Om försvar, försvarsberedning och militära samarbeten!

Så har då äntligen den försvarsberedning tillsatts, som Centerpartiet länge efterlyst.

Direktiven är kortfattade, men ger utrymme för att beredningen - om intresse finns - kan analysera också Sveriges militära samarbeten. Centerpartiet anser ju att det vore mycket naturligt att göra så eftersom omvärlden har förändrats i så hög grad de senaste decennierna, och vi kommer självfallet att driva den frågan i beredningen. Visst kan M och S (m. ev fl.) gå emot detta, men ärligt talat ser jag inte argumenten för det. Hur Sveriges militära samarbeten har utvecklats, hur de fungerar och hur de bör utvecklas eller ej och hur det påverkar vår försvarsförmåga och försvarsbudgetens effektiva utnyttjande är mycket relevant att få analyserat och belyst och sedan diskuterat så brett som möjligt. Alternativet, att sticka huvudet i sanden och avstå från alla sådana analyser, känns mycket passivt.

Det förs också redan en intensiv debatt om försvarsbudgetens storlek efter år 2015, med anledning av ÖBs larmsignalser. Först omvärldsanalys och analys av konsekvenserna om nuvarande försvarsbudget bibehålls, har jag sagt. Men jag har heller inte uteslutit att försvarsbudgeten kan behöva höjas, behoven är stora och Sverige har halkat efter de nordiska länderna.

Alla partier uttalar sig positivt om ett ökat samarbete med de nordiska länderna på försvarsområdet. Det är bra. Och det är alldeles uppenbart att vår försvarsbudget kan utnyttjas allra effektivast ju närmare vi vill och vågar att samarbeta med andra västliga demokratier, och särskilt med våra grannländer. Och visst torde det bli kostsammare och kräva mer ju mer allena vi står.

Faktum är också att det som begränsar möjligheterna till att utveckla det nordiska samarbetet är just att länderna skiljer sig åt vad gäller sina militära samarbeten.

Sverige är ett stort land i Norden, men rätt litet i många andra jämförelser. Att vara militärt alliansfri innebär krav på att ha alla relevanta militära förmågor och och ett försvar som är "tillräckligt stort". Mycket talar för att detta torde kräva en större försvarsbudget än idag.

Men skulle inte ett ev Natomedlemskap också kräva en större försvarsbudget, det räcker väl inte med att budgetpengarna kan utnyttjas effektivare? Tja. det här vore intressant att få analyserat. Visserligen har Nato ett riktvärde på 2,0 procent av BNP till försvaret jämfört med Sveriges ca 1,2 %. Men många Natoländer ligger beständigt lägre, t ex Tyskland på 1,3 %.

Jag har också sagt att skillnaden för Sverige mellan att vara det mest aktiva landet i Natos partnerskap för fred eller att bli medlem inte längre är så dramatisk. Vi omfattas redan av EUs två solidaritetsparagrafer som rätt mycket påminner om Natos § 5, och vi har ensidigt utsträckt vårt åtagande även till Norge och till Island.

Vi får se hur modig och verklighetsinriktad den kommande försvarsberedningen kommer att bli, med analyser enligt ovan som självklart ska relateras till värdet av vår militära alliansfrihet i olika avseenden.

Uppenbart är att den kommer att bli väsentligt större än de hittillsvarande, som bestått av 7 politiker, en från varje riksdagsparti. Ibland har partiet med ordförandeposten haft en extra, dvs 8. Därtill en del sakkunniga från olika myndigheter och departement.

Nu blir det nästan ett tre fjärdedels försvarsutskott som ska tillsättas, eftersom de två stora partierna vardera ska ha 2 extra ledamöter, vilket ger totalt 12 stycken. Tydligen har denna princip - som inte gällde under 1900-talet vad jag vet - etablerats på senare tid, i t ex den stora socialförsäkringsutredningen.

Jag hoppas att den nya beredningen ska arbeta väl och med stor öppenhet, och förhoppningsvis komma fram till en bred samsyn i omvärlds- och andra analyser.

Jag gratulerar försvarsutskottets vice ordförande Cecilia Widegren till  utmaningen och förtroendet att leda beredningen, vilket känns bra då hon har goda förutsättningar för detta! Det åvilar dock ett betydande ansvar hos varje ledamot i beredningen!

Läs även andra bloggares åsikter om http://bloggar.se/om/f%F6rsvar" rel="tag">försvar, http://bloggar.se/om/nato" rel="tag">nato, http://bloggar.se/om/f%F6rsvarsberedning" rel="tag">försvarsberedning

FP ute och cyklar om kadmium/gödselskatt

Så här sa Jan Björklund igår: "En av de viktigare orsakerna är övergödningen i jordbruket, där konstgödsel används på åkrarna. Med nederbörd och genom bäckar och åar så förs dessa kemikalier, bland annat kadmium, ut i Östersjön på många platser i vårt land".

Och därför - för att rädda Östersjön - vill FP återinföra en skatt på kadmium i handelsgödsel. Om detta har Björklund också skrivit en populistisk DN debattartikel.

Ack, ja.

Låt mig ge FP lite faktaupplysningar:

1. Svenskt livsmedelsproduktion har på 25 år minskat med nära en tredjedel, och importen från länder som läcker mer till Östersjön ökar. Nya pålagor på svenskt jordbruk, som inte finns i andra länder, driver på utflyttningen och därigenom läckaget till Östersjön.

2. Det är inte konstgödsel som läcker utan det är viktigare att hantera de många ton stallgödsel per hektar som sprids ut, samt de kvävefixerande grödor som laddar upp mycket kväve i jordarna.

3. Det finns  bl a kadmium i både konstgödsel och stallgödsel. Sverige använder redan konstgödsel som innehåller mindre kadmium än vad gränsvärdena stadgar och vad andra länders jordbruk använder.

4. Genom att Sverige köper in dyrare fosforgödsel så återstår till många andra länder fosfor med högre innehåll av kadmium.

Att påstå att fosforgödseln genom bäckar och åar förs ut i Östersjön är starkt demagogiskt. Och att tro och påstå att en skatt på kadmium skulle förhindra det som knappt föranleder något läckage är att vilseleda medborgarna. Däremot försämras det svenska jordbrukets konkurrenskraft med nya unika skatter och bidrar till att importen ökar från länder vars jordbruk läcker mer. Trist att FP tar efter de rödgröna i denna contraproduktiva skattehöjningstävlan.

"Monster"kyckling,elbilsrace,matupphandling,grilltävling

Almedalen är omväxlande och intressant.

Djurens rätt ordnade en debatt om kycklinguppfödning utifrån en kritisk bok. Debatten modererades väl av förbundsordföranden. Jag uttryckte respekt för rätten att driva sin uppfattning, givet att det sker inom demokratins gränser. Respekt för att välja och uppmana till att vara eller bli vegetarian eller för att vilka minska köttkonsumtionen i Sverige eller världen.

De allra flesta är dock allätare, som människan ju varit i alla tider. När man köper kyckling bör man välja svensk fågel, som har det bättre än i andra länder och där näringen aktivt driver på för bättre djurhälsa.

Lågprisimporten från Thailand och Brasilien m fl länder via Danmark och några andra länder tar mark på den svenska produktionens bekostnad, vilket inte är bra. Här behövs konsumentupplysning och information, särskilt till restaurangbranschen.

Det är viktigt att även kunna erbjuda långsamväxande kycklingar, vilket idag inte ens ekokycklingen är.

Igår deltog jag i ett elbils"race" till Stava gård utanför Visby, vi körde tysta elbilar på tid och med ett körprov. Jag gjorde några missar och torde komma i mittfältet (?) vid kvällens resultatpresentation. Roland Utbult (KD) torde ligga bra till att vinna.

Jag diskuterade klimathotets följder för försvars och säkerhet med bl a Peter Rådberg (MP) och representanter för bl a Saab under ledning av Göran Rosenberg. Intressant, men svårt.

Sedan deltog jag i två intressanta debatter om kommunal matupphandling och om svensk mat contra ekomat.

I den första deltog också Matilda Ernkrans (S), ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, Mikael Karlsson, SNF och Anders Wijkman, nu utredare av offentlig upphandling. Jag kritiserade S och SNF för att ha huvudfokus på det ekologiska jordbruket, medan man inte ser eller uppmäksammar det miljövänliga jordbruk som står för 95 procent av livsmedelsproduktionen i Sverige och som tappar nära en tredjedel av sin produktion de  senaste 25 åren.

I den andra hade "Skafferiet" från Berns i Stockholm, som diskutera kring gastronomi och mat på ett spännande sätt, ordnat en grilltävling och debatt på Burmeister i visby med mig och Matilda Ernkrans. Jag kritiserade socialdemokraternas förslag att riksdagen ska fatta beslut om att ekoproduktionen och den kommunala ekomatsupphandlingen ska fördubblas till 30 procent.

Vi fick välja vad vi ville grilla, och valde båda gotländskt lamm, jag grillade också svensk fläskfilé och nötkött. Importkött fick vika, liksom ekoalternativet.

Vi hade båda stor bävan och respekt för uppdraget, som sedan bedömdes av en jury med bl a köksmästaren på Berns, från svenskt Kött mm. De var vänliga i sin bedömning och gav oss betyget 3-4 på en femgradig skala. Tack vare min chansning på riklig grilloljning fick jag ett litet försteg.

Mer pengar till försvaret?

Efter att ÖB ställt flera miljarder i ökade försvarsanslag mot att avveckla armén eller flygvapnet (lite tillspetsat) tillfrågades jag och andra alliansföreträdare om vår syn på detta.

Folkpartiet, som i flera år talat om höjda anslag men som sedan ställt upp på alliansens gemensamma budget, vill också nu höja försvarsbudgeten på 3-5 miljarder..! KD öppnade också för en höjning, vilket inte heller jag uteslöt, bl a i en intervju i Rapport.

