställts om uppgifter i en specifik blogg. I den anges att det begicks 163 mord/dråp i Sverige år 2016. Totalsumman för året bygger på en summering av de månadsvisa sammanställningar som gjorts i bloggen under det gånga året. Bloggförfattaren ifrågasätter uppgifterna i den officiella statistiken och argumenterar för att de alternativa uppgifterna som tagits fram i bloggen visar på brister i den offentliga statistiken. Vid första anblick kan det tyckas att differensen är stor mellan de 163 mord/dråp som anges i den ”alternativa” statistiken på bloggen och de preliminärt cirka 110 konstaterade dödsfallen genom dödligt våld som anges i NOAs statistik. Frågan kan ställas hur det kan komma sig att det skiljer cirka 50 mord/dråp jämfört med den officiella statistiken. Det är då viktigt att notera att det finns betydande skillnader i vad de olika sammanställningarna avspeglar, samt vilken osäkerhet som finns i de lekmannamässiga uppskattningarna.

De uppgifter som rapporteras på bloggarna är, vad utredningstjänsten kan förstå, summeringar utifrån medierapportering m.m. avseende fall där polisen öppnat förundersökning för mord, dråp eller annat dödligt våld. I vissa av dessa fall har tekniska undersökningar m.m. senare visat att brott inte begåtts. Det görs gällande att dessa fall är borttagna ur statistiken, men när utredningstjänsten systematisk gått igenom de upptagna fallen framgår det att ytterligare ett icke obetydligt antal fall borde ha avräknats av olika skäl. Även om utredningstjänsten anser att den i bloggen använda metoden att ta fram statistik är bristfällig har ett försök gjorts att med samma metod sammanställa uppgifter om antal mord utifrån det underlag som finns i bloggen. Utredningstjänsten har gått igenom efterföljande nyhetsrapportering, förundersökningsprotokoll etc. i alla de enskilda fall som omnämnts som mord i den efterfrågade bloggen. I ett flertal fall har förundersökningen lett till att man i ett långt senare skede lagt ner brottsmisstanken, eftersom dödsfallet visat sig med största sannolikhet röra sig om olycka, sjukdomsfall, överdos, nödvärn eller självmord. I ett mindre antal fall har man i bloggunderlaget tagit med mord som inträffat antingen i ett annat land eller tidigare år.

Vid utredningstjänstens genomgång av de fall som tas upp som mord i bloggen verkar det även finnas en viss misstolkning vad gäller begreppet mordbrand. Mordbrand är ett så kallat allmänfarligt brott som innebär en avsiktligt anlagd brand som hotar liv, hälsa eller egendom. Mordbrand innefattar uppsåtliga bränder av hus, bilar, gräsmattor och skogar. Brottsbeteckningen mordbrand används vare sig någon person kommer till skada eller inte. Det skiljer sig från allmänfarlig vårdslöshet genom uppsåtet, och från skadegörelse genom graden allmänfara. Mordbrand är ett förhållandevis vanligt brott. I svensk lag nämns mordbrand i Brottsbalken, kapitel 13:

1 § Om någon anlägger brand, som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom, döms för mordbrand till fängelse, lägst två och högst åtta år. Är brottet mindre allvarligt, döms till fängelse, lägst ett och högst tre år. Lag (1993:207).

2 § Är brott som avses i 1 § att anse som grovt, döms för grov mordbrand till fängelse på viss tid, lägst sex och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om branden anlagts i tättbebyggt samhälle, där den lätt kunde sprida sig, eller annars inneburit fara för flera människor eller för egendom av särskild betydenhet. Lag (2009:396).

