Jag följer sedan 2006 försvarsdebatten och försvarsfrågorna som centerpartiets talesperson. Jag har stor respekt för komplexiteten i dessa för landet viktiga och svåra frågor.
Min grundsyn är att jag som riksdagspolitiker främst ska arbeta med ett helikopterperspektiv på försvaret, och vara försiktig med att tränga på djupet i t ex frågor som hanteras och beslutas av försvarsmakten. Det är svårt att bilda sig en helhetsbild kring många av de vägval och avvägningar som måste göras och jag har förtroende för både försvarsministerns bedömningar inom sitt och regeringens ansvar liksom för ÖBs - nu Sverker Göransson - inom sitt.
Det är alldeles uppenbart att det finns många revir och motstridiga uppfattningar inom försvarsmakten - liksom inom alla myndigheter - i mängder av frågor, t ex konkurrerar vapenslag och orter ständigt med varandra liksom olika vapenssystem osv.
Sverige står ju för en fri och öppen debatt, självfallet. Den begränsas av sekretess, givetvis, och dess gränser får var och en bedöma liksom de som har ansvaret. Som anställd påverkar man rimligen i först hand inom sin myndighet, men man kan också efter omdöme delta i den allmänna debatten. Är locket på i högre grad inom försvarsmakten än inom andra myndigheter? Jag tvivlar nog på det, eller är det så att jag inte följer diskussionen inom andra myndigheter lika nära?
Nåväl, man får välja vilka frågor man vill fördjupa sig i. Jag följer med intresse debatten kring Stril och Strul (...) kring nätverksbaserat försvar stridsledning/luftbevakning, Gripenkrypering osv. Som förs på bloggar (!) och främst i media av Claes Arvidsson på Svenska Dagbladet.
Jag länkar till den seriösa bloggen "Wisemans wisdoms" (trots namnet...) och till min kollega Allan Widmans nya blogg under det för de flesta obegripliga namnet "Strilaren 2". Samt till Major Peter Neppelbergs debattinlägg i SvD för ett tag sedan.
Hos Wiseman - eller vad han/hon nu heter - ges via inlägg och kommentarer en kritisk bild av strategiska beslut i försvarsledningen att del av den alltmer reducerade satsningen på ett nätverksbaserat försvar fullföljs genom att flytta stridsledning i bergrum på några olika platser till ovanjordsläge i Enköping. Det sägs kosta stora investeringar samtidigt som stora sådana överges, och samtidigt som befintlig kompetens kan dräneras, med mera.
Jag ska ärligen säga att jag ännu inte har hela den motbild som rimligen försvarets ledning grundar sina beslut på. Generallöjtnant Anders Lindström hänvisar i sitt svar till Svd delvis till sekretess.
Den här frågan har uppenbarligen lyft till en nivå där även jag som försvarspolitiker i riksdagen måste följa den och skaffa mig djupare kunskaper. Detta sker nu.
Det är egentligen det jag vill säga med detta blogginlägg, samtidigt som det kanske bidrar till att bredda diskussionen ytterligare.
Läs även andra bloggares åsikter om stril, strul, försvaret, försvar, stridsledning, claes arvidsson, svd, öb, centerpartiet, nbf
fredag, mars 27, 2009
Förmögenhetsskatt för Stefan Persson och Kamprad..??
Nästan alla länder har tagit bort förmögenhetsskatten för dess skadliga effekter. Den dränerar Sverige på kapital, den leder till skatteplanering, den bromsar tillväxt och investeringar.
Många länder har arvs- och gåvoskatt, vilket s-regeringen tog bort. Men se förmögenhetsskatten, den ska tillbaka. Det handlar om populism, så klart. Göran Persson hade långt gångna planer på att ta bort även förmögenhetsskatten, nu passar det paret Sahlin/Östros att haka på vänsterpartiets kamp för att driva kapital ur Sverige. Oppositionen borde döpas om till de Blodrödgröna.
Nu bör kontrollfrågor ställas. Kommer alltså förmögenhetsskatt att införas för de allra mest förmögna i Sverige, typ Stefan Persson och Ingvar Kamprad. Eller kommer de att placeras i en särskild gräddfil utan skatt?
Ingvar Kamprads kapital ligger sedan länge i tryggt förvar utanför Sverige, och trots alliansens likställande av förmögenhetsbeskattningen med länderna i vår omvärld har han inte vågat eller velat flytta hem det till Sverige. Kommer Stefan Persson och andra maxförmögna att nu i dagens kriskonjunktur att flytta ut det kapital som så väl behövs här till andra länder?
De som vill se fler jobb, företag och investeringar i Sverige ska rösta på Allians för Sverige nästa höst. Och vill man få satsningar på småföretagen och låg- och medelinkomsttagarna bör centerpartiet ligga bra till!
Men Mona och Thomas/ Sahlin och Östros. Svara på frågan, börjar ni med att införa förmögenhetsskatt för de allra rikaste så att de flyttar ut sitt kapital först till det stora flertal länder som har avvecklat förmögenhetsbeskattningen. Och sedan fortsätter ni nedåt så att dräneringen fortsätter?
Hur detta kan gagna Sverige i en tid när kapital är det som behövs allra mest för att få igång tillväxt och investeringar, det är obegripligt att förstå. Vänsterpopulismen har fått två ansikten till bredvid Lars Ohlys, det är mycket trist för Sverige.
Till sist en fråga ( ni kan ha hört den förut) Kommer den nya förmögenhetsskatten att först drabba de med störst kapital? Eller kommer dessa sist eller aldrig att drabbas?
Läs även andra bloggares åsikter om mona sahlin, socialdemokraterna, centerpartiet, regeringen, förmögenhetsskatt, Stefan Persson, politik,
Läs även andra bloggares åsikter om mona sahlin, ekonomi, skatter
Många länder har arvs- och gåvoskatt, vilket s-regeringen tog bort. Men se förmögenhetsskatten, den ska tillbaka. Det handlar om populism, så klart. Göran Persson hade långt gångna planer på att ta bort även förmögenhetsskatten, nu passar det paret Sahlin/Östros att haka på vänsterpartiets kamp för att driva kapital ur Sverige. Oppositionen borde döpas om till de Blodrödgröna.
Nu bör kontrollfrågor ställas. Kommer alltså förmögenhetsskatt att införas för de allra mest förmögna i Sverige, typ Stefan Persson och Ingvar Kamprad. Eller kommer de att placeras i en särskild gräddfil utan skatt?
Ingvar Kamprads kapital ligger sedan länge i tryggt förvar utanför Sverige, och trots alliansens likställande av förmögenhetsbeskattningen med länderna i vår omvärld har han inte vågat eller velat flytta hem det till Sverige. Kommer Stefan Persson och andra maxförmögna att nu i dagens kriskonjunktur att flytta ut det kapital som så väl behövs här till andra länder?
De som vill se fler jobb, företag och investeringar i Sverige ska rösta på Allians för Sverige nästa höst. Och vill man få satsningar på småföretagen och låg- och medelinkomsttagarna bör centerpartiet ligga bra till!
Men Mona och Thomas/ Sahlin och Östros. Svara på frågan, börjar ni med att införa förmögenhetsskatt för de allra rikaste så att de flyttar ut sitt kapital först till det stora flertal länder som har avvecklat förmögenhetsbeskattningen. Och sedan fortsätter ni nedåt så att dräneringen fortsätter?
Hur detta kan gagna Sverige i en tid när kapital är det som behövs allra mest för att få igång tillväxt och investeringar, det är obegripligt att förstå. Vänsterpopulismen har fått två ansikten till bredvid Lars Ohlys, det är mycket trist för Sverige.
Till sist en fråga ( ni kan ha hört den förut) Kommer den nya förmögenhetsskatten att först drabba de med störst kapital? Eller kommer dessa sist eller aldrig att drabbas?
Läs även andra bloggares åsikter om mona sahlin, socialdemokraterna, centerpartiet, regeringen, förmögenhetsskatt, Stefan Persson, politik,
Läs även andra bloggares åsikter om mona sahlin, ekonomi, skatter
torsdag, mars 26, 2009
Mitt bidrag till Bodströmssamhället
Jag har ett blandat förhållande till riksdagskollegan i oppositionen Thomas Bodström, som jag inte känner närmare. Hans insats i signalspaningsdebatten lämnar en besk eftersmak, tycker jag, liksom hans som jag tycker härskartekniker i debatten med justitieminister Beatrice Ask. Han har mycket svårt att respektera henne och hennes ämbete genom att i riksdagsdebatterna benämna henne det hon faktiskt är, statsråd och justitieminister.
Jag har också lite svårt för kombinationen riksdagsledamot och ordförande i Justitieutskottet och samtidigt aktiv praktiserande advokat. Av två skäl, dels för att riksdagsuppdraget kräver en heltid (enligt min uppfattning), dels för att jag aldrig i en rättegång där jag är inblandad skulle vilja att min motpart företräddes av en advokat som tillika är landets förre justitieminister, riksdagsledamot och nuvarande ordförande i riksdagens justitieutskott. Är det inte lite för många roller på en gång, och ligger inte det någonstans en risk för att domstolen kan ta mer intryck av en advokat med alla dessa roller än en normalt oberoende advokat?
Samtidigt har Thomas Bodström självfallet positiva sidor, och jag gillar helt klart självironin (?) i att benämna sin färska blogg för "Bodströmsamhället". Välkommen till bloggvärlden, utskottsordförande Bodström, jag har läst det första inlägget och jag hittar en gemensam nämnare för oss.
Trots att jag varit lantbrukare i flera decennier finns det många mer praktiska lantbrukare än jag...Ibland har jag benämnt mig "instruktionsboksbonde" på grund av mitt beroende av dessa ledstjärnor i traktor och maskinhantering.
Jag skulle fylla min dieselvolvo med miljödiesel i Katrineholm för några år sedan. Efter några 100 meter tvärdog bilen eftersom jag tankat bensin...Det går väl att suga ur och tanka nytt, trodde jag, men tji. Flera dagar och många tusenlappar kostar ett sådant misstag.
Så den erfarenheten har vi gemensamt...Kan detta i särskilt hög grad drabba riksdagsledamöter?
Läs även andra bloggares åsikter om bodströmssamhället, thomas bodström, socialdemokraterna, centerpartiet, bloggar, diesel, bensin, politik
Läs även andra bloggares åsikter om beatrice ask, moderaterna
Jag har också lite svårt för kombinationen riksdagsledamot och ordförande i Justitieutskottet och samtidigt aktiv praktiserande advokat. Av två skäl, dels för att riksdagsuppdraget kräver en heltid (enligt min uppfattning), dels för att jag aldrig i en rättegång där jag är inblandad skulle vilja att min motpart företräddes av en advokat som tillika är landets förre justitieminister, riksdagsledamot och nuvarande ordförande i riksdagens justitieutskott. Är det inte lite för många roller på en gång, och ligger inte det någonstans en risk för att domstolen kan ta mer intryck av en advokat med alla dessa roller än en normalt oberoende advokat?