Jag hänvisade till att jag sedan lång tid uttryckt oro för att Sveriges försvarskostnader i procent av BNP på 25 år sjunkit från 2,5 % till 1,2 %, från att ha legat i nordisk tätposition till bottenplats. Sverige bör som ett stort nordisk land ta sitt ansvar för fred och säkerhet i regionen och det gör att jag kan se skäl för att höja vår försvarsbudget. Ovanpå detta kommer så ÖBs bedömningar.

Samtidigt har ju jag och Centerpartiet också arbetat för att försvarsberedningen - med representanter för riksdagens partier - ska börja arbeta med erforderliga omvärldsanalyser inför kommande försvarsbeslut. I det arbetet, och i regeringens kommande proposition ska givetvis också ÖBs bedömningar, samt möjligheterna till effektiviseringar och besparingar och deras effekter, ingå. Först sedan den samlade bilden står klar går det att ta slutlig ställning till försvarsbudgetens storlek, även om mycket talar för behovet av en förstärkning.

En viktig analys som jag hoppas att försvarsberedningen kommer att göra handlar om Sveriges militära samarbeten med länderna i norden, med EU och med Nato. Det är uppenbart att försvarsbudgeten kan användas effektivare ju närmare vi vill och vågar samarbeta med andra västliga demokartier och framförallt med de nordiska länderna. Här sätter ländernas olika militära samarbeten gränser och det är viktigt att analysera var dessa går och hur Sveriges militära samarbeten bör utvecklas, eller ej.

MP vill kraftigt sänka matproduktionen i en värld med svält

Almedalen dag 1 - för min del - var intressant. Jag debatterade försvarets folkförankring, som ju är grundläggande och viktig. Samt växtförädling med hjälp av genteknik, eller ej. Professor Olof Olsson försvared med hetta vikten av att även Europa kan forska och använda växtsorter som tagits fram med hjäl av gentekniken, medan miljöpartiets Carl Schlyter argumenterade för vikten av att inte göra det utan bekämpa tekniken med politiska beslut, GMO-fria zoner osv.

Jag hänvisade till den första "Gröna revolutionen" på 1800-talet, då sverige svalt och en stor del av befolkningen tvingades utvandra till Amerika. Då var det ny teknik i jordbruket som ökade matproduktionen genom växtföljder, växtförädling och användning av växtnäringstillförsel genom handelsgödsel.

Den andra gröna revolutionen kom på 1960-talet då växtförädlaren Norman Borlaug tog fram nya högavkastande spannmålssorter mm.

Miljöpartiet vill ju se ett jordbruk som är till 100 procent "ekologiskt" och där alltså all användning av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel inte tillåts. Man är sannolikt även negativ till Borlaugs högre avkastande sorter.

Samtidigt som 900 miljoner människor svälter och de två nya miljarderna människorna till 2050 kräver att produktionen ökas med 70 procent vill alltså MP att Sverige och EU - och övriga kontinenter - ska minska sin matproduktion rejält samtidigt som matpriset höjs med 30 till 60 procent. Svälten i världen skulle öka och svensk livsmedelsproduktion och -industri skulle fortsätta att flytta ut från landet.

MPs politik är enligt min uppfattning helt orealistisk och farlig. Visst ska handelsgödsel och bekämpningsmedel användas resurseffektivt och försiktigt, men att helt avstå från dem och istället använda mer kvävefixerande grödor och stallgödsel, som ökar risken för växtnäringsläckage liksom mer jordbearbetning vilket också kräver mer dieselåtgång.

Ekoproduktionen är en viktig nisch för dem som har råd och motivation för att efterfråga det.

Ovanpå detta vill alltså många i EU förbjuda även gentekniken i växtförädlingen, trots att nord- och sydamerika samt asien m fl kontinenter redan använder den i betydande grad och trots att EUs livsmedelssäkerhetsmyndighet anser tekniken säker.

Vem ska man lita på, frågade jag, bedömningen på andra kontinenter och EUs ansvariga myndighet, eller på Miljöpartiet och Greenpeace?

Följ Staffan Danielsson i Almedalen!

Dags för Almedalen.. Jag inser att min rubrik inte är någon kioskvältare men vill i alla fall ge en bild av Almedalen för en östgötsk riksdagsledamot i mogen ålder..

Jag har varit på Almedalsveckan  ca 3-4 gånger förut, och haft ett gott utbyte av den. Blandningen av sommar och Visby med otaliga intressanta debatter och möten med männískor man annars mera läser om än träffar eller helt nya kontakter är rätt oemotståndlig för en samhällsengagerad person.

Jag deltar i fler sammanhang än tidigare och har därtill en del bra möten inbokade. Och ska därutöver givetvis försöka att pricka in andra intressanta debatter.

På måndag 14.00 diskuterar jag gentekniken i jordbruket med bl a Carl Schlyter (MP).

16.45, på försvarspolitisk arena, diskuteras försvarets folkförankring med Henrik Landerholm, Anna Ekström och Jan Salestrand.

Tisdag arrangerar Djurens rätt en dískussion om "Monsterkycklingar"... De presenterar/återanvänder en rapport om kycklinguppfödning som säkert är alarmerande. Deras inriktning är rätt "vegetarisk", som bekant. Ett antal riksdagsledamöter deltar. Diskussionen gäller Sverige, inte den växande import som väller in från länder där kycklingarna har det sämre...

Onsdag 4 juli kl 09.00 ordnar Gröna bilister ett "elbilsrally" vid hamnen, jag ska göra vad jag kan..

11.45 leder Göran Rosenberg ett samtal om klimatfrågans försvars- och säkerhetspolitiska konsekvenser vid försvarspolitisk arena.

13.00 handlar det om hållbar livsmedelsupphandling i offentlig sektor, något som ju engagerar mig. Debatt med Miljö- och jordbruksutskottets ordförande, Mikael Karlsson SNF och Anders Wijkman.

17.00 står "slaget om ekomaten" på Strandgatan 9, där Matilda Enkrans, ordf i miljö- och jordbruksutskottet och jag grillar och diskuterar vilken mat man ska köpa...

Torsdag kl 10.15 diskuterar Jonas Sjöstedt, Maria Ferm och flera andra riksdagsledamöter om "Ockuperade tomater", om Västsaharas jordbruks- och fiskeprodukter som kan säljas som marockanskt. Emmaus och Afrikagrupperna arrangerar.

Fredag, min sista dag i Almedalen, diskuterar jag och CUFs ordförande Hanna Wagenius försvars- och säkerhetspolitik på försvarspolitisk arena, under säkert utmärkt moderation av Annika Nordgren Christensen, Newsmill.

Omskärelse,ålderstest - det rör på sig

Jag driver ju ibland frågor som jag menar bör förändras, även om de går emot den rådande "konsensuslinjen".

Jag skrev en debattartikel på DN-debatt för några månader sedan om att Sverige borde ålderstesta ensamkommande flyktingbarn/flyktingungdomar. En del reaktioner utmålade mig som mörkerman, men som väl var kom det även andra.

Socialstyrelsen har nu presenterat riktlinjer för ålderstest, och bl a rekommenderat att "Medicinska åldersbedömningar som rutin bör inledas med en läkarundersökning och kompletteras med röntgenundersökningar av handskelett och tänder". Det är bra och ansluter till hur andra nordiska länder arbetar.

Jag är lite oklar över vad anvisningarna innebär i sin helhet, det får den fortsatta debatten utvisa. Jag blir lite betänksam när målet med de nya anvisningarna är "att minska risken för att barn felaktigt bedöms vara över 18 år."

Visst är det viktigt men min ingång var ju snarast den motsatta, att undersökningar i andra nordiska länder och en del bedömningar från svensk praxis snarare indikerade att en hel del vuxna klart över 18 år ansöker om och accepteras som barn under 18.

..........

Jag har också motionerat och interpellerat om att föräldrare "inte äger sina barns kroppar", att endast den myndige mannen bör kunna besluta om han vill ta bort förhuden från sitt könsorgan, och att det inte är rimligt att föräldrarna för barnets räkning ska kunna fatta sådana oåterkalleliga beslut.

En tysk domstol har nu dömt i samma riktning. Domen kan mycket väl ändras i högre instans, kan jag tänka mig, men det är bra att frågan diskuteras.

Som liberal tycker jag att det är naturligt att värna individens integritet och rätt att själv bestämma över sin kropp. Andra kommer till helt motsatta slutsatser, t ex integrationsminister Ullenhag och frihetssmedjans Torbjörn Jerlerup. Jag tycker att Jerlerups argumentation är ohållbar.

Per Pettersson från samma smedja resonerar mer balanserat, och Markus Kylberg är ännu tydligare.
Jag finns i häradet mellan dem.

Batalj med Strilaren 2!

Jag uppskattar och har stor respekt för min kollega Allan Widman (FP), som jag kamperat med sedan 2006 i försvarsutskott och - beredning.

Allan är reservofficer med ett stort kontaktnät och besitter djupa försvarskunskaper, både i helikopter- och markperspektivet. Han formulerar sig träffsäkert och är en av de ledande i svensk försvarspolitik och -debatt. Han och Folkpartiet är starkt engagerade i försvarsfrågorna utifrån mycket tydliga ståndpunkter.

Allan har förtjänstfullt drivit t ex veteranfrågorna och har också givits förtroendet att utreda dem vilket han skött utmärkt vilket givit den veteranpolitik Sverige har idag, väsentligt bättre än tidigare.

Ibland sticker både Folkpartiet och Allan ut i frågorna, och vill mer. Natomedlemskap är det kanske tydligaste exemplet.

Jag har några gånger riktat kritik mot vad man driver och hur man driver det.

Självfallet får man tåla mothugg, och jag är alls ingen perfekt varken människa eller försvarspolitiker. Nu slår bloggaren Strilaren 2 (alter ego för Allan Widman)  tillbaka och granskar mina egna ansedda tillkortakommanden.

