Utvecklingsspaningen var ju uppe i riksdagsdebatten. Den är tekniskt inriktad och nödvändig för att kunna bedriva en effektiv inriktningsspaning.
Signalspaningen bedrivs till helt dominerande grad mot trafik helt utanför Sveriges gränser, och även utvecklingsspaningen handlar ju också om detta.
Den lilla del av spaningen som bedrivs mot personer som i Sverige kommunicerar med utlandet kring allvarliga säkerhetshot mot Sverige behöver ju också utvecklingsspaning, men det finns ju ingen som helst grund för påstående om att FRA skapar sociogram över hela svenska folket.
Fråga:
Det finns ett enda motiv för att Sverige bedriver signalspaning, att det är ett viktigt underrättelseinstrument för att få information för att kunna hindra och förebygga allvarliga säkerhetshot mot Sverige.
Tyvärr finns det sådana hotbilder - vilka preciseras i de konkreta åtta punkterna i lagen - och bedömningarna från försvarsmakten m fl myndigheter och inom regeringen är entydigt att informationen från signalspaning är nödvändig att erhålla.
Länderna i vår omvärld har enligt min uppfattning kommit till samma slutsats.
Du anser ju själv att signalspaning i etern är nödvändig. Menar du att de säkerhetshot som vi anser finns, är tagna ur luften?
Och om de finns, vilket du ju bejakar genom acceptansen för signalspaning i etern, hur ska vi då kunna få viktig information utan tillgång till tråd dit den aboluta huvuddelen av trafiken nu färdas?
onsdag, oktober 14, 2009
bloggduell 3: de rödgröna vill öka signalspaningen!
Hur ser du på att de rödgröna vill öka signalspaningen genom att ge ett antal myndigheter tillgång till FRA?
Jag anser kontrollstationen mycket viktig, att redan efter två år göra en utvärdering och summering, och kunna vid behov göra ytterligare åtgärder för integriteten.
Jag anser kontrollstationen mycket viktig, att redan efter två år göra en utvärdering och summering, och kunna vid behov göra ytterligare åtgärder för integriteten.
bloggduell 2: Vi är överens om att signalspaning behövs!
Bra, vi är alltså överens om att signalspaning behövs!
Du accepterar "klassisk signalspaning" i etern, men inte signalspaning i tråd.
Samtidigt går den absoluta merparten av all kommunikation, även mycket militär sådan, i tråd över landsgränsen.
Ska Sverige likt andra länder bedriva underrättelseinhämtning för att skydda landet och medborgarna mot allvarliga säkerhetshot genom signalspaning, är inkopplig i tråden tyvärr ofrånkomligt.
Att begränsa signalspaningen till endast etern innebär dessutom att en del trådbunden trafik ändå kan inhämtas.
Så då är vi på ruta ett igen, jag accepterar tyvärr signalspaning i tråd mot den helt dominerande internationella trafiken, men du accepterar ingen signalspaning i tråd.
Du påstår att FRAs verksamhet inte begränsas ytterligare genom de nu vidtagna förstärkningarna . Jag håller inte med. För att ta några exempel ur 15-punktslistan:
* FRA måste ansöka om tillstånd för all signalspaning hos domstolen, dvs även regeringens inriktningar prövas.
* FRA får endast tillgång till de signalbärare som domstolen beslutar.'
* FRA får endast bedriva signalspaning på beställning av regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten, vilket är en kraftig inskränkning mot dagens läge där ett antal myndigheter också beställer och använder den informationen.
Du accepterar "klassisk signalspaning" i etern, men inte signalspaning i tråd.
Samtidigt går den absoluta merparten av all kommunikation, även mycket militär sådan, i tråd över landsgränsen.
Ska Sverige likt andra länder bedriva underrättelseinhämtning för att skydda landet och medborgarna mot allvarliga säkerhetshot genom signalspaning, är inkopplig i tråden tyvärr ofrånkomligt.
Att begränsa signalspaningen till endast etern innebär dessutom att en del trådbunden trafik ändå kan inhämtas.
Så då är vi på ruta ett igen, jag accepterar tyvärr signalspaning i tråd mot den helt dominerande internationella trafiken, men du accepterar ingen signalspaning i tråd.
Du påstår att FRAs verksamhet inte begränsas ytterligare genom de nu vidtagna förstärkningarna . Jag håller inte med. För att ta några exempel ur 15-punktslistan:
* FRA måste ansöka om tillstånd för all signalspaning hos domstolen, dvs även regeringens inriktningar prövas.
* FRA får endast tillgång till de signalbärare som domstolen beslutar.'
* FRA får endast bedriva signalspaning på beställning av regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten, vilket är en kraftig inskränkning mot dagens läge där ett antal myndigheter också beställer och använder den informationen.
Bloggduell 1: Visst är statens inkoppling ett integritetsintrång i sig
Hej Mikael.
Är det ett integritetsintrång när staten via lag får tillgång till operatörernas telekablar över landsgränsen.
Jovisst, vi är överens.
Det är ju därför den här frågan är så plågsamt svår, vilket jag utvecklat hä på bloggen.
Enda orsaken till att nästan alla riksdagens partier (mp verkar svaja) och länderna i vår omvärld ändå accepterar signalspaning, är ju att detta integritetsintrång måste vägas mot allvarliga säkerhetsnot mot landet.
Vi, alliansen, s, v har kommit till samma slutsats.
Givet att detta tyvärr måste accepteras som världen ser ut idag, har vi i centerpartiet gjort allt vi kunnat för att bygga in starkast möjliga integritetsskydd, bla genom goda förslag från er kritiker.
Är det ett integritetsintrång när staten via lag får tillgång till operatörernas telekablar över landsgränsen.
Jovisst, vi är överens.
Det är ju därför den här frågan är så plågsamt svår, vilket jag utvecklat hä på bloggen.
Enda orsaken till att nästan alla riksdagens partier (mp verkar svaja) och länderna i vår omvärld ändå accepterar signalspaning, är ju att detta integritetsintrång måste vägas mot allvarliga säkerhetsnot mot landet.
Vi, alliansen, s, v har kommit till samma slutsats.
Givet att detta tyvärr måste accepteras som världen ser ut idag, har vi i centerpartiet gjort allt vi kunnat för att bygga in starkast möjliga integritetsskydd, bla genom goda förslag från er kritiker.
Bloggdialog med Mikael Nilsson puffad av av Aftonbladet
Bloggdialogen med Mikael startar kl 16, och jag gör mitt andra inlägg snarast efter voteringen ca 16.15, hoppas jag.
Det här är det första.
Jag välkomnar ju dialog och debatt, demokratins livsnerv.
Först vill jag hänvisa till det summerande blogginlägg som jag gjorde här i måndags, och som ger min helhetssyn på den här frågan.
jag vill också hänvisa till DN-chatten med Mark Klamberg, som var intressant. Jag tänker lite förhålla mig till den och se om Mikael och Mark skiljer sig åt eller ej.
Jag har ju i respekt för frågans vikt och för den kraftiga kritiken försökt att svara även på komplicerade sammanhang, där min främsta källa ju är regeringens proposition. Jag tänker försöka att inte gå längre i detaljer än jag redan gjort, det kan gå snett, kanske, eftersom komplexiteten är stor och jag är inte specialist.
Jag vill resonera med Mikael lite mera i ett helikopterperspektiv; behövs det ändå inte en underrättelseinhämtning genom signalspaning. Våra militära och politiska experter menar det, och andra länder bedriver verkligen också sådan.
Kanske också lite kring telekommunikationer, hur pass "hemliga" är de. Någon har sagt att man bör snarare se telefonsamtal och internetkommunikation som "vykort" snarare än "brev", eftersom länder, företag, google m m kan försöka samla information på oliak sätt ibland. Hur bör vi förhålla sig till detta rent generellt.
Risken är väl utomordentligt liten, men kan den finnas alldeles oavsett hur Sverige bedriver sin underrättelseinhämtning?
Vad gäller FRA, den trafik som det handlar om är enligt min entydiga uppfattning i helt dominerande grad internationell teletrafik, håller du med om det?
Jag är rätt genomsågad" av dig sedan länge, kan du ge någon credit till centerpartiets och alliansens lyhördhet ändå? Hur ser du t ex på att vi begränsat rätten att beställa signalspaning till endast regeringen, regerinngskansliet och försvarsmakten?
Och ser du inte risken för att en utredning nu skulle riskera att ett antal myndigheter skulle få beställa signalspaning i både etern och i tråd?
Staffan
Staffan
Det här är det första.
Jag välkomnar ju dialog och debatt, demokratins livsnerv.
Först vill jag hänvisa till det summerande blogginlägg som jag gjorde här i måndags, och som ger min helhetssyn på den här frågan.
jag vill också hänvisa till DN-chatten med Mark Klamberg, som var intressant. Jag tänker lite förhålla mig till den och se om Mikael och Mark skiljer sig åt eller ej.
Jag har ju i respekt för frågans vikt och för den kraftiga kritiken försökt att svara även på komplicerade sammanhang, där min främsta källa ju är regeringens proposition. Jag tänker försöka att inte gå längre i detaljer än jag redan gjort, det kan gå snett, kanske, eftersom komplexiteten är stor och jag är inte specialist.
Jag vill resonera med Mikael lite mera i ett helikopterperspektiv; behövs det ändå inte en underrättelseinhämtning genom signalspaning. Våra militära och politiska experter menar det, och andra länder bedriver verkligen också sådan.
Kanske också lite kring telekommunikationer, hur pass "hemliga" är de. Någon har sagt att man bör snarare se telefonsamtal och internetkommunikation som "vykort" snarare än "brev", eftersom länder, företag, google m m kan försöka samla information på oliak sätt ibland. Hur bör vi förhålla sig till detta rent generellt.
Risken är väl utomordentligt liten, men kan den finnas alldeles oavsett hur Sverige bedriver sin underrättelseinhämtning?
Vad gäller FRA, den trafik som det handlar om är enligt min entydiga uppfattning i helt dominerande grad internationell teletrafik, håller du med om det?
Jag är rätt genomsågad" av dig sedan länge, kan du ge någon credit till centerpartiets och alliansens lyhördhet ändå? Hur ser du t ex på att vi begränsat rätten att beställa signalspaning till endast regeringen, regerinngskansliet och försvarsmakten?
Och ser du inte risken för att en utredning nu skulle riskera att ett antal myndigheter skulle få beställa signalspaning i både etern och i tråd?
Staffan
Staffan
Liberaler respekterar människor! Och åsikter!
Några snabba kommentarer innan dagens viktiga debatt om signalspaning.
Jag kommer att i debatten mycket tydligt redovisa min respekt för det engagemang och den uppfattning som starka kritiker av signalspaningslagen har i frågan. Hade jag inte suttit i riksdagen och tvingats att sätta mig in djupt i frågan, och hade inte riksdagen burit det ansvar för landets säkerhet som man faktiskt måste bära och ta ansvar för, vet jag inte riktigt var jag hade landat som fritidspolitiker från Linköping. Full respekt alltså för att frågan är svår och känslig och för att man kan komma till helt olika uppfattningar.
Jag är också i hetluften nu av egen förvållan genom att som liberal kunna överväga riktlinjer för att vi människor inte ska dölja våra ansikten för varandra i t ex skolor och på arbetsplatser som sjukhus och äldreomsorg. Jag kan äver tänka mig riktlinjer mer generellt i offentliga miljöer.
Jag kanske har fel, jag vill lyfta och diskutera frågan som jag vet engagerar en del människor.
Jag respekterar fullt ut de principfasta liberaler som menar att förbud endast ska tillgripas för att förhindra att man skadar andra människor.
Det är väldigt trist när jag nu känner att en del av dem inte respekterar min åsikt i denna svåra fråga, och därmed rimligen inte heller mig.
Är inte själva utgångspunkter för liberalismen respekt för en fri och öppen debatt, som jag tycker borde kunna innefatta ett möjligen dumt förslag att likt i Tyskland, Holland och i andra länder även ha eller diskutera riktlinjer enligt ovan.
Bloggduellen ikväll blir säkert framskjuten, eftersom debatten som börjar 12.30 nog håller på till framåt 16 kanske. Därefter votering, och den vill ju numera alla delta i.., även jag.
Svenska Dagbladet slog ju upp sin "tentamen" av Försvarsutskottet stort, och jag får ju som sagt tacka många här för den spänst som jag upprätthållit i frågan.
Jag är lite felciterad i SvD, jag sa inte att det är en" skyldighet" att svara alla rätt på sådana här tentor. Och jag var tydlig med att hade jag inte följt dessa frågor så nära som talesperson för centerpartiet hade jag säkert kunnat missa flera frågor, det här är och har varit komplicerat och det är lätt att blanda ihop korten "på studs".
Jag fick frågan om det var relevanta frågor, vilket jag ju bejakade med undantag av vad domstolen och kontrollmyndigheten skulle heta, inget annat. Och frågan om kontrollmyndighetens namn - Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten - tror jag faktiskt ströks!
Jag kritiserar i Aftonbladet idag de rödgröna för att deras krav på ökad signalspaning, eller som kritiker skulle formulerat det, deras krav på att "FRA-shoppen ska vidöppnas".
Läs även andra bloggares åsikter om liberal, liberalism, signalspaning, fra, politik, centerpartiet, riksdagen
Jag kommer att i debatten mycket tydligt redovisa min respekt för det engagemang och den uppfattning som starka kritiker av signalspaningslagen har i frågan. Hade jag inte suttit i riksdagen och tvingats att sätta mig in djupt i frågan, och hade inte riksdagen burit det ansvar för landets säkerhet som man faktiskt måste bära och ta ansvar för, vet jag inte riktigt var jag hade landat som fritidspolitiker från Linköping. Full respekt alltså för att frågan är svår och känslig och för att man kan komma till helt olika uppfattningar.
Jag är också i hetluften nu av egen förvållan genom att som liberal kunna överväga riktlinjer för att vi människor inte ska dölja våra ansikten för varandra i t ex skolor och på arbetsplatser som sjukhus och äldreomsorg. Jag kan äver tänka mig riktlinjer mer generellt i offentliga miljöer.
Jag kanske har fel, jag vill lyfta och diskutera frågan som jag vet engagerar en del människor.
Jag respekterar fullt ut de principfasta liberaler som menar att förbud endast ska tillgripas för att förhindra att man skadar andra människor.
Det är väldigt trist när jag nu känner att en del av dem inte respekterar min åsikt i denna svåra fråga, och därmed rimligen inte heller mig.
Är inte själva utgångspunkter för liberalismen respekt för en fri och öppen debatt, som jag tycker borde kunna innefatta ett möjligen dumt förslag att likt i Tyskland, Holland och i andra länder även ha eller diskutera riktlinjer enligt ovan.
Bloggduellen ikväll blir säkert framskjuten, eftersom debatten som börjar 12.30 nog håller på till framåt 16 kanske. Därefter votering, och den vill ju numera alla delta i.., även jag.
Svenska Dagbladet slog ju upp sin "tentamen" av Försvarsutskottet stort, och jag får ju som sagt tacka många här för den spänst som jag upprätthållit i frågan.
Jag är lite felciterad i SvD, jag sa inte att det är en" skyldighet" att svara alla rätt på sådana här tentor. Och jag var tydlig med att hade jag inte följt dessa frågor så nära som talesperson för centerpartiet hade jag säkert kunnat missa flera frågor, det här är och har varit komplicerat och det är lätt att blanda ihop korten "på studs".
Jag fick frågan om det var relevanta frågor, vilket jag ju bejakade med undantag av vad domstolen och kontrollmyndigheten skulle heta, inget annat. Och frågan om kontrollmyndighetens namn - Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten - tror jag faktiskt ströks!
Jag kritiserar i Aftonbladet idag de rödgröna för att deras krav på ökad signalspaning, eller som kritiker skulle formulerat det, deras krav på att "FRA-shoppen ska vidöppnas".
Läs även andra bloggares åsikter om liberal, liberalism, signalspaning, fra, politik, centerpartiet, riksdagen
tisdag, oktober 13, 2009
Bloggduell/dialog (?) via Aftonbladet onsdag
Efter riksdagens försvars- och integritetsdebatt på onsdag så utbryter på eftermiddagen ca 1430-1630 en bloggdiskussion med mig och Mikael Nilsson och de som vill kommentera. Det är Aftonbladet som arrangerar, och utgångspunkten/vapnet är våra egna bloggar.
Jag skulle tro att mycket kommer att kännas igen från min egen, hans och andras bloggar, men kanske blir det något nytt som slipas fram, det ska bli intressant att se. Välkomna att kika in och delta, eller efterläsa.
SvD - Dan Nilsson - ringde idag och tenterade mig på signalspaningsfakta. Kluriga frågor, som jag nog klarade tack vare den spänst som dialogen med Er i bloggosfären har vässat mig med.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, fra, fra-lagen, centerpartiet, politik, riksdagen, piratpartiet
Jag skulle tro att mycket kommer att kännas igen från min egen, hans och andras bloggar, men kanske blir det något nytt som slipas fram, det ska bli intressant att se. Välkomna att kika in och delta, eller efterläsa.
SvD - Dan Nilsson - ringde idag och tenterade mig på signalspaningsfakta. Kluriga frågor, som jag nog klarade tack vare den spänst som dialogen med Er i bloggosfären har vässat mig med.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, fra, fra-lagen, centerpartiet, politik, riksdagen, piratpartiet
måndag, oktober 12, 2009
Signalspaning - FRA - Summering
Som sagt, jag fortsätter att föra dialog kring viktiga men svåra frågor – både principiella och tekniska - kring den underrättelseverksamhet som bedrivs för att skydda och förebygga allvarliga yttre hot mot landets säkerhet genom signalspaning i etern och i tråd över landsgränsen som avser utländska förhållanden.
Och där alliansen successivt - mycket beroende på den intensiva diskussionen och den starka kritiken och mycket genom Centerpartiets lyhördhet och dialog med kritiker - byggt in allt fler åtgärder (tillstånd, kontroll, uppföljning mm) för att begränsa risken för intrång i integriteten så långt möjligt.
Kritikerna har påverkat i högst väsentlig grad men en del kritiker känner sig ändå som förlorare eftersom man inte har lyckats att förhindra all signalspaning i kabel över landsgränsen. Inget parti i riksdagen är dock berett att ta ansvar för en sådan radikal linje, med tanke på det ansvar för landets och medborgarnas säkerhet som faktiskt åvilar riksdagen. Det är ett faktum att länderna i vår omvärld bedriver signalspaning.
De betydande förstärkningar ur integritetssynpunkt som byggts in i de lagar som kommer att gälla från den 1 december går jag igenom nedan, i detta inlägg som inför riksdagsbeslutet på onsdag har en summerande karaktär och som även behandlar de omdebatterade områdena trafikdata och utvecklingsverksamhet.
Jag är medveten om att det blir sannolikt mera ris än ros för det jag kommer att skriva, i vanlig ordning.
Men varför skriver du då, frågar mig ibland både de som står bakom lagstiftningen och de som starkt kritiserar den. Du är nog ett troll, har några sagt. Du identifieras med den underrättelseinhämtning som riksdagen anser nödvändig och får ta den kritik som egentligen de borde ta som främst drivit på för behovet av signalspaning, du och vi i Centerpartiet har ju kämpat hela vägen för att begränsa den, vi har lyssnat på kritiken och tagit den till oss och vi har ju i riksdagsgruppen några som betytt så mycket för de förstärkningar som gjorts….Ändå får de och du bara fortsatt kritik och får ta nästan huvudansvaret för att signalspaning tyvärr behövs så som världen omkring oss ser ut.
Om jag gjort rätt eller fel, det vet jag inte, men orsaken till att jag lagt så mycket energi på denna fråga, och på kontinuerlig dialog, är i grunden en oerhörd respekt för frågans allvar och dignitet, och för De/Er som så starkt känner för och engagerar sig i den av principiella och tungt vägande faktiska integritetsskäl.
Därför för jag en löpande dialog med Er på denna blogg och i andra sammanhang, med risk för att få kritik för att jag inte är specialist i frågorna, vilket jag ju inte är. Och med risk för att någon gång ha fel i denna komplicerade materia. Många kritiker är ju mycket insatta och kunniga.
Någon brukar påpeka att jag är agronom i botten, vilket faktiskt stämmer. Alla riksdagsledamöter har ju en bakgrund och ett jobb/yrke där man mest har levt och verkat tidigare.
Jag fortsätter alltså dialogen sedan flera år, detta är svåra frågor med koppling till både landets säkerhet och till intrång i den personliga integriteten, därför tar jag och Centerpartiet dem på så stort allvar, och därför respekterar jag fullt ut Er som gör detsamma, känner oro och kan vara mycket kritiska.
Ämnesområdet är komplicerat och jag har läst och lyft frågan på olika sätt, och ska försöka att ge min bild av den.