Samtidigt har Thomas Bodström självfallet positiva sidor, och jag gillar helt klart självironin (?) i att benämna sin färska blogg för "Bodströmsamhället". Välkommen till bloggvärlden, utskottsordförande Bodström, jag har läst det första inlägget och jag hittar en gemensam nämnare för oss.
Trots att jag varit lantbrukare i flera decennier finns det många mer praktiska lantbrukare än jag...Ibland har jag benämnt mig "instruktionsboksbonde" på grund av mitt beroende av dessa ledstjärnor i traktor och maskinhantering.
Jag skulle fylla min dieselvolvo med miljödiesel i Katrineholm för några år sedan. Efter några 100 meter tvärdog bilen eftersom jag tankat bensin...Det går väl att suga ur och tanka nytt, trodde jag, men tji. Flera dagar och många tusenlappar kostar ett sådant misstag.
Så den erfarenheten har vi gemensamt...Kan detta i särskilt hög grad drabba riksdagsledamöter?
Läs även andra bloggares åsikter om bodströmssamhället, thomas bodström, socialdemokraterna, centerpartiet, bloggar, diesel, bensin, politik
Läs även andra bloggares åsikter om beatrice ask, moderaterna
onsdag, mars 25, 2009
Folk och Försvar - debatt
Anders Karlsson, ordförande (s) i försvarsutskottet, sluggade lite vid gårdagens försvarsdebatt i Myntkabinettet.
"Regeringen skaffar ett yrkesförsvar. De bryter den blocköverskridande traditionen. De vill upphäva arbetsrätten för soldater (blir det hårfrisörskor därnäst). Regeringen hotar Sveriges militära alliansfrihet. Folkpartiet vänder kappan efter vinden".
Ja, det var en salva.
Jag hänvisade till att försvarspropositionen väl följer Försvarsberedningens förslag, t ex om frivillighet i personalförsörjningen, och mer kontrakterade styrkor än stående förband (Nu föreslås 2:1). Vem vänder kappan i fråga om frivillighet contra värnplikt?
Claes Arvidsson (SvD) och Anders Karlsson fann varandra i att fortästta med värnplikten ett tag till. Däremot verkade Claes äska väsentligt mer pengar till försvaret i dessa kristider, vilket ju inte alls (S) gör, tvärtom.
Jag betonade som vanligt värdet av bredare samsyn i just frågan om försvaret av vårt land, och vid beslut att skicka soldater utomlands i fredsuppdrag. Och jag hoppas alltfort på en konstruktiv utskottsbehandling och en hygglig samsyn om försvarets inriktning.
Ser man vad t ex Peter Jonsson, ledamot för (S) i pliktutredningen säger, så verkar han överväga att ha plikten mer aktiv för den första korta 3-månaders grundutbildningen, han säger t o m att den bara ska tillgripas om frivilligheten inte fungerar. Så skillnaden mellan en vilande plikt enligt alliansen, och en plikt som inte används är förhoppningsvis inte större än att man möts i pliktutredningen. Vi får se.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, politik, regeringen, centerpartiet, försvarsdebatt, socialdemokraterna, folk och försvar
"Regeringen skaffar ett yrkesförsvar. De bryter den blocköverskridande traditionen. De vill upphäva arbetsrätten för soldater (blir det hårfrisörskor därnäst). Regeringen hotar Sveriges militära alliansfrihet. Folkpartiet vänder kappan efter vinden".
Ja, det var en salva.
Jag hänvisade till att försvarspropositionen väl följer Försvarsberedningens förslag, t ex om frivillighet i personalförsörjningen, och mer kontrakterade styrkor än stående förband (Nu föreslås 2:1). Vem vänder kappan i fråga om frivillighet contra värnplikt?
Claes Arvidsson (SvD) och Anders Karlsson fann varandra i att fortästta med värnplikten ett tag till. Däremot verkade Claes äska väsentligt mer pengar till försvaret i dessa kristider, vilket ju inte alls (S) gör, tvärtom.
Jag betonade som vanligt värdet av bredare samsyn i just frågan om försvaret av vårt land, och vid beslut att skicka soldater utomlands i fredsuppdrag. Och jag hoppas alltfort på en konstruktiv utskottsbehandling och en hygglig samsyn om försvarets inriktning.
Ser man vad t ex Peter Jonsson, ledamot för (S) i pliktutredningen säger, så verkar han överväga att ha plikten mer aktiv för den första korta 3-månaders grundutbildningen, han säger t o m att den bara ska tillgripas om frivilligheten inte fungerar. Så skillnaden mellan en vilande plikt enligt alliansen, och en plikt som inte används är förhoppningsvis inte större än att man möts i pliktutredningen. Vi får se.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, politik, regeringen, centerpartiet, försvarsdebatt, socialdemokraterna, folk och försvar
lördag, mars 21, 2009
Skattechocken på jordbruket överraskar - analys och tabell
Av mina tidigare inlägg här på bloggen framgår tydligt att jag såsom varm anhängare av alliansregeringen stöder inriktningen i världens mest ambitiösa klimatproposition!
Men att jag inte förstår hur regeringen resonerar om jord- och skogsbrukets skatt på traktordieselolja. Självfallet ska de gröna näringarna ta sin del av ökade CO2-skatter, men proportionen måste ändå vara rimlig och i nivå med länderna inom EU.
Så är det tyvärr inte.
Sveriges bensinpris och bensinskatt ligger bland de högre inom EU men inte särklassigt högst.
Och Sveriges generella skatt på dieselolja ligger bland de högre inom EU men inte särklassigt högst.
Den tunga industrin i Sverige har i praktiken ingen skatt på sin elektricitetsanvändning vilket är gynnsammare än i andra länder, och här föreslår regeringen inga initiativ för att analogt med jordbruket stegvis gå före med skattehöjningar för att stimulera andra länder att följa efter.
Inte heller föreslås dubbelt så höga CO2skatter som andra EU-länder på bensin i detta syfte.
För de gröna näringarna resonerar man däremot annorlunda.
Jordbruket inom alla EU-länder har en nedsättning av CO2-skatten på diesel på upp till 4-5 kr per liter (eller har helt enkelt ingen sådan skatt). Sverige har sedan 2005 en nedsättning på 2kr och 38 öre per liter, som riksdagen i bred enighet beslutade på Göran Perssons förslag.
Nu vill den borgerliga alliansregeringen under en sexårsperiod ta bort huvuddelen - 1,48 kr/l av nedsättningen -, samtidigt som man höjer energiskatten på diesel med 0,40 kr/liter. Det innebär en skattehöjning för jord- och skogsbruket på 750 miljoner kronor, vilket är mycket pengar eftersom det motsvarar hela 13 procent av jordbrukets samlade nettoinkomst.
Hur är då skattebelastningen på diesel för det svenska jordbruket jämfört med jordbruket i övriga EU-länder. Och jag vill framhålla att det svenska jordbruket konkurrerar inte med svenska industrier eller åkare utan med bönder i andra EU-länder.
Den effektiva dieselskatten för det svenska jordbruket ligger idag näst högst inom EU med de allra flesta länder mycket långt bakom. 20 EU-länder har en effektiv dieselskatt på mellan 0 och 1 kr per liter. Tyskland, Sverige och Slovakien i den absoluta tätgruppen ligger däremot runt 2 kr per liter. (se tabell längst ner).
Nu föreslår den borgerliga alliansregeringen att den effektiva skatten på det svenska jord- och skogsbrukets dieselolja – som redan ligger högre än övriga EU-länders relativt hur Sverige beskattar bensin och diesel generellt i förhållande till dessa – nästan fördubblas till ca 4 kr per liter under en sexårsperiod.
Sverige kommer då att ha en dubbelt så hög dieselskatt på jordbruket som de därnäst följande två länderna, och den kommer att vara många gånger större än den genomsnittliga EU-skattenivån.
Tyskland har idag en något högre skatt på traktordiesel än Sverige, men där vill Fredrik Reinfeldts systerparti sänka den av konkurrenskraftsskäl.
Svenska LRF har reagerat på att alliansregeringen vill fördubbla denna skatt, trots att Sverige redan ligger näst högst inom EU, och menar att det riskerar att hota det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Denna är redan låg i en EU-jämförelse och den svenska produktionen av t ex mjölk, nötkött och grisar har sjunkit kontinuerligt de senaste decennierna, särskilt i glesbygden.
Regeringen bedömer tydligen att övriga EU-länder sannolikt kommer att följa Sveriges exempel och dubbla eller mångdubbla sina dieselskatter på sex år, trots att Tyskland t ex snarare verkar gå åt andra hållet. Jag tvivlar mycket starkt på detta eftersom Frankrike och andra länder har en tydlig tendens att slå vakt om ett livs- och konkurrenskraftigt jordbruk. Och med en allt friare konkurrens för livsmedel inom EU blir det mycket avgörande att det egna landets jordbruk inte belastas av konkurrenssnedvridande särskatter.
Därför lade jag själv och LRF och centerpartiet mycken tid och kraft för att få bort de chockhöjda skatter på jordbruket som s-regeringen införde i samband med Sveriges EU-inträde. Detta arbete rönte framgång genom de betydande nedsättningar som genomfördes år 2000 och år 2005.
Därför känns det som jag antytt mycket överraskande med denna isolerade skattehöjning på just det svenska jordbruket i klimatpropositionen. Inte minst eftersom alliansen gick till val på att sänka skatterna på jordbruk och småföretag för att öka deras konkurrenskraft och skapa tillväxt och jobb.
De ökade drivmedelsskatterna för jord- och skogsbruket slår hårt mot både den volymbaserade produktionen och mot glesbygdsföretagen med långa transportavstånd och mot den traktorintensiva animalieproduktionen
Avsikten med skattehöjningarna är givetvis att jordbruket ska övergå från traktordiesel till förnybara drivmedel, ska effektivisera dieselanvändningen och ska ändra beteende genom att köra mindre traktor.
Min uppfattning är att drivmedelskostnaden redan upplevs betungande för jordbruket och att utrymmet för effektivisering och att köra mindre redan är anspråktaget i betydande grad. Inriktningen på mer förnybara drivmedel är självfallet helt riktig men för genomsnittsföretagaren är tidsperspektivet 6 år för kort för att ställa om till andra bränslen.
Regeringen behandlar i en enda nyckelmening frågan om kompensation för de kraftiga skattehöjningarna inom samtliga områden;
” Framtida skattehöjningar på energi- och
miljöområdet för företag bör balanseras av sänkningar av
företagsbeskattningen så att den sammanlagda skatten för företagen inte
ökar.”
