Thage G punkt vill svika Afghanistan

Talibanrörelsen i Afghanistan är fundamentalistisk och hänsynslös. Man förvägrar t ex kvinnor utbildning och mänskliga rättigheter, och man mördar hänsynslöst oskyldiga människor och politiska motståndare i bestialiska terrordåd. Man kidnappar ledare och skär huvudet av dem, och man skickar massmordsterrorister in i folksamlingar för att spränga så många som möjligt till döds.

Med sådana hänsynslösa metoder är det svårt att hindra många dödsoffer i inbördeskrigets Afghanistan.

Förre talmannen Thage G. Petersson vill ge upp Afghanistan till talibanerna och låta deras illdåd leda till politiska framgångar. Det är svårt att tolka hans begäran om eld upphör och förhandlingar på något annat sätt.

Jag håller inte med, och våra svenska soldater i Afghanistan gör beundransvärda insatser för fred och säkerhet i ett plågat och sargat land sedan så länge.

mänskliga rättigheter contra Sharialagar...

Bland de grundläggande mänskliga rättigheterna är att fritt välja religion, och frihet till yttrandefrihet och åsiktsfrihet.

Dessa rättigheter förvägras flera hundra miljoner människor i många muslimska länder, där olika varianter av medeltida eller äldre Sharialagar tillämpas. Dessa lagar var på sin tid kanske både upplysta och moderna, men nu är det år 2008!

Att då som Irans muslimskt fundamentalistiska styre överväga att tillämpa dödsstraff om någon vill tillämpa religionsfrihet och inte längre vara muslim är fruktansvärt och måste fördömas. Redan föreskrifterna om att hela landets befolkning måste tillämpa vissa religiösa rutiner och klädesätt, annars kommer polisen och utdömer hårda straff, strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Äv värre är extrema tillämpningar av sharialag som vid ett fall nu i Somalia, där en 13-årog flicka som anmält en våldtäkt istället blir dömd för äktenskapsbrott och stenad till döds av 50 män (var det visst). Vidrigt.

Här måste alla demokratiska krafter inom världssamfundet göra allt för att få till stånd en förändring, och Sverige måste vara mycket drivande i den kampen.

Det vilar också, menar jag, ett stort ansvar på moderna och moderata muslimer och deras företrädare inom Islam att kraftfullt ta svatånd ifrån och fördöma synsätt och händelser enligt ovan, samt även också de fruktansvärda massmordsterrordåden mot oskyldiga människor i Afghanistan och Irak m fl länder.

Lunchdebatt om EUs insatsstyrkor

Riksdagen och Europaparlamentet (ung.) arrangerar lunchdebatter i EU-frågorna. Idag om EUs snabbinsatsstyrkor, behövs de och ska Sverige delta. Mitt och centerpartiets och alliansens svar är Ja. Lite oroande att s verkar börja tveka i frågan.

Det var en trivsam debatt i en allvarlig fråga som sänds i Svt den 3 nov 10-11.30.

ÖoB =Överskottsochbolaget?

I måndags besökte jag tillsammans med Alliansen i Mjölby (och lite i riksdagen) företaget Runsven i Skänninge, som för ca 16 år sedan köpte ÖoB och sedan dess utvecklat det mycket starkt. ÖoB har ca 80 lågprisvaruhus över landet, och har inte längre någon koppling till försvarsutförsäljning.

Rune Svensson i Skänninge drev på 1950-talet (?) lanthandel vilket lett fram till dagens fortsatt Svenssonägda Runsven. Omsättningen en bra bit över 3 miljarder..! (Hans "granne" i Väderstad - bonden Rune Stark - började samtidigt att tillverka sladdar och harvar till jordbruket, vilket lett till Väderstadsverken med snart en miljardomsättning. Inga dåliga Runar, inte!

Nå, jag frågade också vad o:et i Ö&B står för, men förstod att det var lite gåtfullt. Så Ö&B är Överskottsbolaget, så är det bara.

Senare på kvällen diskuterade vi säkerhetspolitik på Linköpingscenterns kretsmöte på Valla Folkhögskola. Mycket engagerat och intressant.

Intryck från Baku och Tiblisi - 2

Övernattningen i Sheki på det gamla "karavanmotellet" i duggregn och mörka slitna gator med böneutrop från den närbelägna upplysta minareten kändes!

Nästa dag åkte vi vidare in i Georgien, passerade alltmer vingårdar (Ordet vin lär härstamma från Georgien som var tidigt ute!) och spanade mot Tjetjenien ca 40 mil norrut. Officer Jan i gruppen - som varit observatör vid gränsen - visste berätta att bombmuller ibland kunde höras därifrån.

Vi passerade Tiblisi och åkte bara några mil till svenska observatörscampen nära Sydossetien, och som nu gör god nytta vid gränsen och i "icke ockuperade Georgien". Men det är beklämmande att Ryssland hitills inte tillåter internationella observatörer där de verkligen skulle behövas, inne i Sydossetien där många krafter gör allt för att driva bort georgiska bybor från området. Här måste FN och EU sätta emot och snarast driva fram en ändring.

Vi träffade sedan bl a Georgiens vice försvarsminister Kutelia, en skarp yngre minister som så många andra. Han redovisade Rysslands hårda tryck i de omstridda regionerna som utlöste femdagarskriget.

Vi träffade också den förra presidenten och Georgiens nog mest kända kvinna, Nino Burjanadze, som var ledande i rosornas revolution tillsammans med bl a nuvarande president Saakasjvili. Hon lämnade sin talmanspost i våras, har startat en tankesmedja och berättade för oss att nu startar hon ett nytt parti! Se CUFs Rickard Nordins bloggpost om detta möte, och även en analys från en brittisk Georgienexpert som visar att hon kan utmanan Saakasjvili. Hon var kritisk till det enligt henne allvarliga misstaget att lura sig in i Rysslands fälla och låta sig provoceras till att öppna upp för femdagarskriget.

Intressant är att notera att Saakasjvili också efter en karriär i Sjevardnadzes regering - hämtad hem från USA - som bl a justitieminister sedan lämnade denna och bildade ett nytt parti...

Georgien är ett litet modigt land som tydligt vill vara på väg mot marknadsekonomi, demokrati och både EU och Nato. Man är på god väg men självfallet finns mycket kvar att göra. Ryssland ogillar utvecklingen och gör stora ansträngningar för att återknyta Georgien till sin intressesfär och för att fälla regeringen. Georgien gränsar faktiskt till ett Natoland - Turkiet, och jag anser det mycket viktigt att Geogien kan ansluta sig till Nato framöver. Skulle Ryssland tillåtas ha något veto över vilka fria länder som får göra det valet vore det alarmerande oroande.

Min optimiska prognos är att Geogien är Natomedlem om några år, men det finns många som tror det tar lång eller evig tid....

ipred1 - 2

Johan Linander skriver insiktsfullt om denna fråga på sin blogg, här.

Ipred1

Jag får många mail om den implementering av EUs direktiv vad gäller upphovsrätt och fildelning som Sverige har på gång.

Jag förstår den oro från integritetssynpunkt som detta väcker och ska följa frågans fortsatta beredning nära. Jag har ofta givit uttryck för att det finns gränser för hur man med teknikens utveckling ska kunna detaljkontrollera och kriminalisera sådan kopiering som motsvaras av t ex vad tidigare rullbandspelaren möjliggjorde. Dess band jagades inte av upphovsrättsinnehavare eller poliser när ungdomar bytte band eller spelade över till varandra.

En ingång i detta är att fildelning i rimlig omfattning för privat bruk är en sak, medan fildelning i mycket stora volymer är en annan sak.

Från Baku till Tbilisi 50 mil!

Jag skulle förvarnat om min bloggbortavaro men så blev det ej, ursäkta. Rätt hastigt anslöt jag till em mycket intressant vecka med Organisationen Folk och Försvar - en typiskt svensk och därmed givetvis mycket bra företeelse - som arrangerade en studieresa till Azerbajdzjan och Georgien söndag-fredag.

En spännande deltagarlista med expertis på Östeuropa från både försvarsmakt och departement samt kvalificerade företrädare från myndigheter, organisationer och näringsliv. Sveriges resande ambassadör i berörda länder Hans-Gunnar Adén hade tillsammans med Folk och Försvars eldsjälar Lars Ekeman och Laila Naraghi lyckats ordna ett mycket intressant program. Två engagerade riksdagsledamöter från utrikes- respektive försvarsutskottet fanns också med, Anne-Marie Pålsson (m) och Åsa Lindestam (s).

Några dagar i Baku vid Kaspiska havet, en bussresa i en liten tålig Mercedesbuss på knaggliga vägar söderut längs Kaspiska havet och så västerut längs knaggliga vägar på det torra låglandet mellan bergsmassiven i söder (Lilla Armenien med ännu mindre Nagorno Karabach samt söder om det de väldiga Iranska och Turkiska områdena) och Kaukasus i norr.

Kaspiska havet ligger 27 meter under Svarta havets (världshavens) nivå och är jordens största insjö med ca 80 procent av Sveriges yta. Azerbadzjan och Georgien är vardera stora som typ Österrike eller Småland och ligger mellan Svarta havet och Kaspiska Havet i en väldig "dalgång" mellan bergsmassiven och klättrar också upp på dessa. På andra sidan Kaukasus - gränsen går vid topplinjen - finns Ryssland och delrepublikerna Dagestan, Tjetjenien och Ingusjien. Bara 40 km från Georgiens huvudstad Tbilisi mot norr och Kaukasus ligger området Sydossetien - som tillhör Georgien men som efter femdagsrkriget förklarat sig självständigt - som ryssarna nu gräver ner sig i, och längre västerut det större området Abchasien mellan Svarta havet och Kaukasus. Där finns också ryska fredsstyrkor.., sedan kriget i början av 1990-talet som rensade bort ca 200.000 georgier som sedan dess lever som flyktingar i Georgien.

Azerbajdzjan (A) är muslimskt light, och Georgien är ortodoxt kristet. Armenien är också kristet och ligger i bergsområdet söder om de två andra länderna, har stöd av Ryssland och lade vid Sovjetunionens sönderfall i ett krig med A under sig Nagorno Karabach med främst armenisk befolkning samt 7 ytterligare provinser. Uppåt en miljon azeriska internflyktingar lever sedan dess i A.

Både Georgien och A är västorienterade, Georgien mycket starkt och A tydligt men med en balansgång mot grannen Ryssland. A styrs av ett sonen till gamle kommunistledaren Alijev, har demokrati på papperet men inte mer, regimen kontrollerar media och opposition.

A har urgamla oljeproduktionstraditioner, och de svenska bröderna Nobel kom hit i senare delen av 1800-talet och bestals på sin oljeutvinning vid den fruktansvärda ryska revolutionens blodiga efterspel 1920. Då var de ett av världens tre största oljeföretag tillsammans med t ex Rotschild, och vi besökte deras Villa Petrolea. Den hänsynslöse folkmördaren Josef Dzugasjvili-Stalin kommer från staden Gori i Georgien.

Georgien styrs sedan "rosornas revolution" 2003 av en folkfront ledd av Michael Saakasvili, med en ungdomlig "ultraliberal" regering som vill införa marknadsekonomi och demokrati samt ansluta landet till Nato för att få trygghet mot den ryska björnen. Man har gjort betydande reformer och har framgångsrikt fått bort mycket korruption. Både vad gäller demokrati och korruption finns dock åtskilligt mer att göra, presidentens makt är även här mycket stor och TV-media kontrolleras även här av regeringen.

Länderna är fattiga, A har tack vare sin olja haft en över 30-procentig tillväxt några år och man bygger mycket nya hus och vägar i Baku.

I vår lilla buss skakade vi alltså uppåt från de torrmarkerna vid Kaspiska havet och upp mot lite mer höglänta och fuktigare högslätter där mindre hjordar av kor och får betade under tillsyn av fåraherdar, ibland på häst och med vallhundshjälp. Inga stängsel utan djuren betade längs vägarna men var mycket bilvana. Getter och ankor fanns också i byarna. Slitna vägar och hus.

Vi övernattade i den urgamla staden Sheki, där karavanvägen mot Kina (Sidenvägen) passerade, i en karavanseraj från 1700-talet ("dåtida motell"). En massiv stenbyggnad med en stor innergård till skydd mot rövare, det hade funnits 6 sådana i Sheki. Här fanns också den första kristna kyrkan i Kaukasus, från 100- eller 200-talet.

På vägen dit på en höjd syntes den väldiga ryska radarstationen, som man fortfarande hyr en del år till.

Fortsättning följer...