Vad handlar då frågorna kring trafikdatalagring och FRAs utvecklingsverksamhet för att följa förändringar i signalmiljön mm om. En startpunkt var säkert Mark Klambergs m fleras debattartikel i DN för ca ett år sedan. Och på Olofs (Bjarnason) blogg ges också en god bild över den oro som kritikerna känner.
Jag citerar DN-artikeln:
"Tillsammans med tidigare regelverk ger den nya lagen FRA rätt och möjlighet att registrera alla medborgares sociala nätverk. Det sker med hjälp av vad som är känt i olika register om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, medlemskap i fackförening eller sexualliv. På så sätt kan FRA ofta ha bättre kunskap om en människas liv än vad denna själv har."
Det är inte lätt att komma in i DN, och då krävs ofta flera författare och tillspetsning, vilket torde vara fallet även här. Sista meningen i citatet är ju oerhört långtgående.., liksom att FRA kan registrera alla medborgares sociala nätverk.
Jag försöker bena upp vad det handlar om.
Först vill jag ändå återigen slå fast att Sveriges underrättelseinhämtning genom signalspaning i helt dominerande grad handlar om internationell teletrafik helt utan kopplingar till Sverige. Signalspaningen får därtill endast ske efter tillstånd av försvarsunderrättelsedomstolen och måste innefatta de ändamål för att skydda landet som nu inskrivits i lagen.
Regeringens proposition med de förstärkningar för integriteten som allianspartiernas riksdagsgrupper står bakom är rätt kort och lättläst (hoppa fram till avsnitt 3. Ärendet och dess beredning).
Här är de hot som signalspaning endast får bedrivas mot. Ingen signalspaning får således ske mot något annat ändamål:
"Regeringens förslag:
I lagen ska anges de närmare ändamål för vilka signalspaning får bedrivas. Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet får ske endast i syfte att kartlägga
1. yttre militära hot mot landet,
2. förutsättningar för svenskt deltagande i fredsfrämjande och huma-nitära internationella insatser eller hot mot säkerheten för svenska in-tressen vid genomförandet av sådana insatser,
3. strategiska förhållanden avseende internationell terrorism och an-nan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga na-tionella intressen,
4. utveckling och spridning av massförstörelsevapen, krigsmateriel och produkter som avses i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,
5. allvarliga yttre hot mot samhällets infrastrukturer,
6. konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säker-het,
7. främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen, eller
8. främmande makts agerande eller avsikter av väsentlig betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik."
För att få bedriva underrättelseinhämtning genom signalspaning mot dessa hot måste de som kan ansöka om signalspaning - regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten - göra detta till FRA, som i sin tur ansöker hos Försvarsunderrättelsedomstolen. Signalspaning får inte ske mot trafik med både avsändare och mottagare i Sverige, utan en svensk avsändare/mottagare ska endast bli föremål för signalspaning om den kommunicerar med utlandet om allvarliga hot enligt ovan som avser utländska förhållanden.
Nu till det som frågorna om trafikdata gäller.
Signalspaning får nämligen utöver vad som ovan sagts även enligt lagen ske enligt följande:
"Om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten får signaler i elektronisk form inhämtas vid signalspaning även för att
1. följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet, samt
2. fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamhet enligt denna lag."
Idag erfordras inte tillstånd för detta, men efter den 1 december måste även denna utvecklingsverksamhet erhålla tillstånd av domstolen.
Utan den här verksamheten blir själva signalspaningen mot konkreta säkerhetshot mycket ineffektiv, så den är nödvändig.
Med tanke på vad som sagts ovan så handlar även denna utvecklingsspaning i allt väsentligt om internationell teletrafik, men kan i liten omfattning även beröra avsändare/mottagare i Sverige.
Det sägs också i proposition 2006/07:46 att skulle vid utvecklingsspaning enligt ovan information framkomma som har koppling till pågående tillståndsgiven spaning mot allvarliga säkerhetshot, så får denna information användas där. Annan säkerhetshotande information utan koppling till pågående tillståndsgiven spaning som kan tänkas framkomma vid teknisk utvecklingsspaning får däremot inte användas.
Den information som FRA erhåller vid signalspaning mot allvarliga säkerhetshot respektive vid teknisk utvecklingsspaning lagras i en källdatabas. Lagring begränsas enligt den nya lagen till max 12 månader. I denna kan FRA söka efter information som har koppling till tillståndsgivna inriktningar som rör allvarliga hot mot landets säkerhet.
Oron hos kritikerna rör nu om FRA vid utvecklingsspaning inhämtar och kartlägger vanliga svenskars kommunikation i stor omfattning som inte har koppling till allvarliga säkerhetshot över landsgränsen. Jag ser inte att lagparagrafen på något sätt ger detta utrymme. Denna signalspaning får ju endast ske om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten och enligt signalspaningslagen, som beskrivits ovan. Och deras inriktning är ju entydig.
Min bedömning, som jag inte haft anledning att korrigera, är att källdatabasen förvisso kan vara betydande, men att den i allt väsentligt handlar om internationell teletrafik och om trafikdata kopplade till inriktnings- och utvecklingsspaning i enlighet med lagens inriktning.
Centerpartiet – jag och Annie Johansson - föreslog ju i ett tidigt skede att den nya lagstiftningen skulle innefatta en kontrollstation, som redan år 2011 skulle utvärdera den nya lagstiftningen, inte minst från integritetssynpunkt. Därtill ska Datainspektionen löpande följa FRAs behandling av personuppgifter ur ett integritetsskyddsperspektiv. En kommitté bestående av parlamentariker ska också tillsättas som utifrån ska följa FRAs verksamhet generellt ur ett integritetsperspektiv fram till kontrollstationen (Annie Johansson för Centerpartiet). Denna kommitté ska också knutas till Datainspektionen som referensgrupp. Kommittén ska tillsätta ett integritetsombud som har till uppgift att vid tillståndsprövningen bevaka integriteten för personer bosatta i Sverige. Utöver detta ska Kontrollmyndigheten (Försvarets inspektion av försvarsunderrättelseverksamheten) ha löpande kontroll av FRAs samlade verksamhet.
En viktig uppgift för dessa kontrollorgan blir givetvis att liksom Försvarsunderrättelsedomstolen säkerställa att även utvecklingsspaningen sker på ett från integritetssynpunkt godtagbart sätt. Och det här blir en av flera viktiga analysområden att utvärdera vid kontrollstationen år 2011. Även i dessa viktiga avseenden har säkerligen kritikernas granskning och frågor betydelse och relevans för det arbete som enligt ovan kommer att ske för att granska FRAs verksamhet ur ett integritetsperspektiv.
Jag är medveten att min samlade bild enligt ovan kommer att ge utrymme för ytterligare frågor. Vänd Er gärna även till andra för att få deras bedömningar. Men jag kommer självfallet att fortsätta att följa dessa frågor och att tränga än djupare in i dem, gärna i fortsatt dialog med Er kritiker.
Jag anser kontrollstationen mycket viktig, då en första avstämning samlat ska göras över hur denna underrättelseinhämtning fungerar. Ett antal kontrollorgan följer verksamheten enligt ovan, och kommer säkert att föra en dialog med engagerade medborgare och samhällsorgan.
Jag har föreslagit att en samlad redovisning bör göras inför kontrollstationen över denna underrättelseinhämtnings värde i arbetet för att förebygga och hindra de allvarliga säkerhetshot som är preciserade i lagen. Det är ju på dessa två punkter som kritkerna kommer till en annan slutsats än riksdagens partier; dels accepterar inte kritikerna säkerhetshotens dignitet och därav följer att man inte anser att det finns underrättelsebehov för signalspaningen i kabel över landsgränsen . Just därför skulle det ha ett betydande värde att göra en sådan redovisning, även om jag är fullt medveten om svårigheterna på grund av områdets mycket känsliga karaktär.
Och jag har också varit öppen för och förespråkat en genomlysning av FRAs verksamhet under t ex detta sekel, med tanke på frågetecken som har fört fram och som kan behöva rätas ut. Den bild som jag har fått av den civila myndigheten Försvarets radioanstalts verksamhet är god, med ett stort professionellt kunnande och en stark vilja att utföra sin viktiga verksamhet på bästa sätt inom de ramar som riksdag och regering uppställer.
Centerpartiet har ett öppenhetsmanifest som lägger fast att vi ska arbeta stenhårt för ett öppet och liberalt samhälle där människors integritet respekteras. Vi har lyssnat och drivit fram viktiga förbättringar för att skydda integriteten när det gäller underrättelseinhämtning för landets säkerhet.
Tyvärr har vi likt riksdagens övriga partier tvingats att acceptera behovet av underrättelseinhämtning genom signalspaning i strängt reglerade former i den svåra avvägning som varit ofrånkomlig mellan omsorgen både om landets säkerhet och om medborgarnas rätt till skydd för sin integritet.
Men vi kommer att följa den nya lagstiftningen och verksamheten mycket noga, med stor kraft och energi, och vi kommer att lägga mycket stor vikt vid den utvärdering av signalspaningen som ska göras vid kontrollstationen år 2011.
Jag vet inte om jag då finns i riksdagen, men jag hoppas att fler centerpartister än idag kommer att kunna följa upp det intensiva arbete vi har lagt ner under denna mandatperiod. Kanske kommer några nya att heta t ex Magnus, Per eller Erik, vad vet jag.
Vi lever i en fin demokrati, och medborgarna avgör i demokratiska val vilka som ska avgöra dessa - och andra - oerhört viktiga frågor. Och medborgarna granskar och sätter också press på sina representanter under mandatperioderna.
Det kan jag verkligen intyga och understryka värdet av.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, FRA, integritet, fra-lagen, politik, centerpartiet, riksdagen, regeringen, försvar, försvaret, säkerhetshot, säkerhet
Och där alliansen successivt - mycket beroende på den intensiva diskussionen och den starka kritiken och mycket genom Centerpartiets lyhördhet och dialog med kritiker - byggt in allt fler åtgärder (tillstånd, kontroll, uppföljning mm) för att begränsa risken för intrång i integriteten så långt möjligt.
Kritikerna har påverkat i högst väsentlig grad men en del kritiker känner sig ändå som förlorare eftersom man inte har lyckats att förhindra all signalspaning i kabel över landsgränsen. Inget parti i riksdagen är dock berett att ta ansvar för en sådan radikal linje, med tanke på det ansvar för landets och medborgarnas säkerhet som faktiskt åvilar riksdagen. Det är ett faktum att länderna i vår omvärld bedriver signalspaning.
De betydande förstärkningar ur integritetssynpunkt som byggts in i de lagar som kommer att gälla från den 1 december går jag igenom nedan, i detta inlägg som inför riksdagsbeslutet på onsdag har en summerande karaktär och som även behandlar de omdebatterade områdena trafikdata och utvecklingsverksamhet.
Jag är medveten om att det blir sannolikt mera ris än ros för det jag kommer att skriva, i vanlig ordning.
Men varför skriver du då, frågar mig ibland både de som står bakom lagstiftningen och de som starkt kritiserar den. Du är nog ett troll, har några sagt. Du identifieras med den underrättelseinhämtning som riksdagen anser nödvändig och får ta den kritik som egentligen de borde ta som främst drivit på för behovet av signalspaning, du och vi i Centerpartiet har ju kämpat hela vägen för att begränsa den, vi har lyssnat på kritiken och tagit den till oss och vi har ju i riksdagsgruppen några som betytt så mycket för de förstärkningar som gjorts….Ändå får de och du bara fortsatt kritik och får ta nästan huvudansvaret för att signalspaning tyvärr behövs så som världen omkring oss ser ut.
Om jag gjort rätt eller fel, det vet jag inte, men orsaken till att jag lagt så mycket energi på denna fråga, och på kontinuerlig dialog, är i grunden en oerhörd respekt för frågans allvar och dignitet, och för De/Er som så starkt känner för och engagerar sig i den av principiella och tungt vägande faktiska integritetsskäl.
Därför för jag en löpande dialog med Er på denna blogg och i andra sammanhang, med risk för att få kritik för att jag inte är specialist i frågorna, vilket jag ju inte är. Och med risk för att någon gång ha fel i denna komplicerade materia. Många kritiker är ju mycket insatta och kunniga.
Någon brukar påpeka att jag är agronom i botten, vilket faktiskt stämmer. Alla riksdagsledamöter har ju en bakgrund och ett jobb/yrke där man mest har levt och verkat tidigare.
Jag fortsätter alltså dialogen sedan flera år, detta är svåra frågor med koppling till både landets säkerhet och till intrång i den personliga integriteten, därför tar jag och Centerpartiet dem på så stort allvar, och därför respekterar jag fullt ut Er som gör detsamma, känner oro och kan vara mycket kritiska.
Ämnesområdet är komplicerat och jag har läst och lyft frågan på olika sätt, och ska försöka att ge min bild av den.
Vad handlar då frågorna kring trafikdatalagring och FRAs utvecklingsverksamhet för att följa förändringar i signalmiljön mm om. En startpunkt var säkert Mark Klambergs m fleras debattartikel i DN för ca ett år sedan. Och på Olofs (Bjarnason) blogg ges också en god bild över den oro som kritikerna känner.
Jag citerar DN-artikeln:
"Tillsammans med tidigare regelverk ger den nya lagen FRA rätt och möjlighet att registrera alla medborgares sociala nätverk. Det sker med hjälp av vad som är känt i olika register om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, medlemskap i fackförening eller sexualliv. På så sätt kan FRA ofta ha bättre kunskap om en människas liv än vad denna själv har."
Det är inte lätt att komma in i DN, och då krävs ofta flera författare och tillspetsning, vilket torde vara fallet även här. Sista meningen i citatet är ju oerhört långtgående.., liksom att FRA kan registrera alla medborgares sociala nätverk.
Jag försöker bena upp vad det handlar om.
Först vill jag ändå återigen slå fast att Sveriges underrättelseinhämtning genom signalspaning i helt dominerande grad handlar om internationell teletrafik helt utan kopplingar till Sverige. Signalspaningen får därtill endast ske efter tillstånd av försvarsunderrättelsedomstolen och måste innefatta de ändamål för att skydda landet som nu inskrivits i lagen.
Regeringens proposition med de förstärkningar för integriteten som allianspartiernas riksdagsgrupper står bakom är rätt kort och lättläst (hoppa fram till avsnitt 3. Ärendet och dess beredning).
Här är de hot som signalspaning endast får bedrivas mot. Ingen signalspaning får således ske mot något annat ändamål:
"Regeringens förslag:
I lagen ska anges de närmare ändamål för vilka signalspaning får bedrivas. Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet får ske endast i syfte att kartlägga
1. yttre militära hot mot landet,
2. förutsättningar för svenskt deltagande i fredsfrämjande och huma-nitära internationella insatser eller hot mot säkerheten för svenska in-tressen vid genomförandet av sådana insatser,
3. strategiska förhållanden avseende internationell terrorism och an-nan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga na-tionella intressen,
4. utveckling och spridning av massförstörelsevapen, krigsmateriel och produkter som avses i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,
5. allvarliga yttre hot mot samhällets infrastrukturer,
6. konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säker-het,
7. främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen, eller
8. främmande makts agerande eller avsikter av väsentlig betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik."
För att få bedriva underrättelseinhämtning genom signalspaning mot dessa hot måste de som kan ansöka om signalspaning - regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten - göra detta till FRA, som i sin tur ansöker hos Försvarsunderrättelsedomstolen. Signalspaning får inte ske mot trafik med både avsändare och mottagare i Sverige, utan en svensk avsändare/mottagare ska endast bli föremål för signalspaning om den kommunicerar med utlandet om allvarliga hot enligt ovan som avser utländska förhållanden.
Nu till det som frågorna om trafikdata gäller.
Signalspaning får nämligen utöver vad som ovan sagts även enligt lagen ske enligt följande:
"Om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten får signaler i elektronisk form inhämtas vid signalspaning även för att
1. följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet, samt
2. fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamhet enligt denna lag."
Idag erfordras inte tillstånd för detta, men efter den 1 december måste även denna utvecklingsverksamhet erhålla tillstånd av domstolen.
Utan den här verksamheten blir själva signalspaningen mot konkreta säkerhetshot mycket ineffektiv, så den är nödvändig.
Med tanke på vad som sagts ovan så handlar även denna utvecklingsspaning i allt väsentligt om internationell teletrafik, men kan i liten omfattning även beröra avsändare/mottagare i Sverige.
Det sägs också i proposition 2006/07:46 att skulle vid utvecklingsspaning enligt ovan information framkomma som har koppling till pågående tillståndsgiven spaning mot allvarliga säkerhetshot, så får denna information användas där. Annan säkerhetshotande information utan koppling till pågående tillståndsgiven spaning som kan tänkas framkomma vid teknisk utvecklingsspaning får däremot inte användas.
Den information som FRA erhåller vid signalspaning mot allvarliga säkerhetshot respektive vid teknisk utvecklingsspaning lagras i en källdatabas. Lagring begränsas enligt den nya lagen till max 12 månader. I denna kan FRA söka efter information som har koppling till tillståndsgivna inriktningar som rör allvarliga hot mot landets säkerhet.
Oron hos kritikerna rör nu om FRA vid utvecklingsspaning inhämtar och kartlägger vanliga svenskars kommunikation i stor omfattning som inte har koppling till allvarliga säkerhetshot över landsgränsen. Jag ser inte att lagparagrafen på något sätt ger detta utrymme. Denna signalspaning får ju endast ske om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten och enligt signalspaningslagen, som beskrivits ovan. Och deras inriktning är ju entydig.
Min bedömning, som jag inte haft anledning att korrigera, är att källdatabasen förvisso kan vara betydande, men att den i allt väsentligt handlar om internationell teletrafik och om trafikdata kopplade till inriktnings- och utvecklingsspaning i enlighet med lagens inriktning.
Centerpartiet – jag och Annie Johansson - föreslog ju i ett tidigt skede att den nya lagstiftningen skulle innefatta en kontrollstation, som redan år 2011 skulle utvärdera den nya lagstiftningen, inte minst från integritetssynpunkt. Därtill ska Datainspektionen löpande följa FRAs behandling av personuppgifter ur ett integritetsskyddsperspektiv. En kommitté bestående av parlamentariker ska också tillsättas som utifrån ska följa FRAs verksamhet generellt ur ett integritetsperspektiv fram till kontrollstationen (Annie Johansson för Centerpartiet). Denna kommitté ska också knutas till Datainspektionen som referensgrupp. Kommittén ska tillsätta ett integritetsombud som har till uppgift att vid tillståndsprövningen bevaka integriteten för personer bosatta i Sverige. Utöver detta ska Kontrollmyndigheten (Försvarets inspektion av försvarsunderrättelseverksamheten) ha löpande kontroll av FRAs samlade verksamhet.
En viktig uppgift för dessa kontrollorgan blir givetvis att liksom Försvarsunderrättelsedomstolen säkerställa att även utvecklingsspaningen sker på ett från integritetssynpunkt godtagbart sätt. Och det här blir en av flera viktiga analysområden att utvärdera vid kontrollstationen år 2011. Även i dessa viktiga avseenden har säkerligen kritikernas granskning och frågor betydelse och relevans för det arbete som enligt ovan kommer att ske för att granska FRAs verksamhet ur ett integritetsperspektiv.
Jag är medveten att min samlade bild enligt ovan kommer att ge utrymme för ytterligare frågor. Vänd Er gärna även till andra för att få deras bedömningar. Men jag kommer självfallet att fortsätta att följa dessa frågor och att tränga än djupare in i dem, gärna i fortsatt dialog med Er kritiker.
Jag anser kontrollstationen mycket viktig, då en första avstämning samlat ska göras över hur denna underrättelseinhämtning fungerar. Ett antal kontrollorgan följer verksamheten enligt ovan, och kommer säkert att föra en dialog med engagerade medborgare och samhällsorgan.
Jag har föreslagit att en samlad redovisning bör göras inför kontrollstationen över denna underrättelseinhämtnings värde i arbetet för att förebygga och hindra de allvarliga säkerhetshot som är preciserade i lagen. Det är ju på dessa två punkter som kritkerna kommer till en annan slutsats än riksdagens partier; dels accepterar inte kritikerna säkerhetshotens dignitet och därav följer att man inte anser att det finns underrättelsebehov för signalspaningen i kabel över landsgränsen . Just därför skulle det ha ett betydande värde att göra en sådan redovisning, även om jag är fullt medveten om svårigheterna på grund av områdets mycket känsliga karaktär.
Och jag har också varit öppen för och förespråkat en genomlysning av FRAs verksamhet under t ex detta sekel, med tanke på frågetecken som har fört fram och som kan behöva rätas ut. Den bild som jag har fått av den civila myndigheten Försvarets radioanstalts verksamhet är god, med ett stort professionellt kunnande och en stark vilja att utföra sin viktiga verksamhet på bästa sätt inom de ramar som riksdag och regering uppställer.