Vad gäller Helikopter 14 och Visbykorvetterna har vi olika syn, Allan hade velat avbryta utvecklingen av båda "för många år sedan", jag ser inte hur vi kunnat slänga så mycket investerade pengar i sjön genom att inte fullfölja. Och jag instämmer i att både Gripen- och Visbysystemen måste ha en tillräcklig beväpning.

Vad gäller att försvarets"svarta hål" från 2015 kan kräva en viss höjning av försvarsbudgeten är det förvisso sant att varken jag eller mitt parti krävt något sådant i nu-läget. Jag har dock länge tydligt uttalat att detta kan komma att behövas och att det finns argument för det. Vi får se när omvärlds- och andra analyser har gjorts inför nästa försvarsbeslut.

FP, V och MP är JAS Gripenkritiska

Folkpartiet har en stark profil och vill mycket i försvarspolitiken, även om det ibland kan gå i kors.

FPs Allan Widman anser uppenbarligen att den aviserade regeringspropositionen om uppgradering av JAS Gripen endast motiveras "av industripolitiska skäl".

Det är ett felaktigt påstående. Överbefälhavarens och försvarsmaktens bedömning är att Sveriges försvarsförmåga kräver ett starkt flygvapen, att det bygger på JAS Gripen-systemet och det behöver uppgraderas. Jag delar den bedömningen.

Givet detta, att JAS Gripen ska uppgraderas, får det naturligtvis ske på ett resurseffektivt sätt genom dialog mellan berörda parter inklusive Saab och efter sedvanligt offertförfarande.

Jag intervjuas av SvD om detta, FP uttrycker sig provokativt om JAS.

Försvarsbudgeten efter 2015...

Svenska Dagbladet hade igår fått tillgång till ett arbetspapper i regeringskansliet om att utreda besparingar inom försvaret.

Den kände försvarsbloggaren Wiseman är som vanligt snabb med att kommentera.

Dagens eko rapporterade igår.

För Centerpartiets del har vi hårt drivit på för att försvarsberedningen - med förankring i riksdagens partier - ska tillsättas för omvärldsanalys och dialog inför nästa försvarsbeslut år 2014. Försvarets ramar, och Jas Gripens uppgradering är givna frågor att diskutera, även om regeringens kommande proposition om Gripen sannolikt bereds separat. Underlag från försvaret, försvarsdepartementet och regeringskansliet ingår självfallet i beredningens arbete

Vår uppfattning är att det behövs en uppgradering av JAS Gripen för att den ska kunna matcha andra länders flygvapen. Här är Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet mer tveksamma eller helt negativa.

Att bereda olika handlingsalternativ för att få en försvarsbudget i balans efter 2015 är naturligtvis inte fel. Och att det tas fram arbetspapper inom berörda departement är det heller ingen dramatik i. De går ju i vanlig ordning till "samordningen" för beslut.

Jag sa i ekot att det verkligen inte finns något stort utrymme för att lägga ned ytterligare förband. Och visst kan beredningsunderlaget utgå ifrån förutsättningen oförandrade försvarsramar men i den slutliga avvägningen mellan besparingar och ev resurstillskott har jag tidigare hävdat att även en viss ramökning kan bli aktuell.

Visserligen skär länder i vår omvärld, frånsett Ryssland.., ner sina försvarsbudgetar men Sveriges försvarskostnader i procent av BNP har på 25 år sjunkit från 2,5 procent till 1,2 procent. Och från att ha legat högst i Norden till att idag ligga lägst.

Hur ska då besparingar inom försvaret beredas. Här bör regeringen tänka till. Riksrevisionen har starkt kritiserat den s.k "genomförandegruppens" arbete. Jag anser det viktigt att försvarsmaktens synpunkter väger tungt, och att försvarsmakten på lämpligt sätt involveras i beredningsarbetet.

S frågar Lena Ek om min matupphandlingsartikel.

Jag har ju ett stort engagemang för att svensk livsmedelsproduktion ska växa. Jag lider när den under 25 år har backat med ca en tredjedel och importen av mat istället ökat från 25 procent av konsumtionen till snart 50 procent. Visserligen har under samma tid det ekologiska jordbruket ökat från 0,2 procent av produktionen till nu 4-5 procent, men den ökningen är ju liten i förhållande till en väldiga importökningen.

Jag har stor respekt för ekojordbruket som ett gott miljöalternativ, men jag menar att även det svenska jordbruk som står för 95 procent av produktionen är ett bra miljöalternativ. Däremot importmat kommer långt efter eftersom där miljöhänsyn och djurskydd är lite lägre och eftersom importmat inte bidrar till några av de svenska miljömålen, t ex biologisk mångfald, hävda betesmarkerna eller sluta kretsloppen.

Jag har märkt under min tid i Miljö- och jordbruksutskottet att det är ett stort fokus på att öka ekoproduktionen, medan det faktum att jordbruket i sin helhet "flyttar ut" inte ägnas några djupare analyser.

Min slutsats är att om inte huvudfokus ändras till hur det vanliga miljövänliga jordbruket ska kunna konkurrera bättre med importmaten så kommer importökningen bara att fortsätta. Självfallet ska den viktiga ekonischen ha fortsatt stöd efter sina miljöfördelar men vi måste förstå att det är tufft för barnfamiljer och även kanske kommuner att övergå stort till eko när merpriset är ca 30-60 procent, högre ju större andel ekomaten står för.

För att få uppmärksamhet kring detta har jag tvingats att höja tonläget och ta till rätt drastiska formuleringar, vilket jag skrivit mycket om här på bloggen, här och här och här och här och här.

Nu senast har jag skrivit en debattartikel med kritik mot Socialdemokraterna som vill fördubbla ekoekoarealen och andelen ekomat i offentlig sektor till 30 procent. Jag har sagt att man nästan överträffar Miljöpartiet i en flumradikal jordbrukspolitik. (MPs vision är ju 100 procent eko och kraftigt ökade stöd till ekoproduktionen).

Problemet med MPs vision är utöver att produktionen sjunker med kanske 40 procent (i en värld där det behövs en fördubbling till år 2060) och att maten blir 30-60 procent dyrare är att samtidigt som eko ökar så kommer importen att fortsätta att vinna terräng på det dominerande miljövänliga svenska jordbrukets bekostnad, vilket försämrar miljö- och djurskydd samt hotar våra svenska miljömål.

Svenska Livsmedelsarbetareförbundet ser sina jobb försvinna utomlands och är starkt kritiska till socialdemokraternas ensidiga ekofokus.

Matilda Ernkrans (S) är ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott och ställde i riksdagens frågestund igår en fråga till Lena Ek om hon delade min uppfattning att "mer ekologiskt är flum", som hon formulerade det. Miljöministern blev möjligen överraskad men svarade bra, som ju även jag anser, att både ekonischen och det vanliga miljövänliga jordbruket har sina givna roller.

Det som bekymrar mig är att S tydligen inte uppfattat kärnan i min kritik, att för att kunna stå emot importmaten och ta tillbaka marknadsandelar så måste huvudfokus flyttas till det vanliga miljövänliga jordbruket. När S trots begynnande svårigheter att avsätta en del ekoprodukter vill fördubbla ambitionerna behåller man sitt huvudfokus på eko samt riskerar att prispressande överskott kan uppstå som i så fall hårt kan drabba dagens ekolantbruk, samtidigt som jordbruket i sin helhet minskar och livsmedelsindustrin fortsätter att flytta ut.

Rysk general driver Finland till Nato, eller tvärtom?

Generalstabschefen i Rysslands försvarsmakt, Nikolaj Makarov, besöker Finland och Sverige.

I Finland uttryckte han sig mycket rakt på sak i en lite Kalla Kriget liknande retorik. Några länkar här och här och här och här.

Ryssland ska alltså kunna förlägga stora militärförband nära Finlands och de baltiska staternas gränser och hålla omfattande militära övningar. Men inte Finland, "vem förbereder sig Finland att strida mot", frågar sig general Makarov.

Motfrågan är given, "vem förbereder sig Ryssland för att strida mot"?

Jag tycker att Makarovs och därmed ryska försvarsmaktens uttalanden är anmärkningsvärda. Vi får se vad han säger när han besöker Sverige.

Kommer hans uttalanden att få åsyftad effekt, att Finland avlägsnar sig från samarbete med Nato och istället närmar sig samarbete med Ryssland...

Eller blir hans uttalanden contraproduktiva...

Nog behöver Sverige analysera sina militära allianser, vilket Centerpartiet vill. Få se var regeringen - och S - landar.

Tillagt: Även SvD kommenterar.

Är "papperslösa" illegala? Rätt till sjukvård?

Ekots skicklige Tomas Ramberg pressade i lördagsintervjun den 2 juni migrationsminister Tobias Billström om regeringens överenskommelse med Miljöpartiet angående de "papperslösas" rätt till sjukvård. Även för mig var det en överraskning att överenskommelsen gäller endast för "vissa grupper".

Widar Andersson i socialdemokratiska Folkbladet talar ofta klarspråk, t ex i denna purfärska ledare angående dem utan några pass eller identitetshandlingar eller uppehållstillstånd men som ändå uppehåller sig i Sverige.

Han skriver t  ex att "papperslösa" är en omskrivning för sådana som illegalt uppehåller sig i Sverige.

Här är hans slutkläm: "Hanteringen av själva sakfrågan är dock närmast pinsam. Sverige har en generös invandrings- och flyktingpolitik. Ska politikens legitimitet upprätthållas så krävs emellertid att människor som inte har tillstånd att vara i Sverige förmås att lämna landet. Att införa lagar som ger alla tillståndslösa rätt till vård och skola innebär i praktiken att en helt ny invandringspolitik införs. Det är otillständigt att moderaterna låtsas som att de förhandlar om införandet av en sådan politik."

