tisdag, januari 13, 2009

Bagdad Bob svarar Bloggen Bent...m fl

Sverige har för få människor som engagerar sig i samhällsutvecklingen genom de politiska partierna. Alla har väl synpunkter på hur samhället borde utvecklas i olika frågor, de allra flesta röstar vart fjärde år, men i arbetet med de konkreta besluten i fullmäktigeförsamlingar på olika nivåer är det alldeles för få som deltar som medlemmar eller förtroendevalda.

De allra flesta står på åskådarläktaren och buar, brukar jag säga, medan ett alltmer decimerat gäng på planen brottas med själva spelet och besluten.

Det finns inga perfekta partier som tycker som jag själv, givetvis. Därför är det alltid oftast ett rätt stort steg att lämna köksbords- eller kvällsdiskussionerna om det bättre samhället och ta steget in i något av de ofullkomliga partierna. Jag gjorde detta i 20-25-årsåldern, efter att ha insett att mina lösningar på stora och små problem inte nådde så långt. Jag går med och försöker påverka partiet där det ligger fel, och i övrigt understödja det där det ligger rätt, så ungefär var mitt stridsrop.

Jag valde centerpartiet som det ”minst dåliga” eller ”bästa” partiet utifrån mina värderingar och uppfattningar. Både partiet och jag själv har utvecklats under vårt numera långvariga förhållande, men vi har lyckats hålla ihop under många år och centerpartiets utveckling idag känns mycket dynamisk och spännande!

Det är roligt och glädjande med alla som engagerar sig i dagens moderna centerparti, och jag följer med intresse debatten på nätet och t ex engagemanget hos Erik och Björn enligt mitt förra inlägg.

Genom Högforsöverenskommelsen och alliansens bildande – där ju centerpartiet och Maud varit drivande – har vi nu en stark borgerlig regering i Sverige som genomför en rad nödvändiga reformer. Oppositionen kritiserar ju det mesta – som en opposition ofta gör – och vill att det mesta ska förbli vid det gamla socialdemokratiska. Men utan alliansens förändringar och satsningar på liberala reformer och på fler i arbete hade Sverige stått mycket svagare i den lågkonjunktur som nu slår till.

Nåväl, centerpartiet är alltså just nu där vi vill vara, ett regeringsbärande parti som tar ansvar för landet i både stora och små frågor, i både lätta och svåra frågor.

En svår fråga är Sveriges underrättelseinhämtning genom signalspaning. Den diskuterade jag i mitt förra inlägg, och där har partiet i hög grad kunnat påverka den nya lagen och står alltså bakom denna.

Tillståndsgivning och kontroll av verksamheten ska skärpas, och bl a har en signalspaningsnämnd tillsatts som ska besluta om tillstånd för de spaningsinriktningar som myndigheterna bedömer nödvändiga. Denna nämnd ersätts i höst av den nya försvarsunderrättelsedomstolen, med domare och experter.

Signalspaningsnämnden ska bestå av 7 ledamöter, varav 2 domare eller med domarbakgrund och i övrigt efter förslag från riksdagens partier. Centerpartiet ska föreslå en av ledamöterna, jag tillfrågades om uppdraget och tackade ja.

Gjorde centerpartiet fel när man i kraft av sin storlek fick representation i denna viktiga nämnd? Och gjorde jag fel som accepterade detta uppdrag?

Skulle centerpartiet nöjt sig med att ta ansvar för den nya signalspaningslagens utformning, men avstått från att ha inflytande över dess tillämpning i t ex signalspaningsnämnden? Och alltså istället överlåtit sin plats där till något annat parti.

Magnus Andersson verkar hellre se att andra än centerpartister ska ha inflytande över tillståndsprövningen, och Björn Pedersen och Erik Hultin instämmer och föredrar moderater istället.

Mitt resonemang är precis tvärtom, faktiskt. Har nu det statsbärande centerpartiet – jo, faktiskt – i hög grad påverkat och beslutat om signalspaningen och dess regelverk med prövande och kontrollerade organ, då är det väl i rimlighetens namn också vårt ansvar att i förhållande till vår storlek vara med och påverka och ha insyn i hur t ex den nya signalspaningsnämnden ska verka och vilka beslut den ska ta.

Visst skulle väl partiet kunna överlåta åt andra att vara med och ta ansvar för de beslut som vi varit med och fattat, men det är ärligt talat inte i linje med min syn på politik och ansvarstagande!

Jag går in i detta känsliga uppdrag med stort allvar, och jag tror att det tillför både mig och partiet djupare insikter och erfarenheter om hur signalspaningen i de nya noga reglerade formerna kommer att fungera och tillämpas. Det kan säkert komma att påverkan min egen uppfattning om hur den nya lagen ska utvärderas vid den kontrollstation om några år som vi lyckades få igenom.