Mordbrand behöver alltså inte inbegripa något mord, inte ens om en person omkommer. På grund av förekomsten av orddelen "mord-" i mordbrand uppstår det dock ibland förvirring om vad begreppet betyder. I de fall det vid teknisk undersökning efter brand där någon omkommit uppstår misstanke om mord öppnas även förundersökning om mord. Mord kan i dessa fall ha skett innan branden eller så kan mord ha skett genom brand. Vad gäller mord genom brand spelar uppsåt hos förövaren en nyckelroll, förövaren måste antingen ha direkt uppsåt eller likgiltighetsuppsåt. I bloggarna tycks ett flertal fall av mordbrand där någon omkommit felaktigt ha räknas som mord trots att branden vid teknisk undersökning visat sig uppkommit genom oförsiktighet eller olycka. Endast i ett fåtal fall har mordåtal väckts eller är på gång att väckas i samband med mordbränder som inträffat 2016.

Utredningstjänstens grova uppskattning av antal mord/dråp baserat på samma underlag som i bloggen ligger betydligt närmre NOAs preliminära uppskattning för 2016 än bloggförfattarens uppskattning. Det är dock viktigt att notera att utredningstjänstens summering endast bygger på grova bedömningar utifrån uppgifter i bloggen samt efterföljande nyhetsrapportering och i vissa fall domslut och/eller förundersökningsprotokoll. Både Brås och NOAs uppskattningar bygger på betydligt djupare analys av samtliga polisanmälningar under året. Utredningstjänstens summering av de mord/dråp som tas upp i bloggen visar, i och med att den skiljer sig från bloggförfattarens summering, på den stora osäkerhet som en tolkning av denna typ av underlag medför. Det är viktigt att komma ihåg att det i många fall är svårt att i ett initialt skede avgöra orsaken till ett dödsfall och att förundersökning om mord/dråp ofta öppnas om det inte står helt klart att dödfallet skett av naturliga skäl. Det är i ett flertal fall först efter tekniska undersökningar och förundersökning som bilden står klar och man kan avgöra hur stor sannolikheten är att brott begåtts. I många av de i bloggen listade fallen framförallt under slutet av året är t.ex. förundersökning ännu inte avslutad. Detta är som tidigare nämnts en anledning till att Brå varje år publicerar en särskild specialstudie över vad man benämner som konstaterade fall över dödligt våld där samtliga polisanmälningar granskas av kvalificerade specialister för att ge en mer tillförlitlig statistik.

Avslutningsvis kan det upprepas att det inte är samma underlag som används av lekmän i bloggar på internet som i framtagandet av Brås och NOAs statistik. Definitionen av vad som statistikförs som mord/dråp skiljer sig mellan blogg och offentlig statistik. Det finns även stora skillnader vad gäller osäkerheten i statistiken, som är betydligt högre i bloggstatistiken än i Brås standardiserade studier.

---

[1] Brå (2015), Det dödliga våldet i Sverige 1990–2014, https://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2015-12-10-det-dodliga-valdet-i-sverige-1990-2014.html

[2] Polis, tull, åklagare, domstol och kriminalvård.

[3] http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/om-statistiken.html

[4] http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/om-statistiken.html

[5] SCB, Riktlinjer och handböcker om den officiella statistiken, http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Sveriges-officiella-statistik/Riktlinjer-och-handbocker/

[6] http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/om-statistiken.html

[7] https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/anmalda-brott.html

[8] Brå (2016), Konstaterade fall av dödligt våld – en genomgång av anmält dödligt våld 2015, http://www.bra.se/download/18.358de3051533ffea5ea7eaf8/1462804743722/2016_D%C3%B6dligtv%C3%A5ld_2015.pdf

[9] http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/mord-och-drap.html

[10] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6623541  

[11] https://www.bra.se/download/18.358de3051533ffea5ea7eaf8/1462804743722/2016_D%C3%B6dligtv%C3%A5ld_2015.pdf

[12] Brå (2015), Det dödliga våldet i Sverige 1990–2014, https://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2015-12-10-det-dodliga-valdet-i-sverige-1990-2014.html

[13] Socialstyrelsen – statistik över dödsorsak, http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/dodsorsaker

[14] Enligt samma statistik dog samma år 73 personer av ”exponering för rök och öppen eld” och
1 179 personer dog genom ”avsiktligt självdestruktiv handling (självmord)”.

