tisdag, augusti 26, 2008

Återigen katalogen om yttre hot

Centrum för Rättvisa - där Clarence Crafoord medverkar vid vår TV-sända hearing på fredag - skriver en kritisk men intressant artikel i dagens SvD. Om signalspaningslagen.

Man är tydlig i det som även jag anser vara ett sidospår, kravet på brottsmisstanke för signalspaning mot allvarliga yttre hot. Ett sådant krav skulle ju omintetgöra signalspaning för att kartlägga hotbilder, och det kravet ställer inte Europadomstolen.

Sedan radar man upp tio punkter, varav hela 9 stycken återstår att uppfylla. Jag tycker att man tar i lite väl ibland, men sådan är ju debattartikelns logik.

När man jämför den dom som inte godkände en engelsk signalspaningslag bör man veta att spaningen utfördes på 1990-talet och att lagen beslutades för 28 år sedan. England lär ha tagit en ny lag kring år 2000.

Det finns flera av de nio punkterna som är värda att diskutera djupare. Jag vill bara här anmäla att två av dem bör nog kunna bockas av omgående. Centrumet menar att den svenska lagens syfte är oklart och kan handla om allt från ekologiska obalanser till valutaspekulationer, till skillnad från den tyska som är godkänd och talar om krigs- eller terrorattacker och vissa grova brott. Detta är inte korrekt vad gäller den svenska lagen.

Jag har i riksdagen och här på bloggen vid flera tillfällen hänvisat till det tillkännagivande som riksdagen utifrån försvarsutskottets betänkande riktat till regeringen, och som tydligt preciserar att signalspaningen endast får riktas mot 6 uppräknade allvarliga yttre hot, som väl påminner om de tyska. Centrumet citerar endast propositionen, men det är faktiskt riksdagens beslut som gäller.

Det torde också vara uppenbart vilka som kan utsättas för signalspaning, nämligen de som har koppling till de allvarliga yttre hot som spaningen ska inriktas mot.

Självklart ska europadomstolens praxis i dessa frågor ställas mot den svenska lagen. Denna analys sker redan i regeringskansliet, och skulle centerpartiets inspel om en utredning kring regelverket för signalspaning som kan träffa dator- eller telefonanvändare i Sverige i vissa fall bli verklighet, kommer den analysen att göras även där.

9 kommentarer:

erzon sa...

"Det torde också vara uppenbart vilka som kan utsättas för signalspaning,.."

Vi kommer ju alla att bli utsatta för signalspaning. Bara i olika grad.

Dessutom trodde inte jag att FRA skulle signalspana på individer, men det hade jag alltså missuppfattat. Tack för klarläggandet.

Anonym sa...

"Det torde också vara uppenbart vilka som kan utsättas för signalspaning, nämligen de som har koppling till de allvarliga yttre hot som spaningen ska inriktas mot."

Ett par invändningar:

1) Du själv har haft stora svårigheter att döma av var ett FRA-uppdrag börjar/slutar (se mina tidigare exempel från i somras).

Detsamma gäller ett stort antal av dina kolleger som fått samma frågor. Svaren divergerar betänkligt.

Somliga alliansledamöter menar t.ex. att svenskar som skickar pengar till vissa länder via hawalasystemet, bör ta med i beräkningen att dessa överföringar kan komma att registreras av FRA.

Andra ledamöter menar också att om man kommunicerat två led bort från ett spaningsbojekt, så måste man räkna med att få sitt kontaktnät kartlagt, och kanske även själv bli ett spaningsobjekt. På vilket sätt är detta förutsägbart för den enskilde?

2) När ska man befara att ens trafikuppgifter lagras hos FRA? Det rör sig uppenbarligen om massinhämtning av trafikdata för eventuellt framtida bruk. Vid inhämtningen vet FRA alltså inte om uppgifterna någonsin kommer till användning. Vari består förutsägbarheten för den enskilde är? Ska jag alltid befara att FRA sparar mina trafikuppgifter?

3) Er "katalog" avslutas med: "...och internationella företeelser i övrigt av betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.

Mycket precist, eller hur? Här ryms väl i själva verket flera av de företeelser som Craaford och Strömer refererar till, och som tas upp i propositionen?

/Jonas

Fredrik sa...

Kan du inte vara vänlig och länka till den explicit utförliga katalog, som du refererat till ett flertal gånger, och som riksdagen beslutade om den 18 juni?

Michael Gajditza sa...