Centerpartiet har ett öppenhetsmanifest som lägger fast att vi ska arbeta stenhårt för ett öppet och liberalt samhälle där människors integritet respekteras. Vi har lyssnat och drivit fram viktiga förbättringar för att skydda integriteten när det gäller underrättelseinhämtning för landets säkerhet.
Tyvärr har vi likt riksdagens övriga partier tvingats att acceptera behovet av underrättelseinhämtning genom signalspaning i strängt reglerade former i den svåra avvägning som varit ofrånkomlig mellan omsorgen både om landets säkerhet och om medborgarnas rätt till skydd för sin integritet.
Men vi kommer att följa den nya lagstiftningen och verksamheten mycket noga, med stor kraft och energi, och vi kommer att lägga mycket stor vikt vid den utvärdering av signalspaningen som ska göras vid kontrollstationen år 2011.
Jag vet inte om jag då finns i riksdagen, men jag hoppas att fler centerpartister än idag kommer att kunna följa upp det intensiva arbete vi har lagt ner under denna mandatperiod. Kanske kommer några nya att heta t ex Magnus, Per eller Erik, vad vet jag.
Vi lever i en fin demokrati, och medborgarna avgör i demokratiska val vilka som ska avgöra dessa - och andra - oerhört viktiga frågor. Och medborgarna granskar och sätter också press på sina representanter under mandatperioderna.
Det kan jag verkligen intyga och understryka värdet av.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, FRA, integritet, fra-lagen, politik, centerpartiet, riksdagen, regeringen, försvar, försvaret, säkerhetshot, säkerhet
söndag, oktober 11, 2009
Thomas Bodström contra Staffan Danielsson
Den inflytelserika s-bloggaren Peter L Andersson redovisar olika bloggkommentarer till Bodströms svårförsvarade agerande.
Han nämnder även min blogg och contrar med att jag har varit borta över centersnittet, på 23 respektiove 20 procent av voteringarna under höst och vår, snittet ca 18 procent. Och det stämmer.
Peter L försöker blanda bort korten.
Det är helt OK att kunna vara utkvittad i rimlig omfattning för andra politiska engagemang och förtroendeuppdrag av rimlig vikt, tycker jag. Men förre Justitieministern kvittar ju själv regelbundet ut sig för att istället för att fatta beslut i Sveriges Riksdag tjäna pengar som advokat.
Vad tycker du själv om det, Peter L Andersson?? Och jag ställer givetvis samma fråga till den socialdemokratiska riksdagsgruppen.
Thomas Bodström själv lägger upp ett långt försvar på sin egen blogg; han behöver ju de här erfarenheterna som advokat för att kunna fullgöra sitt riksdagsarbete...Ännu ett angrepp på justitieminister Beatrice Ask, kanske, som ju inte ens är jurist, vilket Thomas brukar påpeka.
Min kollega Johan Linander har ytterligare information på sin blogg, om Mona Sahlins fribrev till Thomas Bodström...
Jag tycker nog att kvittningssystemet fungerar bra, liksom att det verkar rimligt att den genomsnittliga riksdagsledamoten närvarar vid 4 av 5 voteringar. Det blir intressant att följa denna fortsatta debatten i denna fråga efter Kalla Faktas genomlysning av den.
Ska jag slänga med en brasklapp också, förresten. Möjligen kan det vara så att framtidens riksdagsledamöter, eller en del av dem, kommer att mer än idag kombinera riksdagsarbetet med annat. Jag vet inte om jag är så positiv till det, men det kan finnas argument också för det. I så fall är stjärnadvokaten före sin tid. Och det kan kosta på, ibland.
Läs även andra bloggares åsikter om thomas bodström, politik, riksdagen, kvittning, voteringar, centerpartiet
Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna
expressenartikel
Han nämnder även min blogg och contrar med att jag har varit borta över centersnittet, på 23 respektiove 20 procent av voteringarna under höst och vår, snittet ca 18 procent. Och det stämmer.
Peter L försöker blanda bort korten.
Det är helt OK att kunna vara utkvittad i rimlig omfattning för andra politiska engagemang och förtroendeuppdrag av rimlig vikt, tycker jag. Men förre Justitieministern kvittar ju själv regelbundet ut sig för att istället för att fatta beslut i Sveriges Riksdag tjäna pengar som advokat.
Vad tycker du själv om det, Peter L Andersson?? Och jag ställer givetvis samma fråga till den socialdemokratiska riksdagsgruppen.
Thomas Bodström själv lägger upp ett långt försvar på sin egen blogg; han behöver ju de här erfarenheterna som advokat för att kunna fullgöra sitt riksdagsarbete...Ännu ett angrepp på justitieminister Beatrice Ask, kanske, som ju inte ens är jurist, vilket Thomas brukar påpeka.
Min kollega Johan Linander har ytterligare information på sin blogg, om Mona Sahlins fribrev till Thomas Bodström...
Jag tycker nog att kvittningssystemet fungerar bra, liksom att det verkar rimligt att den genomsnittliga riksdagsledamoten närvarar vid 4 av 5 voteringar. Det blir intressant att följa denna fortsatta debatten i denna fråga efter Kalla Faktas genomlysning av den.
Ska jag slänga med en brasklapp också, förresten. Möjligen kan det vara så att framtidens riksdagsledamöter, eller en del av dem, kommer att mer än idag kombinera riksdagsarbetet med annat. Jag vet inte om jag är så positiv till det, men det kan finnas argument också för det. I så fall är stjärnadvokaten före sin tid. Och det kan kosta på, ibland.
Läs även andra bloggares åsikter om thomas bodström, politik, riksdagen, kvittning, voteringar, centerpartiet
Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna
expressenartikel
Socialdemokrater,kvittningsmoral, Bodström
Jag har svårt för Thomas Bodströms jargong som "oppositionsadvokat" i riksdagen..Samtidigt gillar jag honom i några andra avseenden.
Han är dock ute på djupa vatten vad gäller respekten för riksdagen. Och inte bara han, utan även socialdemokraterna i riksdagen.
Nycketfrågan i kvällens Kalla fakta till Bodström var: Vad angav du för skäl till att du önskade kvittning? (Bodström arbetar ju ofta som Advokat istället för att tjänstgöra i riksdagen).
Reportern frågade tre gånger, innan hanen gol... Bodström svarade ordagrannt: "När jag säger att jag inte kan vara med, så säger jag att jag inte kan vara med. ..."
Reportern frågade: "Vilket skäl angav du"? Och Bodström upprepade: "Jag säger att jag inte kan närvara vid voteringen."
Och därmed fick uppenbarligen förre justitieministern kvittning, han bestämde själv att han hade förhinder. Han behövde inte uppge något skäl och kvittningsmannen hade uppenbarligen inget att säga till om.
Kvittningsmannen är utsedd av socialdemokraternas riksdagsgrupp, som jag trodde hade bestämda regelverk fastställda, så som vi har i centerpartiet. Sven Bergström är vår kvittningsman, han kollar alltid att vi har starka skäl för kvittning och ibland får vi det, ibland inte.
Det är alltså mycket anmärkningsvärt att Thomas Bodström uppger att hans ställning i riksdagsgruppen är så stark att han själv väljer när han vill vara borta från voteringar.
Det är lika anmärkningsvärt att riksdagsgruppen (S) låter detta passera.
Och det allra mest anmärkningsvärda är att Justitieutskottets ordförande själv kvittar ut sig för att arbeta som advokat istället för att sköta sitt riksdagsuppdrag.
"Så brukar vi göra i riksdagen", sa han ungefär. Jaså?
Och att han tjänar pengar på annat samtidigt som riksdagen omröstar, det kommenterar han så här, ordagrant: "– Jag får betalt för att jag gör det. Och det är ju väldigt vanligt att man har ett arbete när man sitter i riksdagen. Det är ju många som har gjort det. Och det är ju hela tanken med att sitta i riksdagen, det är att man kan ha ett arbete."
Och Thomas Bodström sa till slut apropå att han kvittar ut sig själv: "Alla vet ju att jag arbetar som advokat". Dvs även kvittningsmannen. Dvs det är OK och accepterat av socialdemokkraterna i riksdagen att göra som jag gör.
(Ordagrant: Thomas Bodström har inte preciserat för kvittningsmannen varför han är borta, de gånger då han var borta från voteringarna för att vara på rättegångar:
– När jag säger att jag inte kan vara med, så säger jag att jag inte kan vara med. Det är internt i partiet.
Men vad sa du till kvittningsmannen?
– Jag säger att jag inte kan närvara vid kvittningen.
Säger du att du ska vara på rättegångar?
– Jag säger att jag inte kan närvara vid rättegång… eh… vid voteringen. Och det är det budskap som jag ger. Och det har inte varit några problem alls. Alla vet ju att jag är advokat.")
Mot denna bakgrund måste följande fråga ställas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen:
Menar Ni alltså att det är OK och i enlighet med era kvittningsregler att en riksdagsledamot (i Ert parti) kan (själv) kvitta ut sig från riksdagens beslutande omröstningar för att istället tjäna pengar på annat arbete (som advokat)?
(Thomas Bodström verkade mest se riksdagsomröstningarna som ett mycket kort arbetspass utan större betydelse, jag var ju bara borta från ynka tre timmars beslutsfattande i riksdagen under våren, vad är det att bråka om...)
Läs även andra bloggares åsikter om thomas bodström, bodström, riksdagen, centerpartiet, socialdemokraterna, politik, kvittning, voteringar
Han är dock ute på djupa vatten vad gäller respekten för riksdagen. Och inte bara han, utan även socialdemokraterna i riksdagen.
Nycketfrågan i kvällens Kalla fakta till Bodström var: Vad angav du för skäl till att du önskade kvittning? (Bodström arbetar ju ofta som Advokat istället för att tjänstgöra i riksdagen).
Reportern frågade tre gånger, innan hanen gol... Bodström svarade ordagrannt: "När jag säger att jag inte kan vara med, så säger jag att jag inte kan vara med. ..."
Reportern frågade: "Vilket skäl angav du"? Och Bodström upprepade: "Jag säger att jag inte kan närvara vid voteringen."
Och därmed fick uppenbarligen förre justitieministern kvittning, han bestämde själv att han hade förhinder. Han behövde inte uppge något skäl och kvittningsmannen hade uppenbarligen inget att säga till om.
Kvittningsmannen är utsedd av socialdemokraternas riksdagsgrupp, som jag trodde hade bestämda regelverk fastställda, så som vi har i centerpartiet. Sven Bergström är vår kvittningsman, han kollar alltid att vi har starka skäl för kvittning och ibland får vi det, ibland inte.
Det är alltså mycket anmärkningsvärt att Thomas Bodström uppger att hans ställning i riksdagsgruppen är så stark att han själv väljer när han vill vara borta från voteringar.
Det är lika anmärkningsvärt att riksdagsgruppen (S) låter detta passera.
Och det allra mest anmärkningsvärda är att Justitieutskottets ordförande själv kvittar ut sig för att arbeta som advokat istället för att sköta sitt riksdagsuppdrag.
"Så brukar vi göra i riksdagen", sa han ungefär. Jaså?
Och att han tjänar pengar på annat samtidigt som riksdagen omröstar, det kommenterar han så här, ordagrant: "– Jag får betalt för att jag gör det. Och det är ju väldigt vanligt att man har ett arbete när man sitter i riksdagen. Det är ju många som har gjort det. Och det är ju hela tanken med att sitta i riksdagen, det är att man kan ha ett arbete."
Och Thomas Bodström sa till slut apropå att han kvittar ut sig själv: "Alla vet ju att jag arbetar som advokat". Dvs även kvittningsmannen. Dvs det är OK och accepterat av socialdemokkraterna i riksdagen att göra som jag gör.
(Ordagrant: Thomas Bodström har inte preciserat för kvittningsmannen varför han är borta, de gånger då han var borta från voteringarna för att vara på rättegångar:
– När jag säger att jag inte kan vara med, så säger jag att jag inte kan vara med. Det är internt i partiet.
Men vad sa du till kvittningsmannen?
– Jag säger att jag inte kan närvara vid kvittningen.
Säger du att du ska vara på rättegångar?
– Jag säger att jag inte kan närvara vid rättegång… eh… vid voteringen. Och det är det budskap som jag ger. Och det har inte varit några problem alls. Alla vet ju att jag är advokat.")
Mot denna bakgrund måste följande fråga ställas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen:
Menar Ni alltså att det är OK och i enlighet med era kvittningsregler att en riksdagsledamot (i Ert parti) kan (själv) kvitta ut sig från riksdagens beslutande omröstningar för att istället tjäna pengar på annat arbete (som advokat)?
(Thomas Bodström verkade mest se riksdagsomröstningarna som ett mycket kort arbetspass utan större betydelse, jag var ju bara borta från ynka tre timmars beslutsfattande i riksdagen under våren, vad är det att bråka om...)
Läs även andra bloggares åsikter om thomas bodström, bodström, riksdagen, centerpartiet, socialdemokraterna, politik, kvittning, voteringar
FRA,signalspaning,trafikdata,sociogram
Som sagt, jag fortsätter att föra dialog kring viktiga men svåra tekniska frågor kring den underrättelseverksamhet som bedrivs för att skydda och förebygga allvarliga yttre hot mot landets säkerhet genom signalspaning i tråd över landsgränsen som avser utländska förhållanden. Och där alliansen successivt - mycket beroende på den intensiva diskussionen och den starka kritiken - byggt in allt fler åtgärder - tillstånd,kontroll,uppföljning mm - för att begränsa risken för intrång i integriteten så långt möjligt. Kritikerna har påverkat i väsentlig grad - inte tu tal om annat - men en del kritiker känner sig ändå som förlorare eftersom man inte har lyckats att förhindra all signalspaning i kabel över landsgränsen.
Jag för dialog, ja, med risk för att få kritik för att jag inte är specialist i frågorna, vilket jag ju inte är. Och med risk för att någongång gång ha fel i denna komplicerade materia. Någon brukar påpeka att jag är agronom i botten, vilket faktiskt stämmer. Alla riksdagsledamöter har ju en bakgrund och ett jobb/yrke där man mest har levt och verkat tidigare.
Men jag fortsätter dialogen, detta är svåra frågor med koppling till både landets säkerhet och till intrång i den personliga integriteten, därför tar jag dem på så stort allvar, och därför respekterar jag fullt ut dem som gör detsamma, känner oro och kan vara mycket kritiska.
Ämnesområdet nu är också komplicerat och jag har läst och lyft frågan på olika sätt, och ska försöka att ge min bild av den.
Vad handlar då frågorna kring trafikdatalagring och FRAs verksamhet för att följa förändringar i signalmiljön mm om. En startpunkt var säkert Mark Klambergs m fleras debattartikel i DN för ca ett år sedan. Och på Olofs (Bjarnason) blogg ges också en god bild över den oro som kritikerna känner.
Jag citerar DN-artikeln:
"Tillsammans med tidigare regelverk ger den nya lagen FRA rätt och möjlighet att registrera alla medborgares sociala nätverk. Det sker med hjälp av vad som är känt i olika register om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, medlemskap i fackförening eller sexualliv. På så sätt kan FRA ofta ha bättre kunskap om en människas liv än vad denna själv har."
Det är inte lätt att komma in i DN, och då krävs ofta flera författare och tillspetsning, vilket torde vara fallet även här. Sista meningen i citatet är ju rätt långtgående.., liksom att FRA kan registrera alla medborgares sociala nätverk.
Jag försöker bena upp vad det handlar om.
Först vill jag ändå återigen slå fast att Sveriges underrättelseinhämtning genom signalspaning i helt dominerande grad - typ 98 procent - handlar om internationell teletrafik som passerar genom Sverige. Signalspaningen får därtill endast ske efter tillstånd av försvarsunderrättelsedomstolen och måste innefatta de ändamål för att skydda landet som nu inskrivits i lagen.
Regeringens proposition med de förstärkningar för integriteten som allianspartiernas riksdagsgrupper står bakom är rätt kort och lättläst (hoppa fram till avsnitt 3. Ärendet och dess beredning).
Här är de hot som signalspaning endast får bedrivas mot:
"Regeringens förslag: I lagen ska anges de närmare ändamål för vilka signalspaning får bedrivas. Signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet får ske endast i syfte att kartlägga
1. yttre militära hot mot landet,
2. förutsättningar för svenskt deltagande i fredsfrämjande och huma-nitära internationella insatser eller hot mot säkerheten för svenska in-tressen vid genomförandet av sådana insatser,
3. strategiska förhållanden avseende internationell terrorism och an-nan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga na-tionella intressen,
4. utveckling och spridning av massförstörelsevapen, krigsmateriel och produkter som avses i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,
5. allvarliga yttre hot mot samhällets infrastrukturer,
6. konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säker-het,
7. främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen, eller
8. främmande makts agerande eller avsikter av väsentlig betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik."
För att få bedriva underrättelseinhämtning genom signalspaning mot dessa hot måste de som kan ansöka om signalspaning - regeringen,regeringskansliet och försvarsmakten - göra detta till FRA, som i sin tur ansöker hos Försvarsunderrättelsedomstolen. Signalspaning får inte ske mot trafik med både avsändare och mottagare i Sverige, utan en svensk avsändare/mottagare ska endast bli föremål för signalspaning om den kommunicerar med utlandet om allvarliga hot enligt ovan som avser utländska förhållanden.
Nu till det som frågorna om trafikdata gäller.
Signalspaning får nämligen utöver vad som ovan sagts även enligt lagen ske enligt följande:
"Om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten får signaler i elektronisk form inhämtas vid signalspaning även för att
1. följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet, samt
2. fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamhet enligt denna lag."
Idag erfordras inte tillstånd för detta, men efter den 1 december måste även denna utvecklingsverksamhet erhålla tillstånd av domstolen.
Utan den här verksamheten blir själva signalspaningen mot konkreta säkerhetshot mycket ineffektiv, så den är viktig.
Med tanke på vad som sagts ovan så torde även denna utvecklingsspaning i allt väsentligt handla om internationell teletrafik, men kan i liten omfattning även beröra avsändare/mottager i Sverige.
Det sägs också i lagen att skulle vid teknisk utvecklingsspaning enligt ovan information framkomma som har koppling till pågående tillståndsgiven spaning mot allvarliga säkerhetshot, så får denna information användas där. Annan säkerhetshotande information utan koppling till pågående tillståndsgiven spaning som kan tänkas framkomma vid teknisk utvecklingsspaning får däremot inte användas.
Den information som FRA erhåller vid signalspaning mot allvarliga säkerhetshot repektive vid teknisk utvecklingsspaning lagras i en källdatabas. Lagring begränsas enligt den nya lagen till max 12 månader. I denna kan FRA söka efter information som har koppling till tillståndsgivna inriktningar som rör allvarliga hot mot landets säkerhet.
Oron hos kritikerna rör nu om FRA vid teknisk utvecklingsspaning inhämtar och kartlägger vanliga svenskars kommunikation i stor omfattning som inte har koppling till allvarliga säkerhetshot över landsgränsen. Jag ser inte att lagparagrafen på något sätt ger detta utrymme. Denna signalspaning får ju endast ske om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten och enligt signalspaningslagen, som beskrivits ovan. Och deras inriktning är ju entydig.
Min bedömning, som jag inte haft anledning att korrigera, är att källdatabasen förvisso kan vara betydande, men att den främst handlar om internationell teletrafik och om trafikdata kopplade till inriktnings- och utvecklingsspaning.
Centerpartiet föreslog ju i ett tidigt skede att den nya lagstiftningen skulle innefatta en kontrollstation, som redan år 2011 skulle utvärdera den nya lagstiftningen, inte minst från integritetssynpunkt. Därtill ska Datainspektionen löpande följa FRAs verksamhet ur ett integritetsskyddsperspektiv. Därtill ska en särskild referensgrupp knutas till Datainspektionen med personer som nomineras ur riksdagspartierna. En kommitté bestående av parlamentariker ska också tillsättas som utifrån ska följa FRAs verksamhet generellt ur ett integritetsperspektiv fram till kontrollstationen. Kommittén ska tillsätta ett integritetsombud som som har till uppgift att vid tillståndsprövningen bevaka integriteten för personer bosatta i Sverige. Utöver detta sk Kntrollmyndigheten (Försvarets inspektion av försvarsunderrättelseverksamheten)ha löpande kontroll av FRAs verksamhet.
En viktig uppgift för dessa kontrollorgan blir givetvis att liksom Försvarsunderrättelsedomstolen säkerställa att även den tekniska utvecklingsspaningen sker på ett från integritetssynpunkt godtagbart sätt. Och det här blir en av flera viktiga analysområden att utvärdera vid kontrollstationen år 2011. Även i dessa viktiga avseenden har säkerligen kritikernas granskning och frågor betydelse och relevans för det arbete som enligt ovan kommer att ske för att granska FRAs verksamhet ur ett integritetsperspektiv.