Sveriges militära allianser

Ungdomsförbund ska ju vara lite uppkäftiga och pådrivande, och kunna rota även bland heta potatisar. CUF har aldrig varit - och ska inte vara - något undantag här.

Magnus Andersson - CUF-ordförande - har skrivit den här artikeln i Sydsvenska Dagbladet.

Om att Sverige - som är ett ledande land i Natos samarbetsorganisation Partnerskap för fred (PFF)- borde utreda att ta steget över till fullvärdigt medlemskap. Redan detta, att föreslå en utredning är en laddad fråga. Sverige har ju inte varit i krig på 200 år, och vi har varit militärt alliansfria sedan mycket länge. När Danmark och Norge efter den tyska ockupationen under andra världskriget kunde bestämma själva igen, gick man med i den nybildade "Atlantpakten" (North Atlantic Treaty Organisation - NATO), bestående av Västeuropaländer samt USA och Canada. Finland hade stränga restriktioner efter fredsavtalet med Sovjetunionen då man förlorade Karelen och markområden i norr, och kunde inte gå med med. Sverige, som varit neutralt under världskriget fortsatte med sin militära alliansfrihet.

När Sovjetunionen äntligen rasade samman gick ett antal östeuropaländer med i Nato - t ex Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tjeckien. Finland valde att fortsätta som alliansfritt land liksom Sverige. De tre baltiska staterna känner sig under press från Ryssland, vilket man verkligen kan förstå efter Rysslands agerande nere i Kaukasus, IT-attacken mot Estland med mera. De är mycket tydliga med att de skulle känna sig tryggare och välkomna Finland och Sverige, om dessa skulle överväga att bli medlemmar i Nato.

Finland har analyserat och utrett denna fråga flera gånger, och landat i att inte gå med. Sverige har utan att närmare analysera förändringarna i omvärlden känt trygghet och stabilitet i sin hävdvunna linje, som har en stark förankring i folkdjupet. Socialdemokraterna och Centerpartiet är traditionellt garanter för detta.

Socialdemokraternas nya partiledare har velat markera detta så starkt att hon i Almedalen i somras fällde det egentligen uppseendeväckande uttalandet att "Sverige aldrig ska gå med i Nato". Detta är nämligen något så sällsynt i politiken som ett löfte med evighetsgaranti.... Aldrig är faktiskt aldrig och kan inte misstolkas.

Jag och centerpartiet är trygga i Sveriges militära alliansfrihet, men att garantera en ståndpunkt som oeftergivlig oavsett hur världen kan förändra sig och se ut om 10 eller 50 eller 500 år, det tycker jag faktiskt inte är seriöst.

Centerpartiet är som bekant ett öppet, grönt och modigt parti med liberala rötter som vill och vågar diskutera även svåra framtidsfrågor. Så det är bra att CUF följder dessa våra traditioner.

jag sitter ju med i Försvarsberedningen som i juni lade fram sin rapport om försvarets inriktning. Försvarsberedningen menade enigt att det kan vara lämpligt att analysera Sveriges förhållande till olika militära allianser, efter allt omvälvande som hänt de senaste decennierna. Utöver i PFF är ju Sverige medlem i EU som efter de förfärliga inbördeskrigen i f.d Jugoslavien med bl a de fruktansvärda massmorden i Srebrenica har tätat sitt militära samarbete och bla inför solidaritetsparagrafer i det nya fördraget.

Försvarsberedningen skrev så här i sin rapport DS 2008:48 "Försvar i användning":

"Genom olika former av internationella samarbeten, bland annat
militärt samarbete, ökar svensk förmåga att värna våra intressen
och värderingar. Samarbete i bilaterala och multilaterala
konstellationer inom EU och med Nato är av stor vikt, vilket
tidigare understrukits i denna och Försvarsberedningens förra
rapport (Ds 2007:46). Det är viktigt att ständigt utvärdera hur
Sveriges samarbete inom EU, med Nato och andra berörda fora
kan utvecklas. Hur dessa samarbeten ska kunna förbättras
ytterligare, bör analyseras och utvecklas i särskild ordning. Det
bör lämpligen genomföras i anslutning till att Lissabonfördraget,
vilket påverkar förutsättningarna för svenskt agerande inom EU,
träder ikraft."

Daler-Krona-Euro

Finanskris i världen och Sverige står egentligen förbluffande starkt, mycket tack vare att regeringens politik för fler i arbete givit högre skatteintäkter och lägre försäkringsersättningar! Det är bra. Jag tycker att det varit några riktigt bra veckor för alliansen när detta tydligt kommit fram, och när samtidigt oppositionens ensidiga bidragsfokus mals ständigt fram liksom deras inbördes oenighet borde rimligen opinionen börja svänga. Men det vet man aldrig, vi får se vad Sifo på söndag kommer att säga.

Jag spådde ju McCain för ett tag sedan. han verkar vara körd nu, p g av finanskrisen där republikanerna bär ett tungt delansvar för sin motvilja mot att reglera finansmarknaderna och för sina väldiga budgetunderskott. Han har heller inte övertygar i debatterna mot Obama, som å andra sidan verkar göra allt rätt. Så som amerikan skulle jag rösta på Obama och demokraterna.

Vid EU-nämndens utfrågning av Statsministern (med biträde av Borg och Bildt och Malmström) frågade jag just om republikanerna ansvar, och finansminister Borg bejakade detta.
Jag frågade också om Sveriges möjligheter att påverka EUs krispaket var sämre genom att vi inte deltar i Euro-ländernas möten. Borg gav mig en liten skrapa eftersom han ansåg sig ha rett ut detta på förra veckans möte där jag inte var med - vilket minne! Hans bedömning var att Sverige och andra mindre EU-länder spelat en betydande roll i detta.

Sverige klarar sig ju bra utanför euron, det är sant, men hade övriga EU-länder resonerat likadant hade EU varit värre ute i denna finansstorm. Det är bra att Europa har euron och på sikt är jag övertygad om att det är bra för Sverige att ansluta sig. När EUs ekonomier alltmer börjar komma upp på samma nivå, och när vi ser värdet vid t ex en kris att ingå i ett större valutaområde, så tror jag att vi går med. Och rent praktiskt är det väl bättre att kunna använda samma valuta hemma och i EU! För oss som privatpersoner och än mer för företagen.

Växtförädling med genteknik (GMO)

ATL rapporterar om en demonstration i Helsingborg; med krav på Nej till GMO i jord och på bord:

"Ett uttalande med krav på jordbruksministerns avgång antogs. LRF utpekades som den främsta kraften bakom den förda jordbrukspolitiken som "i mer än ett halvsekel gynnat kött-, fläsk- och mjölkfabriker".

Ett 60-tal personer deltog i demonstrationen. Den arrangerades av 18 organisationer, bland andra Förbundet Sveriges småbrukare, Folkrörelsen Nej till EU, Greenp eace, Grön ungdom, vänsterpartiet och Svensk-kubanska föreningen. Enligt Rune Lanestrand är det glädjande att så många organisationer nu sluter upp bakom gmo-motståndet, och demonstrationen ska ses som ett avstamp för en intensifierad kamp mot gmo."

En blandad - får man väl säga - folkrörelsepalett mobiliserade mot GMO.

All respekt för engagemanget, men jag håller inte med.

Jag tror att de flesta accepterar bättre sorter av olika grödor genom växtförädling. Gentekniken är ett sätt att växtförädla på ett snabbare sätt. Den måste kontrolleras och regleras, självklart.

Den tar allt större plats i jordbruket över världen. I potatis kan t ex motståndskraft mot det fruktade bladmöglet kanske byggas in, vilket skulle kunna minska bekämpningsmedelsanvändningen drastiskt och möjliggöra för ekologisk odling, som idag har stora problem.

I Eu finns det en tveksamhet och även motståndsgrupper enligt ovan. Samtidigt blir det allt svårare att kunna köpa majs och sojabönor på världmarknaden som är rimligt GMO-fria. Och kostnaden stiger, och EU-jordbrukets konkurrenskraft kan försämras.

Vore GMO farligt skulle självfallet varken övriga världen eller Europa acceptera tekniken. Min bedömning är att denna växtförädlingsteknik har förtjänster och även vissa nackdelar, men att verkligheten talar för att även EU bör öppna för GMO-användning i kontrollerade former.

Svensk-kubanska föreningen får ursäkta.

Ett starkt Sverige med alliansen!

Jag spår att opinionsklyftan till den splittrade vänsteroppositionens fördel snabbt kommer att minska.
I en värld av ekonomiskt turbulens står Sverige närmast förbluffande starkt, och i betydande grad beror detta givetvis på att regeringens politik för fler i arbete resulterat i nära 200.000 gått från utanförskap och till arbete. Regeringen har tappat röster på oppositionens envetna fokusering på att det inte alltid längre är 80procent hur länge som helst i ersättningssystemen. Som är i världsklass alltjämt.

Det är en styrka för Sverige att i denna kritiska tid ledas av en samspelt och handlingskraftig regering. Jag fasar faktiskt för oenigheten och överbuden från vänsterkanten, och för Mona Sahlins kappvändningar under veckan i helt centrala samarbetsfrågor med - eller inte med - vänsterpartiet. Med en sådan regering hade jag varit mycket bekymrad för Sverige.

Centerpartiets kunniga och sympatiska oppositionsråd i Norrköping Karin Jonsson skriver en trivsam och läsvärd blogg, och jag delar helt hennes analys av kvällens partiledardebatt.

Brevbärare för några timmar!

Det här kommer att stå på Forum för fastighetsboxars hemsida:

"Centerpartistisk riksdagsman ute i brevbäringen

Den 9 oktober var Staffan Danielsson, riksdagsman för Centerpartiet, ute och provade på brevbäraryrket i Linköping. Tillsamman med Tommy Johansson från FFF och Kristian Petri, brevbärare från Posten, gick Staffan en brevbärarrunda.

Staffan fann dagen mycket intressant och givande. Efter att ha provat på utdelning till flerfamiljshushåll, så anser han att fastighetsboxar borde vara framtidens utdelningssystem även i Sverige. Det finns också en förståelse hos Staffan för arbetsmiljöproblematiken.

Staffan säger också att han kommer ta med sig sina nya erfarenheter och FFF:s synpunkter för vidare diskussioner i Riksdagen. Han instämmer i Åsa Torstenssons begäran om förändring av det Allmänna rådet avseende fastighetsboxar. Upphöra med postutdelning till en stor grupp människor är ingen acceptabel lösning vid införande av fastighetsboxar. Det vore bättre att stimulera, ge någon form av ”morötter”, för att åstadkomma ett snabbt genomförande av reformen även i Sverige."

I tordags besökte jag Posten i Linköping och Tommy B. Johansson som aktivt arbetar för att fastighetsägare ska övergå från trapputdelning i flerfamiljshus och till fastighetsbox i entrén. Tommy är en utmärkt ambassadör för Posten och informerade väl om varför brevbärarna och postfacket (inom Seko)tillsammans med Posten och Citymail m fl vill komma ifrån den slitsamma trapputdelningen och istället dela ut posten i moderna boxar i entrén.

Kristian Petri - en lika fin postambassadör som Tommy - och jag cyklade sedan ut på en minirunda till 4-5 trappuppgångar med en massa post fram och bak på den lättrampade gula cykeln. Det var rätt nybyggda hus, och de första uppgångarna hade brevinkast som det gick bra att släppa in brev och reklam i. Upp i hissen, laddad med all posten i knippor på armbågen och i tumvecket, och sedan ner alla våningsplanen. Öppna brevinkastet och släppa ner posten. Tungt på armen och raskt ömt i tumvecket.

I de två nästa uppgångarna var brevinkasten trots nybyggt hus "under all kritik". Svåra att öppna, och man fick använda båda händerna för att "bända upp dem" och få in posten. Finns det ingen certifiering av hur postinkast i dörrar får vara konstruerade? Jag frågade Tommy. Nej, det som regleras är tydligen längd och bredd, ungefär. Här behövs en ändring!

Fast hur brevinkasten ska regleras blir ju oviktigt om flerfamiljshusen installerar boxar i entrén! Så fungerar det i stora delar av Europa, Danmark inför det snart och Post- och Telestyrelsen rekommenderade 2005 Sveriges Fastighetsägare att göra detta till 2011.

Det har gått segt, flera miljoner hushåll har fortfarande trapputbärning.

Det sista huset på vår lilla runda hade en fastighetsbox i entrén. Det gick snabbare och lättare att lägga in posten. Brevbäraren slipper att springa i trappor 3-4 timmar per dag med otaliga knälyft och axelbelastningar. De boende får posten lika säkert och snabbt som tidigare, det finns plats för större försändelser i boxen och dörren till lägenheten kan vara utan brevinkast.