Oron inom jordbruket är uppenbarligen att dessa förslag återstår att utforma och besluta, liksom att skattesänkningarna kan vara svåra att utforma så att de som drabbas av höjningarna träffas av skattesänkningarna.
Jag begriper inte att regeringen vill ta bort den nedsättning av skatten på jordbrukets dieselolja som den socialdemokratiska regeringen genomförde för bara 4 år sedan, mot bakgrund av den verklighet jag redovisat ovan och skattejämförelsen nedan. Här borde ett omtag göras!
För det andra måste självfallet de aviserade sänkningarna av företagsbeskattningen snarast preciseras så att full kompensation med rimlig träffsäkerhet erhålles.
Och för det tredje är jag övertygad om vikten av att införa kontrollstationer inför skattehöjningarna, så att dessa endast genomförs om EU-länderna i övrigt följer efter och/eller skatteväxlingen fungerar på ett anständigt sätt.
Dieselskatt i jordbruket år 2008 Euro/100 liter
(enligt sammanställning från Lantbrukarnas Riksförbund)
Tyskland 25,56* (över 10 m3 ca 47 euro)
Sverige 20,00
Slovakien 20,00
Slovenien 15,10
Storbritannien 12,40
Österrike 9,80
Italien 9,20
Polen 8,80
Finland 8,35
Holland 7,70
Estland 6,13
Irland 4,63
Grekland 2,10
Belgien 1,80
Frankrike 0,66
Danmark 0,33
Tjeckien 0,14
Spanien 0,08
Ungern 0,07
Cypern 0,00
Portugal 0,00
Malta 0,00
Luxemburg 0,00
Litauen 0,00
Lettland 0,00
Läs även andra bloggares åsikter om klimatpropositionen, klimat, dieselskatt, regeringen, politik, jordbruket, centerpartiet, moderaterna, kristdemokraterna
Men att jag inte förstår hur regeringen resonerar om jord- och skogsbrukets skatt på traktordieselolja. Självfallet ska de gröna näringarna ta sin del av ökade CO2-skatter, men proportionen måste ändå vara rimlig och i nivå med länderna inom EU.
Så är det tyvärr inte.
Sveriges bensinpris och bensinskatt ligger bland de högre inom EU men inte särklassigt högst.
Och Sveriges generella skatt på dieselolja ligger bland de högre inom EU men inte särklassigt högst.
Den tunga industrin i Sverige har i praktiken ingen skatt på sin elektricitetsanvändning vilket är gynnsammare än i andra länder, och här föreslår regeringen inga initiativ för att analogt med jordbruket stegvis gå före med skattehöjningar för att stimulera andra länder att följa efter.
Inte heller föreslås dubbelt så höga CO2skatter som andra EU-länder på bensin i detta syfte.
För de gröna näringarna resonerar man däremot annorlunda.
Jordbruket inom alla EU-länder har en nedsättning av CO2-skatten på diesel på upp till 4-5 kr per liter (eller har helt enkelt ingen sådan skatt). Sverige har sedan 2005 en nedsättning på 2kr och 38 öre per liter, som riksdagen i bred enighet beslutade på Göran Perssons förslag.
Nu vill den borgerliga alliansregeringen under en sexårsperiod ta bort huvuddelen - 1,48 kr/l av nedsättningen -, samtidigt som man höjer energiskatten på diesel med 0,40 kr/liter. Det innebär en skattehöjning för jord- och skogsbruket på 750 miljoner kronor, vilket är mycket pengar eftersom det motsvarar hela 13 procent av jordbrukets samlade nettoinkomst.
Hur är då skattebelastningen på diesel för det svenska jordbruket jämfört med jordbruket i övriga EU-länder. Och jag vill framhålla att det svenska jordbruket konkurrerar inte med svenska industrier eller åkare utan med bönder i andra EU-länder.
Den effektiva dieselskatten för det svenska jordbruket ligger idag näst högst inom EU med de allra flesta länder mycket långt bakom. 20 EU-länder har en effektiv dieselskatt på mellan 0 och 1 kr per liter. Tyskland, Sverige och Slovakien i den absoluta tätgruppen ligger däremot runt 2 kr per liter. (se tabell längst ner).
Nu föreslår den borgerliga alliansregeringen att den effektiva skatten på det svenska jord- och skogsbrukets dieselolja – som redan ligger högre än övriga EU-länders relativt hur Sverige beskattar bensin och diesel generellt i förhållande till dessa – nästan fördubblas till ca 4 kr per liter under en sexårsperiod.
Sverige kommer då att ha en dubbelt så hög dieselskatt på jordbruket som de därnäst följande två länderna, och den kommer att vara många gånger större än den genomsnittliga EU-skattenivån.
Tyskland har idag en något högre skatt på traktordiesel än Sverige, men där vill Fredrik Reinfeldts systerparti sänka den av konkurrenskraftsskäl.
Svenska LRF har reagerat på att alliansregeringen vill fördubbla denna skatt, trots att Sverige redan ligger näst högst inom EU, och menar att det riskerar att hota det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Denna är redan låg i en EU-jämförelse och den svenska produktionen av t ex mjölk, nötkött och grisar har sjunkit kontinuerligt de senaste decennierna, särskilt i glesbygden.
Regeringen bedömer tydligen att övriga EU-länder sannolikt kommer att följa Sveriges exempel och dubbla eller mångdubbla sina dieselskatter på sex år, trots att Tyskland t ex snarare verkar gå åt andra hållet. Jag tvivlar mycket starkt på detta eftersom Frankrike och andra länder har en tydlig tendens att slå vakt om ett livs- och konkurrenskraftigt jordbruk. Och med en allt friare konkurrens för livsmedel inom EU blir det mycket avgörande att det egna landets jordbruk inte belastas av konkurrenssnedvridande särskatter.
Därför lade jag själv och LRF och centerpartiet mycken tid och kraft för att få bort de chockhöjda skatter på jordbruket som s-regeringen införde i samband med Sveriges EU-inträde. Detta arbete rönte framgång genom de betydande nedsättningar som genomfördes år 2000 och år 2005.
Därför känns det som jag antytt mycket överraskande med denna isolerade skattehöjning på just det svenska jordbruket i klimatpropositionen. Inte minst eftersom alliansen gick till val på att sänka skatterna på jordbruk och småföretag för att öka deras konkurrenskraft och skapa tillväxt och jobb.
De ökade drivmedelsskatterna för jord- och skogsbruket slår hårt mot både den volymbaserade produktionen och mot glesbygdsföretagen med långa transportavstånd och mot den traktorintensiva animalieproduktionen
Avsikten med skattehöjningarna är givetvis att jordbruket ska övergå från traktordiesel till förnybara drivmedel, ska effektivisera dieselanvändningen och ska ändra beteende genom att köra mindre traktor.
Min uppfattning är att drivmedelskostnaden redan upplevs betungande för jordbruket och att utrymmet för effektivisering och att köra mindre redan är anspråktaget i betydande grad. Inriktningen på mer förnybara drivmedel är självfallet helt riktig men för genomsnittsföretagaren är tidsperspektivet 6 år för kort för att ställa om till andra bränslen.
Regeringen behandlar i en enda nyckelmening frågan om kompensation för de kraftiga skattehöjningarna inom samtliga områden;
” Framtida skattehöjningar på energi- och
miljöområdet för företag bör balanseras av sänkningar av
företagsbeskattningen så att den sammanlagda skatten för företagen inte
ökar.”
Oron inom jordbruket är uppenbarligen att dessa förslag återstår att utforma och besluta, liksom att skattesänkningarna kan vara svåra att utforma så att de som drabbas av höjningarna träffas av skattesänkningarna.
Jag begriper inte att regeringen vill ta bort den nedsättning av skatten på jordbrukets dieselolja som den socialdemokratiska regeringen genomförde för bara 4 år sedan, mot bakgrund av den verklighet jag redovisat ovan och skattejämförelsen nedan. Här borde ett omtag göras!
För det andra måste självfallet de aviserade sänkningarna av företagsbeskattningen snarast preciseras så att full kompensation med rimlig träffsäkerhet erhålles.
Och för det tredje är jag övertygad om vikten av att införa kontrollstationer inför skattehöjningarna, så att dessa endast genomförs om EU-länderna i övrigt följer efter och/eller skatteväxlingen fungerar på ett anständigt sätt.
Dieselskatt i jordbruket år 2008 Euro/100 liter
(enligt sammanställning från Lantbrukarnas Riksförbund)
Tyskland 25,56* (över 10 m3 ca 47 euro)
Sverige 20,00
Slovakien 20,00
Slovenien 15,10
Storbritannien 12,40
Österrike 9,80
Italien 9,20
Polen 8,80
Finland 8,35
Holland 7,70
Estland 6,13
Irland 4,63
Grekland 2,10
Belgien 1,80
Frankrike 0,66
Danmark 0,33
Tjeckien 0,14
Spanien 0,08
Ungern 0,07
Cypern 0,00
Portugal 0,00
Malta 0,00
Luxemburg 0,00
Litauen 0,00
Lettland 0,00
Läs även andra bloggares åsikter om klimatpropositionen, klimat, dieselskatt, regeringen, politik, jordbruket, centerpartiet, moderaterna, kristdemokraterna
fredag, mars 20, 2009
Tingaling till Moskva!
Jag länkar ju till Dick Erixons ofta läsvärda blogg, där han påpassligt länkar vidare till Henrik Dorsins m fl alldeles utmärkta inslag med låten Tingaling!
Min musiksmak är enkel och vanlig, och gillar jag någonting så lär svenska folket gilla det också, har jag märkt. Jag minns fortfarande när jag första gången hörde Susanne Alfvengrens genombrottslåt "När vi rör varann" (på gårdsplan hemma), när Sven Ingvars sjöng "två mörka ögon", till exempel. (Jag kan faktiskt uppskatta lite smalare musik också, vill jag tillägga för säkerhets skull).
Nåväl, svenska folket verkar ha fallit för Tingaling, Tingaling. Och givetvis jag också. Hela inslaget är en härlig parodi avslutad med en medryckande och fartfylld låt med Rysslandsstuk.
Vilken reklam för Ryssland, med lite god humor och ironi.
Och vilket magplask för reaktionen från Ryska ambassaden. Tala om att bekräfta fördomar om Ryssland genom att tala om mentalsjukhus...
Jag tycker att Tingaling borde skickas till Moskva också, och är de ryska arrangörerna smarta så bjuder de in Tingaling till ett mellanaktsuppträdande. Det skulle lyfta festivalen och Ryssland!
Läs även andra bloggares åsikter om melodifestival, ryssland, moskva, tingaling, matilda ernman, centerpartiet,
Min musiksmak är enkel och vanlig, och gillar jag någonting så lär svenska folket gilla det också, har jag märkt. Jag minns fortfarande när jag första gången hörde Susanne Alfvengrens genombrottslåt "När vi rör varann" (på gårdsplan hemma), när Sven Ingvars sjöng "två mörka ögon", till exempel. (Jag kan faktiskt uppskatta lite smalare musik också, vill jag tillägga för säkerhets skull).