Jag för dialog, ja, med risk för att få kritik för att jag inte är specialist i frågorna, vilket jag ju inte är. Och med risk för att någongång gång ha fel i denna komplicerade materia. Någon brukar påpeka att jag är agronom i botten, vilket faktiskt stämmer. Alla riksdagsledamöter har ju en bakgrund och ett jobb/yrke där man mest har levt och verkat tidigare.
Men jag fortsätter dialogen, detta är svåra frågor med koppling till både landets säkerhet och till intrång i den personliga integriteten, därför tar jag dem på så stort allvar, och därför respekterar jag fullt ut dem som gör detsamma, känner oro och kan vara mycket kritiska.
Ämnesområdet nu är också komplicerat och jag har läst och lyft frågan på olika sätt, och ska försöka att ge min bild av den.
Vad handlar då frågorna kring trafikdatalagring och FRAs verksamhet för att följa förändringar i signalmiljön mm om. En startpunkt var säkert Mark Klambergs m fleras debattartikel i DN för ca ett år sedan. Och på Olofs (Bjarnason) blogg ges också en god bild över den oro som kritikerna känner.
Jag citerar DN-artikeln:
"Tillsammans med tidigare regelverk ger den nya lagen FRA rätt och möjlighet att registrera alla medborgares sociala nätverk. Det sker med hjälp av vad som är känt i olika register om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, medlemskap i fackförening eller sexualliv. På så sätt kan FRA ofta ha bättre kunskap om en människas liv än vad denna själv har."
Det är inte lätt att komma in i DN, och då krävs ofta flera författare och tillspetsning, vilket torde vara fallet även här. Sista meningen i citatet är ju rätt långtgående.., liksom att FRA kan registrera alla medborgares sociala nätverk.
Jag försöker bena upp vad det handlar om.
Först vill jag ändå återigen slå fast att Sveriges underrättelseinhämtning genom signalspaning i helt dominerande grad - typ 98 procent - handlar om internationell teletrafik som passerar genom Sverige. Signalspaningen får därtill endast ske efter tillstånd av försvarsunderrättelsedomstolen och måste innefatta de ändamål för att skydda landet som nu inskrivits i lagen.
Regeringens proposition med de förstärkningar för integriteten som allianspartiernas riksdagsgrupper står bakom är rätt kort och lättläst (hoppa fram till avsnitt 3. Ärendet och dess beredning).
Här är de hot som signalspaning endast får bedrivas mot:
"Regeringens förslag: I lagen ska anges de närmare ändamål för vilka signalspaning får bedrivas. Signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet får ske endast i syfte att kartlägga
1. yttre militära hot mot landet,
2. förutsättningar för svenskt deltagande i fredsfrämjande och huma-nitära internationella insatser eller hot mot säkerheten för svenska in-tressen vid genomförandet av sådana insatser,
3. strategiska förhållanden avseende internationell terrorism och an-nan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga na-tionella intressen,
4. utveckling och spridning av massförstörelsevapen, krigsmateriel och produkter som avses i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,
5. allvarliga yttre hot mot samhällets infrastrukturer,
6. konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säker-het,
7. främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen, eller
8. främmande makts agerande eller avsikter av väsentlig betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik."
För att få bedriva underrättelseinhämtning genom signalspaning mot dessa hot måste de som kan ansöka om signalspaning - regeringen,regeringskansliet och försvarsmakten - göra detta till FRA, som i sin tur ansöker hos Försvarsunderrättelsedomstolen. Signalspaning får inte ske mot trafik med både avsändare och mottagare i Sverige, utan en svensk avsändare/mottagare ska endast bli föremål för signalspaning om den kommunicerar med utlandet om allvarliga hot enligt ovan som avser utländska förhållanden.
Nu till det som frågorna om trafikdata gäller.
Signalspaning får nämligen utöver vad som ovan sagts även enligt lagen ske enligt följande:
"Om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten får signaler i elektronisk form inhämtas vid signalspaning även för att
1. följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet, samt
2. fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamhet enligt denna lag."
Idag erfordras inte tillstånd för detta, men efter den 1 december måste även denna utvecklingsverksamhet erhålla tillstånd av domstolen.
Utan den här verksamheten blir själva signalspaningen mot konkreta säkerhetshot mycket ineffektiv, så den är viktig.
Med tanke på vad som sagts ovan så torde även denna utvecklingsspaning i allt väsentligt handla om internationell teletrafik, men kan i liten omfattning även beröra avsändare/mottager i Sverige.
Det sägs också i lagen att skulle vid teknisk utvecklingsspaning enligt ovan information framkomma som har koppling till pågående tillståndsgiven spaning mot allvarliga säkerhetshot, så får denna information användas där. Annan säkerhetshotande information utan koppling till pågående tillståndsgiven spaning som kan tänkas framkomma vid teknisk utvecklingsspaning får däremot inte användas.
Den information som FRA erhåller vid signalspaning mot allvarliga säkerhetshot repektive vid teknisk utvecklingsspaning lagras i en källdatabas. Lagring begränsas enligt den nya lagen till max 12 månader. I denna kan FRA söka efter information som har koppling till tillståndsgivna inriktningar som rör allvarliga hot mot landets säkerhet.
Oron hos kritikerna rör nu om FRA vid teknisk utvecklingsspaning inhämtar och kartlägger vanliga svenskars kommunikation i stor omfattning som inte har koppling till allvarliga säkerhetshot över landsgränsen. Jag ser inte att lagparagrafen på något sätt ger detta utrymme. Denna signalspaning får ju endast ske om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten och enligt signalspaningslagen, som beskrivits ovan. Och deras inriktning är ju entydig.
Min bedömning, som jag inte haft anledning att korrigera, är att källdatabasen förvisso kan vara betydande, men att den främst handlar om internationell teletrafik och om trafikdata kopplade till inriktnings- och utvecklingsspaning.
Centerpartiet föreslog ju i ett tidigt skede att den nya lagstiftningen skulle innefatta en kontrollstation, som redan år 2011 skulle utvärdera den nya lagstiftningen, inte minst från integritetssynpunkt. Därtill ska Datainspektionen löpande följa FRAs verksamhet ur ett integritetsskyddsperspektiv. Därtill ska en särskild referensgrupp knutas till Datainspektionen med personer som nomineras ur riksdagspartierna. En kommitté bestående av parlamentariker ska också tillsättas som utifrån ska följa FRAs verksamhet generellt ur ett integritetsperspektiv fram till kontrollstationen. Kommittén ska tillsätta ett integritetsombud som som har till uppgift att vid tillståndsprövningen bevaka integriteten för personer bosatta i Sverige. Utöver detta sk Kntrollmyndigheten (Försvarets inspektion av försvarsunderrättelseverksamheten)ha löpande kontroll av FRAs verksamhet.
En viktig uppgift för dessa kontrollorgan blir givetvis att liksom Försvarsunderrättelsedomstolen säkerställa att även den tekniska utvecklingsspaningen sker på ett från integritetssynpunkt godtagbart sätt. Och det här blir en av flera viktiga analysområden att utvärdera vid kontrollstationen år 2011. Även i dessa viktiga avseenden har säkerligen kritikernas granskning och frågor betydelse och relevans för det arbete som enligt ovan kommer att ske för att granska FRAs verksamhet ur ett integritetsperspektiv.
liberalisera skogsvårdslagen!
Liberalisera skogsvårdslagen!
Förslag till beslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att liberalisera skogsvårdslagen
Motivering
Sverige är en demokrati som sätter äganderätten högt och som tror på ett liberalt samhälle där de enskilda individerna ges en stor frihet att inom ramen för samhällets lagar själva ta ansvar för att förvalta sin egendom. Detta säkerställer engagemang, ansvar och mångfald och leder till att olika sätt att t ex bedriva företagande som jordbruk och skogsbruk prövas mot varandra vilket garanterar utveckling och ständig förbättring.
Ändå agerar staten motsägelsefullt inom de gröna näringarna. Staten gynnar extensivare ”ekologiskt jordbruk”, men förbjuder extensivare ”ekologiskt skogsbruk”. Märkligt, men sant.
Det är mycket intressant att analysera skillnaden mellan hur staten behandlar den enskildes äganderätt till sin jord respektive skog. Grundregeln borde ju vara att den som äger sin mark själv avgör hur den ska användas och brukas.
Detta gäller i hygglig utsträckning inom jordbruket så länge man inte vill omföra åkermarken till skogsmark, detta torde kräva tillstånd. Men vill man bruka jorden extensivare utan insatser av t ex handelsgödsel och med mycket arealkrävande gröngödslingsgrödor är det grönt ljus. Staten t o m uppmuntrar markägare och brukare till mer lågavkastande produktion genom frikostig statlig rådgivning utan kostnad och genom betydande statliga bidrag. Den enskilde markägaren avgör dock själv hur han eller hon vill bedriva sitt jordbruk, staten nöjer sig med att rekommendera och stödja odlingssystem som ger lägre avkastning enligt mer ekologiska metoder och som inriktar sig på animalieproduktion.
Inom skogsbruket är den enskildes äganderätt mycket mera begränsad och kringränd. Många är de skogsägare som under decennier och sekel kämpat för att få bedriva skogsbruk på sin egen ägandes mark så som man själv vill. Harald Holmberg i Lycksele vill t ex nu avverka sin skog genom plockhuggning och inte genom kalavverkning. Han vill bevara en olikåldrig skog och fågellivet. Skogsstyrelsen hänvisar till skogsvårdslagen och både länsrätt och kammarrätt förbjuder Harald att avverka och föryngra sin egen ägandes skog så som han själv vill, utan han ska istället tvingas följa skogsstyrelsens detaljerade anvisningar.
Han måste kalavverka, och gör han inte det väntar mycket dryga efterräkningar genom stora bötesbelopp och kanske fängelse.
Sammalunda behandlas den skogsägare som t ex vill bedriva ett "ekologiskt skogsbruk" med "naturliga" brukningsmetoder utan t ex röjning eller gallring och med självföryngring istället för plantering. Staten har genom sin skogsvårdslag alltså kriminaliserat den som så vill använda sin egen skog, och dömer ut kännbara straff till den som tycker annorlunda än staten om hur den ägda skogsmarken ska brukas.
Staffan Danielssons egen far ville på 1960-talet behålla en del ek- och lövinslag i sitt skogsbruk, men ålades av staten att plantera granskog. Idag är förhållandet det motsatta, nu ställs istället krav på lövskogsinblandning! Enbart detta exempel – att staten tycker diametralt olika med bara några decenniers mellanrum - visar solklart på det principiellt tvivelaktiga i att staten ska besluta för alla skogsägares räkning precis hur de ska förvalta sin skog. Detta ger snarare enfald än mångfald.
Äganderätten till marken finns på papperet hos skogsägaren, men det är staten som i detalj bestämmer hur skogsskötseln ska bedrivas, vilket alltså i hög grad inskränker skogsägarens äganderätt och näringsfrihet.
Är detta rimligt? Om samhället i övrigt tror på marknadsekonomi och frihet under ansvar och på äganderätten och på en mångfald i företagandet så borde väl detta gälla även för brukandet av jord och skog?
Vad är då orsaken till att staten i så hög grad tar över äganderätten i skogsbruket, och i så hög grad genom stimulanser vill påverka hur jordbruket ska bedrivas?
Och vad är orsaken till att staten pekar med hela handen i en riktning vad gäller skogsbruket - effektiv och uthållig produktion - och i en helt annan riktning i jordbruket – mer extensiv och ekologisk produktion.
I korthet ligger nog mycket av förklaringen i att staten velat säkerställa en hög och uthållig produktion av virkesråvara till skogsindustrin, där efterfrågan alltid varit hög. Och staten har inte litat till marknadskrafterna utan har i lag detaljreglerat hur ett intensivt skogsbruk måste bedrivas. Omloppstiden för skog är ju också ett antal decennier.
Inom jordbruket däremot har det under något sekel funnits ett överskott på mat på marknaden, den köpkraftiga efterfrågan har understigit tillgången. Därför har staten istället ägnat sig åt att begränsa jordbruksproduktionen med olika stimulanser; allt ifrån trädesbidrag och åläggande att inte odla mark till bidrag för att odla med mer ekologiska metoder.
Inom skogsbruket är efterfrågan fortsatt hög på virkesråvara till trä- och pappersändamål samt i växande grad till energi i olika former. Detta torde enligt vår uppfattning leda till att skogsmarken i allt väsentligt används till en hög och uthållig produktion av timmer och massa- och energived alldeles oavsett skogsvårdslagens utformning. Vi har svårt att se varför inte lagen borde ses över och ge en större frihet åt markägarna så att det fåtal som vill bedriva ett mer "ekologiskt eller naturligt" skogsbruk också skulle få göra det på sin egen ägandes skog.
Inom jordbruket närmar sig nu en situation liknande den som skogsbruket varit i i alla tider, dvs en hög och uthållig efterfrågan på mat och energi. Vi menar inte att en "jordvårdslag" likt i skogen nu skulle införas som i detalj skulle säkerställa att åkermarken används för en hög och uthållig produktion av mat och energi. Nej, vi är övertygad om att grundfundamenten i marknadsekonomin, äganderätten och en fri handel, kommer att leda till ett ökat utbud av mat och energi när efterfrågan och därmed priset stiger.
Vi föreslår mot denna bakgrund att riksdagen ger regeringen tillkänna att den bör utreda och återkomma med förslag om en liberalare skogsvårdslag i enlighet med vår motion.
Staffan Danielsson (C)
Annie Johansson (C)
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, skogsbruk, skogsvårdslag, politik, centerpartiet, ekologiskt jordbruk, ekologiskt skogsbruk, regeringen, riksdagen, skogsstyrelsen, jordbruksverket
Förslag till beslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att liberalisera skogsvårdslagen
Motivering
Sverige är en demokrati som sätter äganderätten högt och som tror på ett liberalt samhälle där de enskilda individerna ges en stor frihet att inom ramen för samhällets lagar själva ta ansvar för att förvalta sin egendom. Detta säkerställer engagemang, ansvar och mångfald och leder till att olika sätt att t ex bedriva företagande som jordbruk och skogsbruk prövas mot varandra vilket garanterar utveckling och ständig förbättring.
Ändå agerar staten motsägelsefullt inom de gröna näringarna. Staten gynnar extensivare ”ekologiskt jordbruk”, men förbjuder extensivare ”ekologiskt skogsbruk”. Märkligt, men sant.
Det är mycket intressant att analysera skillnaden mellan hur staten behandlar den enskildes äganderätt till sin jord respektive skog. Grundregeln borde ju vara att den som äger sin mark själv avgör hur den ska användas och brukas.
Detta gäller i hygglig utsträckning inom jordbruket så länge man inte vill omföra åkermarken till skogsmark, detta torde kräva tillstånd. Men vill man bruka jorden extensivare utan insatser av t ex handelsgödsel och med mycket arealkrävande gröngödslingsgrödor är det grönt ljus. Staten t o m uppmuntrar markägare och brukare till mer lågavkastande produktion genom frikostig statlig rådgivning utan kostnad och genom betydande statliga bidrag. Den enskilde markägaren avgör dock själv hur han eller hon vill bedriva sitt jordbruk, staten nöjer sig med att rekommendera och stödja odlingssystem som ger lägre avkastning enligt mer ekologiska metoder och som inriktar sig på animalieproduktion.
Inom skogsbruket är den enskildes äganderätt mycket mera begränsad och kringränd. Många är de skogsägare som under decennier och sekel kämpat för att få bedriva skogsbruk på sin egen ägandes mark så som man själv vill. Harald Holmberg i Lycksele vill t ex nu avverka sin skog genom plockhuggning och inte genom kalavverkning. Han vill bevara en olikåldrig skog och fågellivet. Skogsstyrelsen hänvisar till skogsvårdslagen och både länsrätt och kammarrätt förbjuder Harald att avverka och föryngra sin egen ägandes skog så som han själv vill, utan han ska istället tvingas följa skogsstyrelsens detaljerade anvisningar.
Han måste kalavverka, och gör han inte det väntar mycket dryga efterräkningar genom stora bötesbelopp och kanske fängelse.
Sammalunda behandlas den skogsägare som t ex vill bedriva ett "ekologiskt skogsbruk" med "naturliga" brukningsmetoder utan t ex röjning eller gallring och med självföryngring istället för plantering. Staten har genom sin skogsvårdslag alltså kriminaliserat den som så vill använda sin egen skog, och dömer ut kännbara straff till den som tycker annorlunda än staten om hur den ägda skogsmarken ska brukas.
Staffan Danielssons egen far ville på 1960-talet behålla en del ek- och lövinslag i sitt skogsbruk, men ålades av staten att plantera granskog. Idag är förhållandet det motsatta, nu ställs istället krav på lövskogsinblandning! Enbart detta exempel – att staten tycker diametralt olika med bara några decenniers mellanrum - visar solklart på det principiellt tvivelaktiga i att staten ska besluta för alla skogsägares räkning precis hur de ska förvalta sin skog. Detta ger snarare enfald än mångfald.
Äganderätten till marken finns på papperet hos skogsägaren, men det är staten som i detalj bestämmer hur skogsskötseln ska bedrivas, vilket alltså i hög grad inskränker skogsägarens äganderätt och näringsfrihet.
Är detta rimligt? Om samhället i övrigt tror på marknadsekonomi och frihet under ansvar och på äganderätten och på en mångfald i företagandet så borde väl detta gälla även för brukandet av jord och skog?
Vad är då orsaken till att staten i så hög grad tar över äganderätten i skogsbruket, och i så hög grad genom stimulanser vill påverka hur jordbruket ska bedrivas?
Och vad är orsaken till att staten pekar med hela handen i en riktning vad gäller skogsbruket - effektiv och uthållig produktion - och i en helt annan riktning i jordbruket – mer extensiv och ekologisk produktion.
I korthet ligger nog mycket av förklaringen i att staten velat säkerställa en hög och uthållig produktion av virkesråvara till skogsindustrin, där efterfrågan alltid varit hög. Och staten har inte litat till marknadskrafterna utan har i lag detaljreglerat hur ett intensivt skogsbruk måste bedrivas. Omloppstiden för skog är ju också ett antal decennier.
Inom jordbruket däremot har det under något sekel funnits ett överskott på mat på marknaden, den köpkraftiga efterfrågan har understigit tillgången. Därför har staten istället ägnat sig åt att begränsa jordbruksproduktionen med olika stimulanser; allt ifrån trädesbidrag och åläggande att inte odla mark till bidrag för att odla med mer ekologiska metoder.
Inom skogsbruket är efterfrågan fortsatt hög på virkesråvara till trä- och pappersändamål samt i växande grad till energi i olika former. Detta torde enligt vår uppfattning leda till att skogsmarken i allt väsentligt används till en hög och uthållig produktion av timmer och massa- och energived alldeles oavsett skogsvårdslagens utformning. Vi har svårt att se varför inte lagen borde ses över och ge en större frihet åt markägarna så att det fåtal som vill bedriva ett mer "ekologiskt eller naturligt" skogsbruk också skulle få göra det på sin egen ägandes skog.
Inom jordbruket närmar sig nu en situation liknande den som skogsbruket varit i i alla tider, dvs en hög och uthållig efterfrågan på mat och energi. Vi menar inte att en "jordvårdslag" likt i skogen nu skulle införas som i detalj skulle säkerställa att åkermarken används för en hög och uthållig produktion av mat och energi. Nej, vi är övertygad om att grundfundamenten i marknadsekonomin, äganderätten och en fri handel, kommer att leda till ett ökat utbud av mat och energi när efterfrågan och därmed priset stiger.
Vi föreslår mot denna bakgrund att riksdagen ger regeringen tillkänna att den bör utreda och återkomma med förslag om en liberalare skogsvårdslag i enlighet med vår motion.
Staffan Danielsson (C)
Annie Johansson (C)
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, skogsbruk, skogsvårdslag, politik, centerpartiet, ekologiskt jordbruk, ekologiskt skogsbruk, regeringen, riksdagen, skogsstyrelsen, jordbruksverket
lördag, oktober 10, 2009
Signalbärare, fiberkärna, kabel, tråd
Det är mycket teknik kring underrättelseinhämtningen genom signalspaning. Leif Nixon hävdar utifrån sina kunskaper att signalbärare är en kabel över landsgränsen. Och att en enda fiberkabel rymmer utrikestrafiken från Sveriges alla hushåll...
Är det så är ju de dubbla begränsningen som nu införs; dvs dels att det Kontrollmyndigheten som svarar för samverkanspunkterna, och dels att Försvarets radioanstalt endast får tillgång till de signalbärare som domstolen vid varje inhämtningsuppdrag har givit tillstånd till, mindre värda.
Jag ska strax återkomma till det, men jag vill först citera ur propositionen (200809:201) vad för uppdrag som signalspaningen ska användas för: "..."kartläggning av ett visst lands markstridskrafter och luftlandssättningskapacitet, ett visst lands kapacitet för utveckling av massförstörelsevapen, säkerhetssituationen i ett land aktuellt för insatser med svensk personal, användning av signalskydd inom militära stridskrafter etc".