De boende i flerfamiljshus som övergått till fastighetsboxar är med stor majoritet nöjda med det nya systemet.

Investeringskostnaden per hushåll för en fastighetsbox är ca 500 kr och månadskostnaden 4-5 kr för avskrivning m.m.

Regeringen har nu ändrat Post- och Telestyrelsens hot att är inte fastighestbox installerad till 2011 riskerar fastighetens hushåll att få hämta posten vid något av Postens utdelningsställen. Det är bra, det är inte rimligt att miljoner hushåll skulle förlora sin postutdelning på grund av fastighetsägarens försumlighet.

Däremot är det rimligt, tycker jag, att som i stora delar av Europa skynda på en övergång till utdelning via fastighetsboxar.
Detta kunde t ex föreskrivas för nybyggda hus, och man kunde införa morötter för att fastighetsägare installerar boxar i befintliga hus.

Jag ska forska vidare i denna fråga!

Med Eu namnden i Prag

Jag visste inte att Prag / och Wien / ligger vaster om Stockholm. Men faktiskt ar det sa.

En delegation fran namnden under ordf Anna Kinberg Batras goda ledning besoker Tjeckien infor deras ordforandeskap nasta halvar. Givande samtal med ministrar och parlamentariker i deputerandekammaren ( "andra kammaren") och i senaten ("forsta kammaren). I gar mote med EU minister Vondra, som var mycket upptagen med finanskrisen och gemensamma EU uttalanden. Idag har TT sagt att Tjeckiens finansminister avviker genom att vara tveksam till alltfor langtgaende gemensamma ataganden.

Idag intressanta diskussioner med senatorer kring Tjeckiens ratificering av Lissabonfordraget, vars forenlighet med deras grundlag forst nu ska provas i vissa avseenden av forfattningsdomstolen. Osakert var det landar, verkar det faktiskt. jag hoppas att bade tjeckien och sa smaningom Irland godkanner fordraget, det behovs for att EU ska fungera battre och kunna ta in fler medlemmar.

Prag ar en vacker stad vid floden Wisla. Med svenska ambassaden hogt belagen med utsikt over staden. Mitt forsta besok i Prag, har gatt flera ggr over Karlsbron vandrat i de gamla judiska kvarteren. Som den omansklige Hitler tydligen skulle bevara som ett museum over en folkgrupp manniskor som han holl pa att utrota.....

Drack gott morkt ol pa krogen fran 1499 U Ilekit (ung).

giftermål för alla!

På 1990-talet skedde ett mycket stort framsteg för att juridiskt likställa samkönade förhållanden med olikkönade sådana, partnerskapslagen infördes.
När riksdagen 1994 beslutade om detta var det endast två moderater som röstade för, varav en var Fredrik Reinfeldt.

Idag säger moderaterna ja inte endast till registrerade partnerskap utan också till samkönade äktenskap, vilket säger mycket om det stora opinonssvängning som fortsätter att ske i denna viktiga fråga.

När trenden är stark är det lätt att hamna i bakvatten, vilket har skett mig i denna fråga. Jag bejakar helt och fullt människors rätt att på samma juridiska fundament leva tillsammans oavsett kön.
Däremot har jag respekt för den mycket långa tradition som definierar ordet äktenskap som relationen mellan man och kvinna, och som än idag betyder mycket för många människor i Sverige och i världen. Även bland de homosexuella finns det många som accepterar ordet partnerskap eftersom det faktiskt finns skillnader i kön mellan sam- och särkönade förhållanden.

Detta enkla konstaterande leder ibland till upprördhet, vilket jag tycker är trist. Alla människor är lika mycket värda, all kärlek är lika mycket värd men för den skull är inte alla människor och förhållanden identiska.

I centergruppen i riksdagen har vi en öppen och levande dialog i denna fråga som i så många andra, och jag vill länka till några goda kollegors bloggar och synpunkter i denna fråga, Fredrick Federley och Johan Linander.

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande - RFSL - har varit mycket engagerade och skickliga i sin opinionsbildning, och deras krav är att full likabehandling för de homosexuella kräver att deras samlevnad fullt ut ska benämnas med det urgamla begreppet äktenskap. Annars är det orättvist.

Det är på just denna punkt som jag inte fullt ut stödjer dem. Begreppet äktenskap ser jag per definition som ett förhållande mellan man och kvinna, med lång tradition bakom sig och med betydelse för många människor. Är det helt nödvändigt för full respekt för alla människors lika värde att definiera om ordet äktenskap så att det ändrar sin ursprungliga och hävdvunna mening? Jag tror och tycker inte det.

Nu finns det tankar om att i den civila lagstiftningen likställa sam- och särkönade förhållanden helt och fullt både juridiskt och ordmässigt genom en giftermålsbalk. Jag tycker att det är ett utmärkt förslag.

Sedan kan kyrkor och religioner - och de människor som vill välsigna sitt förhållande där - fortsätta att göra detta i religionsfrihetens namn.

RFSL och andra har i detta läge att välja mellan två saker; antingen kan man ta hem en mycket stor seger efter decennier av kamp, den civilrättsliga lagstiftningen likställer äntligen helt och fullt sam- och särkönade förhållanden. Och man kan vara generös nog att acceptera att beteckningen äktenskap inte används i lagstiftningen, eftersom den per definition har begränsningar och av respekt för andra människors känslor i detta.

Begreppet giftermålsbalk skulle ju också innebära att de som föredragit benämningen äktenskapsbalk tillsammans med en likvärdig partnerskapslag gör en betydande kompromiss.

Men RFSL väljer nog inte denna väg, att ta hem en seger, utan man kommer sannolikt att välja fortsatt strid för att det inte bara ska vara rätt innehåll i den nya balken, utan framförallt (?) rätt ord.

Jag tycker man kunde vara lite mer storsint i den segerns stund som detta ändå innebär för alla som arbetat för likställdhet mellan olika förhållanden.

"jag får inte ihop det intellektuellt", sa Björn Ericsson

Jaha, och vem är Björn Eriksson då som har sådana problem.

Jag syftar så klart på vår utmärkte och engagerade landshövding i Östergötland, emeritus bland landets hövdingar. Som verkligen engagerar sig och driver på i Östergötland, och som utvecklat ett fantastiskt nätverk i hemlänet och i landet.

I fredags var länets riksdagsledamöter hos landshövdingen på Linköpings slott för att överlägga och utbyta information i aktuella frågor. Alltid givande. Jag förvånades återigen över Östergötlands bottenplacering i olika arbetsmarknadssammanhang, länet ligger helt enkelt illa till i andel sysselsatta, ungdomsarbetslöshet osv. Vi tror det knappt själva och säkert inte vår omvärld, men så är det tyvärr. En tung bakomliggande orsak är vår industristruktur och kräftgången hos ett antal företag där.

Vi trätte lite i regionfrågan, som vanligt. Landshövdingen vill låta folket djupdiskutera om landstinget och länet ska bestå eller vidgas, och i så fall med vilka angränsande delar eller ej som en regionförstoring ska ske. Han nöjer sig inte med att länets representanter för folket i bred enighet över partigränserna gör bedömningen att det är bra att Östergötland ingår i en större region med mer ansvar och inflytande över regionala frågor, och att huvudinriktningen är söderut med öppenhet även åt andra håll.

Jag tänkte vara indiskret och läcka från våra förtroendefulla överläggningar, vilket jag just gjort.

Landshövdingen fällde också yttrandet i rubriken, vilket jag tycker var roligt. Syftade han kanske på sin egen inställning i regionfrågan...?

Nej, faktiskt inte. Det handlade om en annan fråga. Och det var nog inte sig själv han syftade på heller.

Men hade jag fällt det om regionfrågan och med syftning på landshövdingens linje, så hade det kunnat varit sant...!

Signalspaning - Demokrati eller Zimbabwe...?!

* Det har varit en rätt omvälvande tid för många av oss som ifrån olika positioner varit djupt engagerade i den svåra och viktiga frågan om hur Sveriges signalspaning för att trygga landets säkerhet ska bedrivas.

* Jag har - det ska villigt erkännas - under resans gång trängt allt djupare in i frågans sakligt och tekniskt sett komplexa dimensioner, och med den grundläggande svåra avvägningen mellan landets säkerhet och det integritetsintrång som signalspaning oundvikligen innebär.

* Är det som skett i denna frågas utveckling sedan s började utreda den redan 1998, och sedan framförallt från alliansregeringens tillträde med propositionen och trefaldig riksdagsbehandling (OK, trean väntar) och sedan den fjärde efter den kontrollstation som jag och Annie föreslog och som ska ske 2011, är detta ett bra exempel på demokrati, eller handlar det om mörker som i NordKorea eller Zimbabwe...?

* Hur någon kan jämföra den öppna process som har skett sedan 2007 med hur dessa två länder fungerar och styrs är fullständigt obegripligt för mig, och leder också till frågor om kvaliteten i den svenska juristutbildningen, om jag får vara lite elak.

* Jag tycker precis tvärtom! Visst skulle säkert mycket i denna fråga gjorts annorlunda, om vi fick börja på ett oskrivet blad och året var 1998 eller 2000. Säkert hade i så fall en bred parlamentariskt utredning tillsatts av s-regeringen, skulle jag tro (I verkligheten skedde ju aldrig detta). Och säkert hade ytterligare saker gjorts annorlunda och bättre.

* Nu hade frågan utretts sedan länge när alliansregeringen tillträdde, och efter väsentliga integritetsstärkande åtgärder, som inte minst drivits fram från centerpartiet, lades propositionen i början av 2007 eftersom signalspaningen behövde regleras och utsträckas till kabel.

* Med lyhördhet för socialdemokraternas och borgerliga riksdagsledamöters synpunkter tillfördes ytterligare förstärkningar inför det första riksdagsbeslutet, och efter några dramatiska veckor i fjol ytterligare flera, till vilka regeringen skulle återkomma i en ny proposition. Efter en omfattande process - där t ex centerpartiet och folkpartiet haft en rejäl dialog med kritiker med respekt för den starka kritik som förts fram - görs nu ytterligare betydande förändringar av lagen som t ex riktar signalspaningen mer selektivt på olika sätt. Med mera!

• Är denna lyhörda process något som förtjänar glåpord och fördömanden enligt ovan, eller är det snarare något av en demokratisk nytändning som har skett, där människors levande engagemang via internet och i "gammalmedia", och i riksdagen, verkligen har påverkat ett riksdagsbeslut om en ny viktig lag, och förändrat den i betydande utsträckning?! Och förtjänar den regering och riksdagsmajoritet som faktisk har lyssnat till kritiken och tagit till sig den och förändrat lagen ris och fördömanden, eller mera ros och lite beröm?
• Jag är subjektiv och lite partisk, det ska villigt erkännas, men jag lutar ju åt det senare hållet.
• Beröm måste ju också delas ut till alla människor som med mycket kraft och skicklighet, och med brinnande engagemang, nog gjort något märkligt och nytt. Förnyat vår demokrati är stora ord, men något åt det hållet handlar det om. Det är ett genombrott för internet och bloggvärlden som redskap för människors betydelse och möjligheter att påverka i vår demokrati. Och samspelet med ”gammelmedia” har ju fungerat bra, får man nog säga, och haft inte liten betydelse heller.

• Jag kanske tar i för mycket så här mitt i frågans behandling, det erkännes. Och så utskälld och sågad vid fotknölarna som jag blivit under resans gång så borde jag väl vara mer negativ. Men det är svårt. Tänk om engagemanget och diskussionen och dialogen var så här intensiv även i andra viktiga samhällsfrågor, det vore ju härligt.

• En positiv bieffekt för mig är ju det uppsving som min enkla blogg har fått. Risken är uppenbar att den återgår till en mer obemärkt tillvaro igen. Jag kommer att följa bloggosfärens liv och rörelse bättre än tidigare, och jag har upptäckt mångfald och kvalitet i den. Jag har försökt att lyssna och lära och föra en saklig dialog med alla Er som gjort inlägg på min blogg eller skickat e-post (utom de 27.000 som närmast dränkte mig i somras), det har varit mycket stimulerande måste jag säga. Liksom även de fysiska möten som dessa kontakter resulterat i!