Nåväl, svenska folket verkar ha fallit för Tingaling, Tingaling. Och givetvis jag också. Hela inslaget är en härlig parodi avslutad med en medryckande och fartfylld låt med Rysslandsstuk.
Vilken reklam för Ryssland, med lite god humor och ironi.
Och vilket magplask för reaktionen från Ryska ambassaden. Tala om att bekräfta fördomar om Ryssland genom att tala om mentalsjukhus...
Jag tycker att Tingaling borde skickas till Moskva också, och är de ryska arrangörerna smarta så bjuder de in Tingaling till ett mellanaktsuppträdande. Det skulle lyfta festivalen och Ryssland!
Läs även andra bloggares åsikter om melodifestival, ryssland, moskva, tingaling, matilda ernman, centerpartiet,
Försvarskommentar
2009-03-19 13:00
Idag överlämnar regeringen en proposition till riksdagen om försvarets inriktning för åren 2010-2014. Under denna period kommer omställningen från ett förrådsställt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar fortsätta.
Centerpartiets försvarspolitiske talesperson Staffan Danielsson är nöjd.
- Genom det här förslaget stärker vi både möjligheterna att försvara Sverige och att bidra till fred och säkerhet i internationella insatser. Det följer i allt väsentligt den breda blocköverskridande samsyn vi nådde inom försvarsberedningen i vintras. Därför hoppas jag att vi ska kunna nå en sådan även i riksdagen. Tyvärr kan det blir svårt eftersom oppositionen vill skära ner så starkt på försvaret.
Viktiga nyheter
Några viktiga nyheter är att försvaret blir avsevärt mycket mer tillgängligt på kortare tid än innan, att personalförsörjningen görs frivillig genom olika typer av kontraktsanställningar och att Hemvärnet omvandlas till Nationella skyddsstyrkor.
- En viktig del i reformen är att det nuvarande Hemvärnet omvandlas till Nationella skyddsstyrkor. Det är positivt att de får mer kvalificerade uppgifter liksom att numerären är betydligt större än i tidigare planer.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, sten tolgfors, centerpartiet, regeringen, politik, hemvärnet
Idag överlämnar regeringen en proposition till riksdagen om försvarets inriktning för åren 2010-2014. Under denna period kommer omställningen från ett förrådsställt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar fortsätta.
Centerpartiets försvarspolitiske talesperson Staffan Danielsson är nöjd.
- Genom det här förslaget stärker vi både möjligheterna att försvara Sverige och att bidra till fred och säkerhet i internationella insatser. Det följer i allt väsentligt den breda blocköverskridande samsyn vi nådde inom försvarsberedningen i vintras. Därför hoppas jag att vi ska kunna nå en sådan även i riksdagen. Tyvärr kan det blir svårt eftersom oppositionen vill skära ner så starkt på försvaret.
Viktiga nyheter
Några viktiga nyheter är att försvaret blir avsevärt mycket mer tillgängligt på kortare tid än innan, att personalförsörjningen görs frivillig genom olika typer av kontraktsanställningar och att Hemvärnet omvandlas till Nationella skyddsstyrkor.
- En viktig del i reformen är att det nuvarande Hemvärnet omvandlas till Nationella skyddsstyrkor. Det är positivt att de får mer kvalificerade uppgifter liksom att numerären är betydligt större än i tidigare planer.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, sten tolgfors, centerpartiet, regeringen, politik, hemvärnet
torsdag, mars 19, 2009
Välkommen Allan!
I söndags hade jag en längre bloggbetraktelse kring tillkomsten av den försvarsproposition som läggs fram idag.
Det innefattade en granskning av folkpartiets storvulna ord contra den krassa verkligheten. Samtidigt ska det bli intressant att ta del av och studera den återuppståndna delen av invasionsförsvaret - de 4 extrabataljonerna - och bedöma kostnad contra effektivitet.
En av de ledande svenska försvarspolitikerna med stora kunskaper och ett brinnande engagemang långt in i försvarsmakten är Allan Widman. Den svenska försvarsdebatten består i väsentlig grad av hans contribution. Ofta med goda poänger, alltid mycket välformulerad, vass och samtidigt artig!
Det är roligt att Allan nu blir bloggare, och också deltar i försvarsdebatten i detta forum.
Jag ser nu att hans signatur blir "strilaren 2", med anledning av att strilaren 1 plötsligt tystnade i veckan, sannolikt utsatt för på tryckningar inom sin myndighet. Strilaren är en förkortning av stridsledning, närmast flygstridsledning, och inläggen var initierade.
Även jag tycker att det är viktigt med yttrandefrihet och att många deltar i debatten.
Major Peter Neppelberg som är mycket initierad stridsledare har också gått ut med öppna brev och debattartikel.
Jag kan förstå att försvarsmakten kan känna irritation över att "underhuggare" i organisationen går ut och driver sina uppfattningar. Och någonstans går det självfallet en gräns för vad man ge uttryck för, kopplad till t ex sekretess. I vårt land är det dock uppenbart att den gränsen är och ska vara generös.
Det innefattade en granskning av folkpartiets storvulna ord contra den krassa verkligheten. Samtidigt ska det bli intressant att ta del av och studera den återuppståndna delen av invasionsförsvaret - de 4 extrabataljonerna - och bedöma kostnad contra effektivitet.
En av de ledande svenska försvarspolitikerna med stora kunskaper och ett brinnande engagemang långt in i försvarsmakten är Allan Widman. Den svenska försvarsdebatten består i väsentlig grad av hans contribution. Ofta med goda poänger, alltid mycket välformulerad, vass och samtidigt artig!
Det är roligt att Allan nu blir bloggare, och också deltar i försvarsdebatten i detta forum.
Jag ser nu att hans signatur blir "strilaren 2", med anledning av att strilaren 1 plötsligt tystnade i veckan, sannolikt utsatt för på tryckningar inom sin myndighet. Strilaren är en förkortning av stridsledning, närmast flygstridsledning, och inläggen var initierade.
Även jag tycker att det är viktigt med yttrandefrihet och att många deltar i debatten.
Major Peter Neppelberg som är mycket initierad stridsledare har också gått ut med öppna brev och debattartikel.
Jag kan förstå att försvarsmakten kan känna irritation över att "underhuggare" i organisationen går ut och driver sina uppfattningar. Och någonstans går det självfallet en gräns för vad man ge uttryck för, kopplad till t ex sekretess. I vårt land är det dock uppenbart att den gränsen är och ska vara generös.
söndag, mars 15, 2009
Jäv i Norrköping???
Norrköpings kommun verkar diskvalificera politiker från att utöva sina medborgerliga rättigheter genom att stämpla dem som jäviga.
Jag tycker faktiskt det utifrån två fall, jag reagerar spontant och med ryggmärgen, det ska erkännas.
Håkan Thornell är lantbrukare och den planerade Ostlänken kan komma att gå över hans gård. Han är emot Ostlänken liksom många andra längs sträckningen.
Håkan är ledamot i kommunfullmäktige (C) och avsåg att rösta nej när kommunen antog sitt yttrande. Den socialdemokratiska m.m. majoriteten förvägrar honom att delta i vare sig beslut eller debatt, utan han får lämna salen och kommunfullmäktige tar i Håkans frånvaro ett enhälligt beslut att tillstyrka dragningen.
Håkan tänker överklaga, och jag hoppas och närmast utgår ifrån att han får rätt. Ska inte lärare få vara med om skolbeslut, osv?
Britta Andersson är framgångsrik lantbrukare och har tillsammans med maken Lennart gjort en imponerande satsning på en butik för närproducerat nötkött i Norsholm. Hon satt med i Norrköpings kommuns miljönämnd, men avråddes ofta från att delta i beslut om miljö- och livsmedelsfrågor p g av sitt företag.
Ska inte en lantbrukare kunna sitta i miljönämnden och ta generella beslut om regelverk som rör alla gårdar eller företag i kommunen? Ska inte en korvgubbe i kommunen kunna ta generella beslut om torgavgifter? Osv.
Nu har Britta aviserat att hon lämnar miljönämnden, för det är inget stimulerande att hela tiden gå ut och in och vara osäker på om man ska vara med och besluta eller ej.
Egetligen borde även Britta överklaga, av rena principskäl!
Kan det verkligen vara menat så här?
Jag tycker faktiskt det utifrån två fall, jag reagerar spontant och med ryggmärgen, det ska erkännas.
Håkan Thornell är lantbrukare och den planerade Ostlänken kan komma att gå över hans gård. Han är emot Ostlänken liksom många andra längs sträckningen.
Håkan är ledamot i kommunfullmäktige (C) och avsåg att rösta nej när kommunen antog sitt yttrande. Den socialdemokratiska m.m. majoriteten förvägrar honom att delta i vare sig beslut eller debatt, utan han får lämna salen och kommunfullmäktige tar i Håkans frånvaro ett enhälligt beslut att tillstyrka dragningen.
Håkan tänker överklaga, och jag hoppas och närmast utgår ifrån att han får rätt. Ska inte lärare få vara med om skolbeslut, osv?
Britta Andersson är framgångsrik lantbrukare och har tillsammans med maken Lennart gjort en imponerande satsning på en butik för närproducerat nötkött i Norsholm. Hon satt med i Norrköpings kommuns miljönämnd, men avråddes ofta från att delta i beslut om miljö- och livsmedelsfrågor p g av sitt företag.
Ska inte en lantbrukare kunna sitta i miljönämnden och ta generella beslut om regelverk som rör alla gårdar eller företag i kommunen? Ska inte en korvgubbe i kommunen kunna ta generella beslut om torgavgifter? Osv.
Nu har Britta aviserat att hon lämnar miljönämnden, för det är inget stimulerande att hela tiden gå ut och in och vara osäker på om man ska vara med och besluta eller ej.
Egetligen borde även Britta överklaga, av rena principskäl!
Kan det verkligen vara menat så här?
Folkpartiet mest försvarsvänligt i alliansen..?
Regeringen kommer om några dagar att lägga fram sin gemensamma proposition om försvarets långsiktiga inriktning. Alla 4 partierna står bakom den och alla har bidragit med förslag till hur den ska bli så bra som möjligt. Huvudansvaret ligger självfallet hos Försvarsministern och hans departement.
Ett av partierna har haft flera konstruktiva synpunkter som återspeglas i propositionen. Skillnaden med övriga allianspartier är att folkpartiet gärna driver sina frågor via media samtidigt med processen i regeringen. Skulle alla allianspartier agera så utåtriktat i olika frågor skulle regeringssamarbetet försvåras och kanske vittra sönder.