Tja, Miljöpartiet kräver uppenbarligen detta. KD gör det nog också, och Centerpartiet diskuterade detta mitt i natten på stämman 2009 med mycket knapp majoritet i en glesnande stämma åt MP/KD-hållet.

Och, det måste sägas, den segrande majoritetens beslut är tydligt:

"Rätten till hälso- och sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet. Sverige har förbundit sig att respektera de grundläggande mänskliga rättigheterna. Centerpartiet anser att papperslösa och gömda ska ha rätt till vård på motsvarande villkor som övriga befolkningen."

Det hävdas nu också att detta gäller enligt en FN-konvention, och bör alltså respekteras och följas av alla de länder som skrivit på denna konvention (eller är medlemmar i FN?).  Kan detta verkligen stämma, att FN beslutat att de som vistas illegalt i ett land har rätt till vård på motsvarande villkor som övriga befolkningen?

SvDs ledarskribent Sanna Rayman kommenterar frågan idag.

Hon skriver bl a : "Det vettiga i att låta personer som vistas illegalt i landet samtidigt ta del av medborgarnas gemensamma lösningar kan på goda grunder ifrågasättas. Medborgerliga rättigheter och skyldigheter är ett samhällsfundament och man bör akta sig för att uppifrån institutionalisera olika nivåer av medborgar/invånarskap. "

Jag har redan fått kritik för att jag inte som en självklarhet anser att alla som kommer till Sverige ska ha sjuk- och hälsovård på samma villkor som svenska medborgare. Men jag tycker att Widar och Sanna har poänger i sina resonemang.

Jag förstår hur diskussionen uppkommer. Människor som får ett avvisningsbeslut i sista instans efter överklagan väljer ibland att "gå under jorden". De får ofta hjälp att gömma sig av ideella krafter i och utanför kyrkor, som känner medkänsla med dem som inte vill utvisas.

Tillämpade Sverige fri invandring skulle detta inte behövas. Men nu finns det många tiotals miljoner flyktingar i världen och 900 miljoner hungriga, och utan ett regelverk för att få uppehållstillstånd och medborgarskap i Sverige så skulle inflyttningen sannolikt bli så stor att våra sociala trygghetssystem skulle riskera att kapsejsa.

Detta kanske inte bekymrar Miljöpartiet, men det bekymrar mig.

Har Sverige lagar och regler för invandring och flyktingmottagande är det viktigt att dessa respekteras och följs, så att människor behandlas lika. De som respekterar ett avvisningsbeslut och återvänder får ingen sjukvård i Sverige.

Är det så självklart att den som trotsar ett avvisningsbeslut och gömmer sig ska ha rätt till precis samma sjukvård på samma villkor som "alla andra".

Jag tycker nog inte det. Akut sjukvård måste alla få, men när det kommer till sjukvård över hela fältet är det rimligt med en avvägning. Hur den exakt ska se ut, det vet jag inte, men avgränsningar kan behöva göras.

Modiga Karin Jonsson, Norrköping, om flygplats!

Jag har stor respekt för Karin Jonsson, oppositionsråd (C) i Norrköping. En kunnig och skicklig politiker som är djupt förankrad i sina och Centerpartiets värderingar och med mycket god markkontakt.

Hon är modig också, Karin.

Läs det här färska blogginlägget av henne om en laddad följetong i Östergötland sedan många decennier, var ska länets flygplats liogga och hur många ska vi satsa på. Hon sätter fokus på det centrala i frågan och resonerar fritt och konstruktivt, precis som goda folkföreträdare/politiker ska göra men alls inte alltid gör.

Hon tar en betydande risk, att bli sågad vid fotknölarna av det rådande mantrat sedan så länge, här ska ingen svikta och det må kosta vad det vill men en flygplats ska vi minsann ha. Så låter det i både Norrköping och Linköping.

Det är alldeles uppenbart att det kostar för mycket för att splittra flygverksamheten på två flygplatser i Östergötland, med Skavsta i Nyköping 10-15 mil bort och med Arlanda 25 mil bort. Möjligen kan ett gemensamt flygplatsbolag i läner med två olika flygfält kunna fungera , i varje fall ett tag. Men säkert är det inte, det kostar mycket att driva en flygplats i drift, underhåll och investeringar och det måste till en rimlig volym.

Risken är uppenbar om politiker och näringsliv i regionen fortsätter i skyttegravarna några år till så läggs båda flygplatserna ner, och hur har man då hävdat regionens intressen?

Förresten så kommer ju Linköpings flygplats att fortsätta fungera eftersom Saab ju måste ha kvar flygfältet, det är lätt att inse att Saab resonerar så och att Linköpings politiker kommer att stötta flygplatsen.

Alla i Östergötland är vi jäviga i denna fråga, beroende på var vi bor, ungefär. Jag bor ca 1 mil söder om flygfältet vid Saab och anses säkert Linköpingsindoktrinerad i frågan.

Jag ska också ärligt erkänna att min analys är att vi har två bra flygplatser i länet, Norrköpings är lite större men Linköpings ligger lite längre från Skavsta och mitt i länet och har Saab som stötta. Så visst, min enkla analys har varit att Linköpings flygplats kommer att bestå.

Konkurrensen från Norrköping har varit tuff eftersom Norrköping och flygplatsen där varit skickliga i att utveckla den och få till stånd konkurrenskraftiga affärsreselinjer och charteravgångar. Nu är dock läget allvarligt och flygplatsen blöder.

Det är det som Karin Jonsson pekar på, och menar att det finns en smärtgräns för hur mycket kommunen kan betala till flygplatsen, och att avgörande är hur näringslivets inställning är i flygplatsfrågan.

Hon får nu medhåll från KD och MP, medan S, M och FP håller fast vid att flygplatsen ska bevaras och får kosta.

Vem är mest "statsman" av de som uttalar sig i frågan av Norrköpingspolitikerna?

Svaret för min del är givet, modiga Karin Jonsson vågar initiera en viktig debatt och "säga som det är" och står huvudet högre än andra i denna viktiga fråga.

Jag hoppas verkligen att Norrköpingsborna uppskattar Karins mod och integritet i denna fråga!

Och jag hoppas att mina synpunkter om detta inte ska lända Karin till nackdel, som en "judaskyss" från Linköping.

Tillagt 3 juni: Karin fortsätter med starka blogginlägg!

På Brännpunkt om kommunal ekomat

Jag skriver på Brännpunkt om att kommunerna vid kommunal matupphandling i första hand bör ställa krav på gott djurskydd och ett miljövänligt jordbruk. Därefter kan man ange mål för andelen ekologiskt producerat.

Jag kritiserar också Socialdemokraterna som vill fördubbla målen för ekojordbruk och ekomatsupphandling genom dubblat ekostöd, samtidigt som matimporten snart är mest i Europa (snart 50 procent) och det finns en gräns för hur många kommuner och konsumenter som vill betala 30-60 procent mer för ekomaten. Se även tidigare blogginlägg om detta.

Ekologiskt jordbruk är ett bra miljöalternativ, men det är också det vanliga miljövänliga svenska jordbruket. Ekomaten är en viktig nisch som ska ha fortsatt stöd och som jag önskar framgång på marknaden. Men det är en betydande risk om stat och kommuner pressar upp produktionen så att överskott uppkommer, vilket sänker priset.

Och min huvudpoäng är att om inte huvudfokus nu läggs på det vanliga miljövänliga jordbruket som står för 95 procent av produktionen, och som tappat en tredjedel mot importen på 25 år, då kommer detta inte att kunna vända trenden utan importen kommer att fortsätta öka.

S kräver 30-60 % dyrare mat i ny livsmedelsstrategi

Socialdemokraterna var förr ett parti som värnade produktion och sysselsättning i Sverige. När man idag lanserar sin nya livsmedelsstrategi vill man istället överbjuda Miljöpartiet i en flumradikal politik som skulle minska produktionen med ca 40 procent och fördyra maten med 30 till 60 procent.

Ekomat är en viktig nisch, men om inte huvudfokus riktas mot det moderna miljövänliga svenska jordbruket så kommer det och livsmedelsindustrin att fortsätta att backa och ersättas av import, se tidigare blogginlägg av mig, och här och här.

Ekologisk produktion ger ca 40 procent lägre produktion och enligt en färsk rapport från Agrifood (Sveriges Lantbruksiniversitet/Lunds universitet) kostar kommunal ekomat 30 - 60 procent mer.

Svenskt jordbruk och livsmedelsindustri har minskat med ca en tredjedel på 25 år och Sverige är nu Europas mest importberoende land med nära 50 procents import.

Jag är djupt oroad över att socialdemokratin nu överbjuder Miljöpartiet i en flumradikal jordbrukspolitik. Livsmedelsindustrin som minskat med en tredjedel kommer att få skäras ner ytterligare, eftersom den billigare importmatens segertåg kommer att fortsätta. Hur kan miljö, djurskydd och sysselsättning gagnas av att jordbruk och livsmedelsindustri i Sverige flyttar ut?

En skogsvårdslag också i jordbruket med krav på max produktion?

Jag skrev igår ett blogginlägg om DNs artikelserie om skogsvårdslagen av Maciej Zaremba och om vår motion från 2009 om en lite friare skogsvårdslag.     

Idag skriver jag i  ATL ett debattinlägg på samma tema, grundat på motionen. Debattartikeln torde inte läggas ut på nätet, så ni hittar den här nedan.

Det är trots allt lite märkligt att staten pekar med hela handen i hur skogsbrukaren ska sköta sin skog - max avkastning - medan man i jordbruket pekar lika bestämt med andra handen - lägre avkastande ekoproduktion - genom uppställda politiska mål och generösa ersättningar.

Debattartikel i Dagens ATL:

Sverige sätter äganderätten högt och tror på ett liberalt samhälle där de enskilda individerna ges stor frihet att själva ta ansvar för att förvalta sin egendom. Detta säkerställer engagemang, ansvar och mångfald och leder till att olika sätt att t.ex. bedriva företagande som jordbruk och skogsbruk prövas mot varandra vilket garanterar utveckling och ständig förbättring.