• Jag har stor respekt för engagemanget i fildelnings- och upphovsrättsliga frågor som bl a lett till bildandet av Piratpartiet. (Och där jag, och många andra centerpartister, tycker att det finns viktiga poänger.) Vi som jobbat politiskt på fritid eller arbetstid vet hur mycket tid och kraft detta engagemang vanligen kräver, vilket partiledare Falkvinge säkerligen korrekt vidimerar på sin blogg. Bloggen Opassande kommer jag säkert att följa ett bra tag, och även andra intressanta bloggar utöver de som jag tidigare spanat av.

• Vi ”gammalpartier” kommer säkert att kämpa vidare länge än. Jag hoppas att vårt (och centerpartiets) tillskott av nya engagerade människor ökar, och även från de med rötterna i bloggvärlden också. Vi kommer liksom hittills att få tävla med ”enfrågerörelser” och nya strömningar eller partier men så ska det ju vara.

• Hur ska, och hur kommer, nu ”massavlyssningens” (inte mitt ord, obs!) kritiker förhålla sig till den förändrade lag som nu förhoppningsvis kommer att antas av riksdagen i vinter? Tja, det får ju Ni avgöra, och jag har med intresse läst en del färska kommentarer. Inte heller jag själv har fullt ut hunnit analysera de betydande förändringar som nu görs.

• Antingen kan kritikerna ta hem en seger, eller också ett nederlag, eller hamna i en gråzon mittimellan. Följa och bevaka frågan framåt, det kommer ju givetvis att ske. Min egen bedömning, om någon lyssnar, är att Ni har påverkat den här viktiga lagen i betydande grad.

• Jag ser att de kritiker inom centerrörelsen, som deltagit i den givande dialog som vi haft, gör analysen att dialogen har givit goda resultat i rätt riktning. (t ex Anckersjö, Hultin, Andersson, Hedin)Jag delar den analysen, och jag vet ju att både de och vi från riksdagsgruppen känner igen mycket i den kommande lagrådsremissen från den dialog vi har haft, och från de olika förslag som riksdagsgruppen spelade in till regeringens beredning av frågan. Men visst har beredningen i försvarsdepartementet, och i samordningen mellan de 4 allianspartierna, tagit väl vara på och utvecklat våra och andras förslag.

• Nu lägger regeringen snart sin lagrådsremiss. Vi får studera denna noga liksom remissutfallet (som man säger). Därefter kommer propositionen och sedan riksdagsbehandlingen, där jag självfallet med intresse ska läsa motionerna. Jag ser fram mot fortsatt dialog i denna viktiga fråga! Förhoppningsvis i ett lugnare tempo, men det får vi se.

Etiketter: FRA, signalspaning, Bodström, Nordkorea, Zimbabwe

signalspaning igen

jag läser ett tt-meddelande där Camilla Lindberg kritiserar ett av förslagen i vårt inspel från augusti, som tillkom efter en dialog med centerkritiker vid flera möten.

"I slutet av sommaren lämnade centern sitt förslag på tillägg till FRA-lagen. Det gick framförallt ut på att signalspaningen i kabel inte får ske om svenska IP-adresser är inblandade i data- eller telekommunikationen.

- Det gillar jag inte alls. Det skulle vara väldigt konstigt att göra skillnad mellan svenskar och andra européer, säger Camilla Lindberg."

Jag håller ju inte med. I andra länders lagstiftningar är det mycket restriktivare att spana i det egna landet eller mot egna medborgare. Och även kritiken i Sverige har ju främst gällt den mkt begränsade del av signalspaningen som kan riktas mot datorer eller telefoner i Sverige.

Vi får se vad regeringens lagrådsremiss kommer att innehålla. Jag hoppas att våra centerkritiker kommer att känna igen sig från våra tekniska diskussioner i augusti.

Sverige står starkt i svår tid

Regeringen har under en tid presenterat årets statsbudget, med final i måndags. Jag deltog själv tillsammans med allianskollegor från länet på presskonferenser i Norrköping och Motala.

Det är en stark och bra budget med offensiva satsningar på lägre skatter, på sänkta kostnader för företagen och satsningar på psykiatri, forskning, infrastruktur med mera.

Den internationella lågkonjunkturens härjningar berör Sverige förbluffande lite än så länge, vilket i hög grad beror på regeringens samlade åtgärder för att få fler i atbete och minska utanförskapet. Det har delvis smärtat lite med sänkningar av A-kassa och sjukförsäkring men det har varit nödvändiga förändringar som den förra regeringen inte mäktade med.

Nära 200.000 människor har gått från olika ersättningssystem till arbete och lön. Utan denna historiskt höga utveckling hade statskassan årligen belastats med flera tiotals miljarder kronor i kostnader, och Sverige hade stått väsentligt svagare i krisen.

Därför står Sverige starkt när det blåser i vår omvärld, det är mycket bättre att i en högkonjunktur rusta Sverige för dåliga tider genom en politik för fler i arbete än att passivt låta alldeles för många passiviseras i olika försäkringssystem.

Socialdemokraternas politik med fler i bidrag och färre i arbete - om man hårddrar lite - hade inte varit bra för Sverige, och deras förslag nu kan ge en skattechock på över 50 miljarder kronor.

Socialdemokraterna har kritiserat och varit emot varje inkomstskattesänkning som regeringen genom jobbskatteavdraget har föreslagit, varit emot den sänkning av arbetsgivaravgifterna som regeringen föreslår, varit emot borttagandet av förmögenhetsskatten och varit emot sänkningen av fastighetsskatten. Med mera. Med mera. Socialdemokraterna är först emot det mesta som regeringen gör, och är man inte det så tycker man att regeringen satsar för lite.

Alliansen börjar bli varma i regeringskläderna medan socialdemokraterna verkligen kommit in i oppositionsrollen...

Vanliga inkomsttagare får nu med regeringens politik behålla 1.000 kr och mer av lönen i sänkt skatt per månad.

Vore det någon stake i socialdemokraterna borde man ju stå stolta och starka för att höja skatten till den gamla invanda s-nivån från 2006. Men det vågar man inte.

Istället verkan man i efterhand acceptera alltmer av de nödvändiga förändringar som alliansen har genomfört, ju längre ett jobbavdrag har funnits så ökar chansen att s står bakom det! Det är bra och s förtjänar här beröm.

Fastighetsskatten fick massor av kritik från s när vi sänkt den, men nu tycker man att sänkningen är bra. Även här förtjänar socialdemokraternas omsvängning beröm!

Sverige har fortfarande världens mest generösa arbetslöshetsförsäkring, och det är bra. Socialdemokraterna levde rövare när alliansen markerade att a-kassan var en omställningsförsäkring och inte "evig". Det är bra att s nu verkar vara inne på samma linje.

Sammanfattningsvis står Sverige och alliansregeringen stark när det nu blåser i den internationella ekonomin. Den låga arbetslösheten beräknas öka något de närmaste åren men sedan åter sjunka. Statsskulden sjunker kraftigt genom fortsatta amorteringar.

Jag är optimist inför valet om två år. Alliansen har genomfört sina vallöften och kommer att gå till val i god harmoni mellan de 4 borgerliga partierna och med en stark och gemensam valplattform.

Mot detta står en socialdemokrati som inte själva hade kraften till de nödvändiga förändringar som Alliansregeringen genomfört, och som därtill måste kompromissa ihop sig med miljöpartiets och vänsterpartiets olika skattehöjningar och utgiftsexplosioner.

Sahlin och Nato

Sverige har alltid stått utanför Nato som medlem, men samverkar nära med organisationen i Partnerskap för fred (PFF). Det är stor samsyn i Sverige om PFF-samarbetet (frånsett främst vänsterpartiet), medan några borgerliga partier med fp i spetsen vill att Sverige även ska bli medlem i Nato.

Mona Sahlin uttryckte på DN-debatt för några dagar sedan sig så här:

"Sverige ska däremot inte ansöka om medlemskap i Nato, då ett Nato-medlemskap inte skulle öka vår säkerhet. Sverige ska vara militärt alliansfritt men fortsätta det nära samarbete, i alla frågor utom bindande försvarsförpliktelser, som sedan flera år utvecklats. Den militära alliansfriheten ger oss handlingsfrihet som också innebär möjligheter att agera vid internationella konflikter där militärt bundna stater av olika skäl inte kan utnyttjas."

Första meningen är kategorisk, men inte lika kategorisk som för lite sedan då hon sa att "Sverige ska aldrig...." osv. Det förvånade mig då att ledaren för ett stort parti valde ordet "aldrig" som ju står evigheten nära. Jag är mer ödmjuk, vi vet ju inte hur världen och framtidens organisering ser ut om t ex 250 år...

Jag nöjer mig med att konstatera att Sverige har en god stabilitet i det samarbete med Nato som har utformats genom åren, att vi genom EU-medlemskapet har åtagit oss - och erhåller - ett gemensamt ansvar för de 27 ländernas säkerhet liksom att Sverige också åtagit sig samma ansvar för de nordiska länderna.

I tunga säkerhetspolitiska frågor som dessa är det självfallet viktigt att fortlöpande följa utvecklingen i vår omvärld, göra analyser och överväganden där Sveriges intressen väger tyngst men där helheten också är viktig. Ett sådant resultat av bl a Försvarsberedningen arbete, där bred enighet råder, är just värdet av att ytterligare fördjupa samarbetet inom Norden.

är det liberalt att reglera jordbruket?

Vårt kära liberala systerparti har producerat ännu en rapport från sin partistyrelse, om klimatet.

Och visst, en mycket viktig fråga.

Men kraven är lite märkliga:

* Bygg 4 nya kärnkraftverk...(i världens redan kanske kärnkraftsverkstätaste land)

* Biobränsleproduktion bör inte subventioneras utan konkurrera fritt med andra branscher om bioråvaran.

* Inga biobränslen från spannmål.

* Höjd CO2-skatt i jordbruket.


Man blir lite trött.

Hur liberalt är det att reglera vad en jordbruksprodukt får användas till? Eller att staten inte ska stötta utvecklingen av förnybara drivmedel?

Eller att höja skatten för just det svenska jordbruket när inte EUs övriga länder gör det?

Jag saknar bara förslaget att krympa det svenska jordbruket kraftigt för att rädda Östersjön, och istället köpa mat från Polen, Danmark och Argentina istället.

riksdag och kor på grönbete

Lite skruvad rubrik, erkännes. Riksdagen samlas nu efter en sommar på "grönbete". Många engagerade i debatten om signalspaning kommer att demonstrera i våra tre stora städer idag, jag ska lyssna och diskutera så klart.

Rick Falkvinge listar arrangörerna i Gbg och Malmö, och jag vidarebefordrar: "Kredd till Grön Ungdom, Kommunistiska Partiet, Miljöpartiet, Piratpartiet (våra aktivister), Proletärens FF, Revolutionär Kommunistisk Ungdom (RKU), Ung Pirat, Ung Vänster och Vänsterpartiet som ordnar en demonstration i Göteborg. Samling på Gustaf Adolfs Torg klockan 1800.

Kredd till Grön Ungdom, Miljöpartiet de Gröna, Piratpartiet (våra aktivister), SSU, Ung vänster, Centeruppropet, Ung Pirat, Svart Måndag och Liberala studenter som fixar en demonstration i Malmö. Samling på Möllevångstorget klockan 1730."

Den mindre uppmärksammade sommardebatt som jag har varit inblandad i - utöver signalspaning - handlar om mjölkkor på lagligt reglerat sommarbete, eller ej. I min sista krönika i tidningen Världen idag skriver jag så här:

Kor på grönbete – och människor

Människor är människor och kor är kor. Och lagar är lagar. Äldre människor i servicehus och demensboenden behöver komma ut och få frisk luft. Detta brister i dag, här och där. Det finns ingen generell lagstiftning för hur detta ska uppfyllas, det är upp till kommuner och huvudmän att utforma sina riktlinjer och regler.
För mjölkkor finns det däremot detaljerade och mycket specifika lagkrav på utevistelse. De är generella och bindande. Staten ålägger varje svensk mjölkko – genom dess ägare – att sommartid vara på bete minst sex timm­ar per dag under två månader (i Norrland) och under tre månader (Norra Götaland och Svealand). Men under huvuddelen av dygnet sommartid och under nio eller tio månader av året vistas korna i sitt kostall.
Under många århundraden har korna i Sverige vintertid stått uppbundna på båspallar i ladugårdar, fått foder och mjölkats. När gräset började växa släpptes de ut på bete, oftast i skogsmark. Fortfarande står de flesta kor på båspallar och de behöver gå ut på bete sommartid. Så var det i Astrid Lindgrens värld och så är det än i dag.