Många försvarsvänner i landet lever nog i tron att fp är mer försvarsvänliga än övriga allianspartier, efter alla mediarubriker. Och det har ju varit avsikten, så klart. Min mening är att alliansen – och de 4 partierna – tillsammans är vänner av ett effektivt och tillräckligt starkt försvar. Bekymret är ju framförallt att oppositionen vill minska försvarsbudgeten med mellan flera och tio miljarder kr (mp) per år.
Med tanke på Folkpartiets stora öppenhet mot media vill jag vara rätt öppen även här på bloggen om min egen syn på den kommande propositionen och processen fram till den.
Först propositionen. Processen har här varit transparent och tydlig. En stor samsyn i försvarsberedningen om att fullfölja inriktningen från 2004, att därtill övergå från plikt till frivillighet och att ha insatsberedda förband och inte förrådssställda förband som mobiliseras i ett flerårsperspektiv. Samt förband som kan användas både i Sverige, i vårt närområde och internationellt.
Regeringens anvisningar till försvarsmakten kom den 6 november efter det att Georgienkonflikten hade analyserats. Regeringen stod enigt bakom dessa. ÖBs förslag till regeringen kom den 31 januari. Stående förband och kontrakterade förband i förhållandet 1:3. Flyg och marin rätt oförändrat. 8 manöverbataljoner med tilläggsförmåga, mindre än tidigare på längre sikt men större i ett kortare perspektiv. Möjlighet till 2 parallella större internationella insatser och en mindre, på sikt (2014) kan upp till 1.700 soldater vara ute mot dagslägets ca 700.Hemvärnet vässas till nationella skyddsstyrkor, totalt drygt 22.000 på sikt varav ca 6.000 mer traditionellt hemvärn. Anslagsnivån ca 39 miljarder kr (mdr) per år, förbandsverksamhet drygt hälften därav, försvarsmateriel ca 15 mkr.
Idag kan knappt 64.000 soldater mobiliseras, för 40 procent av dessa tar det flera år att bli insatsberedda. ÖBs förslag ger ca 49.000 som kan sättas på fötter inom ett halvår, varav en stor del mycket snabbt.
Jag delar försvarsministerns uppfattning att försvarsmaktens underlag är en bra grund för propositionen. Och visst lägger centerpartiet stor vikt vid t ex att Hemvärnet/ de Nationella Skyddsstyrkorna finns över landet i tillräcklig volym, och att det ska till mycket starka argument för att lägga ner garnisonsorter; det kostar mycket pengar och förlorad kompetens att lägga ner och det gjordes ett stortag vid försvarsbeslutet 2004 som just börjar sätta sig.
Nåväl, en vecka innan ÖBs förslag lämnades till regeringen efter regeringens eniga anvisningar så kom Jan Björklund med sitt stora utspel i Sälen. Det behövs fler soldater och fler brigader, mer luftvärn och mer Gotlandsförsvar, mer nationell inriktning m.m.. Läste man det finstilta stod det dock klart att detta nog kunde levereras inom samma ekonomiska ram som regeringen faktiskt hade beslutat i november…
Frågan är om dessa förslag är ett resultat av Georgienkriget eller av att Jan Björklund, f.d. major, är ny folkpartiledare. Med tanke på att fp rätt ofta nuförtiden låter rätt annorlunda än fp tidigare år kanske det senare är väl så sannolikt som det förra. Förut var Folkpartiet mycket internationellt orienterat, nu betonas det nationella; förut ville Folkpartiet vässa och koncentrera utbildningsorganisationen till centralt i Sverige, nu ska grundorganisationen ligga fast; förut skulle försvarets olika förmågor koncentreras, nu ska alla finnas kvar, osv.
Nu har försvarsministern i veckan bekräftat SvD:s uppgifter att något av det gamla invasionsförsvaret kommer tillbaka, genom att att 4 bataljoner organiseras i en mobiliseringsreserv till en nästan försumbar (?) kostnad på 100 mkr. Och att 14 stridsvagnar förrådsställs på Gotland.
SvD på nyhets- och ledarplats jublar behärskat och kräver mer pengar till försvaret, och DN skriver en ren hyllningsledare till Folkpartiet. Markstridsförbanden ökar med 50 procent skriver DN. (Dock inom samma ekonomiska ram…) Översten av första graden Bo Pellnäs sågar förslagen som ren kosmetika, och vill nog se en mycket större försvarsbudget, kanske 2-5-10 miljarder mer, vad vet jag.
Vad är sanning? Från mitt perspektiv verkar försvarsministerns bedömning rimlig, det här kan vara ett smart sätt att behålla resurser i reserv om säkerhetsklimatet skulle hårdna. Källor inom försvaret uttrycker dock oro för att det här kan kosta mer än man tror, och att det kan gå ut över t. ex flygvapnet.
Låt oss tro att det här smarta sättet faktiskt är så billigt som det sägs.
Att det kan ligga något i farhågorna om att ”flygvapnet kan få betala” om armén blir större är ju ingen överraskning, totalbudgeten är given och det handlar om ett nollsummespel där de tre vapengrenarna alltid konkurrerar om resurserna. Och Försvarsberedningen sa ju samstämmigt att flygstridskrafterna kunde ”minskas i väsentlig grad”. Det är ju ingen hemlighet att Folkpartiet i uttalanden föreslagit en minskning av flygvapnet till kanske bara 48 stridsflygplan mot dagens 100, vill jag minnas. Och jag kan väl avslöja att för att komma fram till försvarsberedningens formulering som närmast indikerar en minskning på kanske 10-20 plan behövdes den motkraft som inte minst jag själv innebar.
Jag noterar att det förefaller som om regeringen liksom ÖB kan komma att behålla dagens nivå på 100 stridsflygplan, alltså betydligt närmare min bedömning än fp-förslagen.
Jan Björklund ”antyder” enligt uttalanden i SvD att han öppnat för att det behövs mer pengar till försvaret, men blivit överkörd… Dagens ram är knappt 40 miljarder. Undrar hur många miljarder mer han egentligen velat ha…?
Mitt eget bidrag i den diskussionen har jag lämnat i flera riksdagsdebatter under vintern, senast den särskilda debatten i januari, där jag redovisat min oro för att den svenska försvarsbudgeten, räknat i procent av BNP, verkar ligga lägst i Norden. Och där jag belåtet noterat att finansministerns 4-miljardersambition för försvarsmaterielbesparingar begränsades till 2,3 mdr, varav 2,2 mdr stannar kvar i försvaret vilket nog inte var planerat så från början från finansen. Bra förhandlat, försvarsministern med flera! Bra också att regeringen räknar med en realt oförändrad försvarsbudget ända till 2014, dvs inga fortsatta besparingar. Höjningar då? Vi får se hur omvärlden förändras och det vore bra att sätta Sveriges försvarskostnader i relation till ländernas i vår omvärld.
Nåväl (igen), hur stora förändringarna är i försvarspropositionen jämfört med ÖBs förslag får vi se om några dagar. Är det ”Helt om” som DN skriver i sin huvudledare? Och DN skriver också: ” Budskapet som kan utläsas via de läckta förslagen är i alla fall tydligt redan nu: regeringen ämnar inte ge upp försvaret av Sverige.” Menar verkligen DN att det hade man kanske varit på väg att göra om ÖBs förslag ograverat blivit regeringens?
Det handlar självfallet inte om vare sig ”helt om” eller om att regeringen utan Jan Björklunds insats var inne på att ge upp försvaret av Sverige…
För det första kommer ju försvarsbudgetens storlek nog att vara identisk i både ÖBs och regeringens förslag. Och för det andra ska man nog inte överdriva vidden av de förändringar som kan komma i propositionen. Jag tycker att förslaget om ”reservbataljoner nästan gratis” känns som en bra idé, men jag vill se helheten och hur andra delar av myntet påverkas eller ej.
Min bedömning är således att inriktningspropositionen i veckan kommer att i mycket stor utsträckning följa försvarsberedningens uppdragna riktlinjer, vilket jag tycker är bra. Att vissa justeringar kan ske i en beredning är ju rimligt, och det som läckt ut verkar rätt OK.
Jag hoppas att riksdagen med propositionen som grund kan fatta ett beslut där det råder en betydande samstämdhet om de stora riktlinjerna.
Så här avslutade jag i den särskilda riksdagsdebatten den 23 januari om försvaret:
”Vad gäller den kommande propositionen om försvarets långsiktiga inriktning är det min, Centerpartiets och alliansens självklara förhoppning att den breda samsynen från Försvarsberedningen, som kommer att prägla propositionen, ska leda till ett brett förankrat riksdagsbeslut.
Efter detta inriktningsbeslut återstår flera viktiga beslut om till exempel personalförsörjningens närmare utformning och myndighetsstrukturens utformning. Den fortsatta omvärldsutvecklingen måste följas noga, framför allt gäller det Ryssland. Det växande samarbetet inom Norden och på andra håll kommer att kräva fördjupade analyser, och det kan givetvis finnas anledning att som hittills förankra detta på ett brett parlamentariskt sätt.
Det svenska försvaret berör oss alla, och beslut om dess utformning och förutsättningarna för de svenska män och kvinnor som engagerar sig för vårt lands fred och säkerhet i Sverige och på internationella fredsmissioner bör helst ha ett brett stöd i Sveriges riksdag.”
Allra sist. Det förs en intressant debatt om stridsledningssystem för vårt stridsflyg, och om det ska ske inom den stora satsningen från början av seklet NBF – Nätverksbaserat försvar – med en tung lokalisering till Enköping, eller om det vore bättre att upphandla externt och bygga på nuvarande resurser. Bl a har Svd haft debattinlägg och ledarkommentarer om detta. Jag länkar till det och till Wiseman som också diskuterar frågan, samt till Sten Tolgfors blogg och till min kollega i försvarsutskottet Rolf K Nilsson (m). Detta har också koppling till diskussionen om krypteringen av kommunikationen med och mellan stridsflygplanen och den tidslucka som verkar finnas en del år framåt.
Sakfrågan är komplicerad och jag noterar dels kritiken, men också att försvarets ledning står fast vid sin bedömning. Fortsättning kanske följer.
Både om stridsledningssystem och NBF. Och kanske också om officerares rätt eller ej att delta i samhällsdebatten inom sitt område, och i så fall hur...
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, politik, regeringen, centerpartiet, försvarsberedningen, sten tolgfors, folkpartiet, alliansen
Ett av partierna har haft flera konstruktiva synpunkter som återspeglas i propositionen. Skillnaden med övriga allianspartier är att folkpartiet gärna driver sina frågor via media samtidigt med processen i regeringen. Skulle alla allianspartier agera så utåtriktat i olika frågor skulle regeringssamarbetet försvåras och kanske vittra sönder.