Kritiker koncentrerar av naturliga skäl diskussionen till den mycket lilla del av signalspaningen som rör allvarliga säkerhetshot mot Sverige som avser utländska förhållanden och där ena parten som är kopplad till dessa hot kommunicerar med någon utomlands. Det kan vara bra att ibland påminna om dessa relationer.
Nåväl, jag har ju ställt en del frågor om detta, och jag har läst propositionen noga.
Det ska villigt erkännas att jag inte är professionell inom detta område, och även av den anledningen kommer jag här att citera viktiga stycken ur propositionen.
Vad skriver då regeringen om signalbärare, några citat:
"Den signalspaning i tråd som Försvarets radioanstalt får bedriva med stöd av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet avser endast en bråkdel av all den trafik som förmedlas i tråd som passerar Sveriges gränser."
"...signalbärare måste avse en tydligt identifierbar enhet...med signalbärare avses det medium som används för att överföra en eller flera signaler. På motsvarande sätt som en koppartråd är signalbärare för en eller flera elektriska signaler, är en enskild fiber signalbärare för en eller flera optiska signaler. En signalbärare har alltid en fysisk utbredning från en geografisk plats till en annan. Det finns en eller flera signalbärare i en tråd eller kabel, men signalbäraren är det minsta fysiska medium genom vilket signalerna kan överföras....Med signalbärare ska därför förstås en enstaka fiberkärna i en optisk fiberkanal...
Skyldigheten att överföra trafik till samverkanspunkter riktar sig enligt regeringens bedömning till ett tiotal operatörer..Varje sådan operatör förfogar över minst en - i regel flera - kablar i vilken trafik förs över Sveriges gräns. En kabel innehåller i sin tur ett hundratal signalbärare, i vissa fall ännu fler. Det säger sig självt att en tillståndsprövning på nivån enskilda signalbärare innebär en mycket långt gående begränsning av den trafikvolym som signalspaningsmyndigheten teoretiskt kan få tillgång till för att genomföra urval med sökbegrepp".
Det var mot denna bakgrund som jag tillät mig jämförelsen med trafiken till Stockholm.
Eftersom begränsningen av trafikvolymen alltså är mycket stor är betydelsen av både Kontrollmyndighetens kontroll över samverkanspunkterna och av tillståndens begränsning till enskilda signalbärare av stort värde, integritetsmässigt sett.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, FRA, politik, centerpartiet, alliansen
Är det så är ju de dubbla begränsningen som nu införs; dvs dels att det Kontrollmyndigheten som svarar för samverkanspunkterna, och dels att Försvarets radioanstalt endast får tillgång till de signalbärare som domstolen vid varje inhämtningsuppdrag har givit tillstånd till, mindre värda.
Jag ska strax återkomma till det, men jag vill först citera ur propositionen (200809:201) vad för uppdrag som signalspaningen ska användas för: "..."kartläggning av ett visst lands markstridskrafter och luftlandssättningskapacitet, ett visst lands kapacitet för utveckling av massförstörelsevapen, säkerhetssituationen i ett land aktuellt för insatser med svensk personal, användning av signalskydd inom militära stridskrafter etc".
Kritiker koncentrerar av naturliga skäl diskussionen till den mycket lilla del av signalspaningen som rör allvarliga säkerhetshot mot Sverige som avser utländska förhållanden och där ena parten som är kopplad till dessa hot kommunicerar med någon utomlands. Det kan vara bra att ibland påminna om dessa relationer.
Nåväl, jag har ju ställt en del frågor om detta, och jag har läst propositionen noga.
Det ska villigt erkännas att jag inte är professionell inom detta område, och även av den anledningen kommer jag här att citera viktiga stycken ur propositionen.
Vad skriver då regeringen om signalbärare, några citat:
"Den signalspaning i tråd som Försvarets radioanstalt får bedriva med stöd av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet avser endast en bråkdel av all den trafik som förmedlas i tråd som passerar Sveriges gränser."
"...signalbärare måste avse en tydligt identifierbar enhet...med signalbärare avses det medium som används för att överföra en eller flera signaler. På motsvarande sätt som en koppartråd är signalbärare för en eller flera elektriska signaler, är en enskild fiber signalbärare för en eller flera optiska signaler. En signalbärare har alltid en fysisk utbredning från en geografisk plats till en annan. Det finns en eller flera signalbärare i en tråd eller kabel, men signalbäraren är det minsta fysiska medium genom vilket signalerna kan överföras....Med signalbärare ska därför förstås en enstaka fiberkärna i en optisk fiberkanal...
Skyldigheten att överföra trafik till samverkanspunkter riktar sig enligt regeringens bedömning till ett tiotal operatörer..Varje sådan operatör förfogar över minst en - i regel flera - kablar i vilken trafik förs över Sveriges gräns. En kabel innehåller i sin tur ett hundratal signalbärare, i vissa fall ännu fler. Det säger sig självt att en tillståndsprövning på nivån enskilda signalbärare innebär en mycket långt gående begränsning av den trafikvolym som signalspaningsmyndigheten teoretiskt kan få tillgång till för att genomföra urval med sökbegrepp".
Det var mot denna bakgrund som jag tillät mig jämförelsen med trafiken till Stockholm.
Eftersom begränsningen av trafikvolymen alltså är mycket stor är betydelsen av både Kontrollmyndighetens kontroll över samverkanspunkterna och av tillståndens begränsning till enskilda signalbärare av stort värde, integritetsmässigt sett.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, FRA, politik, centerpartiet, alliansen
Högt i tak i den liberala burkadebatten - Not!
Jag får inte mycket medhåll i debatten om att dölja sitt ansikte för varandra - eller ej. Tvärtom blir jag snarast utskälld. Bloggaren apelsineld gör processen kort med mig i olika inlägg med frejdiga paralleller till nazism och brunskjortor.
Andra sågar mig ändå mer belevat, som Hélen Törnqvist, Stina Bengtsson och Per Anckersjö.
Östgöta Corren slår upp frågan stort och har en OK intervju med mig. Men för säkerhets skull matchar man den med en avståndstagande ledare - balanserad - och tre avståndstagande andra intervjuer med islamologen Jan Hjerpe, med Dilsa Demirbag-Sten och med Ali Hajar (S).. Och Expressens enkätundersöknings 96 procent blir i Correnartikeln "merparten" av de röstande....
Så Main Stream -åsikten i denna fråga är stark och tillåter inte någon annan uppfattning att sticka upp. Den sågas eller fördöms. Är detta så liberalt egentligen? Är inte högt i tak och en anständig debatt i svåra och känsliga frågor också något av liberalismens kännetecke.
Inte spelar man väl med på samma sätt som andra krafter som ju ser allt i svart och vitt??
För vad är det jag egentligen vill diskutera? Och som många människor känner bekymmer över. Och som kommer att leda Sverigedemokraterna rakt in i riksdagen om inte dessa medborgare känner att andra partier åtminstone inte väjer för att föra en sansad dialog i frågan.
1. Ska vi inte ha riktlinjer på åtminstone skolor och arbetsplatser att vi inte döljer ansiktet för varandra, vare sig med heltäckande slöjor eller rånarluvor (om nu något MC-gäng t ex skulle komma på den idén).
(Jag noterar faktiskt att en ledarskribent i Expressen ansluter sig till behovet av centrala riktlinjer i frågan vad gäller skolor.)
2. Bör inte detta kunna övervägas även i en del offentliga miljöer? T ex allmänna kommunikationsmedel som t ex tunnelbanan. Vi har föreslagit att avgränsningar t ex här kan utredas.
Övertygade liberaler med Bengt Westerberg i spetsen för en intensiv kampanj för att några gårdsbutiker absolut ska förbjudas att sälja några flaskor egenproducerat vin till konsumenter, vilket inte berör många människor.
Vi har lagar mot månggifte, och för att inte gå utan kläder.
Men att diskutera regelverk för att inte dölja våra ansikten för varandra, det är förkastligt.
Jag respekterar fullt ut mina liberala vänner som principfast accepterar dolda ansikten överallt utom där det har uppenbara praktiska nackdelar. Det är trist - tycker jag - att en del av er inte respekterar att behovet av centrala riktlinjer ens får diskuteras, trots att de två stora lärarförbunden t ex kräver sådana. Och det är än tristare att ni inte respekterar oss som faktiskt diskuterar detta..
Är en gång, Jag vill ha ett liberalt och öppet samhälle med fokus på integritet och integration. Men detta innebär inte att jag på enstaka punkter inte kan acceptera lagar och regler.
Det kunde vara intressant att höra av er kategoriska liberaler hur ni förhåller er till existerande regelverk som begränsar t ex hembränning, månggifte och nakenhet. Och vad som principiellt skiljer regelverk för dessa företeelser från att överväga regler för att inte dölja sina ansikten för varandra i skolor?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, burka, nikab,
Andra sågar mig ändå mer belevat, som Hélen Törnqvist, Stina Bengtsson och Per Anckersjö.
Östgöta Corren slår upp frågan stort och har en OK intervju med mig. Men för säkerhets skull matchar man den med en avståndstagande ledare - balanserad - och tre avståndstagande andra intervjuer med islamologen Jan Hjerpe, med Dilsa Demirbag-Sten och med Ali Hajar (S).. Och Expressens enkätundersöknings 96 procent blir i Correnartikeln "merparten" av de röstande....
Så Main Stream -åsikten i denna fråga är stark och tillåter inte någon annan uppfattning att sticka upp. Den sågas eller fördöms. Är detta så liberalt egentligen? Är inte högt i tak och en anständig debatt i svåra och känsliga frågor också något av liberalismens kännetecke.
Inte spelar man väl med på samma sätt som andra krafter som ju ser allt i svart och vitt??
För vad är det jag egentligen vill diskutera? Och som många människor känner bekymmer över. Och som kommer att leda Sverigedemokraterna rakt in i riksdagen om inte dessa medborgare känner att andra partier åtminstone inte väjer för att föra en sansad dialog i frågan.
1. Ska vi inte ha riktlinjer på åtminstone skolor och arbetsplatser att vi inte döljer ansiktet för varandra, vare sig med heltäckande slöjor eller rånarluvor (om nu något MC-gäng t ex skulle komma på den idén).
(Jag noterar faktiskt att en ledarskribent i Expressen ansluter sig till behovet av centrala riktlinjer i frågan vad gäller skolor.)
2. Bör inte detta kunna övervägas även i en del offentliga miljöer? T ex allmänna kommunikationsmedel som t ex tunnelbanan. Vi har föreslagit att avgränsningar t ex här kan utredas.
Övertygade liberaler med Bengt Westerberg i spetsen för en intensiv kampanj för att några gårdsbutiker absolut ska förbjudas att sälja några flaskor egenproducerat vin till konsumenter, vilket inte berör många människor.
Vi har lagar mot månggifte, och för att inte gå utan kläder.
Men att diskutera regelverk för att inte dölja våra ansikten för varandra, det är förkastligt.
Jag respekterar fullt ut mina liberala vänner som principfast accepterar dolda ansikten överallt utom där det har uppenbara praktiska nackdelar. Det är trist - tycker jag - att en del av er inte respekterar att behovet av centrala riktlinjer ens får diskuteras, trots att de två stora lärarförbunden t ex kräver sådana. Och det är än tristare att ni inte respekterar oss som faktiskt diskuterar detta..
Är en gång, Jag vill ha ett liberalt och öppet samhälle med fokus på integritet och integration. Men detta innebär inte att jag på enstaka punkter inte kan acceptera lagar och regler.
Det kunde vara intressant att höra av er kategoriska liberaler hur ni förhåller er till existerande regelverk som begränsar t ex hembränning, månggifte och nakenhet. Och vad som principiellt skiljer regelverk för dessa företeelser från att överväga regler för att inte dölja sina ansikten för varandra i skolor?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, burka, nikab,
onsdag, oktober 07, 2009
Kommentarsrekord på Expressen igår
Svåra frågor måste få diskuteras i en demokrati, även när det finns stora laddningar i dem. Om detta inte tillåts består laddningarna och kan växa. Vår motion om tydliga gränser för när hela ansiktet får döljas - burka och niqab - ledde till nedanstående tittarrekord på Expressens nätsidor. 12.000 personer har uttryckt en uppfattning i frågan, med den rätt tydliga fördelningen 96-4. Det ledde Expressen till en uppföljningsartikel med rubriken "Folk är bestörta över förslaget"....
Mitt inlägg "Dialog..." från igår är mitt bästa försök att resonera i denna svåra avvägning om tydliga gränser för att helt dölja sitt ansikte i skolor, på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Kritisera gärna detta, jag lyssnar på argumenten från andras uppfattningar. Men lyssna också på mig och avstå från enkla fördömanden.
Från Expressen, digitala medier:
4 189 artikelkommentarer… burkan uppenbarligen
I går, tisdag, hade vi hela 4 189 artikelkommentarer på Expressen.se och Interaktiv Säkerhet tvingades ta in extra personal för att hinna moderera. Vi hade flera förhandsmodererade artiklar ute, och därför blev det stundtals lite väntan på publicering. Vi beklagar förstås det, men ibland är det en nödvändighet för att vi ska kunna rensa bort exempelvis rasistiska inlägg.
Mest debatterat i går var nyheten om riksdagsmännen som vill förbjuda burka i Sverige, samt socialdemokraternas skuggbudget.
Jag tror att 4 189 artikelkommentarer under ett dygn är rekord för oss, och vill tacka alla läsare som tyckte till – och kollegorna på Interaktiv Säkerhet som gjorde det möjligt. Jag tycker att vi har en bra och effektiv moderering på sajten.
Skrivet av Thomas Mattsson, Expressen Digitala Medier den 7 okt 11:32
Läs även andra bloggares åsikter om expressen, burka, niqab, politik, centerpartiet, riksdagen
Mitt inlägg "Dialog..." från igår är mitt bästa försök att resonera i denna svåra avvägning om tydliga gränser för att helt dölja sitt ansikte i skolor, på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Kritisera gärna detta, jag lyssnar på argumenten från andras uppfattningar. Men lyssna också på mig och avstå från enkla fördömanden.
Från Expressen, digitala medier:
4 189 artikelkommentarer… burkan uppenbarligen
I går, tisdag, hade vi hela 4 189 artikelkommentarer på Expressen.se och Interaktiv Säkerhet tvingades ta in extra personal för att hinna moderera. Vi hade flera förhandsmodererade artiklar ute, och därför blev det stundtals lite väntan på publicering. Vi beklagar förstås det, men ibland är det en nödvändighet för att vi ska kunna rensa bort exempelvis rasistiska inlägg.
Mest debatterat i går var nyheten om riksdagsmännen som vill förbjuda burka i Sverige, samt socialdemokraternas skuggbudget.
Jag tror att 4 189 artikelkommentarer under ett dygn är rekord för oss, och vill tacka alla läsare som tyckte till – och kollegorna på Interaktiv Säkerhet som gjorde det möjligt. Jag tycker att vi har en bra och effektiv moderering på sajten.
Skrivet av Thomas Mattsson, Expressen Digitala Medier den 7 okt 11:32
Läs även andra bloggares åsikter om expressen, burka, niqab, politik, centerpartiet, riksdagen
Mina motioner till riksdagen - i Östergötland
Idag har vi 7 allianskollegor på östgötabänken presenterat våra 4 gemensamma "östgötamotioner" för Östgötamedia i Linköping och i Norrköping, på centerlokalen i båda städerna. Samt summerat 3-4 av de enskilda motioner som vi var och en ville lyfta fram som angelägna.
Riktigt intressant, även för mig, att ta del av mina (!) och kollegornas prioriteringar.
Inte lätt att intressera media i vårt län, tycker vi ibland, och inte heller att få intresse för våra motionsansträngningar. Så vi försökte detta"historiska grepp", att gemensamt göra en presentation.
Och det var faktiskt flera tidningar som kom och hörde av sig, vi får se vad de skriver..!
Flera frågade om burka-motionen, trots att den ej prioriterats av mig...
Här är en lista på de 18 egna motioner som jag vill få prövade av riksdagen:
Staffan Danielsson – sammanställning av motioner i riksdagen skrivna av mig september 2009
Motionsrätten ifrågasätts, och visst är många motioner tunna och snabbt tillkomna. Men det är ändå ett instrument för att fånga upp åsikter från medborgarna i stort och smått som riksdagen äger inflytande över. Jag tar allvarligt på att ”motionera” och försöker lägga genomtänkta motioner i frågor som jag driver och kommer i kontakt med, ofta genom direkta kontakter med medborgare. Här är detta års 18 enskilda motioner som jag varit huvudförfattare till:
• Offentliga matinköp bör ställa miljö- och djurskyddskrav enligt svensk standard. Det är inte rimligt av stat och kommuner att ställa hårda krav på jordbruket, och sedan köpa mat som inte alls uppfyller dessa kvaliteter.
• Bygglov även i områden med lukt och buller genom avtalsservitut. I t ex Linköpings tätort och landsbygd läggs nu en död hand över byggnation genom stränga miljöregler. En lösning är att medge bygglov men att fastigheten i fastighetsregistret åtager sig att tåla de störningar som finns.
• Socialtjänstens ansvar för misshandlade kvinnor. Idag kan misshandlade kvinnor som flyr från sina män hamna mellan samhällets stolar och inte ens få hjälp med att hämta sina tillhörigheter. Socialtjänsten bör få ett samlat ansvar för att berörda kvinnor snabbt får det stödet
• Åldersgräns för omskärelse. En åldersgräns bör införas – t ex myndighetsåldern – som reglerar när omskärelse tidigast får ske. Självfallet ska den ende som kan fatta ett sådant oåterkalleligt beslut – att operera bort en del av könsorganet – vara den enskilda människan – mannen – själv.
• Tydliga gränser för burka och nikab. Människans ansikte – ögon, näsa, mun – är hennes kontaktyta mot omvärlden och mot andra människor, och att tänka sig ett öppet samhälle där alltfler människor döljer ansiktet för varandra i t ex offentliga miljöer samt på sina arbeten och i skolor känns inte som en framtidsväg.
• En billigare Alfakassa utan koppling till det ofta politiserade facket. A-kassorna driver Alfakassan som sägs vara fristående. Medlemsavgiften är högre och utbetalningar sker sent. Nytt huvudmannaskap och bättre service.
• Liberalisera skogsvårdslagen. Inom jordbruket uppmuntrar staten extensivare och ekologisk produktion, medan skogsvårdslagen kräver obligatorisk maxproduktion genom kalhygges- och planeteringskrav.
• Bättre mobilteletäckning på landsbygden. Basstationer bör samutnyttjas och PTS bör använda frekvensförsäljningspengar till fler basstationer.
• Ett realistiskt vattendirektiv. Sverige har EUs största vattentillgångar. De nya reglerna för att skydda dessa får inte bli så stränga att de driver jordbruksproduktion och jobb ut ur Sverige.
• Ursprungsmärkning av livsmedel. Regeringen bör inför den process som nu väntar inom EU i positiv anda överväger de förslag om obligatorisk ursprungsmärkning som kan bli föremål för beslut.
• Utredning om förbud mot opinionsundersökningar dagarna före riksdagsvalet.
• Mobil handsfree. Bilkörning bör ske med händerna fria.
• Utökad möjlighet till muntligt körkortsteoriprov. Proven är svåra, och internationellt sett väl ambitiösa.
• Körkort om synen är rimligt god. Äldre får köra bil när synen försämras men den som ser bra men har begränsat synfält förvägras detta till skillnad från i andra länder.
• Beskatta europadiesel som svensk diesel (MK1). Inom EU i övrigt sker nu en övergång till en svavelfri Europadiesel som miljömässigt har förbättrats och närmat sig MK 1.
• Brytning av uran kan förhindras genom ett kommunalt veto. Man bör pröva möjligheten att stärka det kommunala medinflytandet redan i prospekterings- och provborrningsskedet.
• Översyn av den svenska modellen med förment självständiga myndigheter contra övriga länder i världen där de ingår i ministerier.
• Enklare aktiebeskattning i nivå med länderna i vår omvärld.
Riktigt intressant, även för mig, att ta del av mina (!) och kollegornas prioriteringar.
Inte lätt att intressera media i vårt län, tycker vi ibland, och inte heller att få intresse för våra motionsansträngningar. Så vi försökte detta"historiska grepp", att gemensamt göra en presentation.
Och det var faktiskt flera tidningar som kom och hörde av sig, vi får se vad de skriver..!
Flera frågade om burka-motionen, trots att den ej prioriterats av mig...