Men behöver precis alla mjölkkor ut på bete i dag? Nya kostallar byggs i stort sett enbart för lösdrift, mjölkkorna rör sig fritt mellan foderplats, mjölkning och viloplats och man har oftast tillgång året runt till rymliga rasthagar. Kon producerar mycket mjölk varje dag och har det bra och trivs i sitt kostall. Ofta är besättningarna allt större med flera hundra kor. Är sommardagarna varma, regnar det mycket eller finns det mycket insekter avstår korna ofta från att gå ut på bete även om de har möjlighet till det. Och betesperioden är kort.
Det stora bekymret för den svenska mjölkproduktionen där djurmiljön är i världsklass, är att både antal kor och mjölkproduktion minskat i flera decennier medan produktionen upprätthållits i de allra flesta EU-länder. Och där finns inga lagar om betestider.

Många av kobönderna upplever att den fyrkantiga beteslagen är för detaljerad och ibland svår att uppfylla. Kontroller visar att kanske flera tiotals procent av besättningarna inte alltid klarar lagen. Kraven ökar på fler kontrollanter och strängare straff.
En annan väg vore att ge mer utrymme för den enskilde lantbruksföretagaren att i dialog med djurskyddsinspektören utforma en bra djuromsorg för sina kor. Lagkravet skulle vara en bra djuromsorg. Har en lösdriftsladugård en sådan med rymliga rasthagar borde inte beteskravet vara tvingande. Vill mejeriet eller till exempel Kravkonceptet ladda sin mjölk med mervärdet ”betesdrift”, kan man själva uppställa regler om detta.
Jag tror på enklare regelverk och mer frihet under ansvar för den enskilde lantbrukaren, där kontrollerna kan ha en flexibilitet utifrån grundkravet ”en bra djuromsorg”. Och där finns ingen prutmån.

För att byta spår, hur detaljerade ska de statliga lagkraven vara inom äldreomsorgen? De äldre ska ges förutsättningar för ett värdigt liv i dialog med vårdgivare, anhöriga och kommunerna. Men vore det bra med ett statligt krav på till exempel två timmars utevistelse fem dagar i veckan? För alla? Även här tror jag på ett generellt grundkrav – värdigt liv – som sedan får utformas i lokal dialog.

Staffan Danielsson
riksdagsledamot (c)

Sakta i backarna, Försvaret!

Jag tycker att partiledarnas besked idag i SvD är bra, inga förändringar i grundorganisationen ska göras och besparingarna på försvarsmateriel ska återföras till förbanden.

Vi har som jag skrivit många gånger garnisoner och förband av hög klass i Sverige, och det ska till starka skäl för att ytterligare minska dem efter de omfattande nedskärningar som beslutades 2004. Centerpartiet vill att hela Sverige ska både leva och försvaras, och det finns gränser för hur försvaret kan koncentreras till endast få platser.

Det har spridit sig en stark oro hos många garnisoner efter uppdraget till ÖB i våras att på kort tid föreslå nya besparingar istället för de som underkändes, och beräkningar har skett på alla möjliga alternativ. Jag förstår att det känns befriande idag på många orter, jag har besökt de flesta av dem och har kunnat konstatera kvaliteten på verksamheten t ex i Arvidsjaur, i Eksjö, i Karlsborg och Skövde samt i Luleå och Ronneby.

Det var också därför som jag redan när uppdraget till ÖB gavs om att räkna på omfattande besparingar på grundorganistionen myntade uttrycket "sakta i backarna". Dvs i första hand besparingar på materiel och byråkrati, inte på garnisoner och förband. Jag utesluter givetvis inte att någon ytterligare effektivisering i framtiden kan göras även i grundorganisationen, men efter partiledarnas tydliga besked - "Därför kan vi konstatera att förändringar i grundorganisationen inte behöver genomföras" - känns detta rätt avlägset.


Det är också bra att besparingarna på försvarsmateriel närmast i sin helhet återförs till försvaret. Detta minskar takten i den minskning av försvarets andel av BNP som skett sedan lång tid, och som nu närmar sig 1,2 procent av BNP vilket är kanske lägst i Norden. Jg har ju pekat på denna utveckling en tid och menar att detta förhållande bör analyseras i ett framtidsperspektiv, eftersom det ju råder bred samstämmighet i Sverige om att vi ska ta vårt ansvar för fred och säkerhet både här hemma och där den hotas i världen.

En annan tänkvärd formulering hos partiledarna är denna: "Det finns starka skäl att analysera de vidare konsekvenserna av sensommarens konflikt mellan Ryssland och Georgien. Så kommer också att ske. Av detta följer inte automatiskt att det nu finns skäl att drastiskt ändra bedömningen av möjliga hot mot Sveriges säkerhet."

Jag fäster mig lite vid ordet "drastiskt". Det visar att vi måste ta allvarligt på kriget i Georgien, som borde varit otänkbart år 2008 i Europa men som inte var det.

Det är bra att försvarsberedningens omvärldsanalys från i juni nu ska fördjupas mot bakgrund av vad som skett, och det tål att tänka på hur detta arbete bäst kan förankras i en bred politisk samsyn.

välgörande väg/järnvägssatsning!

Det är utmärkt att alliansenregeringen nu föreslår kraftiga satsningar på Sveriges infrastruktur.

Mycket går till vägar, där verkligen behover är stora efter tidigare försummelser. Självfallet behöver också järnvägen ökade resurser till underhåll och till upprustning och nyinvesteringar.

För Östergötlands del är det mycket glädjande att genomfarten genom Motala kommer att dras förbi centrum genom att bron över Motalaviken nu ska bli verklighet efter många decenniers diskussioner. Totalkostnad ca 1.700 mkr, varav Motala kommun står för 100 mkr.

Jag är medveten om den kritik som finns inte minst kommunalt över att inte staten själv tar hela dessa kostnader - som förr i tiden. Behoven är idag dock så stora att det behövs fler finansiärer än tidigare, och där både kommuner och privata intressenter kan spela viktiga roller.

Vad säger då miljöpartiet till Motalaborna och till alla de andra som bor eller använder de eftersatta vägar som nu förbättras.

"Inte en krona ska gå till vägarna", säger järnvägsfundamentalisten Karin Svensson-Smith, talesperson för miljöpartiet.

Även socialdemokraternas talesperson Ibrahim Baylan verkar resonera i en liknande riktning, om än inte lika fullständigt orealistiskt.

Det känns skönt med en realistisk alliansregering som satsar på både väg och järnväg! Jag hoppas att många noterar skillnaderna mellan alliansens finansierade satsningar och deras fördelning, jämfört med dels den tidigare s-regeringens ofinansierade löften samt dels med mp och s-ambitionerna enligt ovan.

Georgien hotar Ryssland.....

Rysskands president Medvedev har talat. "Ryssland måste stärka sitt försvar med anledning av hotet från Georgien"...

I ena ringhörnan, Georgien, 4,5 milj invånare samt flera 100.000 flyktingar från Abchasien och Sydossetien.

I andra ringhörnan, Ryssland, med 140 milj invånare och en hoper kärnvapen.

Tänk vilken befrielse när järnridån föll, när kommunismen och sovjetsystemet "imploderade".

Tänk vilka krafter som frigjordes när mänskor fick frihet att diskutera och rösta, handla och resa osv.

Vilken härlig utmaning att tillsammans i Europa - inklusive Ryssland - utveckla vår världsdel i fred och frihet, i handel och tillväxt.

Kom igen nu, Rysslands ledning, och fastna inte i gammalt tänk.

Men innan dess är det viktigt och bra att regeringen fördjupar Försvarsberedningens omvärldsanalys med anledning av vad som tyvärr faktiskt har skett och yttrats.

Sveriges Försvar!

Jag trodde kanske - det ska erkännas - att försvarsutskottet, där jag inträdde efter valet 2006, hade en lugn och stabil tillvaro efter det omvälvande försvarsbeslutet 2004.
Jag hade fel.

Utskottet har "rockat rätt fett" som ungdomen förmodligen skulle uttrycka det. Ny försvarsminister efter Odenberg, ny utskottsordförande efter Messing, finansministern kräver stora materielbesparingar, 1.500 mkr i oförutsedda kostnadsökningar 2008, ÖBs omfördelningar och besparingsförslag avvisade, istället uppdrag att återkomma med långsiktiga besparingsförslag på kort tid, Ryssland stressar Georgien i Sydossetien och tränger djupt in i Georgien med stridsvagnar och soldater, värnplikten utreds, signalspaningen diskuteras med mera.

Folkpartiets Jan Björklund har uttalat sig om garnisonsnedläggningar liksom nu också försvarsutskottets moderater. De säger ungefär som jag själv faktiskt sa i april, "sakta i backarna".

Det ska bli intressant att se regeringens försvarsbudget snart, och självfallet också den kommande propositionen om försvarets långsiktiga inriktning, som istället för i december kommer först på vårvintern.

Jag tycker att det är bra att regeringen i sin beredning fördjupar omvärldsanalysen med anledning av kriget i Georgien. Som försvarsberedningen sa är Rysslands agerande i kaukasus ett lackmuspapper på vart Ryssland är på väg, och jag har sagt att färgen nu är blodröd. Centerpartiet tar i regeringen sitt ansvar för en stabil försvarspolitik.

Jag har också något analyserat Sveriges försvarskostnader i procent av BNP i relation till länderna i vår omvärld. Vi låg för några decennier sedan på 2,5 procent vilket var i topp bland Nordens länder, men ligger nu med 1,2-1,3 procent i botten tillsammans med Finland och Danmark. Det är viktigt att Sverige tar sitt ansvar för fred och säkerhet här hemma och i omvärlden, och i ett framtidsperspektiv bör denna utveckling beaktas.

Sverige ska självfallet ha ett effektivt försvar, och det finns kostnader att spara på försvarsmateriel, på myndighetsstruktur och byråkrati och även på Högkvarteret. En del av dessa besparingar ska återföras till försvaret, och här spelar självfallet omvärldsanalysen en viktig roll.

Vad gäller garnisoner och förband kan det finnas åtgärder att vidta, men detta bör analyseras mycket noga i så fall. Det är bra med garnisoner och förband i olika delar av Sverige, kvaliteten är genomgående hög i dagens försvar och omställningskostnaderna är stora vid omstruktureringar.

McCain - (eller Obama)

jag har skrivit några gånger tidigare om detta. Min favorit har varit den enda kvinnan i racet, den mycket kompetenta Hillary Clinton. Efter en hård kamp slogs hon ut av den ende färgade kandidaten, Barack Obama.

Jag ligger ju närmast demokraterna i värderingar och politik, liksom 90 procent av svenskarna och 95 procent av svenska medier..? Och liksom en trygg europeisk majoritet, skulle jag tro.

Republikanerna känns för gammaldags konservativa, helt enkelt.

Ändå har dessa republikaner en märklig förmåga att vinna presidentval i USA. Sorgligt men sant...

W Bush är mycket impopulär, så nu har väl den 72-årige McCain ingen chans...

Jag står faktiskt fast vid min spådom sedan några månader tillbaka. Hade Clinton mött McCain kunde hon vunnit. I matchen Obama-McCain är min prognos att McCain vinner. Inte säkert, men inte osannolikt.

Obama känns lite färsk och lite mycket slagord, en fantastisk talare.

McCains "rekord" imponerar, en självständig republikan som ofta gått mot mitten, en ordinär talare.

Dick Erixon på sin blogg har skrivit mycket om detta på ett som oftast tankeväckande vis.

Skulle vi slå vad skulle jag tippa McCain. Många, många sätter säkert emot.

Försiktig kommentar

Jag har ju läst den stort uppslagna DN-artikeln för några dagar sedan. Ett antal personer med doktorand Mark Klamberg i spetsen slår larm, och deras oro sammanfattas i ingressen så här:

"Lagstiftarna tycks ha förts bakom ljuset när de antog FRA-lagen i juni. Tillsammans med tidigare regelverk ger den nya lagen FRA rätt och möjlighet att registrera alla medborgares sociala nätverk."

Är det så vore det ju förfärande. Om detta bör självfallet diskussionen fortsätta.

Min uppfattning är oförändrat att signalspaningen endast får ske mot dem som har koppling till de allvarliga yttre hoten och som vad gäller svenska datorer och telefoner därtill kommunicerar med utlandet.

Signalspaningen till skydd för landets säkerhet sker idag i etern och kommer i kabel att i mycket hög grad ske i internationell trafik och på främmande språk. Enligt Mats Nordkvist på FRA vid center-hearingen nyligen torde signalspaning där en svensk dator eller telefon berörs ligga i storleksordningen promille.