Ändå agerar staten motsägelsefullt inom de gröna näringarna. Staten gynnar extensivare ”ekologiskt jordbruk”, men förbjuder extensivare ”ekologiskt skogsbruk”. Märkligt, men sant.

Det är mycket intressant att analysera skillnaden mellan hur staten behandlar den enskildes äganderätt till sin jord respektive skog. Grundregeln borde ju vara att den som äger sin mark själv avgör hur den ska användas och brukas.

Inom jordbruket styr staten mycket med morötter. Vill man bruka jorden extensivare med runt 40 procents lägre avkastning utan insatser av t.ex. handelsgödsel och med mycket arealkrävande gröngödslingsgrödor är det grönt ljus. Staten t.o.m. uppmuntrar markägare och brukare till mer lågavkastande ekoproduktion genom statligt uppställda mål för produktionsteknik och för offentlig upphandling,samt genom frikostig statlig rådgivning utan kostnad och genom betydande andra statliga bidrag.

Inom skogsbruket är den enskildes äganderätt mera begränsad och kringränd.

Är detta rimligt? Om samhället i övrigt tror på marknadsekonomi och frihet under ansvar och på äganderätten och på en mångfald i företagandet så borde väl detta gälla även för brukandet av jord och skog?

Vad är då orsaken till att staten pekar med hela handen i en riktning vad gäller skogsbruket – effektiv och uthållig produktion – och i en helt annan riktning i jordbruket – mer extensiv och ekologisk produktion.

I korthet ligger nog mycket av förklaringen i att staten velat säkerställa en hög och uthållig produktion av virkesråvara till skogsindustrin, där efterfrågan alltid varit hög. Och staten har inte litat till marknadskrafterna utan har i lag detaljreglerat hur ett intensivt skogsbruk måste bedrivas. Det är svårt att se varför inte lagen kunde ge en större frihet åt markägarna så att det fåtal som vill bedriva ett mer ”ekologiskt eller naturligt” skogsbruk också skulle få göra det på sin egen ägandes skog. Den produktionsminskning som skulle kunna bli fallet torde vara rätt försumbar och mångfalden skulle ju öka.

Inom jordbruket närmar sig nu en situation liknande den som skogsbruket varit i i alla tider, dvs. en hög och uthållig efterfrågan på mat och energi. Jag är övertygad om att grundfundamenten i marknadsekonomin, äganderätten och en fri handel, kommer att leda till ett ökat utbud av mat och energi när efterfrågan och därmed priset stiger. Däremot bör staten stimulera en sådan utveckling genom tydliga nya politiska mål, genom att ta fram en livsmedelsstrategi och genom att kraftsamla olika aktörers insatser i en gemensam riktning. Inte genom en "jordvårdslag" med krav på max avkastning.

Staffan Danielsson

riksdagsledamot (C)

En liberalare skogsvårdslag?

Dagens Nyheters Maciej Zaremba har i flera artiklar diskuterat skogsbruk och skogsbrukslag. I den senaste gör han en uppföljning av synpunkter och reaktioner, och uppmärksammar då min och Annie Johanssons motion i frågan från 2009.

Vi jämför där statens helt motsägelsefulla agerande vad gäller sina krav på skogsbruket - där man kräver maximal avkastning och anvisar hur skogen ska skötas - och på jordbruket - där man med piskor och morötter vill att så många som möjligt ska sänka avkastningen med ca 40 procent genom att välja "ekologiskt jordbruk".

Tror man på värdet av marknadsekonomi och äganderätt och på friheten att själv avgöra hur ens skogsbruk ska bedrivas inom rimliga samhällsramar vore det inte orimligt att ge skogsägarna lite större frihet att själva avgöra hur man vill bedriva sitt skogsbruk. Det är säkert så att att en liten del skulle vilja bedriva skogsbruket i mer "ekologiska former" med inslag av "plockhuggning"/kontinuitetsskogsbruk. Eftersom effektiviteten och lönsamheten är betydligt högre i ett skogsbruk med slutavverkning/trakthyggesbruk så kommer - liksom i jordbruket.. - detta ändå att vara den helt dominerande metoden.

Mångfalden i skogsbruket torde dock kunna öka i viss omfattning vilket stämmer väl överens med givna samhällsmål.

Däremot räcker det alldeles utmärkt med dagens regler att skogsägaren anmäler slutavverkning, att kräva statligt tillstånd för att bedriva sitt skogsbruk vore ytterst märkligt och byråkratiskt.

Förslag från MP att införa statliga bidrag om man inte slutavverkar är också mycket märkliga. OK att man friare kan välja en sådan teknik, men varför skulle staten aktivt uppmuntra detta genom nya bidrag?  Vill MP alltså att också skogsbruket ska närma sig jordbrukets stödsystem och bidrag?

riksdagsdebatt soldatanställning och fråga till statsministern om Nato

Den 23 maj röstade en enig riksdag igenom lagregler för de frivilligt rekryterade soldaterna vad gäller t ex maxtjänstgöring (8 resp 16 år) och rätt att varva civil anställning med tidvis militär dito.

Alla partier accepterade detta, även de som motsatte sig att värnplikten avvecklades och som fortfarande vill återinföra den (V och SD).

Debatten blev rätt mild och vänlig, till skillnade från för två år sedan då strån och stickor rök. Peter Hultqvist (S) beklagade såklart åter att beslutet 2010 inte togs i större samförstånd, medan jag och Allan Widman sa som vi menar att det var, det var S som gick ifrån Håkan Juholts linje och ville ha strid, så till den grad att man t o m lyckades få Miljöpartiet - som drivit frivilligheten hårt - att rösta emot!

Igår torsdag var det statsministerns frågestund, och jag ställde fråga om Sveriges militära allianser. Anser statsministern att omvärldsanalysen inför nästa försvarsbeslut ska undanta viktiga delar eller ej..?

(S)vensk mat måste vara dyrare - annars köper ingen den

Jag hittar anmärkningsvärda djupa analyser av Socialdemokraterna i kommande utskottsbetänkande MJU24.

Jag har ju skrivit en del om att det svenska jordbruket minskat med en tredjedel på några decennier, samtidigt som storsatsningen på ekologiskt jordbruk lett till en mångdubbel ökning till 4-5 procent av produktionen. Importmaten har ökat från 25 till över 45 procent...

Min slutsats är att för att vända utvecklingen måste huvudfokus riktas mot det moderna miljövänliga jordbruket som står för 95 procent av produktionen.

Socialdemokraterna åser istället passivt utvecklingen och anser att ännu mer fokus på ekonischen är lösningen, ekoarealen som nu är i EUtopp med 14 % ska fördubblas till 30 procent. Jag befararar att en fortsatt starkt ekofokus - och dito mindre fokus på 95-procentsjordbruket - leder till fortsatt utflyttning av jordbruk och livsmedelsindustri från Sverige.

Vad utgår då socialdemokraternas analys ifrån för grundpelare? Jo, citat:

"Bara när svenska konsumenter med fog kan hävda att det finns generella positiva egenskaper hos svensk mat så kommer de att efterfråga den".

Hur förklarar då socialdemokraterna att svenska folket snart efterfrågar hälften av den mat man köper genom import från andra länder, med väsentligt mindre positiva egenskaper än hos svensk mat, men billigare..?

Och menar alltså socialdemokraterna att om svensk närproducerad svensk mat är bara lite bättre än importerad mat så kommer inte konsumenterna att efterfråga den, eftersom mervärdet är för litet och maten för billlig?

Menar man helt enkelt att det är bara mer ekologisk mat som konumenterna vill ha, inte mat från de 95 procent av de svenska bönderna som producerar miljövänlig mat inom ramen för världens strängaste djurskyddslagar?

Är det därför man vill införa en nygammal handelsgödselskatt -  unik i världen - som kommer att driva ytterligare produktion utomlands?

Miljöpartiet övertrumfar Socialdemokraterna med råge, med en rad nya statsstöd till ekojordbruket, med nya skatter på det dominerande jordbruket och visionen om att jordbruket snart ska vara till 100 procent ekologiskt..

Kanske det då, med S och MP i regeringen. Men importen skulle kanske vara 80 procent och hur det skulle gagna djur och miljö och livsmedelsproduktion i Sverige är obegripligt.

Flera blogganalyser från mig om detta här och här

FPs dubbla försvarsbudskap, ibland

Min kollega i försvarsutskottet, den kunnige Allan Widman (FP) har idag gjort ett nytt försvarspolitiskt utspel som toppnyhet i både Rapport och Aktuellt. Verkligen inte illa.

Vad är då budskapet? Jo, FP och Widman (eller bara Widman?) vill att utvecklingen av Visbykorvetterna ska avbrytas.

Jag kan inte överblicka effekterna av ett sådant beslut, som möjligen FP nu ska driva i regeringen. Med den information jag har så står jag fast vid regeringens och försvarets linje, att de moderna korvetterna snarare ska utrustas bättre än nuvarande begränsade beväpning.

Varför tvekar jag då lite om hur kraftfullt FP kommer att driva detta i regeringen?

Jo, flera tidigare exempel visar att FP bullrar mycket om försvaret trots att man har varit med och fattat de beslut man senare - eller tidigare - samtidigt kritiserar.

Jag har skrivit om det flera gånger, t ex här och här och här.

Två tydliga exempel. Widman krävde att Helikopter 4 (från 1970-talet) skulle vara kvar i försvaret. Den är nu utmönstrad.,
Och Widman krävde att den nya Helikopter 14 - som var betald och skulle levereras - inte skulle tas emot av försvaret. Den är nu under leverans.

I båda fallen står en enig regering - inklusive FP - bakom besluten.

Bloggaren "Skipper" skriver initierat i frågan.