Många försvarsvänner i landet lever nog i tron att fp är mer försvarsvänliga än övriga allianspartier, efter alla mediarubriker. Och det har ju varit avsikten, så klart. Min mening är att alliansen – och de 4 partierna – tillsammans är vänner av ett effektivt och tillräckligt starkt försvar. Bekymret är ju framförallt att oppositionen vill minska försvarsbudgeten med mellan flera och tio miljarder kr (mp) per år.
Med tanke på Folkpartiets stora öppenhet mot media vill jag vara rätt öppen även här på bloggen om min egen syn på den kommande propositionen och processen fram till den.
Först propositionen. Processen har här varit transparent och tydlig. En stor samsyn i försvarsberedningen om att fullfölja inriktningen från 2004, att därtill övergå från plikt till frivillighet och att ha insatsberedda förband och inte förrådssställda förband som mobiliseras i ett flerårsperspektiv. Samt förband som kan användas både i Sverige, i vårt närområde och internationellt.
Regeringens anvisningar till försvarsmakten kom den 6 november efter det att Georgienkonflikten hade analyserats. Regeringen stod enigt bakom dessa. ÖBs förslag till regeringen kom den 31 januari. Stående förband och kontrakterade förband i förhållandet 1:3. Flyg och marin rätt oförändrat. 8 manöverbataljoner med tilläggsförmåga, mindre än tidigare på längre sikt men större i ett kortare perspektiv. Möjlighet till 2 parallella större internationella insatser och en mindre, på sikt (2014) kan upp till 1.700 soldater vara ute mot dagslägets ca 700.Hemvärnet vässas till nationella skyddsstyrkor, totalt drygt 22.000 på sikt varav ca 6.000 mer traditionellt hemvärn. Anslagsnivån ca 39 miljarder kr (mdr) per år, förbandsverksamhet drygt hälften därav, försvarsmateriel ca 15 mkr.
Idag kan knappt 64.000 soldater mobiliseras, för 40 procent av dessa tar det flera år att bli insatsberedda. ÖBs förslag ger ca 49.000 som kan sättas på fötter inom ett halvår, varav en stor del mycket snabbt.
Jag delar försvarsministerns uppfattning att försvarsmaktens underlag är en bra grund för propositionen. Och visst lägger centerpartiet stor vikt vid t ex att Hemvärnet/ de Nationella Skyddsstyrkorna finns över landet i tillräcklig volym, och att det ska till mycket starka argument för att lägga ner garnisonsorter; det kostar mycket pengar och förlorad kompetens att lägga ner och det gjordes ett stortag vid försvarsbeslutet 2004 som just börjar sätta sig.
Nåväl, en vecka innan ÖBs förslag lämnades till regeringen efter regeringens eniga anvisningar så kom Jan Björklund med sitt stora utspel i Sälen. Det behövs fler soldater och fler brigader, mer luftvärn och mer Gotlandsförsvar, mer nationell inriktning m.m.. Läste man det finstilta stod det dock klart att detta nog kunde levereras inom samma ekonomiska ram som regeringen faktiskt hade beslutat i november…
Frågan är om dessa förslag är ett resultat av Georgienkriget eller av att Jan Björklund, f.d. major, är ny folkpartiledare. Med tanke på att fp rätt ofta nuförtiden låter rätt annorlunda än fp tidigare år kanske det senare är väl så sannolikt som det förra. Förut var Folkpartiet mycket internationellt orienterat, nu betonas det nationella; förut ville Folkpartiet vässa och koncentrera utbildningsorganisationen till centralt i Sverige, nu ska grundorganisationen ligga fast; förut skulle försvarets olika förmågor koncentreras, nu ska alla finnas kvar, osv.
Nu har försvarsministern i veckan bekräftat SvD:s uppgifter att något av det gamla invasionsförsvaret kommer tillbaka, genom att att 4 bataljoner organiseras i en mobiliseringsreserv till en nästan försumbar (?) kostnad på 100 mkr. Och att 14 stridsvagnar förrådsställs på Gotland.
SvD på nyhets- och ledarplats jublar behärskat och kräver mer pengar till försvaret, och DN skriver en ren hyllningsledare till Folkpartiet. Markstridsförbanden ökar med 50 procent skriver DN. (Dock inom samma ekonomiska ram…) Översten av första graden Bo Pellnäs sågar förslagen som ren kosmetika, och vill nog se en mycket större försvarsbudget, kanske 2-5-10 miljarder mer, vad vet jag.
Vad är sanning? Från mitt perspektiv verkar försvarsministerns bedömning rimlig, det här kan vara ett smart sätt att behålla resurser i reserv om säkerhetsklimatet skulle hårdna. Källor inom försvaret uttrycker dock oro för att det här kan kosta mer än man tror, och att det kan gå ut över t. ex flygvapnet.
Låt oss tro att det här smarta sättet faktiskt är så billigt som det sägs.
Att det kan ligga något i farhågorna om att ”flygvapnet kan få betala” om armén blir större är ju ingen överraskning, totalbudgeten är given och det handlar om ett nollsummespel där de tre vapengrenarna alltid konkurrerar om resurserna. Och Försvarsberedningen sa ju samstämmigt att flygstridskrafterna kunde ”minskas i väsentlig grad”. Det är ju ingen hemlighet att Folkpartiet i uttalanden föreslagit en minskning av flygvapnet till kanske bara 48 stridsflygplan mot dagens 100, vill jag minnas. Och jag kan väl avslöja att för att komma fram till försvarsberedningens formulering som närmast indikerar en minskning på kanske 10-20 plan behövdes den motkraft som inte minst jag själv innebar.
Jag noterar att det förefaller som om regeringen liksom ÖB kan komma att behålla dagens nivå på 100 stridsflygplan, alltså betydligt närmare min bedömning än fp-förslagen.
Jan Björklund ”antyder” enligt uttalanden i SvD att han öppnat för att det behövs mer pengar till försvaret, men blivit överkörd… Dagens ram är knappt 40 miljarder. Undrar hur många miljarder mer han egentligen velat ha…?
Mitt eget bidrag i den diskussionen har jag lämnat i flera riksdagsdebatter under vintern, senast den särskilda debatten i januari, där jag redovisat min oro för att den svenska försvarsbudgeten, räknat i procent av BNP, verkar ligga lägst i Norden. Och där jag belåtet noterat att finansministerns 4-miljardersambition för försvarsmaterielbesparingar begränsades till 2,3 mdr, varav 2,2 mdr stannar kvar i försvaret vilket nog inte var planerat så från början från finansen. Bra förhandlat, försvarsministern med flera! Bra också att regeringen räknar med en realt oförändrad försvarsbudget ända till 2014, dvs inga fortsatta besparingar. Höjningar då? Vi får se hur omvärlden förändras och det vore bra att sätta Sveriges försvarskostnader i relation till ländernas i vår omvärld.
Nåväl (igen), hur stora förändringarna är i försvarspropositionen jämfört med ÖBs förslag får vi se om några dagar. Är det ”Helt om” som DN skriver i sin huvudledare? Och DN skriver också: ” Budskapet som kan utläsas via de läckta förslagen är i alla fall tydligt redan nu: regeringen ämnar inte ge upp försvaret av Sverige.” Menar verkligen DN att det hade man kanske varit på väg att göra om ÖBs förslag ograverat blivit regeringens?
Det handlar självfallet inte om vare sig ”helt om” eller om att regeringen utan Jan Björklunds insats var inne på att ge upp försvaret av Sverige…
För det första kommer ju försvarsbudgetens storlek nog att vara identisk i både ÖBs och regeringens förslag. Och för det andra ska man nog inte överdriva vidden av de förändringar som kan komma i propositionen. Jag tycker att förslaget om ”reservbataljoner nästan gratis” känns som en bra idé, men jag vill se helheten och hur andra delar av myntet påverkas eller ej.
Min bedömning är således att inriktningspropositionen i veckan kommer att i mycket stor utsträckning följa försvarsberedningens uppdragna riktlinjer, vilket jag tycker är bra. Att vissa justeringar kan ske i en beredning är ju rimligt, och det som läckt ut verkar rätt OK.
Jag hoppas att riksdagen med propositionen som grund kan fatta ett beslut där det råder en betydande samstämdhet om de stora riktlinjerna.
Så här avslutade jag i den särskilda riksdagsdebatten den 23 januari om försvaret:
”Vad gäller den kommande propositionen om försvarets långsiktiga inriktning är det min, Centerpartiets och alliansens självklara förhoppning att den breda samsynen från Försvarsberedningen, som kommer att prägla propositionen, ska leda till ett brett förankrat riksdagsbeslut.
Efter detta inriktningsbeslut återstår flera viktiga beslut om till exempel personalförsörjningens närmare utformning och myndighetsstrukturens utformning. Den fortsatta omvärldsutvecklingen måste följas noga, framför allt gäller det Ryssland. Det växande samarbetet inom Norden och på andra håll kommer att kräva fördjupade analyser, och det kan givetvis finnas anledning att som hittills förankra detta på ett brett parlamentariskt sätt.
Det svenska försvaret berör oss alla, och beslut om dess utformning och förutsättningarna för de svenska män och kvinnor som engagerar sig för vårt lands fred och säkerhet i Sverige och på internationella fredsmissioner bör helst ha ett brett stöd i Sveriges riksdag.”
Allra sist. Det förs en intressant debatt om stridsledningssystem för vårt stridsflyg, och om det ska ske inom den stora satsningen från början av seklet NBF – Nätverksbaserat försvar – med en tung lokalisering till Enköping, eller om det vore bättre att upphandla externt och bygga på nuvarande resurser. Bl a har Svd haft debattinlägg och ledarkommentarer om detta. Jag länkar till det och till Wiseman som också diskuterar frågan, samt till Sten Tolgfors blogg och till min kollega i försvarsutskottet Rolf K Nilsson (m). Detta har också koppling till diskussionen om krypteringen av kommunikationen med och mellan stridsflygplanen och den tidslucka som verkar finnas en del år framåt.
Sakfrågan är komplicerad och jag noterar dels kritiken, men också att försvarets ledning står fast vid sin bedömning. Fortsättning kanske följer.
Både om stridsledningssystem och NBF. Och kanske också om officerares rätt eller ej att delta i samhällsdebatten inom sitt område, och i så fall hur...
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, politik, regeringen, centerpartiet, försvarsberedningen, sten tolgfors, folkpartiet, alliansen
lördag, mars 14, 2009
östgötacentern vill se kontrollstation för jordbruket
Vi hade en mycket bra distriktsstämma idag i Linköping. Vår ordförande Gösta Gustavsson hade utmärkta välkomst- och slutanföranden liksom om uttalandet nedan. Bra gruppdiskussioner om valprogrammet för Östergötlands utveckling.
Vi antog enhälligt det här uttalandet: Fullt stöd för energi- och klimatuppgörelsen men oro för att jordbrukets skatter höjs över nivån i våra konkurrentländer. Och en stark uppmaning till regeringen att snarast konkretisera hur andra skatter ska sänkas motsvarande, samt en stark uppmaning att införa kontrollstationer.