Det är ju dessa proportioner som bl a ligger bakom det inspel som centerpartiet gjort inför regeringens beredning av den kommande propositionen.

besök i Arvidsjaur, Boden och Luleå

Det skrivs mycket om det svenska försvaret, ibland att det kostar för mycket och ibland att det är för nedbantat.
Det är alltid givande att besöka garnisoner och förband och där se den höga kvalitet som regelmässigt kännetecknar verksamheten.

Jag besökte alltså - tillsammans med vår politiske sakkunnige Per Ahlström på riksdagens centerkansli - I19 i Boden och Arvidsjaur (Jägarbataljonen), A9 i Boden samt F21 i Luleå.
Intressant var t ex deras allt tätare samverkan sinsemellan i garnison Nord, och samarbetet med deras norska och finska motsvarigheter.

Självklart finns det oro med anledning av försvarets underskott och de åtgärder som ÖB har föreslagit eller som det surrar rykten omkring. Min kommentar har varit att det finns utrymme för att effektivisera och spara i försvaret vad gäller försvarsmateriel, myndighetsstruktur och byråkrati samt på högkvarteret. Sedan får omvärldsanalyser och andra bedömningar avgöra hur mycket av detta som kan återföras till försvarsmakten.
Vad gäller garnisoner och förband så skedde ju en stark bantning och omstrukturering vid 2004 års försvarsbeslut, som nu är genomfört. Om det finns utrymme för några ytterligare förändringar bör dessa analyseras mycket noga, eftersom det har ett betydande värde att försvaret finns på olika platser i landet, samtidigt som omställningskostnaderna vid strukturförändringarna är betydande. De garnisoner och förband som nu finns i Sverige håller också alla en hög kvalitet.

se signalhearingen imorgon måndag

I fredags hade så centerpartiet tillsammans med ungdomsförbund och centerupprop och andra c-organisationer sin signalspaningshearing.

Jag tyckte att blev en intressant hearing, med inledningsinlägg av experter och sedan utfrågning.
Den sänds imorgon i Svt 24 och/eller SvT2.

Christian Engström på sin blogg uppfattade att jag bejakade FOI-terrorforskarens Magnus Norells påstående att FRA idag spanade i kabel i viss mån.
Det gjorde jag inte, och min entydiga uppfattning är ju att FRA inte gör detta eftersom det inte är tillåtet. Magnus Norell bör alltså precisera sitt allvarliga påstående.

Vad jag sade var att med den nya lagen får FRA tillgång till hela signalflödet vid sin spaning efter en tillåten inriktning, även om sedan endast relevanta flöden används. Och min fråga gällde hur integritetsskyddet skulle förbättras om istället tillståndsmyndigheten vid sitt tillståndsbeslut begränsade FRAs signalspaning till endast en liten del av trafikflödet, den del som är relevant för just det uppdraget.

signalspaning endast mot yttre allvarliga hot, del två

Jag gjorde i mitt första inlägg om detta en bedömning att flera bloggare misstolkade försvarsunderrättelselagen, när de hävdade att Försvarets Radioanstalt kan utföra spaning åt polisen utanför lagarnas uppdragna ramar.

Jag gjorde inget angrepp på någon, jag uttryckte mycket balanserat min uppfattning att detta inte var eller är en korrekt tolkning.

På detta får jag nu ett än mer upprört svar från Mark Klamberg, som i en mångordig analys vill bevisa att han har rätt. Jag har inget otalt med Mark Klamberg, men hans analys övertygar inte mig, jag tycker att lagen är tydlig och bejakar min tolkning av den.

Klamberg ställer också frågor om signalspaningslagen och dess samverkanspunkter. Jag har redovisat att centerpartiet står bakom den beslutade lagen, men att vi är öppna för att låta lagen vila vad gäller spaning mot datorer eller telefoner i Sverige. Vi är också öppna för att inom ramen för regeringens beredning av ytterligare förbättringar av kontroller och integritetsskydd överväga åtgärder som riktar signalspaningen mer selektivt, och jag har hänvisat till att sådana säkert kommer att diskuteras på hearingen på fredag.

Återigen katalogen om yttre hot

Centrum för Rättvisa - där Clarence Crafoord medverkar vid vår TV-sända hearing på fredag - skriver en kritisk men intressant artikel i dagens SvD. Om signalspaningslagen.

Man är tydlig i det som även jag anser vara ett sidospår, kravet på brottsmisstanke för signalspaning mot allvarliga yttre hot. Ett sådant krav skulle ju omintetgöra signalspaning för att kartlägga hotbilder, och det kravet ställer inte Europadomstolen.

Sedan radar man upp tio punkter, varav hela 9 stycken återstår att uppfylla. Jag tycker att man tar i lite väl ibland, men sådan är ju debattartikelns logik.

När man jämför den dom som inte godkände en engelsk signalspaningslag bör man veta att spaningen utfördes på 1990-talet och att lagen beslutades för 28 år sedan. England lär ha tagit en ny lag kring år 2000.

Det finns flera av de nio punkterna som är värda att diskutera djupare. Jag vill bara här anmäla att två av dem bör nog kunna bockas av omgående. Centrumet menar att den svenska lagens syfte är oklart och kan handla om allt från ekologiska obalanser till valutaspekulationer, till skillnad från den tyska som är godkänd och talar om krigs- eller terrorattacker och vissa grova brott. Detta är inte korrekt vad gäller den svenska lagen.

Jag har i riksdagen och här på bloggen vid flera tillfällen hänvisat till det tillkännagivande som riksdagen utifrån försvarsutskottets betänkande riktat till regeringen, och som tydligt preciserar att signalspaningen endast får riktas mot 6 uppräknade allvarliga yttre hot, som väl påminner om de tyska. Centrumet citerar endast propositionen, men det är faktiskt riksdagens beslut som gäller.

Det torde också vara uppenbart vilka som kan utsättas för signalspaning, nämligen de som har koppling till de allvarliga yttre hot som spaningen ska inriktas mot.

Självklart ska europadomstolens praxis i dessa frågor ställas mot den svenska lagen. Denna analys sker redan i regeringskansliet, och skulle centerpartiets inspel om en utredning kring regelverket för signalspaning som kan träffa dator- eller telefonanvändare i Sverige i vissa fall bli verklighet, kommer den analysen att göras även där.

En mer selektiv signalspaning

Ok, då ska jag försöka kommentera inläggen kring "ett lyssnande centerparti".

Vår utgångspunkt är givetvis den lag som riksdagen beslutat om. Samtidigt har dialogen med teknisk expertis och med kritiker inom centerpartiet - de kan heta t ex Hultin eller Anckersjö - lett till intressanta idèer om hur signalspaningen kan riktas mer selektivt, och som bekant till att den internationella teletrafiken torde kunna avskiljas. Några av dessa har vi spelat in till regeringen och den beredning som pågår inför den proposition som ska läggas till riksdagen kommande vinter.


Vid hearingen på fredag kommer säkert detta att belysas på ett förhoppningsvis klargörande sätt. Det är bra att kritikerna ser våra förslag som steg i rätt riktning. Därifrån till att endräkt råder är nog steget en bit, så dialogen och diskussionen lär fortsätta. Jag vill gärna upprepa att detta är svåra och grannlaga frågor med bäring både på landets säkerhet och på de integritetsintrång som signalspaning oundvikligen innebär.

En kommission av något slag som granskar Försvarets Radioanstalts verksamhet det senaste decenniet mot bakgrund av rykten och anmälningar är ju centerpartiet positivt till.

Signalspaning endast mot yttre allvarliga hot

"4 § Inom försvarsunderrättelseverksamheten får det inte vidtas åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som enligt lagar eller andra föreskrifter ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet. Om det inte finns hinder enligt andra bestämmelser, får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet."

Paragraf 4 i lagen om försvarsunderrättelseverksamhet har fått flera bloggare att upprört "bevisa" att Försvarets Radioanstalt visst får signalspana åt polisen utanför den katalog av allvarliga hot som riksdagen begränsat signalspaningen till (militära hot, internationell terrorism, internationella konflikter och några till).

Detta är inte korrekt. Första stycket i paragrafen ovan är entydigt, inom försvarsunderrättelseverksamheten får det inte vidtas åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som åligger polisens brottsbekämpande verksamhet.

Andra stycker syftar - vilket framgår av propositionen 06/07:63 på sidan 49 och 50 - på att tex försvarsmakten trots första stycket ska kunna bistå polisen i vissa lägen enligt andra lagrum, liksom att FRA t ex ska kunna bistå polisen med kryptoforcering.

Jag medger att propositionsformalia kan vara svårläst. Det gäller att hålla tråden och följa hur meningarna flätas i varandra. (Och gärna prata med någon sakkunnig)!

dialog med LRF om lösgående kor och lagkrav på bete

(har varit från dator, återkommer i signalfrågan, tycker mig visa bredd genom att växla mellan skilda frågor...)

jag har flera gånger utvecklat min syn på varför jag ifrågasätter att staten genom lagtvång ska ålägga en mjölkbonde - som investerat kanske 10 miljoner kr i en modern lagård där hans (eller hennes) kor inte längre är uppbundna på båspallar utan går fria mellan mjölkning, foder, vilplats och rasthage - att under två månader på sommaren under minst 6 timmar på dag låta korna vandra ut på bete.

LRF och Svensk Mjölk ger klart besked i frågan i fredagens ATL. Även kor i lösdrift i stora lagårdar ska genom lag åläggas att gå ut på bete enligt ovan. För att hjälpa berörda företagare som menar att deras kor har en mycket bra djuromsorg även utan detta detaljerade lagkrav satsar LRF och Svensk Mjölk på "betescoacher" som ska ta fram "smarta lösningar".

Det tycker jag visst att LRF kan göra även om uppgiften kan vara svår, och jag tycker visst att Svensk Mjölk eller enskilda mejeriföretag eller KRAV- eller Sigillcertifieringen kan ålägga sina leverantörer att ha även lösgående kor ute på bete, om de vill lägga ett mervärde till sina koncept som de menar sig få betalt för.

Men min tvekan gäller om korna enligt objektiva mått har en god djuromsorg i sin lösdriftslagård, ska då verkligen staten ändå genom lag bestämma den tekniska lösningen för kornas tillvaro några korta sommarmånader och minst 25 procent av dygnet?

LRF talar eljest ofta om vikten av mindre regelkrångel och om att ge bondeföretagaren större möjligheter att utifrån ett givet grundkrav - god djuromsorg - själv i samråd med djurskyddsinspektören utforma hur detta bäst kan ske med större flexibilitet än dagens omfattande detaljregler ofta ger utrymme för.

Kanske är det bekvämare att låta staten bestämma än att ta fighten för att få en samsyn med de närmast berörda, mjölkbönderna?

ett lyssnande centerparti

Centerpartiet är en drivande kraft tillsammans med övriga partier inom Allians för Sverige. I den rådande internationella turbulensen är regeringens arbete för att minska utanförskapet och öka sysselsättningen grunden för både en stark svensk ekonomi och därigenom för vår sociala trygghet.

En regering måste regera och får på sitt bord även besvärliga och svåra frågor. Socialdemokraterna började utreda en lag om signalspaning för ca tio år sedan men kom aldrig till skott på grund av interna konflikter. Man utredde egentigen på alla sätt utom genom att tilsätta den parlamentariska utredning som man idag kräver.

Regeringen och senare riksdagen har beslutat om lagen och förstärkt integritetsskyddet genom en rad viktiga åtgärder - mycket tack vare centerns pådrivande arbete -, och regeringen ska i vinter återkomma till riksdagen med ytterligare förstärkningar.

Frågor som rör landets försvar och säkerhet bör helst vara föremål för en bred samsyn i riksdagen och självfallet ha en stark folklig förankring. Tyvärr står blocken emot varandra i riksdagen i denna fråga, debatten fortsätter och det finns en omfattande kritík mot den nya lagens integritetsaspekter.

Centerpartiet är ett lyssnande parti och vi följer och deltar i den fortsatta diskussionen i denna fråga. Vi har en betydande kritik även inom vårt parti och vi har nu under en tid haft en givande dialog med flera kritiker, och vi har tillsammans haft flera möten med teknisk expertis för att analysera möjligheterna att kunna rikta signalspaningen mer selektivt. Därefter har vi inom riksdagskansliet - och säkert även våra kritiker - analyserat det som framkommit.

Detta har resulterat i flera intressanta öppningar som jag på vår riksdagsgrupp i fredags fick mandat att spela in i regeringens pågående beredning av frågan. Då får det i vanlig ordning vartefter avgöras om våra förslag är tekniskt möjliga och om regeringen landar i att utveckla dem vidare.