Det har väl ingen betydelse när lagen är skriven, man bedömer ju vad som står i den. Det är närmast ytterligare ett underbetyg åt lagstiftaren att konstatera att vi tydligen inte kommit längre än Storbritannien för 28 år sedan.Dessutom är den svenska lagen sämre då det gäller avgränsning och den omfattar även en större del av befolkningen.

I Tyskland i målet Saravia o Weber handlade det om motsvarande ca 10% av befolkningen, i Sverige 100%

Att engelsmännen infört en ny lag är också i sammanhanget ointressant utom ur en aspekt. Man kan fråga sig varför engelsmännen så snart lämnar det som FRA lagen i långa stycken är en sämre kopia av. Är det möjligt att engelsmännen omedelbart då anmälan kom, insåg att det dom sysslade med inte var förenligt med konventionen? Praxis i domstolen på detta område har också utvecklats och blivit tydligare med åren.

I själva lagtexten står endast följande om inriktningen på spaningen: "Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet får endast ske i de fall regeringen eller, enligt regeringens bestämmande, en myndighet närmare bestämt inriktningen av signalspaningen."

I förarbetena kan följande läsas: "I verksamheten ingår att medverka i svenskt deltagande i internationellt säkerhetssamarbete samt att, enligt vad regeringen närmare bestämmer, medverka med underrättelser för att stärka samhället vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Enligt vad regeringen angav i förarbetena kan det i sistnämnda fall röra sig om att medverka med information om och analys av t.ex. internationell terrorism och gränsöverskridande miljöhot."

Lägg märke till att det i texten står att dessa två endast är exempel.

I beslutet står sedan följande och jag kan alls inte hålla med dig om att detta är en tydlig precisering.:
"Inhämtning ska få göras av uppgifter av relevans för att kartlägga militära hot mot landet och förhållanden som är relevanta för svenskt deltagande i fredsfrämjande och humanitära internationella insatser samt kartläggning under pågående insatser av hot mot svensk personal eller svenska intressen i övrigt. Vidare får inhämtningen avse strategisk kartläggning av internationell terrorism eller annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen. Signalspaning ska också få bedrivas för att kartlägga utveckling och spridning av massförstörelsevapen och krigsmateriel, yttre hot mot samhällets tekniska infrastrukturer i form av t.ex. kvalificerade IT-relaterade hot, konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säkerhet och internationella företeelser i övrigt av betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik."

Detta räcker inte alls för att möta praxis i domstolen och särskilt inte nu efter Libertydomen.

Till slut så är det heller inte så uppenbart som du säger ang vilka spaningen riktas mot. Dels för att, som jag visat ovan, inriktningen inte är klar och dels för att i all spaning så kommer successivt fler och fler personer att kartläggas i någon form av sociogram.

Michael Gajditza sa...

Glömde en sak: även om Du bockar av några till så återstår fullt tillräckligt för att fälla lagen och den här texten har jag lämnat tidigare i en annan av dina trådar.



Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Detta anges uttryckligen i 2 kap. 23 § regeringsformen. Bestämmelsen riktar sig i första hand till lagstiftaren, dvs. riksdagen, som har det primära ansvaret för att den inhemska rätten står i överensstämmelse med konventionen (se Grundlagarna, 2. uppl. Holmberg m.fl. 2. uppl. 2006, s. 184).

Enligt 8 kap. 18 § regeringsformen bör regeringen i vissa fall, enligt vad som där närmare regleras, inhämta yttrande över lagförslag från lagrådet. Lagrådets granskning ska bl.a. avse hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt. Lagrådets yttrande tas alltid in i regeringens proposition som en särskild bilaga.

Av riksdagsordningen följer att talmannen ska vägra ställa proposition om han eller hon finner att ett yrkande strider mot grundlag, se 2 kap. 9 § första stycket. Talmannen är skyldig att motivera ett beslut att vägra ställa proposition.

Jag menar att regeringens proposition 2006/07:63 strider mot Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen.

Den lagrådsgranskning som är gjord, enligt andra stycket ovan, är på många sätt märklig. Lagrådet uttrycker i sitt svar på lagrådsremissen en på många punkter viktig kritik. Denna kritik har dock inte lett till att förslaget ändrats på samtliga de punkter som kritiken omfattar.

I en del av remissvaret är också Justitierådet Thorsson så kritisk att han avger en egen mening. (se nedan under B.)