Klimatfrågan och de gröna näringarna - hand i hand.
Centerpartiet har i alla tider varit en föregångare för utvecklingen inom såväl de gröna näringarna som inom miljö och klimatområdet. Det är därför med stolthet vi nu ser hur våra ministrar i regeringen och våra riksdagsledamöter så kraftfullt och medvetet driver på i den allt viktigare klimatfrågan. Klimatfrågan är vår tids avgörande energi- och miljöfråga, vilket måste tas på stort allvar.
Vi stödjer inriktningen i regeringens kraftfulla klimatpolitik. Regeringens klimatproposition är ett banbrytande förslag som kommer att påverka utvecklingen både lokalt och globalt. Helhetsgreppet och utnyttjandet av ekonomiska styrmedel är utan tvekan helt rätt metod för att nå våra högt ställda klimatmål. Vi stödjer regeringens storsatsning på att utveckla den förnybara energin för att skapa ett tredje ben inom energiförsörjningen.
Vi är också positiva till regeringens förslag om att på alla sätt underlätta en övergång till förnybara drivmedel för både bilar, jord- och skogsmaskiner. Rätt utnyttjat kommer omställningen på sikt leda till en positiv utveckling med nya jobb inom de gröna näringarna, inte minst här i Östergötland.
Kostnaderna för omställningen kommer att drabba oss alla. Det är då viktigt att dessa kostnader fördelas solidariskt. Tyvärr ser vi en stor risk att det nu framlagda förslaget om koldioxidskatten kommer att slå hårt mot den svenska landsbygden och främst mot jord- och skogsbruket. Sverige ligger redan nu i täten i den internationella skattenivån. Förslaget riskerar därmed att snedvrida konkurrenskraften i förhållande till övriga EU-länders gröna näringar ännu mer.
Regeringen har nu aviserat att de gröna näringarna ska kompenseras för de höjda koldioxidskatterna med motsvarande skattesänkningar. Det är bra, men hur detta ska ske har dock inte redovisats och vi uppmanar därför regeringen att snarast konkretisera dessa.
Vi uppmanar också regeringen att införa kontrollstationer inför skattehöjningarna för att säkerställa att det svenska jord- och skogsbrukets konkurrenskraft inte urholkas relativt länderna i vår omvärld.
Centerpartiet i Östergötland
Läs även andra bloggares åsikter om energi, klimat, centerpartiet, lrf, klimatfrågan, klimat, kontrollstation, regeringen, jordbruket, jordbruk, skogsbruket
Vi antog enhälligt det här uttalandet: Fullt stöd för energi- och klimatuppgörelsen men oro för att jordbrukets skatter höjs över nivån i våra konkurrentländer. Och en stark uppmaning till regeringen att snarast konkretisera hur andra skatter ska sänkas motsvarande, samt en stark uppmaning att införa kontrollstationer.
Klimatfrågan och de gröna näringarna - hand i hand.
Centerpartiet har i alla tider varit en föregångare för utvecklingen inom såväl de gröna näringarna som inom miljö och klimatområdet. Det är därför med stolthet vi nu ser hur våra ministrar i regeringen och våra riksdagsledamöter så kraftfullt och medvetet driver på i den allt viktigare klimatfrågan. Klimatfrågan är vår tids avgörande energi- och miljöfråga, vilket måste tas på stort allvar.
Vi stödjer inriktningen i regeringens kraftfulla klimatpolitik. Regeringens klimatproposition är ett banbrytande förslag som kommer att påverka utvecklingen både lokalt och globalt. Helhetsgreppet och utnyttjandet av ekonomiska styrmedel är utan tvekan helt rätt metod för att nå våra högt ställda klimatmål. Vi stödjer regeringens storsatsning på att utveckla den förnybara energin för att skapa ett tredje ben inom energiförsörjningen.
Vi är också positiva till regeringens förslag om att på alla sätt underlätta en övergång till förnybara drivmedel för både bilar, jord- och skogsmaskiner. Rätt utnyttjat kommer omställningen på sikt leda till en positiv utveckling med nya jobb inom de gröna näringarna, inte minst här i Östergötland.
Kostnaderna för omställningen kommer att drabba oss alla. Det är då viktigt att dessa kostnader fördelas solidariskt. Tyvärr ser vi en stor risk att det nu framlagda förslaget om koldioxidskatten kommer att slå hårt mot den svenska landsbygden och främst mot jord- och skogsbruket. Sverige ligger redan nu i täten i den internationella skattenivån. Förslaget riskerar därmed att snedvrida konkurrenskraften i förhållande till övriga EU-länders gröna näringar ännu mer.
Regeringen har nu aviserat att de gröna näringarna ska kompenseras för de höjda koldioxidskatterna med motsvarande skattesänkningar. Det är bra, men hur detta ska ske har dock inte redovisats och vi uppmanar därför regeringen att snarast konkretisera dessa.
Vi uppmanar också regeringen att införa kontrollstationer inför skattehöjningarna för att säkerställa att det svenska jord- och skogsbrukets konkurrenskraft inte urholkas relativt länderna i vår omvärld.
Centerpartiet i Östergötland
Läs även andra bloggares åsikter om energi, klimat, centerpartiet, lrf, klimatfrågan, klimat, kontrollstation, regeringen, jordbruket, jordbruk, skogsbruket
fredag, mars 13, 2009
Ulvskog fiskar i grumliga vatten...
Marita Ulvskog: "Vi vill inte ha en armé av låglönare som turnerar genom EU:s medlemsländer och tvingas bjuda ut sig till lägre lön, sämre och farligare villkor därför att EU och den här regeringen inte är beredda att slåss för ett utstationeringsdirektiv eller för en sammansättning av den nya EU-kommissionen som ska väljas som lovar att se till att fackliga rättigheter går före den fria rörligheten."
Länk till riksdagsdebatten här.
Marmålar upp bilden av att EU-medborgarna i andra länder närmast hotar att invadera Sverige med en "armé av låglönare". Nästa logiska åtgärd är väl att ropa Go Home.
Göran Persson varnade för social turism, men Maud Olofsson stod upp för att övergångsregler inte skulle införas. Och verkligheten visade att det behövdes inte.
Regeringen och socialdemokraterna är vad jag förstår överens om att Strååtutredningen ska behandlas och så får vi se om och vilka åtgärder som ev behöver genomföras.
Det är allså Social-Demokraternas toppnamn som värvar röster med detta röstfiske i grumliga vatten. Vädigt trist.
Länk till riksdagsdebatten här.
Marmålar upp bilden av att EU-medborgarna i andra länder närmast hotar att invadera Sverige med en "armé av låglönare". Nästa logiska åtgärd är väl att ropa Go Home.
Göran Persson varnade för social turism, men Maud Olofsson stod upp för att övergångsregler inte skulle införas. Och verkligheten visade att det behövdes inte.
Regeringen och socialdemokraterna är vad jag förstår överens om att Strååtutredningen ska behandlas och så får vi se om och vilka åtgärder som ev behöver genomföras.
Det är allså Social-Demokraternas toppnamn som värvar röster med detta röstfiske i grumliga vatten. Vädigt trist.
Centerns starka EU-kandidater, lysande Lena Ek!
När jag lyssnade på socialdemokraternas toppnamn i riksdagens EU-debatt igår som sover dåligt om nätterna för att "en armé av låglönare" hotar att invadera Sverige...(Jo, hon talar om medborgarna i andra EU-länder)...illustrerade hon verkligen de EU-kandidater som motvilligt åker ner till Bryssel för att bromsa och backa.
Det är skrämmande hur Ulvskog ser på Vårt Öppna Europa och på EU-medborgarna i våra grannländer.
Rösta absolut inte på den lista där Marita Ulvskog är förstanamn, rösta på någon av centerpartiets utmärkta och engagerade kandidater, som jag i debatten beskrev så här:
"Centerpartiet har en lysande EU-parlamentariker genom Lena Ek, som åtnjuter en mycket stor respekt i Europaparlamentet. Hon har haft ett stort inflytande i många viktiga energi- miljö- och industrifrågor och är vice ordförande i parlamentets liberala grupp. Det finns fortfarande EU-parlamentariker som motvilligt åker ner till Bryssel för att bromsa och backa. Centerpartiets kommande ledamöter i Europaparlamentet kommer att arbeta med kraft och glädje för att utveckla och förbättra EU-ländernas samarbete, inte minst på miljöområdet. Vi har starka kandidater som kommer att vara mycket pådrivande till gagn för Sverige och för EU."
Läs även andra bloggares åsikter om marita ulvskog, eu-valet, armé av låglönare, go home, centerpartiet, socialdemokraterna, regeringen, politik
Det är skrämmande hur Ulvskog ser på Vårt Öppna Europa och på EU-medborgarna i våra grannländer.
Rösta absolut inte på den lista där Marita Ulvskog är förstanamn, rösta på någon av centerpartiets utmärkta och engagerade kandidater, som jag i debatten beskrev så här:
"Centerpartiet har en lysande EU-parlamentariker genom Lena Ek, som åtnjuter en mycket stor respekt i Europaparlamentet. Hon har haft ett stort inflytande i många viktiga energi- miljö- och industrifrågor och är vice ordförande i parlamentets liberala grupp. Det finns fortfarande EU-parlamentariker som motvilligt åker ner till Bryssel för att bromsa och backa. Centerpartiets kommande ledamöter i Europaparlamentet kommer att arbeta med kraft och glädje för att utveckla och förbättra EU-ländernas samarbete, inte minst på miljöområdet. Vi har starka kandidater som kommer att vara mycket pådrivande till gagn för Sverige och för EU."
Läs även andra bloggares åsikter om marita ulvskog, eu-valet, armé av låglönare, go home, centerpartiet, socialdemokraterna, regeringen, politik
Ulvskog: "en arme av låglönare" invaderar Sverige....
Igår torsdag debatterade riksdagen EU-frågor. Jag företrädde centerpartiet och lyfte fram vår utmärkta valplattform, och våra utmärkta EU-valskandidater (se också nästa inlägg).
Jag tog bl a upp Lavalfrågan så här:
"Därför är det oroande med stämningar – även i vårt Sverige – som har uttryckts i ord som ”go home” och som kan leda väldigt fel om vi inte tillsammans står upp för de principer som länderna i den europeiska unionen är överens om. Dessa principer innefattar tydliga regelverk när t ex tjänsteföretags verksamhet över gränserna behöver regleras. På längre sikt är målet givet, att EU-ländernas ekonomier närmar sig varandra och behovet av regleringar faller bort."
Marita Ulvskog företrädde socialdemokraterna. Hon ägnade en stor del av sitt andra inlägg till att kritisera mitt inlägg.