Det kanske mest intressanta - som Svenska Dagbladet skriver om i dag - är vår bedömning att det går att särskilja den internationella trafiken från den som har en kontaktpunkt i Sverige. I så fall kunde de delar av lagen som inte varit omstridda - signalspaning i etern och i transittrafik - träda i kraft som beslutat, med de förstärkningar som regeringen återkommer till riksdagen om. Detta är den abslouta huvuddelen av all signalspaning.

Däremot skulle det kunna vara möjligt att låta lagen vara vilande vad gäller de fall när signalspaning kan riktas mot en dator eller telefon i Sverige (som står i kontakt med utlandet och har koppling till allvarliga yttre hot mot landet som rör utländska förhållanden). Med respekt för denna svåra fråga, och för den oro som debatten ger uttryck för, skulle då en utredning kunna titta djupare på om just detta kan regleras ändå bättre från integritetssynpunkt, analysera djupare andra länders lagstiftningar i denna fråga (de som har öppna sådana), analysera europadomstolens färska dom och så vidare.

Vad gäller de förslag som framförts om att det ska krävas brottsmisstanke för att signalspaning ska få bedrivas är det min uppfattning att skulle detta krävas för att kartlägga allvarliga yttre hot som kan vara kopplade till en dator eller telefon i Sverige så skulle givetvis denna spaning upphöra och endast det rent polisiära arbetet fortsätta för att utreda brott. Tyvärr behövs det en möjlighet att under sträng kontroll kunna signalspana mot t ex terrordåd som kan planeras med koppling till utlandet, men där formell brottsmisstanke ännu inte finns. Och självfallet även mot hot kopplade till en främmande stats militära intressen.

Däremot skulle förslaget om brottsmisstanke kunna övervägas i det fåtalet fall när tillståndsmyndigheten på grund av synnerliga skäl givit tillstånd till spaning mot en enskild person.

Tysk dom om fildelning

Jag ser positivt på den tyska domen som öppnar för fildelning.
Det ska bli intressant att följa den fortsatta utvecklingen i Tyskland (och i Sverige!)
Både jag och centerpartiet har ju en öppen syn på att hitta en förnuftig avvägning som inte kriminaliserar en rimlig användning av modern teknik.

Ryskt pansar åker runt i Georgien - åk hem!

Det är bra att striderna upphört, och att eld upphör avtal undertecknats. EUs ordförandeland Frankrike och dess president har lett det arbetet. Avtalet verkar ha tillgodosett rysslands villkor i mycket hög utsträckning.

Det är gravt allvarligt och mycket folkrättsligt besynnerligt att tungt beväpnade förband från Ryssland har gått över gränsen till grannlandet Georgien och åker runt i städer och på vägarna där. (plus att man bombat flygplatser och städer med mera).

Att Ryska styrkor fanns i Sydossetien - en del av Georgien - som fredsbevarare...var OK, men den väldiga uppladdningen sedan rätt länge och sedan inmarschen in i Georgien och attackerna där är ytterligt allvarligt.

Georgien förtjänar sannolikt också kritik för sitt försök att ta kontrollen över Sydossetien och hur beskjutning och angrepp på staden Tschinvali skedde.

ACTA

Upphovsmannarätten finns och behövs men kan inte tillämpas in absurdum. Jag skrev tidigare här om den viktiga avvägningen i dagens tid och med dagens teknik mellan upphovsmannarätt och medborgarrätt, efter att ha lyssnat på ett intressant seminarium i Visbý arrangerat av Piratpartiet.

Min allianskollega i EU-nämnden Karl Sigfrid skriver i maj några intressanta inlägg på sin blogg om det s.k Acta-avtalet, som vill gå mycket långt för att till varje pris "jaga fildelare".

Centerpartiet har ju en levande intern diskussion om detta, vi arrangerade ett bra seminarim kring upphovsmannarätten i våras, och jag hoppas att vi kan nagelfara Acta-frågan under våra fortsatta integritetsseminarier´under hösten.

Ryssland anfaller Georgien - SLUTA!

Det är en alarmerande utveckling i Georgien. Ryssland ogillar Georgiens närmande till Väst och Nato, och understödjer de georgiska provinsernas Sydossetiens och Abchasiens närmande till Ryssland istället.

Georgien vill återta kontrollen över Sydossetien, och agerar militärt. Det kan ifrågasättas och kritiseras, liksom att ryska soldater lär ha dött i det sammanhanget.

Men att Ryssland nu väller in med militär i Sydossetien och bombar mål på olika håll i Georgien, det är fullständigt oacceptabelt. En regional stormakt börjar krig mot en liten granne.

Försvarsberedningen skrev i sina två senaste rappporter att utvecklingen i Ryssland måste följas uppmärksamt, och att just utvecklingen vid Rysslands södra gräns blir ett lackmuspapper på Rysslands avsikter. Nu visar lackmuspapperet blodröd varningsfärg.

Det är av stor vikt att Europeiska Unionen har ett försvars- och utrikespolitiskt samarbete i detta allvarliga läge, det är bra att Sverige är med i EU och Sverige måste självfallet agera med kraft för striderna upphör.

Att Sverige behöver ha ett försvar är vi ju överens om, och att detta behöver inhämta försvarsunderättelser genom t ex signalspaning finns det också en betydande samsyn kring. Men ska det också ske i kabel, och hur ska spaningen riktas för att minska integritetsintrånget, här fortsätter debatten.

Regeringen ska i vinter lämna en proposition om det svenska försvarets långsiktiga inriktning, en viktig proposition som känns än mer väsentlig i dessa dagar.

beteskrav för kor, debatt P1 morgon

Idag resonerade jag och Birgitta Ohlsson, fp, i P1 morgon om staten absolut måste detaljreglera att även lösgående mjölkkor med stora rasthagar ska ut på bete minst 6 timmar per dag i två eller tre månader (se tidigare bloginlägg från mig).
Jag anslog en liberal linje med förtroende för bonden/företagens goda vilja och förmåga att i dialog med djurskyddsinspektören skapa en mycket bra djuromsorg för sina mjölkkor. Självfallet en djurskyddslag som kräver att djuren ska ha en god djuromsorg, men utrymme för bonden att i enskilda delar välja olika lämpade lösningar.

Birgitta verkade misstro bondens förmåga till detta utan misstrodde "industrin" - som hon väl kallade bonden - och befarade att fick bonden ett större ansvar så skulle djurskyddet "raseras". Inte så liberalt, tyckte jag som faktisk blev upprörd.

Visst är mjölkkor på bete under några sommarmånader bra och angeläget för de allra flesta besättningar, visst är lagkravet befogast för mjölkkor i båslagårdar och visst kan både mejeriföretag och certifieringmärken som KRAV eller Svenskt Sigill bygga in detta mervärde i sina koncept.

Men viktigast för korna är att de har en god djurmiljö under de 9-10 månader som bete inte är aktuellt, och även de upp till 18 timmar per dygn under beteskravsperioden när de kan vistas i lagården. Och i en rymlig och luftig modern lösdriftslagård med stora rasthagar ifrågasätter jag om storebror staten verkligen måste skriva bonden på näsan att 100 eller 300 kor absolut måste byta från rasthage till bete även om djuren har det mycket bra detta förutan.

Jag har respekt för frågans symbolik och historik och betydelse, och visst står både centerpartiet och regeringen och nog hela riksdagen bakom nuvarande absoluta beteskrav. Men jag tycker att det är dags att utreda en uppmjukning av regelverken för kor i lösdrift med mycket god djuromsorg, och det behövs alltid en framtidsdebatt i olika frågor.

Det stora bekymret - än en gång - är att svenska kor - med en djuromsog i världsklass - minskar nästan mest i EU sedan flera decennier, och produktionen sjunker. Den utvecklingen gagnar inte mjölkkornas samlade välfärd i Europa, och här behöver näringen och staten agera tillsammans så att utvecklingen bryts!

religionsfrihetens gränser

Självfallet religionsfrihet! I Sverige, och i världens övriga länder. Även i Saudi-Arabien och Iran. Frihet att ansluta sig till en tro, eller att lämna den. friheten för kvinnor och män att själva bestämma över sina liv och värderas lika. Frihet att vara homosexuell. Tyvärr finns väldigt mycket för FN och världens "upplysta" länder att göra här.

Däremot ska det även i Sverige finnas det gränser för hur långt religiösa påbud från anna dazumal ska tillåtas gälla även idag.

Svenska Dagbladet har i några debattartiklar diskuterat omskärelse av omyndiga pojkar. Socialstyrelsen bejakar detta, och vill med hänsyn till barnets bästa införa en lagstadgad rätt för pojkar att bli "könsstympade" (ja, vad ska man kalla det när man opererar bort en del av en människas könsorgan?). Därtill ska landstingen åläggas en skyldighet att "ge pojkarna den här möjligheten"....

Märkligt, tycker jag, att en statlig myndighet inte värnar en ung pojkes rätt att själv avgöra om han vill omskäras, när han blir myndig. Märkligt, tycker jag, att en statlig myndighet vill ge föräldrar rätten att bestämmma över oåterkalleliga ingrepp på sina barns kroppar, och ålägga landstingen att medverka till detta.

..............................

Att bära slöja och täcka håret är helt OK i nästan alla sammanhang (kan vara svårt i det militära vid gasmask på t ex ), men att täccka hela ansiktet har jag svårt för. I ett demokratiskt och jämlikt och jämställt samhälle så döljer vi väl inte våra ansikten för varandra.

................................

En annan konflikt finns mellan religiösa påbud från urminnes tider hur djur bör slaktas, där den s.k koscherslakten eller Halalslakten stadgar att djuren ska tappas på blod och "dö levande". Den slaktmetoden var säkert helt OK för mer än 1000 år sedan, men tekniken har ju utvecklats sedan dess. Djur ska slaktas så "djurvänligt" med så lite lidande som möjligt, naturligtvis.

Tillåtna slaktmetoder i Sverige måste uppfylla höga krav i dessa avseenden. Bedövning kan möjliggöra även traditionella slaktmetoder.

fortsatt debatt och dialog

GD för Försvarets radioanstalt, Ingvar Åkesson, ger sin syn på vad signalspaningen innebär i en chat med DNs läsare.

På flera bloggar görs "briljanta" analyser av än den ena, än den andra signalspaningsartikeln. I vart fall är de ofta mångordiga med en del påståenden som kan ifrågasättas. Låt mig ge två exempel.
Rick Falkvinge skriver t ex att: "Avlyssningen är till stöd för Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. I detta tas terrorangrepp upp endast som en parentes, medan andra saker som påpekas är viktiga spaningsobjekt är råvarubrister, valutaspekulationer och miljöhot.
Ja, det betyder att din granne som växlar en större mängd summa från dollar till t.ex. guld är ett legitimt spaningsmål".

Som jag tidigare skrivit anser jag att detta påstående inte är korrekt. Riksdagens beslut enligt försvarsutskottets betänkande ger regeringen i uppdrag att tydligt begränsa de allvarliga yttre hot som signalspaning får ske mot till att endast gälla militära hot, internationella konflikter, internationell terrorism och några till.

Falkvinge skriver vidare t ex "Det är också värt att notera att Lagrådet var maximalt oenigt. Leif Thorsson menade att lagen inte uppfyller Europakonventionens och vår grundlags krav på integritet."

Inte heller detta är en korrekt beskrivning. Lagrådet var enigt i allting, utom på en punkt där Leif Thorsson hade en avvikande mening, nämligen att även regeringens uppdrag om signalspaning borde ges tillstånd av Tillståndsmyndigheten.(Nu måste regeringen anmäla till tillståndsmyndigheten vad den avser att ge för uppdrag, men det har bedömts att en myndighet inte kan överpröva regeringens beslut utan denna kontroll får ske i riksdagens granskning av regeringen.)

Frågan om underrättelseverksamhet och signalspaning är som jag ofta skrivit här viktiga och allvarliga frågor med koppling till integriteten. Riksdagen har beslutat om den nya lagen, och ska på regeringens förslag ytterligare stärka integritetsskyddet och kontrollen av verksamheten i vinter.

Debatten rasar vidare där många vill begränsa den generella tillgången till fiberkablarna över landsgränsen för signalspaningen, eller vill att signalspaningen i kabel helt ska upphöra eller endast ske vid konstaterad brottsmisstanke (vilket egentligen innebär att spaning endast får ske i polisiära syften, och inte för att kartlägga allvarliga yttre hot). Denna senare linje är radikal och dess konsekvenser inte överblickbara för mig.