Göran Greiders klasshat av modell 1912 - otäckt

Jag skriver på Newsmill och kritiserar mediagurun Göran Greider, som i PI-programmet Vågen igår kväll uttryckte sympati för att poeter och utförsäkrade vill skada klassfiender eller skjuta statsministern.

SvD Brännpunkt: Sverige och Nato

Jag summerade i ett blogginlägg igår vad jag tidigare sagt och skrivit om Sveriges militära allianser.

Idag skriver jag tillsammans med Centerpartiets utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren på SvD Brännpunkt inför Natos toppmöte i Chicago.

"Centerpartiet vill därför snarast se att försvarsminister Karin Enström tillsätter den utlovade försvarsberedningen och ger den i uppgift att påbörja en förutsättningslös analys av vår omvärld och av Sveriges framtida försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Frågan om ett svenskt Nato-medlemskap bör vara en del av denna analys."

"Vårt nära samarbete med Nato har i mångt och mycket tillkommit utan någon bredare diskussion kring frågan vare sig inom politiken eller i den övriga samhällsdebatten. Nu anser Centerpartiet att dessa tysta närmanden har kommit till vägs ände."

"Vi utgår från att ytterligare närmanden till Nato inte sker förrän analyser gjorts, en bred debatt har förts och förhoppningsvis en bred samsyn har uppnåtts i frågan."

Analysera Sveriges militära samarbeten!

Folk och Försvar arrangerade förra veckan en debatt inför Natos toppmöte i Chicago, och vad Sverige borde framföra där. Försvarsminister Karin Enström deltog, och jag ingick sedan i en panel med Peter Hultqvist (S), Cecilia Widegren (M) och Bodil Ceballos (MP.

Mitt inlägg var rakt och tydligt, tyckte jag nog, se nedan. Jag har tidigare ofta förespråkat nödvändigheten av att Sverige analyserar sina militära samarbeten, även med Nato, eftersom så stora omvärldsförändringar har skett de senaste decennierna och sedan andra världskriget..

I september 2011 skrev jag denna debattartikel på SvD Brännpunkt. I maj förra året arrangerade Centerpartiet och Folk och Försvar ett seminarium på samma tema. Och tidigt 2010 förde jag samma resonemang.

Inlägg den 10 maj inför Natos toppmöte i Chicago:

"Sverige, och Finland, är militärt alliansfria länder. Samtidigt har båda länderna genom EU-medlemskapet åtagit sig att skydda andra länder om de attackeras, och vi åtnjuter själva samma skydd, genom EUs dubbla solidaritetsklausuler. Sverige har därtill ensidigt uttalat solidaritet även med Norge och Island om de skulle drabbas av en katastrof eller ett angrepp.

Sverige samarbetar nära med de västliga demokratiernas samarbetsorganisation Nato i dess Partnerskap för fred, men det är inte aktuellt att Sverige skulle utsträcka sin solidaritet även till USA och Canada genom ett medlemskap i Nato.

Finlands president Sauli Niinistö var nyligen i Sverige och beskrev då Sveriges och Finlands relation till Nato som ”så nära det är möjligt utan ett fullt medlemskap”. För att citera mig själv så har jag sagt att skillnaden mellan att vara det mest aktiva samarbetslandet i i PFF eller att överväga ett medlemskap inte längre är så dramatisk.

Centerpartiet har rätt länge hävdat att det är dags för Sverige att genomföra en omvärldsanalys inför nästa försvarsbeslut. Det uppdraget arbetar försvarsministern nu med, vilket är bra.

Centerpartiet anser vidare att omvärldsanalysen också ska innefatta en analys av Sveriges militära samarbeten, även det med Nato. Här tvekar gåtfullt nog de båda största partierna, jag hoppas att de tänker om.

Finland har utan någon dramatik gjort flera sådana analyser. Enorma omvärldsförändringar har skett de senaste decennierna; Sovjetunion har upplösts och det kalla kriget är slut, De baltiska och centraleuropeiska länderna har anslutit sig till både EU och Nato och Sverige är medlem i EU.

Den tekniska utvecklingen gör Sverige alltmer beroende av nära internationellt samarbete. Försvarsmateriel blir alltmer kostsammare och mer tekniskt avancerade samtidigt som många länder nu minskar sina försvarsanslag. Det blir svårare för ett litet land att upprätthålla hela bredden av förmågor.

Det svenska försvarsanslaget skulle kunna användas effektivare om vi skulle samarbeta betydligt närmare med de nordiska länderna om försvarsmateriel, utbildning och övningar m.m. Den militära alliansfriheten sätter här upp gränser som innebär kostnader. Även detta, och var gränserna går, är viktigt att analysera.

Sverige samarbetar allt närmare med Nato utan att någon analys kring detta egentligen har gjorts. Om ytterligare steg tas närmar vi oss ett medlemskap, vilket skulle vara en stor förändring av Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. En sådan eventuell förändring måste föregås av en noggrann analys och av en bred och folklig samhällsdebatt.

Centerpartiet ser det därför som mycket angeläget att Sveriges militära allianser nu förutsättningslöst analyseras, gärna som del av den omvärldsanalys som ska göras. Motsätter man sig detta tar man på sig ett betydande ansvar för att en viktig debatt kan utebli."

kommunal ekomat 30-60 procent dyrare

Jag är övertygad om att diskussionen om Sveriges och världens livsmedelsproduktion kommer att växa snabbt till en stor riksdebatt, omfattande den livsmedelsbrist som börjar närma sig när världsbefolkningen snart ökar med 2 miljarder människor och FAO anser att världens matproduktion behöver öka med 70 procent till 2050.

Debatten kommer också att öka angående den väg som "alla" svenska politiker, journalister och konsumenter hett förespråkar, att den ekologiska nischproduktionen på 5 procent på alla sätt ska stimuleras att öka, trots att avkastningen då sjunker med ca 10 - 50 procent och priserna ökar med 30 till 60 procent.

Jag menar att först måste den sedan flera decennier kraftiga matimporten hejdas genom att det dominerande vanliga miljövänliga jordbruket prioriteras vid uppsättande av riksdagsmål och mål för kommunal upphandling.

Så resonerar dock inte oppositionen i riksdagen. När riksdagen den 2 maj diskuterade landsbygdspolitik var Socialdemokraternas Pyry Niemi, Miljöpartiets Kew Nordqvist och Vänsterpartiets Jens Holm rörande överens, det är genom ytterligare satsningar på stöd till just ekologisk produktion som landsbygden och lantbruket får liv.

Ingen av dem talade om det moderna miljövänliga svenska jordbruket i övrigt, som svarar för 95 procent av livsmedelsproduktionen. Jo, Kew Nordqvist hade ju en del krav på att eftersom det "konventionella jordbruket inte betalar sina miljökostnader" så behöver "samhället gå in och korrigera dessa felaktigheter" genom att låta "förorenaren betala" vilket inte sker idag...Kew nämnde återinförd handelsgödselskatt och höjd skatt på bekämpningsmedel till att börja med.

Miljöpartiets krav på ytterligare pengar till ekojordbruket visste däremot inga gränser; Högre ekostöd, ett nytt särskilt omställningsstöd, ett kunskapsstöd för kommunernas kostansvariga, säljfrämjande åtgärder i detaljhandeln, en ny ekostrategi med nya högre mål vara bara "några exempel".

Miljöpartiet har just föreslagit att reseavdragen ska tas bort, ett dråpslag mot bosättning på landsbygden. Med ytterligare beskattning av det vanliga miljövänliga jordbruket kommer det att snabbt tappa ytterligare till importen samtidigt som floden av pengar över ekojordbruket inte alls kommer att kunna kompensera detta. MP driver alltså jordbruket utomlands och driver fram en kraftigt ökad import av mat med sina förslag, vilket är förödande fär både miljö, djurskydd och landsbygd. Beklämmande.

En färsk rapport från Agrifood (SLU/Lunds universitet) visar att kommunernas ekomatsupphandling främst handlar om mjölk, kaffe och bananer till ett merpris på ca 30 procent. Skulle man köpa in även kött, potatis och ris och övriga livsmedel ekologiskt skulle merkostnaden bli över 60 procent. Nära hälften av inköpen avser importerad ekomat.

Ytterligare analys från mig  i blogginlägget "Kära Sveriges ekologiska lantbrukare"!

Centerpartiets migrationspolitik - kritik av mig

Jag försöker ju att länka till artiklar och inlägg som ger mig stöd, men även till några som kritiserat värst.
Jag har missat att länka till denna artikel på SVT debatt, där vår migrationspolitiske talesperson, riksdagsledamot Fredrick Federley, och riksdagsledamot Abir al-Sahlani ger Centerpartiets syn på Centerpartiets migrationspolitik och på de ensamkommande under 18 år och på åldersfrågan.

Artikeln tillför en hel del fakta i frågan.

Några formuleringar får jag nog tolka som rätt bister kritik av bl a min debattartikel; "Frågan om ådersbedömning av ensamkommande barn och ungdomar har väckt en debatt som i vår mening, och utifrån vår värdegrund, har hamnat oproportionerligt och olyckligt snett. En del debattörer vill använda sig av felbedömningar av barn och ungdomars ålder för att få gehör i sin argumentation om att ta emot färre antal ensamkommande barn och ungdomar."

Eller också, förhoppningsvis, syftar man på SD-debattörer.

Jag står ju bakom Sveriges öppna och generösa invandrings- och flyktingpolitik.

Jag vill ju, som framgått av mina tidigare inlägg, få en bättre åldersbestämning så att vuxna personer kanske betydligt över 18 år, inte klassas som barn under 18 år. Det handlar om rättvisa och likabehandling, och om hänsynen till barn och personal på boendena.

Huvudsyftet är just detta. Om det sedan skulle få bieffekten att en lite mindre andel av ensamkommande under 18 år söker sig just till Sverige av EUs länder ser jag inget dramatiskt i det, andelen är ju så hög i utgångsläget.