[15] https://elisabethoglund.se/blogg/163-morddrap-begicks-sverige-2016-enligt-mina-studier/

Mer Pudlar behövs, Ylva Johansson. Till BBC.

Arbetsmarknads- och integrationsminister (Puh, vilka titlar..) Ylva Johansson intervjuades nyligen i BBC. I Fem Grodfyllda minuter. 

 Hon sa bl a att anmälningarna från kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt eller sexuella ofredanden går ner, går ner, går ner. Efter kritik från bl a Elisabeth Svantesson, mig, Tino Sanandaji, Manne Gerell och Erik Helmersson så backar nu Ylva Johansson, de ökar. 

Tyvärr är hennes pudel helt otillräcklig. Ylva Johansson sa också denna uppenbara osanning: "We cannot see any connection between crime and immigration". Justitieminister Morgan Johansson har sagt precis det motsatta, så regeringen för alltså fram helt olika budskap. Reidar Carlsson i Norrtelje Tidning klara här ut vad som är korrekt.

När författaren Katharina Janouch förde fram synpunkter i tjeckisk TV utbröt ett ramaskri i svensk media och t o m statsministern kommenterade. Hon är en enskild person.

När statsrådet Ylva Johansson, som är just statsråd, i BBC för fram bevisliga felaktigheter är det rätt tyst. Min uppfattning är att hon till BBC måste klara ut att det hon sa var fel, inte bara om våldtäktsutvecklingen enligt ovan, utan också att det det finns samband mellan "Crime and immigration". Inte bara i Sverige, det torde utan dramatik vara så även i mång andra länder, främst beroende på socioekonomiska faktorer.

Det är faktiskt helt oacceptabelt att svenska statsråd för fram osanningar i utländska, ja, och svenska, medier.

Ylva Johanssons pudel är alltså helt otillräcklig, fler behövs!

I Radio Ög om kommuners matinköp, Svenskt!

Kostchefen i Motala ger inte mycket för maten från över 90 % av lantbruken i Motala. Östergötland och Sverige, enligt en intervju i Radio Östergötland. Ekologiskt är miljövänligast, det hörs ju på namnet. Och det kostar inte mycket mer heller. 
Säga vad man vill, ekovännerna har lyckats fantastiskt väl med att ta monopol på ett vetenskapligt begrepp och få med Sveriges politiker, media, handel och kommuner på att älska eko och vara mycket ljumma till den vanliga miljövänliga svenskproducerade maten.
Regeringen förstärker denna trend ytterligare genom att vilja se ett statligt mål att landets kommuner ska köpa in nästan bara ekomat från hela världen och sedan får det vanliga miljövänliga svenska jordbruket, som står för över 90 % av produktionen, dela på kanske 40 % tillsammans med den konventionella importmaten.
Signalen går inte att missförstå, "ekologiskt" är framtiden medan världens bästa vanliga miljövänliga jordbruk är på utgående...

Jag säger aldrig ordet "konventionell". Ställ det mot "ekologiskt", som borde heta organiskt/ biologiskt, inget odlingskoncept borde få ta monopol på ett vetenskapligt begrepp. Då låter ju eko mkt bättre än det hemska ordet "konventionell".

Jag kallar världens bästa vanliga miljövänliga jordbruk för just det. 
Jag respekterar både det och organiskt jordbruk som 2 goda och rätt likvärdiga miljöalternativ. 

Men att staten ensidigt kräver att huvuddelen av matinköpen ska komma från ekojordbruket från hela världen, samtidigt som det miljövänliga jordbruk som över 90 % av Sveriges Bönder bedriver knappt ska få sälja något till kommunerna, det är att skicka en kraftig signal till konsumenter, handel, kommuner och bönder att eko är framtiden och det vanliga miljövänliga jordbruket på utgående. 

Jag ser däremot båda som 2 miljövänliga koncept som bör utvecklas i mer hållbar riktning. 

 MP har alltså fått S med på att ensidigt prioritera ekojordbruket, vilket jag tycker är upprörande mot det dominerande miljövänliga svenska jordbruket. 