Centerpartiet är ett lyssnande parti, och självfallet följer vi - och jag - noga debatten och de förslag som förs fram, inte minst från kritiska röster inom vårt parti. Dialog är alltid viktigt.

SJ, SJ, gamle vän....

Staten Järnvägar....

Gick med stora förluster för en del år sedan, men går nu med vinst. Det är bra att företaget inte blöder.

Och man har goda ambitioner att arbeta effektivt och professionellt och punktligt.

Tyvärr klarar man inte detta, och det förefaller bara att bli värre. Jag satt för några veckor sedan i en 40-graders kupé från stockholm till Linköping i nära sex timmar, efter 4 timmars strömbrott tio minuter från Linköping. Veckan efter hände något liknande två gånger i rad, när en kanalbro låste sig. Aftonbladet rapporterar om mängder med liknande incidenter. Leif Nixon i Tankar från rooten hänvisar till fruktansvärda upplevelser i Norrland i veckan. Under mina tågresor till och från Stockholm är förseningar snarare legio än tvärtom. Signalfel, vagnfel, växelfel, nedfallen strömledning, lokfel.....

Gör man misstaget att planera sin dag efter att tåget håller tiden kan man drabbas hårt vid förseningar, man missar viktiga möten, missar flyg- eller tågavgångar, missar sitt arbete osv.
Möjligen kan man få biljettvärdet åter, men aldrig någon annan kompensation vad jag kan förstå. Det kan missbrukas, säger styrelseordförande Ulf Adelsohn.

Jag gillar egentligen både SJ och Adelsohn och har länge backat upp företaget. Men nu går det faktiskt inte längre, här behövs förbättringar på en rad punkter enligt ovan, Punktlighet, service, kompensation mm.

Ja, jag vet att Ostlänken måste byggas och andra järnvägar, jag vet att underhållet är kraftigt eftersatt sedan flera decennier och att alliansen måste förstärka både väg- och järnvägsresurserna, från centerpartiet är ju detta en mycket hög prioritet som vi jobbar stenhårt för.

Men under tiden måste SJ ta sig i kragen och fungera bättre än idag, det är en ko på isen (alldeles oavsett om den går på sommarbete eller ej).

Lite annat...

* Det fruktansvärda mordet på två små barn och nästan en mamma i Arboga. Väldigt mycket talar mot den tyska kvinnan, men rapporteringen verkar nu fokusera på att hon kan frias, det finns inga DNA-spår (det fanns det aldrig tidigare) och den hammarslagna mamman kanske inte minns det hon minns....
Då gäller det att hitta en annan kvinna med motiv som flera gånger åkt till Arboga, t ex morddagen, och som synts av vittnen osv....
Jag har svårt att förstå att minnesexperter kan väga tyngre än ett faktiskt tydligt utpekande av den som blivit nästan ihjälslagen. Vi får se var rättvisan slutar.

* Jag har mycket svårt att förstå anhållandet av den biologiska pappan i Arboga-morden. Vilka bevis/indicer kan det ha funnits som grundade ett anhållande?

* Finland accepterar att små barn ska kunna "omskäras" om föräldrarna vill och barnen " är med på detta". Det handlar alltså om att operera bort en känslig del på könsorganet som aldrig kan återställas. Jag tycker att detta ingrepp borde kräva att man är myndig och själv kan ta ett sådant beslut. Jag återkommer om denna könstympning, med mycket långa traditioner i både judisk och muslimsk kultur förvisso, men som ändå måste prövas utifrån 2000-talets verklighet och med individens okränkbarhet och rätt att själv besluta om oåterkalleliga operationer som utgångspunkt. Både i svensk - och nu finsk - lagstiftning låter för mig passusen att "barnets samtycke erfordras" som ett hån, ett barn som växer upp och är helt beroende av sina föräldrar och i sin miljö anses alltså kunna fatta självständiga beslut om operation av sin penis i fem årsåldern eller tidigare. Barockt.

* En liten ponny i Lesjöfors har ätits upp av en varg. Jag gillar det inte. Vi har en djurskyddslag som kraftfullt ålägger djurägarna att se till djurens bästa och förhindra att de lider. Och samtidigt dödas årligen allt fler hundar, får, nötkreatur och nu en ponny av vilda rovdjur. Skräck och lidande. En fredlig man i en by dödades av en björn för något år sedan och en skogsarbetare rönte nästan samma öde i vintras. Jag vill se en levande landsbygd där människor och familjer lever och arbetar, och håller husdjur.

Några nya signal-länkar

Debatten fortsätter om den svåra avvägningen mellan signalspaning även i kabel contra det integritetsintrång detta innebär.

Expressens PM Nilsson "kommer ut" som en accepterare av spaning. I början på juli svarade it-experten Per Hellqvist - som accepterar signalspaning men som tycker att lagen går för långt - på Expressens läsarfrågor.

Som motvikt...länkar jag till piratpartiets Rick Falkvinges två inlägg i Östgöta Corren och till min egen replik därimellan.

RF hävdar att: "Det enda som betyder något är att staten får en kopia på all privat kommunikation och på allt vi gör på nätet."

Detta ger bilden av att staten samlar på sig all information och kan gå igenom den när man så finner lämpligt. Detta är inte någon korrekt bild - menar jag - av den inhämtning av bråkdelar av promillen av trafikflödet som kan kartlägga allvarliga yttre hot mot Sverige som FRA efter tillstånd av kontrollmyndigheten utför. På samma vis som sker i andra länder begränsar ju FRA signalspaningen till vissa delar av trafikströmmen i de enskilda sökningsfallen, men ska man signalspana i kabel vid trafik över landsgränsen förutsätter ju detta oundvikligen tillgång till kabeln.

Det är en sak att diskutera hur signalspaningen ska bedrivas och kontrolleras, och där har jag en stor lyhördhet för den viktiga debatt som förs. Men att helt avvisa signalspaning i kabel - eller att kräva brottsmisstanke för att den ska få bedrivas -innebär att Sverige som militärt alliansfritt land skulle avstå från den underrättelseinhämtning som länderna i vår omvärld bedriver. Jag kan inte överblicka konsekvenserna om Sverige skulle välja att gå den vägen, och det finns ju en mycket bred enighet i riksdagen om vårt försvars-och säkerhetspolitiska behov av en noga kontrollerad teknikneutral signalspaning.

fortsatt signaldebatt

Debatten i denna fråga är angelägen och viktig och fortsätter att rasa, och jag försöker följa den väl. Det är också ostridigt att inläggen på bloggar och ledarsidor i mycket hög utsträckning domineras av argument för att lagen ska rivas upp, varför jag inte behöver länka till dessa.

Ett och annat inlägg försvarar också varför Sverige tyvärr behöver signalspana mot allvarliga yttre hot även i kabel likt länderna i vår omvärld. Försvarsminister Tolgfors hade ett inlägg i SvD igår, och jag har svarat på en debattartikel i Corren idag.

Några citat från Tolgfors om varför signalspaning behövs och behovet av att den regleras i både etern och kabel:

"Informationen från signalspaning behövs för att bedöma och bemöta yttre hot mot Sverige samt ge underlag för utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken.

Som exemplen visar rör det sig inte om spaning mot enskilda svenskars kommunikation, utan om stater och organisationer med intressen mot Sverige.

Endast om en person i Sverige har direkt koppling till yttre hot mot landet, som internationell terrorism eller annan stats agerande mot Sverige, blir den relevant för FRA:s signalspaning.

Det går inte att ha skilda lagar och regler för signalspaning i etern respektive i kabel. När du lyfter telefonluren eller mobilen där hemma så kan signalen utan din vetskap röra sig både i etern och i kabel.

Den fasta telefonens signal kan kopplas via satellit till annat land. Datanätverket därhemma är kanske trådlöst, för att signalen sedan går via kabel. I vissa delar av landet går telefonsignalen delvis först via radiolänk och sedan i kabel.

Likaså rör sig signaler från vår kommunikation ofta över landets gränser. Inte sällan via länder som själva bedriver signalspaning, i kabel och i etern."

Sanna Rayman på SvDs ledarredaktion skriver i går på SvDs ledarblogg om signalspaning och om andra länders underrättelsetjänster har tillgång till signaler över landsgränsen. Några länder har ju öppet reglerat detta likt nu Sverige genom parlamentsbeslut. Men på de flesta håll är nog parlamentsförankringen rätt översiktlig och ger regering och/eller försvarsmakt stora befogenheter att själva utforma underrättelseinhämtningen. Rayman verkar mena att vi borde veta hur detta sker i dessa länder, vilket är lätt att instämma i. Tyvärr är det svårt eftersom det handlar om ländernas säkerhet och sker under hög sekretess.
Jag menar ju att det är rätt som Sverige gör att öppet och noga reglera detta, men visst är det en komplikation att det ibland uppfattas som att vi går längre än länderna i vår omvärld.

Mer adoptionsgenerositet, Linköping kommun!

Människorna i Linköping – och Sverige – lever allt längre, medellivslängden är väl över 80 år nu. Många arbetar efter 65-årsåldern och lever ett rikt liv även efter 80 år.

Samtidigt finns det i världen miljoner av föräldralösa och fattiga barn som lever torftigt och får små chanser att få det bra i livet.

Det ligger i människans natur att vilja fortplanta sig och att fostra och ge kärlek till och leva med barn. En del familjer välsignas inte med egna barn trots att man så gärna vill.

Då finns möjligheten att adoptera barn som behöver bättre förutsättningar i livet, och man ansöker om detta.

I Sverige regleras adoptionen mycket noga av kommun och stat. Endast av samhället godkända föräldrar med ordnad ekonomi och goda förhållanden kommer ifråga. Och så får de absolut inte vara för gamla, det vore tydligen ett fruktansvärt slag för de barn som föräldrarna så hett vill leva med och ge bra livsförutsättningar.

Storebror – eller farbror – staten har funderat mycket på det här med hur snävt men ska sätta gränsen så att inte barn får för gamla föräldrar, vilket tydligen anser förfärligt.

Jag blir väldigt fundersam. Här finns det massor av barn i världen med mycket begränsade förutsättningar för ett bra liv, utan det som väntar är föräldralöshet, barnhem och ingen kärleksfull uppväxtmiljö. Och så finns i Linköping familjen Ulrika och Jan Siesjö i Ljungsbro. De är 42 och 44 år gamla, har varit tillsammans i 8 år och bestämde sig för 2,5 år att ansöka om att få adoptera ett barn ifrån Kina. De blev godkända, har skaffat ett större hus med tanke på detta och har betalat alla de kostnader som adoptionen medför.

Adoptionsansökningar tar tid, och makarna Siesjös tillstånd från kommunen gäller bara i två år, så de var nu tvungna att ansöka om ett förnyat tillstånd.

Då säger kommunens socialnämnd nej! Punkt och slut! Med ungefär detta resonemang: Visserligen vill ni gärna och har fått tillstånd och visst har det dragit ut på tiden utan Er förskyllan. Men storebror staten i Stockholm har skickat ut nya rekommendationer till kommunerna som möjligen kan tolkas som att dessa borde införa någon åldersgräns. Och vi i Linköpings kommun har därför bestämt att är man över 42 år då är man gammal och då bör man inte få adoptera barn. Så därför får ni inget fortsatt tillstånd utan glöm allt detta som ni har satsat på och så hett önskat.

Ordföranden Niklas Borg, som jag ska ringa och prata med i alla fall, uttalar sig så här i sann liberal anda (?), och jag ska inte kommentera det han säger utan låta det stå för sig själv…:

”Jag har jättestor förståelse för dem”…

”Jag hade en kompis vars pappa var 65 år. Han skämdes jättemycket för att han hade så gamla föräldrar”.

”45-åringar kan nog t o m vara bättre föräldrar än 42-åringar. Men har vi ändrat åldersregler måste vi vara bestämda och inte glida på det här…”

Jag uppmanar Linköpings socialnämnd dels att tänka om snarast i just makarna Siesjös fall – visst måste man kunna ge undantag om synnerliga skäl finns vilket ju är glasklart i detta fall -, dels visa självständighet och inte för framtiden tillämpa någon stenhård 42-årsgräns, även om storebror i Stockholm lite vagt funderat kring detta.

Som ni förstår är jag upprörd på makarna Siesjös vägnar, de har drabbats av ett mycket fyrkantigt kommunalt godtycke som jag tycker är fullständigt orimligt. Så Linköpings socialnämnd, visa storhet och ta snarast upp ärendet på nytt så att deras pågående adoption kan fullföljas

Länkar här, och snart här.

http://www.corren.se/archive/2008/7/18/jt357n0sge68h2k.xml