Trots den kritik som framförs kommer lagrådet till slutsatsen att propositionen kan föreläggas riksdagen för beslut.
Mot detta har jag två huvudinvändningar vilka jag anser vara av sådan karaktär att talmannen, då riksdagen i höst åter skall behandla yrkandet, ska vägra att ställa proposition.

Till detta skall även fogas att det sedan lagrådet gjorde sin granskning har avkunnats ytterligare en dom i Europadomstolen som har direkt betydelse för denna lags utformning. Mer om denna nedan.

Mina två huvudinvändningar är följande:

A. I remissbehandlingen nämns överhuvudtaget inte Europadomstolens dom i målet Segerstedt-Wiberg m.fl mot Sverige 2006-06-06, i vilken Sverige inte anses uppfylla konventionens krav genom den tillsyn som JO, JK, Datainspektionen och Registernämnden bedriver, varken sammantaget eller var och en för sig.

Då förslaget, vad gäller utformningen av effektiva rättsmedel enligt artikel 13, är utformat på motsvarande sätt som i ovanstående dom, kan det antagas att Sverige åter kan komma att fällas för brott mot artikel 13 i konventionen.


Det är även, enligt Europadomstolens fasta praxis, staten som har att visa att det finns ett effektivt rättsmedel.

B. Justitierådet Thorsson angav som sin egen mening följande:
”I det remitterade förslaget undantas inriktningar av signalspaningen som avser regeringens eget underrättelsebehov från tillståndsplikt, och enligt Lagrådets förslag undantas sådan inriktning som har angetts av regeringen eller Regeringskansliet.
Enligt min mening finns det inte grund för att i en reglering som skall uppfylla Europakonventionens krav om skydd för privatliv och korrespondens undanta signalspaning som utförs för regeringens räkning från kravet på rättslig förhandsprövning.”

Den bedömning justitierådet gör stämmer väl överens med den praxis som finns hos Europadomstolen och i denna praxis har samma krav ställts på villkoren för avlyssning av trådlös kommunikation som i fråga om annan telekommunikation (Weber och Saravia mot Tyskland, mål nr 54934/00).

C. Sedan lagrådet genomförde sin granskning har dom i målet Liberty m.fl. mot Storbritannien avkunnats 080701. I denna fälls Storbritannien för brott mot artikel 8 efter bedömningen av en lag om signalspaning/avlyssning som till sin utformning överensstämmer synnerligen väl med den nu föreslagna svenska lagen.

De skillnader som finns utgörs förenklat av att den brittiska lagen inte omfattade en lika stor andel av befolkningen och att den i jämförelse med den svenska lagen även hade en bättre preciserad inriktning.

Trots dessa, för den brittiska lagen positiva skillnader, fälls den alltså i domstolen.

Jag menar mot det ovan anförda och i kombination med vad som i övrigt anförs i Centrum för rättvisas klagomål vid Europadomstolen, att det finns mycket starka skäl att utgå från att även den svenska s.k FRA lagen kommer att fällas vid en prövning och att det förslag riksdagen har att ta ställning till därmed står i strid med regeringsformen 2 kap. 23§.

Jag menar mot ovanstående bakgrund att talmannen, jml. 2 kap. 9 § Riksdagsordningen, ska vägra ställa proposition!

Anonym sa...

Jag tycker att det är dags att våra riksdagsledamoter faktiskt ska ta och se till vad som står i lagen och inte vad som sägs. Ett muntligt kontrakt gäller inte om det redan finns ett skriftligt och det har flera av oss fått erfara på annat håll.

Så sluta med ert mumbo jumbo om att era beslut osv gäller, om det inte står svart på vitt så gäller dem inte någonstans. Sluta fjäska för partiledningen och gör det enda rätta, skrota lagen och avgå, du är inte önskvärd i svensk politik.

Anonym sa...

Hur FRA:s polisiära spaning bedrivits hittills skrev Aftonbladet om igår.

/Fredrik

Michael Gajditza sa...

.....och här har vi en hel organisation som också missförstått. Dom kanske också har svårt med propositionsläsningen........

Michael Gajditza sa...

Här var dom.....

Den europeiska samarbetsorganisationen för advokatsamfunden, CCBE som representerar 700 000 personer, stödjer Sveriges advokatsamfunds kritik mot FRA-lagen.

I ett brev skriver CCBE:s ordförande Peter Köves att lagen äventyrar advokaternas tystnadsplikt, eftersom också samtal mellan advokat och klient kan komma att avlyssnas. Han kritiserar också att det inte görs någon domstolsprövning av vad som får avlyssnas.