Och min övertygelse är att om inte relevanta frågor inom ramen för en fortsatt öppen och generös svensk invandrings- och flyktingpolitik kan diskuteras inom de etablerade partierna så riskerar på sikt endast ett parti att gagnas av detta, och t o m kan en frånvaro av debatt på sikt hota den breda uppslutningen bakom denna politik.

Slutreplik till DN debatt om ensamkommandes ålder

Efter att ha redovisat att Sörmlands Nyheter inte viker en tum, diskuterar man någon del i invandrings- och flyktingpolitiken och den förändringen kan leda till en ev. någon minskning i den andel ensamkommande som söker sig till Sverige, då "tassar man i de bruna jaktmarkerna",

Min uppfattning är tvärtom att om inte något inom denna politik kan diskuteras om risk finns för stöd från SD-håll, även om sakfrågorna är relevanta att granska, då gagnas på sikt endast SD och t o m kan uppslutningen bakom en fortsatt öppen och generös politik riskera att undergrävas.

Två repliker på min DN-artikel har publicerats, och jag har en slutreplik idag.

Jag har också skrivit på Newsmill om hur tabubelagt det är att diskutera inom detta område.

Tillagt: Oppositionsrådet i Gävle, Per-Åke Fredriksson (FP), tillför egna erfarenheter.

Djupt besviken på Sörmlands Nyheter - jag resonerar "brunfläckat"

Min originalreplik till Sörmlands Nyheter (innan halvering):


Jag skrev en debattartikel i Dagens Nyheter om de ensamkommande flyktingbarnen till Sverige. Jag redovisade att Sverige tar emot över 25 procent av de ensamkommande under 18 år som kommer till EU, flest i världen.

Eftersom så många av de ensamkommande väljer att ta sig till Sverige, vanligen genom kanske 7–8 länder, har Sveriges kostnader för mottagningen ökat kraftigt och uppgår nu till cirka 1.500 miljoner kronor per år Detta är hela 40 procent av de totala kostnaderna för alla som söker asyl trots att de ensamkommande under 18 år "endast" utgör 10 procent av totalantalet.

Införda ålderstester från våra nordiska grannländer visar att ett en hel del är betydligt över 18 år. Borde inte även Sverige använda sig av mer precisa ålderstester, så att vi behandlar vuxna personer lika och så att inte vuxna personer placeras tillsammans med barn under 18 år.


Min artikel har kritiserats från bl a Sörmlands Nyheter som menar att min argumentation ”är bristfällig och skrämmande”. Man menar att ”Danielsson är ute och tassar på bruna jaktmarker”. Dvs jag är nästan rasist och nazist, vilket är en fruktansvärd och helt sanslös anklagelse.

Och Sörmlands Nyheter menar att Sverige borde ge plats åt ännu fler ensamkommande barn.

Svenska Dagbladets ledarsida menar att ”Staffan Danielsson skriver en alltigenom seriös och försiktig artikel” och man instämmer i behovet av ålderstester. Expressen instämmer också i en huvudledare och menar att ”Staffan Danielsson pekar på en debatt vi behöver”. Även Folkbladet och Norrköpings tidningar instämmer liksom flera ledande liberala- och s-märkta bloggar.

Jag hoppas att Sörmlands Nyheters ledare skrevs i hastigt mod, och att man kan nyansera sin uppfattning och be om ursäkt för att man stämplat mig som ”brunfläckad”.

Min övertygelse är att om inte relevanta frågor inom ramen för en fortsatt öppen och generös svensk invandrings- och flyktingpolitik kan diskuteras inom de etablerade partierna så riskerar på sikt endast ett parti att gagnas av detta, och t o m kan en frånvaro av debatt på sikt hota den breda uppslutningen bakom denna politik.

 Staffan Danielsson

Riksdagsledamot (C)


Men Sörmlands Nyheter vidhåller sin syn, trots att man instämmer i min grundpoäng. Det upprör mig. Kontentan är att var och en som diskuterar någon enskildhet i invandrings- och flyktingpolitiken som i en bieffekt kan leda till att något färre t ex flyktingar söker sig till Sverige är rasist- och/eller nazistanstruken. (eller vad menas annars med beteckningen "bruna jaktmarker"?).

Myndiga ska behandlas som myndiga och omyndiga som omyndiga. Men Danielsson efterlyser åldersbestämningsmetoder som sakskäl för att Sverige ska ta emot färre personer med skyddsbehov. Det är kontentan av hans resone­mang som kommenterades i SN 27/4.

Att stänga ute unga med skyddsbehov andas främlingsfientlighet och hör hemma på så kallade bruna jaktmarker. Är det inte där Danielsson vill vara bör han uttrycka sig annorlunda.

Charlotte Boström

Läs även andra bloggares åsikter om flyktingbarnhttp://bloggar.se/om/flyktingbarn"rel="tag">flyktingbarn>, ensamkommandehttp://bloggar.se/om/ensamkommande"rel="tag">ensamkommande>, politikhttp://bloggar.se/om/politik"rel="tag">politik>, http://bloggar.se/om/centerpartiet" rel="tag">centerpartiet

Staffan Danielsson´- frihetskämpe eller mörkerman?

Jag har skrivit en sansad debattartikel om vikten av att respektera åldersgränsen 18 år när ensamkommande kommer till Sverige, och att eftersträva en rimlig samsyn med t ex våra nordiska grannländer om hur åldern kan bestämmas i tveksamma fall.

Jag har fått betydande stöd men också kraftig kritik för att "tassa i de bruna jaktmarkerna" osv. Detta tar självfallet särskilt hårt om det kommer från tidningar och människor som jag respekterar.

En kritik som förts fram av några ledande centerpartister är att det handlar ju inte bara om denna artikel i sig, jag har ju "fiskat i grumliga vatten i andra frågor tidigare", ungefär.

Jag har ett brett samhällsintresse, inte minst om principiella etiska och andra frågor.

Visst är min uppfattning i en del av de frågorna i minoritet, och det är väl också därför jag diskuterat dem, att jag har en åsikt och vill påverka.

Jag har självfallet uppfattningen att min ståndpunkt i var och en av de här frågorna må ifrågasättas av andra men att ingen av dem har minsta koppling till att inte respektera andra människor eller grupper.

Döm själv och kommentera gärna för dialog, här kommer de frågor som några anser vara besvärande för mig:

* Motion om centrala riktlinjer i offentligt finansierad verksamhet som skola och barn- och äldreomsorg för att man inte ska dölja ansiktet för varandra (vare sig med t ex burka eller rånarluva, alltså).

I detta blogginlägg har jag motiverat mig och givit fler länkar. Upphovet till motionen var när 15 skolor i stockholmsområdet tillskrev någon central instans och ville ha centrala riktlinjer istället för att varje gång frågan kom upp behöva göra en prövning som ändå nog landade i att ansiktet inte ska döljas i dessa sammanhang. Detta menar jag egentligen är rätt okontroversiellt, jag tycker att det är rimligt att från statens sida vara tydlig i vad som ska gälla i denna fråga i dessa sammanhang.

Jag skrev också att "det bör utredas om dolda ansikten ska accepteras i t ex köpcentra och på offentliga kommunikationer." Här kan jag förstå kritik mot mig för att gå för långt, och här har jag också tagit till mig av kritiken och backat från detta utredningsförslag.

* Jag har motionerat om att pojkars integritet och rätt till att själv bestämma - vid myndig ålder - om man vill operera bort förhuden, s.k omskärelse.
Jag anser inte att "föräldrar äger sina barns kroppar" och jag anser inte heller att Gud (eller evolutionen) så har misslyckats med sin skapelse att könsorganet måste rättas till genom bortoperation av den skyddande förhuden. Här en länk.

* Jag stödde Kd när riksdagen gav homosexuella rätt att ingå äktenskap.

Mitt motiv var likt Kd att begreppet äktenskap sedan urminnes tid avsett relationen mellan man och kvinna. Vårt förslag var istället att homosexuella och heterosexuella ingår samma civilrättsliga giftermål, och att sedan begreppet äktenskap kan fortsätta att användas som tidgare av t ex de kyrkor som så önskar.

* Står jag bakom rätt till vård för "papperslösa" på samma villkor som för de med medborgarskap?

Sverige ska självfallet uppfylla alla internationella förpliktelser för människor som uppehåller sig illegalt i Sverige när de blir sjuka. Vi ska ge vård och då ska vi inte efterforska deras uppehållstillstånd, som ju inte finns. Ofta har de fått avslag och ska lämna landet men stannar ändå kvar.

Jag kan även här tycka att det är en likabehandlings- och rättvisefråga mellan de som respekterar ett avvisningsbeslut och lämnar landet, och de som inte gör det utan stannar kvar och gömmer sig.

Om de "papperslösa" ska ha tillgång till samma vård som "skattebetalarna" eller begränsat i vissa avseenden tycker jag att man kan diskutera. Nu har en uppgörelse träffats mellan alliansen och Miljöpartiet och jag kommer att stödja den.

* Rätt till dödshjälp vid svåra lidanden i livets slutskede

Jag tycker att denna möjlighet under sträng kontroll borde utredas, och jag har motionerat och interpellerat till socialminister Göran Hägglund.

* Bedövning av djur vid religiös slakt med urgamla metoder (halal och kosher)

Idag får inom EU slakt utan bedövning ske genom att halsen skärs av utan bedövning, en urgammal metod som säkert var den bästa för flera tusen år sedan. Idag vet vi att djuren lider kort och intensivt om detta sker utan bedövning och jag vill att det införs ett krav på bedövning av djurskyddsskäl.

Ja, så här är mina uppfattningar i ett antal viktiga och svåra frågor.

Står jag för min uppfattning utifrån en humanistisk människosyn med respekt för människors integritet och självbestämmande?  Eller tassar jag i grumliga vatten där helhetsbilden är lite mörk.