Den svenska modellens jordbruk, främst i världen, ska alltså bara få dela på max 40 % av kommunernas matinköp, enligt regeringen, tillsammans med importmaten, dvs kanske bara 10-15 %. Hur försvarar kostchefen i Motala, och landsbygdsminister Bucht, att den fina svenska mat som över 90 % av bönderna i Motala, Östergötland och Sverige producerar inte duger att köpas in av kommunerna mer än mkt begränsat? Här uttalar jag mig i Radio Östergötland.

Miljöpartiets syn på ekomat som överlägsen "fulmaten" från världens mest miljövänliga vanliga jordbruk, det svenska, framkommer glasklart när jag och min riksdagskollega Annika Lillimets (MP) imorse diskuterade i Radio Östergötland, det börjar 1 timme och 42 minuter in i sändningen, Morgon med Mathias Lindholm.    

Jag och Centerpartiet respekterar hela det miljövänliga svenska jordbruket, både det vanliga miljövänliga och det miljövänliga ekologiska. Tyvärr respekterar MP, SNF, många kommuner och nu även regeringen främst ekojordbruket som står för ca 7-8 % av matproduktionen, inte det dominerande miljövänliga jordbruket enligt den svenska modellen med stränga miljö- och djurskyddslagar.   Det är djupt olyckligt, anser jag, att kommuner knappt ska köpa mat från det jordbruk som 9 av 10 bönder bedriver . 

Radio Östergötland har diskuterat kommuner och matinköp och har nu en enkätfråga; ska maten i första hand vara ekologisk, närodlad eller god. God är ett sidospår, det ska ju all mat vara.
Hur jag röstar förstår ni ju av mitt mantra/råd till alla; Vill man handla miljövänlig mat så välj närodlat från Sverige före ekologiskt från hela världen!
MP, S, Naturskyddsföreningen och många kommuner prioriterar ekologiskt.
Rösta gärna!

Här länkar till en interpellationsdebatt med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för lite sedan, och till några tidigare blogginlägg av mig.

Fokus och Granestrand granskar rättsskandalen ålderskontroll. Heders!

Jag ska åter JO-anmäla migrationsverket och dess ledning. 

Jag har gjort 3 tidigare anmälningar, som jag hänvisar till, trots att JO lämnat dem utan åtgärd. Nu tillkommer att tusentals afghanska asylsökande som av Migrationsverket godtagits som barn nu skrivs upp i ålder som vuxna, vilket ger dem stora trauman, lidanden och riskerar t o m att driva dem till självmord.

Denna purfärska artikel i Fokus är den nästan första journalistiska granskningen jag sett om den rättsskandal som jag anser att avsaknaden av medicinsk ålderskontroll inneburit. (Studio Ett gjorde något för ett år sedan);

http://www.fokus.se/2017/02/rontgentraumat/

Det är absurt att barnläkare tillåtits diktera att myndigheten Migrationsverket inte ska göra medicinska åldersbedömningar.

Det som saknas i artikeln i Fokus är en diskussion om hur stor andel av de som de föregående åren godtagits som barn under 18 år faktiskt inte är det utan istället mellan 20 och 30 eller mer. Min bedömning är att det handlar om över 30 %.

http://staffandanielsson.blogspot.se/search/label/invandring?updated-max=2016-10-30T22:56:00%2B01:00&max-results=20&start=19&by-date=false

https://www.svd.se/sverige-har-haft-en-naiv-installning-i-aldersfragan

http://staffandanielsson.blogspot.se/search/label/invandring

Genom att Migrationsverket underkastat sig ansvarslösa barnläkare (som nu utan problem plötsligt accepterar tand- och knäledsröntgen som är ungefär lika tillförlitliga som de tand- och handledsundersökningar som tidigare gjordes och som alltjämt görs i nästan alla andra EU-länder) har alltså tusentals vuxna män givits asyl som barn, fått personnummer som barn, fått förmåner som barn och placerats på boende med barn. 

Det är detta som jag anser är en rättsskandal, och detta är en viktig orsak till att 40 % av alla ensamkommande till EU år 2015 valde att söka sig till Sverige med 2 % av EUs befolkning.