Här är en lista på de 18 egna motioner som jag vill få prövade av riksdagen:
Staffan Danielsson – sammanställning av motioner i riksdagen skrivna av mig september 2009
Motionsrätten ifrågasätts, och visst är många motioner tunna och snabbt tillkomna. Men det är ändå ett instrument för att fånga upp åsikter från medborgarna i stort och smått som riksdagen äger inflytande över. Jag tar allvarligt på att ”motionera” och försöker lägga genomtänkta motioner i frågor som jag driver och kommer i kontakt med, ofta genom direkta kontakter med medborgare. Här är detta års 18 enskilda motioner som jag varit huvudförfattare till:
• Offentliga matinköp bör ställa miljö- och djurskyddskrav enligt svensk standard. Det är inte rimligt av stat och kommuner att ställa hårda krav på jordbruket, och sedan köpa mat som inte alls uppfyller dessa kvaliteter.
• Bygglov även i områden med lukt och buller genom avtalsservitut. I t ex Linköpings tätort och landsbygd läggs nu en död hand över byggnation genom stränga miljöregler. En lösning är att medge bygglov men att fastigheten i fastighetsregistret åtager sig att tåla de störningar som finns.
• Socialtjänstens ansvar för misshandlade kvinnor. Idag kan misshandlade kvinnor som flyr från sina män hamna mellan samhällets stolar och inte ens få hjälp med att hämta sina tillhörigheter. Socialtjänsten bör få ett samlat ansvar för att berörda kvinnor snabbt får det stödet
• Åldersgräns för omskärelse. En åldersgräns bör införas – t ex myndighetsåldern – som reglerar när omskärelse tidigast får ske. Självfallet ska den ende som kan fatta ett sådant oåterkalleligt beslut – att operera bort en del av könsorganet – vara den enskilda människan – mannen – själv.
• Tydliga gränser för burka och nikab. Människans ansikte – ögon, näsa, mun – är hennes kontaktyta mot omvärlden och mot andra människor, och att tänka sig ett öppet samhälle där alltfler människor döljer ansiktet för varandra i t ex offentliga miljöer samt på sina arbeten och i skolor känns inte som en framtidsväg.
• En billigare Alfakassa utan koppling till det ofta politiserade facket. A-kassorna driver Alfakassan som sägs vara fristående. Medlemsavgiften är högre och utbetalningar sker sent. Nytt huvudmannaskap och bättre service.
• Liberalisera skogsvårdslagen. Inom jordbruket uppmuntrar staten extensivare och ekologisk produktion, medan skogsvårdslagen kräver obligatorisk maxproduktion genom kalhygges- och planeteringskrav.
• Bättre mobilteletäckning på landsbygden. Basstationer bör samutnyttjas och PTS bör använda frekvensförsäljningspengar till fler basstationer.
• Ett realistiskt vattendirektiv. Sverige har EUs största vattentillgångar. De nya reglerna för att skydda dessa får inte bli så stränga att de driver jordbruksproduktion och jobb ut ur Sverige.
• Ursprungsmärkning av livsmedel. Regeringen bör inför den process som nu väntar inom EU i positiv anda överväger de förslag om obligatorisk ursprungsmärkning som kan bli föremål för beslut.
• Utredning om förbud mot opinionsundersökningar dagarna före riksdagsvalet.
• Mobil handsfree. Bilkörning bör ske med händerna fria.
• Utökad möjlighet till muntligt körkortsteoriprov. Proven är svåra, och internationellt sett väl ambitiösa.
• Körkort om synen är rimligt god. Äldre får köra bil när synen försämras men den som ser bra men har begränsat synfält förvägras detta till skillnad från i andra länder.
• Beskatta europadiesel som svensk diesel (MK1). Inom EU i övrigt sker nu en övergång till en svavelfri Europadiesel som miljömässigt har förbättrats och närmat sig MK 1.
• Brytning av uran kan förhindras genom ett kommunalt veto. Man bör pröva möjligheten att stärka det kommunala medinflytandet redan i prospekterings- och provborrningsskedet.
• Översyn av den svenska modellen med förment självständiga myndigheter contra övriga länder i världen där de ingår i ministerier.
• Enklare aktiebeskattning i nivå med länderna i vår omvärld.
Dialog om att dölja hela sitt ansikte för varandra
Efter en lång dag har jag snabbt skummat en del kommentarer. Eftersom dialog är färskvara vill jag kort resonera vidare kring den svåra och känsliga fråga som jag och Lennart Pettersson väckt en enskild motion om, principfrågan om hur ett öppet, demokratiskt och liberalt samhälle ska förhålla sig om ett växande antal människor vill välja att dölja hela sitt ansikte i skolor, på arbetsplatser och i offentliga miljöer.
Just motionsinstrumentet i riksdagen - som ofta ifrågasätts - kan vara ett sätt att väcka en fråga till diskussion, som behöver diskuteras. Jag är väl medveten om att det inte är "mainstream" att vilja eller våga resonera kring detta, och att det anses utomordentlig känsligt och fel från många - inte minst i politiken - att göra detta.
Jag tror snarare att det är nödvändigt att våga resonera kring den problematik vi tar upp, även om den ju verkligen är svår och känslig. En indikation i vart fall på behovet av dialog kring detta må kanske ändå vara den läsaromröstning hos Expressen, där nu över 9.000 personer röstat, varav 96 procent ansluter sig till vårt förslag.
Motionen har detta konkreta förslag:
"Människans ansikte – ögon, näsa, mun – är hennes kontaktyta mot omvärlden och mot andra människor, och att tänka sig ett öppet samhälle där alltfler människor döljer ansiktet för varandra i t ex offentliga miljöer samt på sina arbeten och i skolor känns inte som en framtidsväg.
Religionsfrihet är en oerhört viktig grundlagsskyddad rättighet, men det finns gränser även för denna. Vi menar att en gräns rimligen går vid att vilja eller åläggas att dölja sitt ansikte i t ex offentliga miljöer och på sitt arbete. Här bör ett öppet demokratiskt samhälle överväga att sätta en gräns, och vi föreslår att regeringen låter utreda denna fråga."
Det handlar idag främst om burka eller nikab från länder med mycket konservativa eller speciella traditioner.
Men rent principiellt kan det komma att handla om även andra grupper om de skulle välja att helt dölja sina ansikten i någon klädnad. Om t ex MC-gäng skulle behålla sin stängda hjälmar på på jobbet eller i andra offentliga miljöer skulle även det begränsas av ett eventuellt regelverk.
Vi är ju självfallet för ett öppet och liberalt samhälle, och bejakar helt centerpartiets arbete för öppenhet, integritet och integration.
Men även ett liberalt samhälle måste sätta upp gränser i vissa frågor.
Sverige har starka regelverk på alkoholens område, från förbud att bränna själv till att sälja vin i en gårdsbutik. Som kan ifrågasättas, men som finns.
Tillhör jag en naturnära organisation som vill gå utan kläder i offentliga miljöer är detta inte accepterat, och föranleder sanktioner.
Människans ansikte "speglar hennes själ", och kommunikation mellan människor i skolor och på arbetsplatser och andra offentliga miljöer begränsas i hög grad om ansiktet döljs. För den som hör lite sämre kan inte läpparna läsas, och man förlorar en stor del av de intryck som ger oss en bild av varandra och hur vi reagerar och kommunicerar.
Kan samhället reglera att vi måste ha någon form av kläder på skolor, arbetsplatser och i offentliga miljöer kan det också vara rimligt att påbjuda att våra ansikten ska synas i dessa sammanhang.
Sveriges två stora lärarförbund vädjar till regeringen att fastställa riktlinjer för detta i landets skolor, och vill att ansiktet inte ska få döljas där. Regeringsföreträdare har sagt att skolorna har instrument för att själva avgöra detta, men många värjer sig för uppslitande debatter, olika riktlinjer och ständig förvirring.
Vi tycker att den här svåra frågan tål att diskuteras, och vår enkla motion är ett sätt att göra detta. Vi förespråkar alltså liksom lärarförbunden behovet av centrala riktlinjer och breddar detta till även utanför skolans värld. Är detta verkligen inte relevant att kunna diskutera?
Frågan blir självfallet extra känslig av att den drivs av Sverigedemokraterna. Jag menar att detta inte får hindra att man vågar diskutera den om man tycker att det finns skäl.
Att lämna Sverigedemokraterna ensamma och avstå från debatt även där den kan vara befogad kan snarare föra dem in i riksdagen än tvärtom, är jag rädd för.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, burka, regeringen, riksdagen, liberalism, integritet, religion
.
Just motionsinstrumentet i riksdagen - som ofta ifrågasätts - kan vara ett sätt att väcka en fråga till diskussion, som behöver diskuteras. Jag är väl medveten om att det inte är "mainstream" att vilja eller våga resonera kring detta, och att det anses utomordentlig känsligt och fel från många - inte minst i politiken - att göra detta.
Jag tror snarare att det är nödvändigt att våga resonera kring den problematik vi tar upp, även om den ju verkligen är svår och känslig. En indikation i vart fall på behovet av dialog kring detta må kanske ändå vara den läsaromröstning hos Expressen, där nu över 9.000 personer röstat, varav 96 procent ansluter sig till vårt förslag.
Motionen har detta konkreta förslag:
"Människans ansikte – ögon, näsa, mun – är hennes kontaktyta mot omvärlden och mot andra människor, och att tänka sig ett öppet samhälle där alltfler människor döljer ansiktet för varandra i t ex offentliga miljöer samt på sina arbeten och i skolor känns inte som en framtidsväg.
Religionsfrihet är en oerhört viktig grundlagsskyddad rättighet, men det finns gränser även för denna. Vi menar att en gräns rimligen går vid att vilja eller åläggas att dölja sitt ansikte i t ex offentliga miljöer och på sitt arbete. Här bör ett öppet demokratiskt samhälle överväga att sätta en gräns, och vi föreslår att regeringen låter utreda denna fråga."
Det handlar idag främst om burka eller nikab från länder med mycket konservativa eller speciella traditioner.
Men rent principiellt kan det komma att handla om även andra grupper om de skulle välja att helt dölja sina ansikten i någon klädnad. Om t ex MC-gäng skulle behålla sin stängda hjälmar på på jobbet eller i andra offentliga miljöer skulle även det begränsas av ett eventuellt regelverk.
Vi är ju självfallet för ett öppet och liberalt samhälle, och bejakar helt centerpartiets arbete för öppenhet, integritet och integration.
Men även ett liberalt samhälle måste sätta upp gränser i vissa frågor.
Sverige har starka regelverk på alkoholens område, från förbud att bränna själv till att sälja vin i en gårdsbutik. Som kan ifrågasättas, men som finns.
Tillhör jag en naturnära organisation som vill gå utan kläder i offentliga miljöer är detta inte accepterat, och föranleder sanktioner.
Människans ansikte "speglar hennes själ", och kommunikation mellan människor i skolor och på arbetsplatser och andra offentliga miljöer begränsas i hög grad om ansiktet döljs. För den som hör lite sämre kan inte läpparna läsas, och man förlorar en stor del av de intryck som ger oss en bild av varandra och hur vi reagerar och kommunicerar.
Kan samhället reglera att vi måste ha någon form av kläder på skolor, arbetsplatser och i offentliga miljöer kan det också vara rimligt att påbjuda att våra ansikten ska synas i dessa sammanhang.
Sveriges två stora lärarförbund vädjar till regeringen att fastställa riktlinjer för detta i landets skolor, och vill att ansiktet inte ska få döljas där. Regeringsföreträdare har sagt att skolorna har instrument för att själva avgöra detta, men många värjer sig för uppslitande debatter, olika riktlinjer och ständig förvirring.
Vi tycker att den här svåra frågan tål att diskuteras, och vår enkla motion är ett sätt att göra detta. Vi förespråkar alltså liksom lärarförbunden behovet av centrala riktlinjer och breddar detta till även utanför skolans värld. Är detta verkligen inte relevant att kunna diskutera?
Frågan blir självfallet extra känslig av att den drivs av Sverigedemokraterna. Jag menar att detta inte får hindra att man vågar diskutera den om man tycker att det finns skäl.
Att lämna Sverigedemokraterna ensamma och avstå från debatt även där den kan vara befogad kan snarare föra dem in i riksdagen än tvärtom, är jag rädd för.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, burka, regeringen, riksdagen, liberalism, integritet, religion
.
söndag, oktober 04, 2009
Tydliga gränser för burka och nikab
Tydliga gränser för burka och nikab
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda och återkomma med förslag om tydliga gränser för användningen av burka eller nikaber i Sverige.
Motivering
Vi föreslår i en annan motion att det inte ska vara tillåtet att maskera sig vid demonstrationer.
Överhuvudtaget känns det märkligt om människor maskerar sig eller helt täcker sina ansikten och kroppar i möten med andra människor på annat sätt genom t ex s k burkor eller nikaber.
Detta förekommer som bekant i vissa extremt religiösa länder, t ex i Afghanistan och i vissa arabländer. Där är många kvinnors ansikten ständigt dolda när de rör sig utanför sina hem.
Det förs också, t ex i Danmark, en diskussion om bruket att bära slöja, dvs täcka sitt hår. Även denna sed rör främst kvinnor, inte män.
Att bära speciella kläder, ha på sig symboler för saker som man vill stödja, eller att bära särskilda huvudbonader eller slöja är i grunden – menar vi – naturliga inslag i ett fritt och demokratiskt samhälle med yttrandefrihet och religionsfrihet och demokrati.. Gränser för detta kan endast behöva sättas av t ex säkerhets- eller andra skäl i t ex arbetslivet.
Den märkliga seden att låta kvinnor bära eller acceptera att kvinnor ständigt döljer sina ansikten i s.k burkor eller heltäckande nikaber är däremot bekymmersam. Deltar man t ex i en demonstration iklädd dessa fungerar de i praktiken som en maskering, och skulle då ju omfattas av ett tilltänkt maskeringsförbud.
Det känns överhuvudtaget svårt i ett öppet samhälle som Sverige att acceptera en sedvänja där kvinnor åläggs eller själva accepterar eller vill bära burka eller nikaber utanför sina hem. Människans ansikte – ögon, näsa, mun – är hennes kontaktyta mot omvärlden och mot andra människor, och att tänka sig ett öppet samhälle där alltfler människor döljer ansiktet för varandra i t ex offentliga miljöer samt på sina arbeten och i skolor känns inte som en framtidsväg.
Religionsfrihet är en oerhört viktig grundlagsskyddad rättighet, men det finns gränser även för denna. Vi menar att en gräns rimligen går vid att vilja eller åläggas att dölja sitt ansikte i t ex offentliga miljöer och på sitt arbete. Här bör ett öppet demokratiskt samhälle överväga att sätta en gräns, och vi föreslår att regeringen låter utreda denna fråga.
Stockholm den
Staffan Danielsson (C)
Lennart Pettersson (C)
Läs även andra bloggares åsikter om burka, nikab, politik, centerpartiet, riksdagen,
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda och återkomma med förslag om tydliga gränser för användningen av burka eller nikaber i Sverige.
Motivering
Vi föreslår i en annan motion att det inte ska vara tillåtet att maskera sig vid demonstrationer.
Överhuvudtaget känns det märkligt om människor maskerar sig eller helt täcker sina ansikten och kroppar i möten med andra människor på annat sätt genom t ex s k burkor eller nikaber.
Detta förekommer som bekant i vissa extremt religiösa länder, t ex i Afghanistan och i vissa arabländer. Där är många kvinnors ansikten ständigt dolda när de rör sig utanför sina hem.
Det förs också, t ex i Danmark, en diskussion om bruket att bära slöja, dvs täcka sitt hår. Även denna sed rör främst kvinnor, inte män.
Att bära speciella kläder, ha på sig symboler för saker som man vill stödja, eller att bära särskilda huvudbonader eller slöja är i grunden – menar vi – naturliga inslag i ett fritt och demokratiskt samhälle med yttrandefrihet och religionsfrihet och demokrati.. Gränser för detta kan endast behöva sättas av t ex säkerhets- eller andra skäl i t ex arbetslivet.
Den märkliga seden att låta kvinnor bära eller acceptera att kvinnor ständigt döljer sina ansikten i s.k burkor eller heltäckande nikaber är däremot bekymmersam. Deltar man t ex i en demonstration iklädd dessa fungerar de i praktiken som en maskering, och skulle då ju omfattas av ett tilltänkt maskeringsförbud.
Det känns överhuvudtaget svårt i ett öppet samhälle som Sverige att acceptera en sedvänja där kvinnor åläggs eller själva accepterar eller vill bära burka eller nikaber utanför sina hem. Människans ansikte – ögon, näsa, mun – är hennes kontaktyta mot omvärlden och mot andra människor, och att tänka sig ett öppet samhälle där alltfler människor döljer ansiktet för varandra i t ex offentliga miljöer samt på sina arbeten och i skolor känns inte som en framtidsväg.
Religionsfrihet är en oerhört viktig grundlagsskyddad rättighet, men det finns gränser även för denna. Vi menar att en gräns rimligen går vid att vilja eller åläggas att dölja sitt ansikte i t ex offentliga miljöer och på sitt arbete. Här bör ett öppet demokratiskt samhälle överväga att sätta en gräns, och vi föreslår att regeringen låter utreda denna fråga.
Stockholm den
Staffan Danielsson (C)
Lennart Pettersson (C)
Läs även andra bloggares åsikter om burka, nikab, politik, centerpartiet, riksdagen,
lördag, oktober 03, 2009
Inlägg av Mark Klamberg och Wilhelm Agrell
Försvarsunderrättelseverksamhet är ju till sin natur känslig och rätt hemlig. I signalspaningsdebatten hävdar ofta kritiker att Sveriges signalspaning inte motsvaras av liknande sådan i länderna i vår omvärld.
Mark Klamberg är ofta intressant och saklig att läsa, och ger här en rapport från Danmark om dansk signalspaning. Den som minns den svenska debatten vet att det funnits "hot" från teleoperatörer och andra att flytta verksamhet till t ex Finland. I Norge har norska radion, tror jag, också oroat sig för den svenska underrättelseinhämtningen mot allvarliga säkerhetshot.
Min bild är att vi i Sverige öppet nu lagreglerar detta, medan många andra länder fortfarande håller det rätt hemligt. Därför kan jämförelsen mellan Sverige och andra - t ex nordiska - länder bli skev i debatten. Nog sagt om det.
Erik Hultin menar att "experter" anser att signalspaning som underrättelseinhämtning inte ger någon vidare information mot allvarliga säkerhetshot. Han har uppfordrat mig att motbevisa detta, och jag har hänvisat till bedömningar från det svenska försvaret och från regeringen.
Wilhelm Agrell som är kunnig på dessa områden diskuterade detta i DN nyligen, och hand bild skiljer sig uppenbarligen från Eriks expertis.
Agrells syn visar verkligen på vikten - tycker jag - att bygga in ett starkt integritetsskydd om nu signalspaning i framförallt internationell teletrafik som rör allvarliga säkerhetshot mot Sverige som rör utländska förhållanden ska ske.
Och som sagt, min och regeringens och oppositionens bedömning är ju samstämd, tyvärr behövs denna underrättelseinhämtning för att skydda landet så som världen ser ut.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, fra, centerpartiet, politik, riksdagen, integritet
Mark Klamberg är ofta intressant och saklig att läsa, och ger här en rapport från Danmark om dansk signalspaning. Den som minns den svenska debatten vet att det funnits "hot" från teleoperatörer och andra att flytta verksamhet till t ex Finland. I Norge har norska radion, tror jag, också oroat sig för den svenska underrättelseinhämtningen mot allvarliga säkerhetshot.
Min bild är att vi i Sverige öppet nu lagreglerar detta, medan många andra länder fortfarande håller det rätt hemligt. Därför kan jämförelsen mellan Sverige och andra - t ex nordiska - länder bli skev i debatten. Nog sagt om det.
Erik Hultin menar att "experter" anser att signalspaning som underrättelseinhämtning inte ger någon vidare information mot allvarliga säkerhetshot. Han har uppfordrat mig att motbevisa detta, och jag har hänvisat till bedömningar från det svenska försvaret och från regeringen.
Wilhelm Agrell som är kunnig på dessa områden diskuterade detta i DN nyligen, och hand bild skiljer sig uppenbarligen från Eriks expertis.
Agrells syn visar verkligen på vikten - tycker jag - att bygga in ett starkt integritetsskydd om nu signalspaning i framförallt internationell teletrafik som rör allvarliga säkerhetshot mot Sverige som rör utländska förhållanden ska ske.
Och som sagt, min och regeringens och oppositionens bedömning är ju samstämd, tyvärr behövs denna underrättelseinhämtning för att skydda landet så som världen ser ut.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, fra, centerpartiet, politik, riksdagen, integritet
fredag, oktober 02, 2009
De rödgröna kräver ökad signalspaning..!
Det finns flera orsaker till att frågan om signalspaning blivit så laddad och med all rätt uppmärksammad.
Främst givetvis att det handlar om svåra och känsliga avvägningar mellan landets säkerhet och de integritetsintrång som signalspaningen oundvikligen innebär. Men laddningen förstärktes av att de båda blocken i riksdagen stod emot varandra och att regeringen därför riskerade förlora, eftersom partilinjen hos de rödgröna hölls ihop till skillnad från hos alliansen.