Jag tror väl att kritiken mot att jag accepterat detta temporära uppdrag bottnar i en kritik mot den nya lagen i sig, och att centerpartiet står bakom den. Detta diskuterade jag också i mitt förra blogginlägg, och det är en sak.

Men införs en ny lag och centerpartiet har möjlighet att vara med och påverka i tillståndsgivande och kontrollerande organ, nog sjutton ska vi ta det ansvaret och inte överlåta det åt andra!

Etiketter: , , , , , ,

7 kommentarer:

mikael sa...

Staffan,
All heder åt dig, jag förutsätter att du går in i denna sammanslutning med stort allvar och med en verklig ambition att försöka försvara de medborgerliga rättigheter och grundläggande värderingar som verkar väga allt lättare i riksdagskorridorerna.

Ingen ifrågasätter dina motiv eller din politiska integritet. Däremot finns det all anledning i världen att ifrågasätta motiven bakom att erbjuda den enda tyngre centerpartisten som vågar ha en åsikt i frågan en stol i det hemliga rummet. Ett skolexempel i hur man tystar någon.

Hur i hela friden skall du kunna försvara demokratin, integriteten och den personliga friheten mot FRAs tjänstemän i sällskap med sådan som Eberstein? Hur ska du kunna dra i nödbromsen under den sekretess som kommer att gälla? Hur skall du kunna opinionsbilda och driva en kritisk granskning av spionerna på FRA om du sitter bakbunden i signalspaningsnämnden? Visst, vi kan läsa dina reserveringar i protokollet om 70 år när sekretessen mildrats.

Jag är ledsen att säga det men du gick i fällan, partistrategerna vann och den sista centerpartistiska fritänkaren får munkavel.

Mvh

Mikael

Fredrik sa...

Staffan, rekommenderar läsning av Per Agermans analys av FRA-promemorian. Var det verkligen det här ni sa ja till i fjol? Den här frågan är absolut inte avgjord.

Fredrik II sa...

För min del gjorde jag precis tvärtom. Ung och blåögd gick jag med i politiska ungdomsförbund för att påverka och förändra världen.

Med åren kom insikten och numer finns det inte en chans i helvete att jag skulle verka politiskt i ett av våra traditionella gammelpartier. Vars enda syfte är att skaffa mandat att göra som man vill i fyra år.

Vilket den här regeringens kärlek till fascism tydligt visat.

FRA-lagen är repressiv. Punkt.

Marcus sa...

Jag respekterar att du vill ta ansvar.

Däremot tror jag du frivilligt satt på dig munkavlen och att det i förlängningen kommer visa sig vara en dödens position.

Att ge dig den positionen innebär att du å ena sidan kommer omfattas av domstolens sekretess, å andra sidan få klä skott för alla eventuella misstag som görs.

Grattis.

Anonym sa...

http://www.blogged.com/

Staffan Danielsson sa...

Några svar!
Centerpartiet har varit med i processen för att noga reglera den fortsatta underrättelseinhämtningen genom signalspaning, och vi står bakom bl a att en ny signalspaningsnämnd ska pröva myndigheternas ansökningar.
Att jag en tid tillsammans med andra har ansvar för att fatta de besluten innebär självfallet sekretess i de enskilda ärendena, men det ändrar ju inget i min frihet att utveckla mina och centerpartiets uppfattning i vart vi vill driva dessa frågor.

Jag har läst Agermans analys, som jag tycker är rätt saklig och balanserad utifrån ett kritiskt perspektiv. Vi har förstärkt integriteten på en rad sätt, men vi får följa de nya regelverken och utvärdera dem vid kontrollstationen om några år.

Och Fredrick 2, jag är glad för alla som vill påverka samhållsutvecklingen i något demokratiskt parti, det finns trögheter och mycket att förbättra i dessa och man kan tröttna, självfallet.
Men håll isär vår svenska demokrati och våra demokratiska partier, med de andra samhällsssystem med diktaturer av olika slag som funnits och finns.

Fredrik II sa...

Eftersom du verkar ha missat det - intresset att verka inom politiska partier blir allt mindre för varje år som går. Föraktet för politiker, heltidspolitiker i synnerhet, ökar än mer.

Den utveckling den här regeringen styr landet vad gäller demokrati, frihet och mänskliga rättigheter är mycket tydlig. Det blir allt mindre av traditionell svensk frihet och allt mer av "andra samhällsssystem med diktaturer av olika slag som funnits och finns".