De lidanden och trauman som tusentals asylsökande från Afghanistan nu utsätts för när deras ålder skrivs upp av Migrationsverket, beror ju på just att Verket tidigare inte gjorde någon medicinsk ålderskontroll utan passivt bara fastställde den ålder som den asylsökande uppgav. Det invaggade naturligtvis de asylsökande i trygghet om att detta gällde. När nu regeringen, och Migrationsverket gör 180 grader helt om drabbas de som plötsligt blir vuxna män av att deras förmåner som barn upphör, vilket, oavsett vad deras ålder egentligen är, är en chock och gör många deprimerade och t o m självmordsbenägna.

Migrationsverkets ansvar för att under flera år ha godtagit den ålder som även vuxna män uppgivit vid sin asylansökan har alltså lett till att många av dessa nu hamnar i hopplöshet och förtvivlan. Därför bör JO pricka Migrationsverket och dess ledning för deras, som jag tycker, ansvarslösa handlande. Verket borde naturligtvis inte gjort något uppehåll i att bedöma ålder under ett antal år utan av både rättvise- och rättssäkerhetsskäl borde det varit en självklarhet för ansvarig myndighet att ta det ansvar som faktiskt åvilar den.

Bucht o MP vill se ekomat före svenskt, IP-debatt

Igår diskuterade jag regeringens livsmedelsstrategi och deras orimligt höga mål för just den organiskt/biologiskt certifierade maten från hela världen, som i Sverige kallas "ekologisk".

Moderaternas talesperson Jörgen Jacobsson Gjörtler hade ställt 2 interpellationer och Monica Haider (S) deltog också.

Här är riksdagens protokoll och web-TV. (Web-TV verkar ha problem, här länk till protokollet, scrolla ner till sidan 18)

Jag kritiserade starkt att regeringen först gör upp om mål för svensk livsmedelsproduktion, att den ska öka, vara konkurrenskraftig och hållbar mm. Hela livsmedelsproduktionen ska öka, både den dominerande miljövänliga och den ekologiskt certifierade. Både är rätt likvärdiga bra miljöalternativ, i världsklass.

Sedan lägger regeringen en proposition till riksdagen som talar rätt lite om hela det svenska jordbruket relativt hur ekomat från hela världen lyfts fram, där det svenska vanliga miljövänliga jordbruket livsmedel som står för över 90 % av livsmedelsproduktionen bara ska få köpas in av kommuner och regioner till bara 10-15 % medan ekomatens andel av det man köper in ska vara hela 60 %...
Signalen till konsumenter och lantbrukare är uppenbar, ekomaten är bäst medan världens bästa miljövänliga jordbruk är på utgående.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och Monica Haider talade nästan enbart om ekomaten förtjänster och målade upp en bild av den enorma efterfrågan som gav en stor lönsamhet för både bönder och livsmedelsindustri och handel.  Trots att de båda koncepten är rätt likvärdiga så ska nu kommuner och landsting uppmanas att mer än fördubbla sina ekomatsinköp trots att maten är 25-60 % dyrare och till dels kommer från länder långt bortifrån.

Jag har stor respekt för de båda miljöalternativen men anser att närodlat från Sverige är miljövänligare än organiskt/biologisk/ekologisk mat från hela världen.

Visst ska marknadens efterfrågan och kommunernas egna val avgöra hur matproduktionen utvecklas, självklart men ska verkligen Staten peka kommunerna på näsan hur de ska köpa in sin mat. Och ska detta ske så ska enligt min mening det främsta målet vara närodlad mat producerad efter Sveriges stränga miljö-och djurskyddslagar, inte importerad mat från t ex Italien, Argentina eller Thailand.

Östergötland har i sin regionala livsmedelsstrategi satt målet att offentliga sektorn ska upphandla 80 % av sin mat från det svenska jordbruket, klockrent!

Här några länkar till vad jag tidigare skrivit i dessa frågor. Även här.