Därtill kommer revirstrider och olika uppfattningar i delfrågor mellan försvar och polis, mellan olika departement och mellan olika ministrar inom socialdemokratin.
Före 1990-talet bedrevs signalspaning av Försvarets Radioanstalt i främst etern.
Sedan exploderade teletrafiken i tråd och 11 september inträffade. Försvar och Säkerhetspolis började förlora viktig underrättelseinhämtning, och s-regeringen tillsatte olika utredningar för att reglera även signalspaning i tråd/kabel. Man utredde på alla de sätt utom på det sätt som man idag kräver; en parlamentarisk utredning.
Så här skriver Thomas Bodström och hans rödgröna grupp i justitieutskottet i sina reservationer i september i år (liksom även de rödgröna i både konstitutions- och försvarsutskotten); ” Vi
anser att en komplex lagstiftning som påverkar grundlagsskyddade fri- och
rättigheter självklart borde ha beretts genom en parlamentariskt sammansatt
offentlig utredning.”
Denna kritik drabbar skoningslöst främst honom själv och den regering han tillhörde, som i nära åtta år utredde frågan på alla de sätt förutom genom att tillsätta en bred parlamentarisk utredning….
Den borgerliga regeringen tog 2006 över den nästan färdiga proposition som s p g av inbördes oenighet inte hade lagt fram, ett antal integritetsstärkande åtgärder byggdes in och den lades fram till riksdagen.
Socialdemokraterna föreslog då ytterligare åtgärder, vilka alla har tillgodosetts. Ändå har man röstat emot hela vägen, sannolikt främst eller enbart av ren oppositionslusta.
Inför riksdagsbehandlingen 2008 tillkom ytterligare punkter, efter långa förhandlingar med bl a flera centerledamöter, Fredrick och Annie. Efter riksdagens andra beslut skedde ytterligare diskussioner inom alliansen och ett antal tunga integritetsstärkande åtgärder ytterligare antogs enhälligt av alliansens 4 riksdagsgrupper för ett drygt år sedan.
Dessa åtgärder har efter en proposition från regeringen i maj nu behandlats av och tillstyrkts av försvarsutskottet.
De rödgröna har lyckats att komma överens om ett gemensamt motförslag som är mycket intressant. Man vill som sagt börja om på ruta ett med en parlamentarisk utredning, trots att frågan utretts och beretts i över ett tiondels sekel..! Detta fanns det tid till 1998 eller 2000 när s-regeringen satte igång processen, men det hade man uppenbarligen ingen tanke på då, vare sig Mona Sahlin eller Thomas Bodström eller Thomas Östros eller Berit Andnor eller någon av de övriga s-ministrarna som enhälligt stod bakom försvarsminister Leni Björklunds hantering av frågan.
Istället bedriver man plötsligt mycket stark självkritik tio år efteråt, när frågan är utredd i omgångar och remissbehandlad i omgångar och när detta verkligen behöver regleras.
Men det är två andra punkter i de rödgrönas motion som överraskar, den ena positivt utifrån mina utgångspunkter och den andra negativt.
Den svåra avvägning som jag och Centerpartiet och Alliansen har tvingats göra; att acceptera – som världen ser ut – behovet av underrättelseinhämtning genom signalspaning i kabel över landsgränsen, den ställer sig också de rödgröna bakom. Jag ser det som ett bekräftande av det som jag har hävdat och hävdar här på bloggen; tyvärr finns behovet – som världen ser ut – av underrättelseinhämtning även genom signalspaning i strängt reglerade former. Och vi som i riksdagen ska fatta beslut i dessa så viktiga säkerhets- och integritetsfrågor, har ett mycket stort ansvar mot landet och medborgarna i båda dessa avseenden som vi måste avväga och besluta om.
Att även vänster- och miljöpartiet gör denna bedömning övertygar säkert inte de starkaste kritikerna om att landets säkerhet tyvärr kan kräva denna underrättelseinhämtning, men förhoppningsvis ändå många andra.
Den andra punkten där de rödgröna överraskar, fast negativt, är kritiken mot att regeringen begränsar signalspaningen för mycket. Särskilt anmärkningsvärt är det att de starkaste kritikerna – v och mp – står bakom följande avsnitt i den gemensamma rödgröna motionen:
” En annan allvarlig svaghet i den nya lagstiftningen är begränsningen av vilka myndigheter som får inrikta signalspaning. Det framgår inte heller hur myndigheter med strategiska uppgifter kan få information rapporterad till sig. Därmed riskerar myndigheter att stängas av från viktig information utan några uppenbara integritetsvinster. Någon konsekvensanalys av detta lämnar inte regeringen.”
Detta är kritik som heter duga. Underrättelseinformationen genom signalspaning är så värdefull att ett antal myndigheter utöver regeringen borde få möjlighet att begära tillstånd till signalspaning hos försvarsunderrättelsedomstolen.
Det kan nog ligga något i detta, men Alliansen har trots detta begränsat de som kan hemställa om signalspaning mot allvarliga yttre säkerhetshot till endast regering, regeringskansli och försvaret. På denna viktiga punkt syftar alltså de rödgrönas reservation till att bredda och öka signalspaningen i strid mot utskottsmajoritetens mer restriktiva linje.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, fra, centerpartiet, politik, regeringen, riksdagen, alliansenförsvaret, integritet
Aftonbladet
aftonbladet
Främst givetvis att det handlar om svåra och känsliga avvägningar mellan landets säkerhet och de integritetsintrång som signalspaningen oundvikligen innebär. Men laddningen förstärktes av att de båda blocken i riksdagen stod emot varandra och att regeringen därför riskerade förlora, eftersom partilinjen hos de rödgröna hölls ihop till skillnad från hos alliansen.
Därtill kommer revirstrider och olika uppfattningar i delfrågor mellan försvar och polis, mellan olika departement och mellan olika ministrar inom socialdemokratin.
Före 1990-talet bedrevs signalspaning av Försvarets Radioanstalt i främst etern.
Sedan exploderade teletrafiken i tråd och 11 september inträffade. Försvar och Säkerhetspolis började förlora viktig underrättelseinhämtning, och s-regeringen tillsatte olika utredningar för att reglera även signalspaning i tråd/kabel. Man utredde på alla de sätt utom på det sätt som man idag kräver; en parlamentarisk utredning.
Så här skriver Thomas Bodström och hans rödgröna grupp i justitieutskottet i sina reservationer i september i år (liksom även de rödgröna i både konstitutions- och försvarsutskotten); ” Vi
anser att en komplex lagstiftning som påverkar grundlagsskyddade fri- och
rättigheter självklart borde ha beretts genom en parlamentariskt sammansatt
offentlig utredning.”
Denna kritik drabbar skoningslöst främst honom själv och den regering han tillhörde, som i nära åtta år utredde frågan på alla de sätt förutom genom att tillsätta en bred parlamentarisk utredning….
Den borgerliga regeringen tog 2006 över den nästan färdiga proposition som s p g av inbördes oenighet inte hade lagt fram, ett antal integritetsstärkande åtgärder byggdes in och den lades fram till riksdagen.
Socialdemokraterna föreslog då ytterligare åtgärder, vilka alla har tillgodosetts. Ändå har man röstat emot hela vägen, sannolikt främst eller enbart av ren oppositionslusta.
Inför riksdagsbehandlingen 2008 tillkom ytterligare punkter, efter långa förhandlingar med bl a flera centerledamöter, Fredrick och Annie. Efter riksdagens andra beslut skedde ytterligare diskussioner inom alliansen och ett antal tunga integritetsstärkande åtgärder ytterligare antogs enhälligt av alliansens 4 riksdagsgrupper för ett drygt år sedan.
Dessa åtgärder har efter en proposition från regeringen i maj nu behandlats av och tillstyrkts av försvarsutskottet.
De rödgröna har lyckats att komma överens om ett gemensamt motförslag som är mycket intressant. Man vill som sagt börja om på ruta ett med en parlamentarisk utredning, trots att frågan utretts och beretts i över ett tiondels sekel..! Detta fanns det tid till 1998 eller 2000 när s-regeringen satte igång processen, men det hade man uppenbarligen ingen tanke på då, vare sig Mona Sahlin eller Thomas Bodström eller Thomas Östros eller Berit Andnor eller någon av de övriga s-ministrarna som enhälligt stod bakom försvarsminister Leni Björklunds hantering av frågan.
Istället bedriver man plötsligt mycket stark självkritik tio år efteråt, när frågan är utredd i omgångar och remissbehandlad i omgångar och när detta verkligen behöver regleras.
Men det är två andra punkter i de rödgrönas motion som överraskar, den ena positivt utifrån mina utgångspunkter och den andra negativt.
Den svåra avvägning som jag och Centerpartiet och Alliansen har tvingats göra; att acceptera – som världen ser ut – behovet av underrättelseinhämtning genom signalspaning i kabel över landsgränsen, den ställer sig också de rödgröna bakom. Jag ser det som ett bekräftande av det som jag har hävdat och hävdar här på bloggen; tyvärr finns behovet – som världen ser ut – av underrättelseinhämtning även genom signalspaning i strängt reglerade former. Och vi som i riksdagen ska fatta beslut i dessa så viktiga säkerhets- och integritetsfrågor, har ett mycket stort ansvar mot landet och medborgarna i båda dessa avseenden som vi måste avväga och besluta om.
Att även vänster- och miljöpartiet gör denna bedömning övertygar säkert inte de starkaste kritikerna om att landets säkerhet tyvärr kan kräva denna underrättelseinhämtning, men förhoppningsvis ändå många andra.
Den andra punkten där de rödgröna överraskar, fast negativt, är kritiken mot att regeringen begränsar signalspaningen för mycket. Särskilt anmärkningsvärt är det att de starkaste kritikerna – v och mp – står bakom följande avsnitt i den gemensamma rödgröna motionen:
” En annan allvarlig svaghet i den nya lagstiftningen är begränsningen av vilka myndigheter som får inrikta signalspaning. Det framgår inte heller hur myndigheter med strategiska uppgifter kan få information rapporterad till sig. Därmed riskerar myndigheter att stängas av från viktig information utan några uppenbara integritetsvinster. Någon konsekvensanalys av detta lämnar inte regeringen.”
Detta är kritik som heter duga. Underrättelseinformationen genom signalspaning är så värdefull att ett antal myndigheter utöver regeringen borde få möjlighet att begära tillstånd till signalspaning hos försvarsunderrättelsedomstolen.
Det kan nog ligga något i detta, men Alliansen har trots detta begränsat de som kan hemställa om signalspaning mot allvarliga yttre säkerhetshot till endast regering, regeringskansli och försvaret. På denna viktiga punkt syftar alltså de rödgrönas reservation till att bredda och öka signalspaningen i strid mot utskottsmajoritetens mer restriktiva linje.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, fra, centerpartiet, politik, regeringen, riksdagen, alliansenförsvaret, integritet
Aftonbladet
aftonbladet
Signalspaning – landets säkerhet – integritet – en sammanfattning
Riksdagen ska den 14 oktober besluta om de ytterligare integritetsförstärkningar som alllianspartiernas riksdagsgrupper ställde sig bakom för ca ett år sedan.
Jag har sedan vintern 2006 ägnat denna viktiga fråga – avvägningen mellan underrättelseinhämtning för att skydda landet och medborgarna mot specificerade allvarliga yttre hot och de integritetsintrång detta innebär – mycken tid, och har haft en omfattande dialog med engagerade kritiker här på min blogg och i andra sammanhang. Det har varit värdefullt för mig, och frågans olika aspekter har belysts ordentligt.
Jag har stor respekt för Ert engagemang, för frågans dignitet och även för att en del av Er är oförändrat kritiska. Ni accepterar inte att Sverige liksom andra länder bedriver signalspaning i kabel över landsgränsen för att skydda landets och medborgarnas säkerhet mot allvarliga yttre hot som rör utländska förhållanden, på grund av det integritetsintrång som detta innebär. Ni sätter ribban högt för Centerpartiet, med tanke på att alla riksdagens partier faktiskt accepterar underrättelseinhämtning genom signalspaning, i etern och i kabel över landsgränsen. Liksom många andra länder, även om inte många har reglerat det lika öppet som Sverige nu gör.
Och Ni ger rätt lite för den öppna och lyssnande inställning som inte minst vi i Centerpartiet haft i frågan, och som i olika omgångar och i dialog med kritiker resulterat i betydande integritetsförstärkningar som i hög grad Centerpartiet drivit fram.
Jag har i några blogginlägg visat på dessa och uppmanat Er att ta hem en del framgångar eftersom debatten och Er kritik verkligen har resulterat i konkreta förändringar och i att integritetsskyddet förstärkts både vad t ex gäller tillstånd, kontroll och tillgång till signalbärare. Här några länkar till tidigare inlägg på denna blogg, om förändringarna vid riksdagsbeslutet i juni 2008 och mitt inlägg vid riksdagsdebatten då.
Signalspaningen debatterades friskt också i Almedalen 2008, och här mina kommentarer.
Funnes inte allvarliga yttre säkerhetshot mot Sverige och dess medborgare skulle vi ju varken ha något försvar eller någon underrättelseinhämtning. I ett blogginlägg den 22 juli 2008 försökte jag att analysera hur Sverige reglerar sin underrättelseinhämtning genom signalspaning relativt länderna i vår omvärld.
På sensommaren 2008 fortsatte en intensiv debatt, som jag kommenterade i några inlägg den 29 juli och 31 juli.
Efter de ytterligare integritetsförstärkningar som allianspartiernas riksdagsgrupper ställde sig bakom förra hösten försökte jag då summera detta och vad debatten och kritikerna faktiskt uppnått. (26 sept 08).
Centeruppropet hävdar att Centerpartiet genom att acceptera signalspaning i kabel inte respekterar vårt utmärkta öppenhetsmanifest. Den 13 januari i år argumenterar jag emot detta och söker i all ödmjukhet redovisa hur vi i dess anda försökt att bygga in starka integritetsskydd, givet att vi ändå accepterar underrättelseinhämtning för landets säkerhet genom signalspaning.
Jag redovisar också hur jag engagerade mig i centerpartiet, om den spännande utveckling som sker och om kraften i de nya medlemmarna, samt varför jag accepterat att få den insyn och det ansvar som uppdraget i signalspaningsnämnden innebär.
I mars i år restes frågor om Säkerhetspolisens underrättelseinhämtning och jag kommenterade i några inlägg detta och bl a Henrik Alexanderssons uppfattning.
I maj i år debatterades signalspaningen på Centerstämman – låt vara under stämmor sedvanlig men beklaglig tidsbrist – och jag försöker återigen visa på kritikernas betydelse, framgångar och genomslag,. Centerpartiet tar dessa frågor på stort allvar, vi håller integriteten högt och hävdar den. Men återigen, att regera landet är ett stort ansvar och integritetsaspekterna måste i denna fråga måste – tyvärr – vägas mot landets säkerhet.
Erik Hultin och hans vänner i centeruppropet är ständigt kreativa i sin kritik, och jag kommenterar i maj den ”integritetscertifering” som de erbjuder!
Vilka är då de integritetsförstärkningar som byggts in i förslaget under resans gång? Och som kan sågas som otillräckliga, eller hedras som lyhörda steg i rätt riktning. Jag listar en del av dessa här, och återkommer snart med att kommentera socialdemokraternas och oppositionens förslag och historia, samt även frågorna kring trafikdata och metodutveckling.
• En kontrollstation 2011 för att utvärdera den nya lagen från bla integritetssynpunkt, regeringen ska lämna årliga rapporter till riksdagen.
• De hot mot landets säkerhet som signalspaning endast får bedrivas mot skrivs in i lagtexten.
• En domstol inrättas för att besluta om tillstånd för signalspaning.
• En särskild kontrollmyndighet inrättas, som får tillgång till kabel över landsgränsen.
• Försvarets radioanstalt får endast tillgång till de signalbärare (en liten del av kabeln) som är relevanta för signalspaningen och som domstolen bestämmer
• Försvarets Radioanstalt ska ansöka om tillstånd till domstolen för all signalspaning, även regeringens inriktningar prövad därmed.
• FRA får endast bedriva signalspaning på beställning av regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten.
• I lagen tydliggörs att signalspaning inte får ske mot trafik med både avsändare och mottagare i Sverige.
• En parlamentarisk kommitté följer FRAs verksamhet fram till kontrollstationen, och utser ett integritetsskyddsombud för att i domstolen bevaka integriteten för personer i Sverige.
• Datainspektionen ska följa FRAs verksamhet ur ett integritetsperspektiv.
• Polisens och Säkerhetspolisens behov av underrättelser utreds i särskild ordning.
• Kontrollmyndigheten ska på begäran av enskild vara skyldig att undersöka om verksamhet enligt lagen avseende den enskilde har skett.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, fra, centerpartiet, politik, integritet, försvar, försvarsutskottet, riksdagen, regeringen
Jag har sedan vintern 2006 ägnat denna viktiga fråga – avvägningen mellan underrättelseinhämtning för att skydda landet och medborgarna mot specificerade allvarliga yttre hot och de integritetsintrång detta innebär – mycken tid, och har haft en omfattande dialog med engagerade kritiker här på min blogg och i andra sammanhang. Det har varit värdefullt för mig, och frågans olika aspekter har belysts ordentligt.
Jag har stor respekt för Ert engagemang, för frågans dignitet och även för att en del av Er är oförändrat kritiska. Ni accepterar inte att Sverige liksom andra länder bedriver signalspaning i kabel över landsgränsen för att skydda landets och medborgarnas säkerhet mot allvarliga yttre hot som rör utländska förhållanden, på grund av det integritetsintrång som detta innebär. Ni sätter ribban högt för Centerpartiet, med tanke på att alla riksdagens partier faktiskt accepterar underrättelseinhämtning genom signalspaning, i etern och i kabel över landsgränsen. Liksom många andra länder, även om inte många har reglerat det lika öppet som Sverige nu gör.
Och Ni ger rätt lite för den öppna och lyssnande inställning som inte minst vi i Centerpartiet haft i frågan, och som i olika omgångar och i dialog med kritiker resulterat i betydande integritetsförstärkningar som i hög grad Centerpartiet drivit fram.
Jag har i några blogginlägg visat på dessa och uppmanat Er att ta hem en del framgångar eftersom debatten och Er kritik verkligen har resulterat i konkreta förändringar och i att integritetsskyddet förstärkts både vad t ex gäller tillstånd, kontroll och tillgång till signalbärare. Här några länkar till tidigare inlägg på denna blogg, om förändringarna vid riksdagsbeslutet i juni 2008 och mitt inlägg vid riksdagsdebatten då.
Signalspaningen debatterades friskt också i Almedalen 2008, och här mina kommentarer.
Funnes inte allvarliga yttre säkerhetshot mot Sverige och dess medborgare skulle vi ju varken ha något försvar eller någon underrättelseinhämtning. I ett blogginlägg den 22 juli 2008 försökte jag att analysera hur Sverige reglerar sin underrättelseinhämtning genom signalspaning relativt länderna i vår omvärld.
På sensommaren 2008 fortsatte en intensiv debatt, som jag kommenterade i några inlägg den 29 juli och 31 juli.
Efter de ytterligare integritetsförstärkningar som allianspartiernas riksdagsgrupper ställde sig bakom förra hösten försökte jag då summera detta och vad debatten och kritikerna faktiskt uppnått. (26 sept 08).
Centeruppropet hävdar att Centerpartiet genom att acceptera signalspaning i kabel inte respekterar vårt utmärkta öppenhetsmanifest. Den 13 januari i år argumenterar jag emot detta och söker i all ödmjukhet redovisa hur vi i dess anda försökt att bygga in starka integritetsskydd, givet att vi ändå accepterar underrättelseinhämtning för landets säkerhet genom signalspaning.
Jag redovisar också hur jag engagerade mig i centerpartiet, om den spännande utveckling som sker och om kraften i de nya medlemmarna, samt varför jag accepterat att få den insyn och det ansvar som uppdraget i signalspaningsnämnden innebär.
I mars i år restes frågor om Säkerhetspolisens underrättelseinhämtning och jag kommenterade i några inlägg detta och bl a Henrik Alexanderssons uppfattning.
I maj i år debatterades signalspaningen på Centerstämman – låt vara under stämmor sedvanlig men beklaglig tidsbrist – och jag försöker återigen visa på kritikernas betydelse, framgångar och genomslag,. Centerpartiet tar dessa frågor på stort allvar, vi håller integriteten högt och hävdar den. Men återigen, att regera landet är ett stort ansvar och integritetsaspekterna måste i denna fråga måste – tyvärr – vägas mot landets säkerhet.
Erik Hultin och hans vänner i centeruppropet är ständigt kreativa i sin kritik, och jag kommenterar i maj den ”integritetscertifering” som de erbjuder!
Vilka är då de integritetsförstärkningar som byggts in i förslaget under resans gång? Och som kan sågas som otillräckliga, eller hedras som lyhörda steg i rätt riktning. Jag listar en del av dessa här, och återkommer snart med att kommentera socialdemokraternas och oppositionens förslag och historia, samt även frågorna kring trafikdata och metodutveckling.