Min bild är ju den första. Väldigt trist om några skulle landa i den andra.

Men OK, då behöver vi verkligen ha en fortsatt dialog, välkommen att kommentera!

Läs även andra bloggares åsikter om http://bloggar.se/om/etik"rel="tag">etik, http://bloggar.se/om/moral"rel="tag">moral, http://bloggar.se/om/staffan+danielsson"rel="tag">staffan danielsson, http://bloggar.se/om/politik"rel="tag">politik, http://bloggar.se/om/centerpartiet"rel="tag">centerpartiet, http://bloggar.se/om/ensamkommande"rel="tag">ensamkommande, http://bloggar.se/om/burka" rel="tag">burka, http://bloggar.se/om/omsk%E4relse"rel="tag">omskärelse, http://bloggar.se/om/pappersl%F6sa"rel="tag">papperslösa, http://bloggar.se/om/d%F6dshj%E4lp"rel="tag">dödshjälp, http://bloggar.se/om/%E4ktenskap"rel="tag">äktenskap

Ohly: Att jämföras med Breivik, det får man tåla.

Lars Ohly är ju inte vem som helst, och hans korta twitterbudskap kring min debattartikel i DN om ensamkommande och vikten av någorlunda korrekt ålder belyser väl "härskartekniken" mot var och en som lugnt och sakligt vill resonera kring någon del i invandrings- och flyktingpolitiken som kan behöva förändras i någon riktning.

Kom först ihåg att SvDs ledarskribent Sanna Rayman anser artikeln som "alltigenom seriös och försiktig". Och att Expressen i en huvudledare anser att "Danielsson pekar på en debatt vi behöver" och för fram nya aspekter på vikten av att barn under 18 är just det. Även Widar Andersson i Folkbladet resonerar i samma riktning

Hur reagerar då en f.d partiledare för Vänsterpartiet?

Här är hans första tweet om min artikel:

"Lars Ohly‏@OhlyLars

”Jag är inte rasist, men..." Centerpartist bekräftar rasisternas verklighetsbeskrivning. Fy fan."

Sedan skriver jag min Newsmillartikel om att P3-programmet Tankesmedjan kallar mig psykiskt sjuk och borde undersökas som Breivik.

Lars Ohlys kommentar blir denna:

Centerpartisten Staffan Danielsson fiskar i grumliga vatten och blir överraskad av att få kritik.

Underförstått att lite kritik som den i P3 får man ju tåla om man gått över alla gränser. Inte en antydan om att kritiken gått för långt när man jämför mig med Breivik och att min psykiska hälsa borde kontrolleras innan jag får yttra mig.

Jag tycker att Lars Ohlys båda tweets är utomordentligt anmärkningsvärda.

Det är alltså enligt Ohly-dogmen fullkomligt ointressant om en del ensamkommande under 18 år istället är betydligt över 18 år för detta får inte diskuteras om Sverigedemokraterna redan har gjort det.  Och väljer man ändå att göra det så får man tåla "lite kritik".

I det ganla Sovjet fanns det ju alltid bara en sanning i alla frågor och den som ifrågasatte den fick tåla lite kritik. Men så ska vi inte - menar jag - ha det i Sverige.I ett öppet och demokratiskt samhälle är det en kungsregel att fritt få ha en dialog kring viktiga frågor.

Läs även andra bloggares åsikter om http://bloggar.se/om/ensamkommande"rel="tag">ensamkommande, http://bloggar.se/om/flyktingar"rel="tag">flyktingar, http://bloggar.se/om/asyl"rel="tag">asyl, http://bloggar.se/om/lars+ohly"rel="tag">lars ohly, http://bloggar.se/om/politik.centerpartiet"rel="tag">politik.centerpartiet, http://bloggar.se/om/v%E4nsterpartiet"rel="tag">vänsterpartiet

Jämförd med Breivik i P3 - OFATTBART

Jag skriver på Newsmill.

Vad är det för ett debattklimat vi har i Sverige?

Jag har skrivit en debattartikel på DN debatt som presenterades så här:

"Ålderstester? Ska Sverige fortsätta att ta emot ett betydande antal unga män över 18 år och behandla dem som barn under 18 år? Det är en känslig fråga och jag tar upp den utifrån en övertygelse om att en seriös diskussion om relevanta sakfrågor är det som i längden bäst gagnar Sveriges öppna och generösa invandrings- och flykting­politik, skriver Staffan Danielsson."

Jag har glädjande nog fått stöd för att detta är en relevant fråga att diskutera från många inlägg på min blogg och på facebook. Jag har även fått erkänsla och instämmanden från ledarsidorna på Svenska Dagbladet, Expressen, Norrköpings Tidningar och Folkbladet.

Samtidigt har jag också fått stark kritik från från några s-bloggare och från Lars Ohly och t o m någon centertidning för att vara rasist och brunfärgad (ungefär), se länkarna ovan.

Ska man verkligen behöva tåla det om man sakligt vill diskutera någon del inom vår öppna och generösa invandrings- och flyktingpolitik där det kan finnas behov av någon förändring? Nej, verkligen inte. Men så är uppenbarligen det svenska debattklimatet idag och det förklarar varför "inga" sansade debattörer diskuterar kring enstaka problem som kan finnas och kring frågetecken som kan behöva rätas ut.

Det var faktisk delvis därför jag skrev min debattartikel, trots att jag blivit bestämt avrådd från att ta upp den debatt som jag nu gjort. Det är närmast tabu i Sverige att inom ramen för en fortsatt öppen och generös invandrings- och flyktingpolitik kunna resonera om enstaka punkter i den som behöver granskas. Jag vill bidra till att bryta detta tabu.

Min övertygelse är att om inte relevanta frågor inom ramen för en fortsatt öppen och generös svensk invandrings- och flyktingpolitik kan diskuteras inom de etablerade partierna så riskerar på sikt endast ett parti att gagnas av detta, och t o m kan en frånvaro av debatt på sikt hota den breda uppslutningen bakom denna politik.

Men är det värt priset att sticka ut huvudet som jag gör?

Jag börjar tveka, efter att ha lyssnat på torsdagens program i Tankesmedjan i P3 med Nanna Johansson. I ett inslag på drygt 7 minuter så förlöjligas och hånas jag och min debattartikel, och det får jag väl stå ut med. Men jag blir upprörd och desperat över Nannas (antar jag) avslutning av inslaget där hon säger ordagrant så här:

"Innan vi överhuvudtaget börjar med ålderstester så finns det ett mer akut test man borde göra , nämligen att testa psyket på människor som skulle skriva debattartiklar på DN. Är Staffan Danielsson verkligen frisk nog att få påverka opinionen och borde vi döma honom som tillräknelig eller avfärda honom som en ensam galning?"

Synpunkter?

Och vad säger Sveriges Radio?

Läs även andra bloggares åsikter om http://bloggar.se/om/invandring"rel="tag">invandring, http://bloggar.se/om/asyl"rel="tag">asyl, http://bloggar.se/om/flyktingar"rel="tag">flyktingar, http://bloggar.se/om/debattklimat"rel="tag">debattklimat, http://bloggar.se/om/politik"rel="tag">politik, http://bloggar.se/om/centerpartiet"rel="tag">centerpartiet, http://bloggar.se/om/riksdagen"rel="tag">riksdagen, http://bloggar.se/om/sveriges+radio"rel="tag">sveriges radio


                        

Ensamkommandes ålder - Stöd från Expressen!

Debatten fortsätter efter min artikel på DN-debatt igår.

Glädjande nog har artikeln i stor utsträckning uppfattats precis som jag menade, att utifrån en öppen och generös invandrings- och flyktingpolitik kunna diskutera punkter som kan behöva förändras.

Expressen tar upp frågan i sin huvudledare idag, ger stöd åt det jag framför och visar på ytterligare aspekter samt slutar med att "Staffan Danielsson pekar på en debatt vi behöver".

Folkbladet i Norrköping - Widar Andersson - har en i vanlig ordning intressant och tydlig ledare som också menar att jag ställer rimliga frågor.

Norrköpings Tidningar menar i sin ledare att förslaget förtjänar seriösa överväganden.

Centerpartiets gruppledare i riksdagen - barnläkaren Anders W Jonsson - hänvisar på sin blogg till vår migrationspolitiske talesperson Fredrick Federley och till en skrivelse från barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn som han fullt ut ställer sig bakom. De visar på svårigheten att bestämma ungdomars ålder och vill inte att Sverige ska närma sig de åldersbestämningsmetoder som andra länder har infört.

Centerpartistiska Sörmlands Nyheter anser i en ledare att  jag "är ute och tassar på bruna jaktmarker"...(Jag biter ihop och kommenterar inte).

Jag får kritik från migrationsministern, Fredrick Federley och andra talespersoner i en artikel i Dagens Nyheter., dock kilometer ifrån Sörmlands Nyheters nivå

Emma Henriksson, talesperson för KD, skriver i en replik på DN Debatt att .inga ålderstester bör göras utan det ska vara ett bra mottagande vare sig man är 15,17, 19 eller 21 år.

Den liberala bloggportalen Frihetssmedjan stöder fullt ut rätten att diskutera kring dessa frågor med den ansats jag har, och kritiserar de starka motreaktionerna.

Den bloggande polisen och miljöpartisten Bastian stöder min rätt att ta upp frågan till debatt utan att beskyllas för att vara främlingsfientlig, och han delar också min analys av att det snarast gynnar de främlingsfientliga om inte frågor får diskuteras.

Läs även andra bloggares åsikter om http://bloggar.se/om/ensamkommande"rel="tag">ensamkommande, http://bloggar.se/om/flyktingar"rel="tag">flyktingar, http://bloggar.se/om/asyl"rel="tag">asyl, http://bloggar.se/om/politik"rel="tag">politik, http://bloggar.se/om/centerpartiet"rel="tag">centerpartiet