Replik i Corren om brottsstatistik

Det är ju ingen mänsklig rättighet att få in en kort slutreplik i en dominerande regionaltidning på 3 kritiska inlägg om den insändare om mina framgångar i migrationspolitiken som jag var glad att få publicerad. Tidningen bestämmer.

Jag fick idag in en slutreplik på 6 meningar vilket jag får vara tillfreds med. 3 inledande meningar fick dock strykas eftersom de inte kunde accepteras. Nämligen dessa:

"Det är inte lätt att bli profet på hemmaplan.Widar Andersson i Folkbladet vill resa staty över mig medan Christian Dahlgren i Corren nog helst såg att jag lämnade riksdagen.
Mina insatser på riksplanet speglas sällan i Corren så jag är glad att jag kunde skriva om mina framgångar i migrationsfrågor på debattplats.

Replikerna från Christer Larsson och "Din vän bonden" hoppas jag går att läsa via länkarna.

Christian Dahlgrens replik hänvisade till en debattartikel jag som pensionär undertecknade tillsammans med tre från KD på DN Debatt i december 2014, där vi menade att det är bättre att kunna
samtala med Sverigedemokraterna istället för att helt isolera dem. (Rubriken har DN satt, se nästa stycke vad vi skrev).

Nyckelmeningarna är dessa:

"Vi kan aldrig acceptera Sverigedemokraternas människosyn och fördomsfulla attityd mot invandrare. Vi vill inte medverka till att fler medborgare utvecklar negativa attityder till invandring
på grund av att migrations- och integrationspolitiken inte fungerar. Vi måste nu skärskåda den
svenska flyktingmottagningen och dess kapacitet. Att kategoriskt ignorera Sverigedemokraternas
närvaro i riksdagen är att ge dem en populistisk frisedel istället för att bekämpa deras främlingsfientlighet. Vi anser att partierna bör kunna samtala med Sverigedemokraterna; nuvarande isoleringsstrategi kan faktiskt till och med vara kontraproduktiv".

Jag undertecknade alltså detta som pensionär för några år sedan och måste erkänna att jag alltjämt inte ser någon stor skillnad mellan att alliansen är beredda att regera i minoritet och hoppas på ett upprepad passivt stöd från SD, eller att man för samtal med riksdagens alla partier i vissa frågor i utskotten.

Jag respekterar att Centerpartiet har en annan uppfattning, det är fel att samtala om politik med Sverigedemokraterna, vilket Östgötacenterns distriktsstyrelse mycket tydligt säger i ett färskt uttalande, här på debattplats i Norrköpings Tidningar.

"När det gäller Sverigedemokraterna har Centerpartiet valt väg. Vi kommer inte samarbeta med dem. Vi kommer varken förhandla eller kompromissa med dem eller göra oss beroende av dem. Detta gäller såväl på lokal som regional nivå som på riksnivå".

S/LO vill strama åt arbetskraftsinvandring, inte C

Arbetskraftsinvandring är bra och nödvändigt.

Mikael Damberg och LOs ordförande skrev på DN Debatt att detta är nödvändigt, men ifrågasatte om samma regler ska gälla för högkvalificerade bristyrken som för enklare jobb där redan många köar för jobb i Sverige.

Stefan Hanna och jag hade samma ingång i en debattartikel i Dagens Industri förra året där vi bl a skrev:

"Arbetskraftsinvandring av eftertraktad yrkeskompetens och studenter kan aldrig vara ett problem och det är oklokt att stänga gränserna för dessa möjligheter. Däremot bör arbetsgivares rätt att anställa från andra länder till enklare arbeten där många i Sverige köar för jobb ifrågasättas. Det är inte rimligt att det är arbetsgivaren som avgör uppehållstillstånd och medborgarskap i dessa situationer.".

DNs ekonomireporter Tove Nandorf analyserar frågan här.

Centerpartiets ledare Annie Lööf och talespersonen i migrationsfrågor Johanna Jönsson ger LO svar på tal och vill inte se någon förändring av regelverken för arbetskraftsinvandring till enklare jobb.