• En kontrollstation 2011 för att utvärdera den nya lagen från bla integritetssynpunkt, regeringen ska lämna årliga rapporter till riksdagen.
• De hot mot landets säkerhet som signalspaning endast får bedrivas mot skrivs in i lagtexten.
• En domstol inrättas för att besluta om tillstånd för signalspaning.
• En särskild kontrollmyndighet inrättas, som får tillgång till kabel över landsgränsen.
• Försvarets radioanstalt får endast tillgång till de signalbärare (en liten del av kabeln) som är relevanta för signalspaningen och som domstolen bestämmer
• Försvarets Radioanstalt ska ansöka om tillstånd till domstolen för all signalspaning, även regeringens inriktningar prövad därmed.
• FRA får endast bedriva signalspaning på beställning av regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten.
• I lagen tydliggörs att signalspaning inte får ske mot trafik med både avsändare och mottagare i Sverige.
• En parlamentarisk kommitté följer FRAs verksamhet fram till kontrollstationen, och utser ett integritetsskyddsombud för att i domstolen bevaka integriteten för personer i Sverige.
• Datainspektionen ska följa FRAs verksamhet ur ett integritetsperspektiv.
• Polisens och Säkerhetspolisens behov av underrättelser utreds i särskild ordning.
• Kontrollmyndigheten ska på begäran av enskild vara skyldig att undersöka om verksamhet enligt lagen avseende den enskilde har skett.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, fra, centerpartiet, politik, integritet, försvar, försvarsutskottet, riksdagen, regeringen
tisdag, september 29, 2009
Bra bloggbörjan för Centerkansliet på riksdagen!
Vi riksdagsledamöter för centerpartiet är ju en utmärkt brokig blandning av engagerade människor som starkt förankrade i centerpartiet vill påverka samhällsutvecklingen i grön och liberal och hållbar och öppen med mera riktning, och över hela landet inklusive storstad och landsbygd med goda förutsättningar för företagande osv..Puh!
Men vi har faktiskt en lika utmärkt hjälp av engagerade och mycket kompetenta medarbetare på vårt riksdagskansli, också med ett brinnande samhällsintresse och som säkert delar våra värderingar!
Dessa har nu laddat batterierna och startar en ny spännande blogg. Den har börjat lovande med flera intressanta inlägg.
Jag hoppas att den blir öppen och frispråkig med begränsningar endast i den eventuella granskningen av oss riksdagsledamöter. Vi är ju självfallet alltid på hugget, och jag utgår givetvis ifrån att denna riktiga och fullständigt kategoriskt enhetliga bild också kommer att prägla bloggen.
För att uppnå detta mitt syfte vill jag bara en än gång understryka perfektionismen hos vårt verkligt kvalificerade och mycket sympatiska riksdagskansli. Och läs gärna dess nya blogg!
Vadå lite orolig? Inte alls!
Men vi har faktiskt en lika utmärkt hjälp av engagerade och mycket kompetenta medarbetare på vårt riksdagskansli, också med ett brinnande samhällsintresse och som säkert delar våra värderingar!
Dessa har nu laddat batterierna och startar en ny spännande blogg. Den har börjat lovande med flera intressanta inlägg.
Jag hoppas att den blir öppen och frispråkig med begränsningar endast i den eventuella granskningen av oss riksdagsledamöter. Vi är ju självfallet alltid på hugget, och jag utgår givetvis ifrån att denna riktiga och fullständigt kategoriskt enhetliga bild också kommer att prägla bloggen.
För att uppnå detta mitt syfte vill jag bara en än gång understryka perfektionismen hos vårt verkligt kvalificerade och mycket sympatiska riksdagskansli. Och läs gärna dess nya blogg!
Vadå lite orolig? Inte alls!
söndag, september 27, 2009
Visst värnar regeringen ekomaten!
Sverige har ett av EUs och världens mest generösa stöd till det "ekologiska" jordbruket. (Jag har alltid svårt för att en odlingsform får ta patent på ett bregrepp, men visst är det smart!).
Ersättningarna utöver de som går till alla bönder är betydande och "eviga", dvs det handlar inte om omställningsstöd.
Kombinationen av marknadens merpris på 30-40 procent och av ekostöden fungerar och gör att lönsamheten i ekoproduktionen idag är generellt sett bättre än i det vanliga jordbruket. För 20 år sedan var situationen den omvända.
Det stora bekymret för det svenska jordbruket är att lönsamheten nu är dålig, och att den svenska livsmedelsproduktionen stadigt minskar sedan flera decennier. Det är självfallet ett misslyckande och oerhört trist.
Inom ramen för den minskningen har just ekoproduktionen på 20 år kanske 50-dubblats, från nästan ingenting till kanske 15 procent av åkerarealen, 10 procent av mjölken eller mer(?) men fortfarande mkt lite av nötkött och framförallt griskött.
Nu tar regeringen bort en tung kostandspålaga på jordbruket genom att handelsgödselskatten - den enda i världen vad jag vet - avskaffas. Det är utmärkt.
Jag noterara att Miljöpartiet och Svenska Naturskyddsföreningen och KRAVs VD alla är mycket kritiska till detta.
Liksom överraskande nog ATLs reporter Dan Birgerson...
Jag vet inte om alla dessa också stöder regeingens dubblering av CO2-skatten på traktordiesel, men det är väl troligt...Med sådana pålagor kommer det svenska jordbruket snabbt att rasa ytterligare, och hur det kan gagna miljön i Sverige att produktionen flyttar ut till länder med lägre miljö- och djurskyddskrav, det fattar jag inte.
Kanske Tina Ehn, Svante Axelsson eller Dan Birgerson kan förklara?
Nåväl, tänker regeringen inte längre på ekoodlingen, då?
Jomenvisst!
De nya miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet omfördelar pengar från dagens gårdsstöd till vadå? Jo, i hög grad till ekojordbruket.
Arealersättningen för spannmål höjs med 150 kr/ha till 1.450 kr/ha, en ny ersättning införs för certifierad ekologisk vall på 400 kr/ha och ersättningen till extensiv vallodling höjs med 200 kr/ha.
Totalt omfördelas 243 milj. kr till till framförallt ekojordbruket ifrån hela jordbruket, att jämföra med de drygt 300 mkr som handelsgödselskatten utgjorde.
Summering; en skattesänkning för det vanliga jordbruket och en höjning av ekostödet.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, eko, ekologisk odling, ekostöd, jordbruk, lrf
Ersättningarna utöver de som går till alla bönder är betydande och "eviga", dvs det handlar inte om omställningsstöd.
Kombinationen av marknadens merpris på 30-40 procent och av ekostöden fungerar och gör att lönsamheten i ekoproduktionen idag är generellt sett bättre än i det vanliga jordbruket. För 20 år sedan var situationen den omvända.
Det stora bekymret för det svenska jordbruket är att lönsamheten nu är dålig, och att den svenska livsmedelsproduktionen stadigt minskar sedan flera decennier. Det är självfallet ett misslyckande och oerhört trist.
Inom ramen för den minskningen har just ekoproduktionen på 20 år kanske 50-dubblats, från nästan ingenting till kanske 15 procent av åkerarealen, 10 procent av mjölken eller mer(?) men fortfarande mkt lite av nötkött och framförallt griskött.
Nu tar regeringen bort en tung kostandspålaga på jordbruket genom att handelsgödselskatten - den enda i världen vad jag vet - avskaffas. Det är utmärkt.
Jag noterara att Miljöpartiet och Svenska Naturskyddsföreningen och KRAVs VD alla är mycket kritiska till detta.
Liksom överraskande nog ATLs reporter Dan Birgerson...
Jag vet inte om alla dessa också stöder regeingens dubblering av CO2-skatten på traktordiesel, men det är väl troligt...Med sådana pålagor kommer det svenska jordbruket snabbt att rasa ytterligare, och hur det kan gagna miljön i Sverige att produktionen flyttar ut till länder med lägre miljö- och djurskyddskrav, det fattar jag inte.
Kanske Tina Ehn, Svante Axelsson eller Dan Birgerson kan förklara?
Nåväl, tänker regeringen inte längre på ekoodlingen, då?
Jomenvisst!
De nya miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet omfördelar pengar från dagens gårdsstöd till vadå? Jo, i hög grad till ekojordbruket.
Arealersättningen för spannmål höjs med 150 kr/ha till 1.450 kr/ha, en ny ersättning införs för certifierad ekologisk vall på 400 kr/ha och ersättningen till extensiv vallodling höjs med 200 kr/ha.
Totalt omfördelas 243 milj. kr till till framförallt ekojordbruket ifrån hela jordbruket, att jämföra med de drygt 300 mkr som handelsgödselskatten utgjorde.
Summering; en skattesänkning för det vanliga jordbruket och en höjning av ekostödet.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, eko, ekologisk odling, ekostöd, jordbruk, lrf
fredag, september 25, 2009
Givande hemvärnsseminarium i Linköping!
I onsdags förmiddag (23 september) ordnade Folk och Försvar tillsammans med centerpartiet ett välbesökt seminarium om Hemvärnets och de Nationella Skyddsstyrkornas framtida utveckling.
Centerpartiet och jag driver ju alltid på för att Sverige ska ha ett hemvärn över hela landet som ska skydda viktiga skyddsobjekt av både militär och civil art, med mera, och som också gör mycket viktiga insatser för samhälle och medborgare vid civila kriser och katastrofer.
Och vi är rätt tillfreds med Alliansens färska beslut om det framtida försvaret, som vässar Hemvärnets Nationella Skyddsstyrkor till hela 17.000 soldater av olika kön samt ca 22.000 totalt i hemvärnet. Hemvärnet ska bli vassare och kunna utföra mer uppgifter inom försvaret samtidigt som uppgiften att bistå samhället vid kriser och katastrofer ligger fast.
Moderator var som vanligt Folk och Försvars utmärkte generalsekreterare (är det rätt titel..?) Lars Ekeman, jag gjort en liten historisk" exposé" över Försvarets historik från Gustav Vasa med frälse rytteri, legosoldater och bondeuppbåd, och framåt. Via Indelningsverket och hemman och rotar och att hålla knektar så till värnplikten 1882, till landsstormen 1885 och till hemvärnets bildande 1940 den 29 maj!
Nästan 100.000 hemvärnssoldater inom ett halvår, 120.000 på 1980-talet och så 22.000 i framtiden (Idag knappt 30.000 varav endast ca 13.000 fullgör sina åtaganden.)
Jag betonde i vanlig ordning Hemvärnets stora betydelse för folkförsvaret och för en trygghet med sin närvaro över landet, och med sina hängivna hemvärnssoldater och sin mycket professionella organisation och ledning. Mitt pressuttalande efter seminariet, se nedan för det kom inte in i så mycket press alls..
Rikshemvärnschefen, brigadgeneral Roland Ekenberg, talade engagerat om de spännande utmaningar som hemvärnet nu ska möta, och en kunnig central dansk Hjemmevaernare gjorde ett intressant inlägg. Där är Hjemmevaernet en egen myndighet och stöder samhället med både militära och civila insatser. Mycket intressant! Och det danska Hjemmevaernet är mer än dubbelt så stort som det svenska,trots ett mindre land!
Min pressinfo:
Folk och Försvars och Centerpartiets seminarium i Linköping om Hemvärnets utveckling var mycket givande.
- Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna utvecklas till en allt viktigare del av det svenska försvaret, sade Centerpartiets försvarstalesman Staffan Danielsson.
Han slog fast att Hemvärnet ska finnas över hela landet, dess verksamhet ska breddas och dess medverkan vid civila kriser och katastrofer är av största vikt för samhället.
Hemvärnet spelar en viktig roll för försvarets folkförankring och för rekryteringen av frivilliga till det nya försvaret.
- Med tanke på hemvärnets utveckling mot nationella skyddsstyrkor behöver utrustning och materiel förbättras. Samarbetet med civila frivilligorganisationer kan också förbättras, och hemvärnets professionalitet och ledningsförmåga vid stora påfrestningar bör utnyttjas mer, sade Staffan Danielsson
Läs även andra bloggares åsikter om hemvärn, hemvärnet, nationella skyddstyrkor, försvar, försvaret, centerpartiet, politik, folk och försvar
Centerpartiet och jag driver ju alltid på för att Sverige ska ha ett hemvärn över hela landet som ska skydda viktiga skyddsobjekt av både militär och civil art, med mera, och som också gör mycket viktiga insatser för samhälle och medborgare vid civila kriser och katastrofer.
Och vi är rätt tillfreds med Alliansens färska beslut om det framtida försvaret, som vässar Hemvärnets Nationella Skyddsstyrkor till hela 17.000 soldater av olika kön samt ca 22.000 totalt i hemvärnet. Hemvärnet ska bli vassare och kunna utföra mer uppgifter inom försvaret samtidigt som uppgiften att bistå samhället vid kriser och katastrofer ligger fast.
Moderator var som vanligt Folk och Försvars utmärkte generalsekreterare (är det rätt titel..?) Lars Ekeman, jag gjort en liten historisk" exposé" över Försvarets historik från Gustav Vasa med frälse rytteri, legosoldater och bondeuppbåd, och framåt. Via Indelningsverket och hemman och rotar och att hålla knektar så till värnplikten 1882, till landsstormen 1885 och till hemvärnets bildande 1940 den 29 maj!
Nästan 100.000 hemvärnssoldater inom ett halvår, 120.000 på 1980-talet och så 22.000 i framtiden (Idag knappt 30.000 varav endast ca 13.000 fullgör sina åtaganden.)
Jag betonde i vanlig ordning Hemvärnets stora betydelse för folkförsvaret och för en trygghet med sin närvaro över landet, och med sina hängivna hemvärnssoldater och sin mycket professionella organisation och ledning. Mitt pressuttalande efter seminariet, se nedan för det kom inte in i så mycket press alls..
Rikshemvärnschefen, brigadgeneral Roland Ekenberg, talade engagerat om de spännande utmaningar som hemvärnet nu ska möta, och en kunnig central dansk Hjemmevaernare gjorde ett intressant inlägg. Där är Hjemmevaernet en egen myndighet och stöder samhället med både militära och civila insatser. Mycket intressant! Och det danska Hjemmevaernet är mer än dubbelt så stort som det svenska,trots ett mindre land!
Min pressinfo:
Folk och Försvars och Centerpartiets seminarium i Linköping om Hemvärnets utveckling var mycket givande.
- Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna utvecklas till en allt viktigare del av det svenska försvaret, sade Centerpartiets försvarstalesman Staffan Danielsson.
Han slog fast att Hemvärnet ska finnas över hela landet, dess verksamhet ska breddas och dess medverkan vid civila kriser och katastrofer är av största vikt för samhället.
Hemvärnet spelar en viktig roll för försvarets folkförankring och för rekryteringen av frivilliga till det nya försvaret.
- Med tanke på hemvärnets utveckling mot nationella skyddsstyrkor behöver utrustning och materiel förbättras. Samarbetet med civila frivilligorganisationer kan också förbättras, och hemvärnets professionalitet och ledningsförmåga vid stora påfrestningar bör utnyttjas mer, sade Staffan Danielsson
Läs även andra bloggares åsikter om hemvärn, hemvärnet, nationella skyddstyrkor, försvar, försvaret, centerpartiet, politik, folk och försvar
En intensiv vecka
Riksdagsåret har börjat intensivt, härligt.
Fast jag har misskött att blogga, ursäkta,
Lördagen 19 sept hade jag, Karin Granbom Ellison (FP) och Andreas Norlén (M)hakat på Cecilia Wigströns goda initiativ att riksdagens Dawit Isaak-nätverk skulle ordna manifestationer på olika håll i Sverige. Så Stora Torget i Linköping i strålande sol - trots ett så allvarligt budskap - hade ett apellmöte där 9 talare under en timme med stor kraft ställde samma krav; "Eritrea, frige Dawit Isaak"!. 6 riksdagskollegor från länet samt två landstingsråd, alla riksdagens partier representerade. Och så Dawits journalistkollega Hector Barajas från Östgöta Corren.
Och ni vet nog att den svensk-eritreanske journalisten sedan 8 (åtta) år sitter fängslad av Eritreas regim utan brott och utan rättegång. Han gav ut en fri tidning, det var hans "brott". Fruktansvärt, och säkert vidriga förhållanden i fängelserna (han har flyttats).
På söndag kväll fick vi del av statsbudgeten, som är en stark krisbudget. En bra mix av rejäla satningar på kommuner och landsting, utbildning och arbetsmarknadsinsatser, en rejäl företagarsatsning och en satsning på landsbygden med mera. Vi börjar se att de massiva insatserna för att få igång världens och Sveriges hjul igen börjar att ge resultat, botten är nådd och ett ljus börjar att ses i tunneln!
På måndag hade riksdagsledamöter från alliansen pressmöte i Linköping, Motala och Norrköping med hyggligt mediaintresse.
Thomas Östros lyckades hitta fel på det mesta, trots t ex mer pengar till kommunerna än han själv hade begärt...
Och mitt krav står fast, mer TV-tid för den alltid så positive Thomas..!
På onsdag ett mycket bra hemvärnsseminarium som jag återkommer om.
Idag har det varit försvarsutskott, där integritetsförstärkningarna vad gäller signalspaningen behandlades. (Ja, kära uthålliga kritiker, jag vet att staten alltfort bereder sig tillträde till kablar över landsgränsen för att kunna förebygga och möta allvarliga utländska hot mot landets och medborgarnas säkerhet). Jag återkommer och diskuterar den oro som har förts fram beträffande den signalspaning för att hänga med den tekniska utvecklingen.
Imorgon ska jag till Stjärnorp på andra sidan sjön Roxen, där centerpartiets landsbygdsnätverk i Linköping bjudit in mig, teleoperatörer och andra för att demonstrera hur bristfällig mobilteletäckningen är och kan vara. Och på eftermiddagen ska jag diskutera den svenska fredsinsatsen i Afghanistan med livaktiga pensionärer i Badstena! (förlåt, Vadstena!)
Läs även andra bloggares åsikter om dawit isaak, eritrea, alliansen, signalspaning,
Fast jag har misskött att blogga, ursäkta,
Lördagen 19 sept hade jag, Karin Granbom Ellison (FP) och Andreas Norlén (M)hakat på Cecilia Wigströns goda initiativ att riksdagens Dawit Isaak-nätverk skulle ordna manifestationer på olika håll i Sverige. Så Stora Torget i Linköping i strålande sol - trots ett så allvarligt budskap - hade ett apellmöte där 9 talare under en timme med stor kraft ställde samma krav; "Eritrea, frige Dawit Isaak"!. 6 riksdagskollegor från länet samt två landstingsråd, alla riksdagens partier representerade. Och så Dawits journalistkollega Hector Barajas från Östgöta Corren.
Och ni vet nog att den svensk-eritreanske journalisten sedan 8 (åtta) år sitter fängslad av Eritreas regim utan brott och utan rättegång. Han gav ut en fri tidning, det var hans "brott". Fruktansvärt, och säkert vidriga förhållanden i fängelserna (han har flyttats).
På söndag kväll fick vi del av statsbudgeten, som är en stark krisbudget. En bra mix av rejäla satningar på kommuner och landsting, utbildning och arbetsmarknadsinsatser, en rejäl företagarsatsning och en satsning på landsbygden med mera. Vi börjar se att de massiva insatserna för att få igång världens och Sveriges hjul igen börjar att ge resultat, botten är nådd och ett ljus börjar att ses i tunneln!
På måndag hade riksdagsledamöter från alliansen pressmöte i Linköping, Motala och Norrköping med hyggligt mediaintresse.
Thomas Östros lyckades hitta fel på det mesta, trots t ex mer pengar till kommunerna än han själv hade begärt...
Och mitt krav står fast, mer TV-tid för den alltid så positive Thomas..!
På onsdag ett mycket bra hemvärnsseminarium som jag återkommer om.
Idag har det varit försvarsutskott, där integritetsförstärkningarna vad gäller signalspaningen behandlades. (Ja, kära uthålliga kritiker, jag vet att staten alltfort bereder sig tillträde till kablar över landsgränsen för att kunna förebygga och möta allvarliga utländska hot mot landets och medborgarnas säkerhet). Jag återkommer och diskuterar den oro som har förts fram beträffande den signalspaning för att hänga med den tekniska utvecklingen.
Imorgon ska jag till Stjärnorp på andra sidan sjön Roxen, där centerpartiets landsbygdsnätverk i Linköping bjudit in mig, teleoperatörer och andra för att demonstrera hur bristfällig mobilteletäckningen är och kan vara. Och på eftermiddagen ska jag diskutera den svenska fredsinsatsen i Afghanistan med livaktiga pensionärer i Badstena! (förlåt, Vadstena!)
Läs även andra bloggares åsikter om dawit isaak, eritrea, alliansen, signalspaning,
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