Och hon sa något utomordentligt anmärkningsvärt (den exakta ordalydelsen får ni fredag). Andemeningen var att om vi inte skärper regelverken kraftigt riskerar Sverige att invaderas utifrån av "en armé av låglönare"...
Jag replikerade att hennes uttalande var inte bättre än "Go Home", och att det är utomordentligt anmärkningsvärt att socialdemokraternas toppnamn till EU-valet betecknar en stor del av medborgarna i andra EU-länder som en "armé av låglönare".
Läs även andra bloggares åsikter om go home, eu-valet, marita ulvskog, lena ek, centerpartiet, regeringen, arme av låglönare, socialdemokraterna
Jag tog bl a upp Lavalfrågan så här:
"Därför är det oroande med stämningar – även i vårt Sverige – som har uttryckts i ord som ”go home” och som kan leda väldigt fel om vi inte tillsammans står upp för de principer som länderna i den europeiska unionen är överens om. Dessa principer innefattar tydliga regelverk när t ex tjänsteföretags verksamhet över gränserna behöver regleras. På längre sikt är målet givet, att EU-ländernas ekonomier närmar sig varandra och behovet av regleringar faller bort."
Marita Ulvskog företrädde socialdemokraterna. Hon ägnade en stor del av sitt andra inlägg till att kritisera mitt inlägg.
Och hon sa något utomordentligt anmärkningsvärt (den exakta ordalydelsen får ni fredag). Andemeningen var att om vi inte skärper regelverken kraftigt riskerar Sverige att invaderas utifrån av "en armé av låglönare"...
Jag replikerade att hennes uttalande var inte bättre än "Go Home", och att det är utomordentligt anmärkningsvärt att socialdemokraternas toppnamn till EU-valet betecknar en stor del av medborgarna i andra EU-länder som en "armé av låglönare".
Läs även andra bloggares åsikter om go home, eu-valet, marita ulvskog, lena ek, centerpartiet, regeringen, arme av låglönare, socialdemokraterna
tisdag, mars 10, 2009
Till mina väljare – i jordbruket, på landsbygden och i städerna!
Jag är övertygad om det svenska jordbrukets och livsmedelsproduktionens betydelse för Sverige; mat, energi, sysselsättning, öppna landskap, levande landsbygd osv.
Industrivärldens jordbruk har alla länge levt under skyddande regleringar, men nu ökar marknadsekonomi och frihandel, inte minst inom EU. Detta ökar vikten av att det svenska jordbrukets konkurrenskraft kan mäta sig med andra EU-länders.
Därför var det en chock när dåvarande s-regeringen chockhöjde jordbrukets diesel- och olje- och handelsgödsel och el- och växtskyddsmedelsskatter 1995, med det helt ohållbara motivet att just jordbruket skulle betala en del av Sveriges EU-avgift.
Därför har jag, LRF och Centerpartiet slagits hårt under 10 år för att dåvarande s-regeringen skulle sänka skatterna tillbaks till ursprungsnivån. Tack vare Göran Persson – som ofta såg saker och ting ifrån jordbrukets verklighet – valdes lösningen att år 2000 och år 2005 införa en återbetalning av det mesta av skattehöjningarna. Jordbrukets tunga skatteryggsäck lyftes i betydande grad av.
Nu läggs den oerhört viktiga klimatpropositionen till riksdagen, och förvånande nog vill regeringen nu med utgångspunkt i 1995 års skattenivåer effektivisera dessa genom att stegvis ta bort huvuddelen av skattenedsättningarna från 2000 och 2005 på t ex traktordiesel. Svenskt jordbruk betalar redan bland EUs och världens högsta dieselskatter, och nu kommer belastningen att bli bli ännu högre. Det är ingen hemlighet att finansdepartement oavsett regering gillar skatteinkomster, men dessa måste självfallet avvägas mot viktiga näringars konkurrenskraft och betydelse för t ex miljö och sysselsättning.
Jag fick denna information helt nyligen, att regeringen enats om detta, och jag hade självfallet uppskattat att ha kunnat påverka utformningen.
Visst behövs kraftfulla åtgärder mot utsläppen av växthusgaser och visst ska jordbruket ta sin beskärda del av bördorna. Och visst är det i grunden bra med en modig och handlingskraftig regering som ser långsiktigt och inte väjer för även svåra ställningstaganden.
Man får dock aldrig kasta ut det svenska barnet med badvattnet medan barnen i andra länder obekymrat fortsätter att bada, då blir det fel. Jag tycker alltså att de ekonomiska styrmedel som regeringen nu aviserar i sin helhet leder i rätt riktning, men det känns rätt gåtfullt varför jordbruket med bara någon procent av BNP uppmärksammas så oproportionerligt mycket i de mycket detaljerade skattehöjarförslagen. Även om upptrappningen av skatterna ökar stegvis är självfallet en ökad skattebörda på upp till en miljard kronor något som kan ytterligare öka det svenska jordbrukets långvariga kräftgång i konkurrens med andra länder, särskilt om Sverige isolerat agerar långt före dessa.
Jag arbetade i många år fram till år 2006 kraftfullt för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och har sedan dess satt min tillit till den kloka alliansregeringen med centerpartiet vid viktiga roderspakar. Jag har funnits i reserven.
Jag kommer nu att lämna reserven och engagera mig kraftfullt i hur dessa förslag med bäring på jordbruket och dess konkurrenskraft slutgiltigt ska utformas och införas, och hur de enligt klara löften ska fullt ut kompenseras.
Med nuvarande information är det följande 3 åtgärder som jag med stort allvar kommer att lyfta och driva i min riksdagsgrupp och med min regering, och i kontinuerlig dialog med lantbrukare och medborgare.
1. Min uppfattning är att skattebördan på jordbruket blir för hög och att de angivna skattehöjningsnivåerna för jordbrukets produktionsmedel, och takten i genomförandet, därför bör omprövas.
2. Det är positivt att regeringen utfäster sig att andra skatter ska sänkas lika mycket som de föreslagna höjningarna, så att den totala effekten blir noll. Det är bra, men faktiskt så bör ju den totala skattebördan sänkas i den konkurrensutsatta värld som vi nu lever i. Därför måste handelsgödselskatten – den enda inom EU – tas bort, därför måste jordbrukets egen- och arbetsgivaravgifter typ halveras och därför bör även andra skattesänkningar genomföras.
3. Det kanske viktiga kravet från mig är att tre kontrollstationer införs, året före varje planerad skattehöjning. Då ska en bedömning göras av det svenska jordbrukets utveckling och konkurrenskraft, samt i jämförelse med jämförbara länder, göras. Då ska värderas vilka åtgärder som vidtas i jämförbara länder, och hur dessa relaterar till de svenska avsikterna. Är det svenska jordbruket pressat med dålig konkurrenskraft, måste åtgärderna skjutas fram eller tas bort, eller kompenseras än bättre.
Staffan Danielsson
Riksdagsledamot för Centerpartiet och från Östergötland
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, lantbruk, landsbygd, diselskatt, ryggsäck, lrf, centerpartiet, regeringen, klimatproposition, alliansen,
Industrivärldens jordbruk har alla länge levt under skyddande regleringar, men nu ökar marknadsekonomi och frihandel, inte minst inom EU. Detta ökar vikten av att det svenska jordbrukets konkurrenskraft kan mäta sig med andra EU-länders.
Därför var det en chock när dåvarande s-regeringen chockhöjde jordbrukets diesel- och olje- och handelsgödsel och el- och växtskyddsmedelsskatter 1995, med det helt ohållbara motivet att just jordbruket skulle betala en del av Sveriges EU-avgift.
Därför har jag, LRF och Centerpartiet slagits hårt under 10 år för att dåvarande s-regeringen skulle sänka skatterna tillbaks till ursprungsnivån. Tack vare Göran Persson – som ofta såg saker och ting ifrån jordbrukets verklighet – valdes lösningen att år 2000 och år 2005 införa en återbetalning av det mesta av skattehöjningarna. Jordbrukets tunga skatteryggsäck lyftes i betydande grad av.
Nu läggs den oerhört viktiga klimatpropositionen till riksdagen, och förvånande nog vill regeringen nu med utgångspunkt i 1995 års skattenivåer effektivisera dessa genom att stegvis ta bort huvuddelen av skattenedsättningarna från 2000 och 2005 på t ex traktordiesel. Svenskt jordbruk betalar redan bland EUs och världens högsta dieselskatter, och nu kommer belastningen att bli bli ännu högre. Det är ingen hemlighet att finansdepartement oavsett regering gillar skatteinkomster, men dessa måste självfallet avvägas mot viktiga näringars konkurrenskraft och betydelse för t ex miljö och sysselsättning.
Jag fick denna information helt nyligen, att regeringen enats om detta, och jag hade självfallet uppskattat att ha kunnat påverka utformningen.
Visst behövs kraftfulla åtgärder mot utsläppen av växthusgaser och visst ska jordbruket ta sin beskärda del av bördorna. Och visst är det i grunden bra med en modig och handlingskraftig regering som ser långsiktigt och inte väjer för även svåra ställningstaganden.
Man får dock aldrig kasta ut det svenska barnet med badvattnet medan barnen i andra länder obekymrat fortsätter att bada, då blir det fel. Jag tycker alltså att de ekonomiska styrmedel som regeringen nu aviserar i sin helhet leder i rätt riktning, men det känns rätt gåtfullt varför jordbruket med bara någon procent av BNP uppmärksammas så oproportionerligt mycket i de mycket detaljerade skattehöjarförslagen. Även om upptrappningen av skatterna ökar stegvis är självfallet en ökad skattebörda på upp till en miljard kronor något som kan ytterligare öka det svenska jordbrukets långvariga kräftgång i konkurrens med andra länder, särskilt om Sverige isolerat agerar långt före dessa.
Jag arbetade i många år fram till år 2006 kraftfullt för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och har sedan dess satt min tillit till den kloka alliansregeringen med centerpartiet vid viktiga roderspakar. Jag har funnits i reserven.
Jag kommer nu att lämna reserven och engagera mig kraftfullt i hur dessa förslag med bäring på jordbruket och dess konkurrenskraft slutgiltigt ska utformas och införas, och hur de enligt klara löften ska fullt ut kompenseras.
Med nuvarande information är det följande 3 åtgärder som jag med stort allvar kommer att lyfta och driva i min riksdagsgrupp och med min regering, och i kontinuerlig dialog med lantbrukare och medborgare.
1. Min uppfattning är att skattebördan på jordbruket blir för hög och att de angivna skattehöjningsnivåerna för jordbrukets produktionsmedel, och takten i genomförandet, därför bör omprövas.
2. Det är positivt att regeringen utfäster sig att andra skatter ska sänkas lika mycket som de föreslagna höjningarna, så att den totala effekten blir noll. Det är bra, men faktiskt så bör ju den totala skattebördan sänkas i den konkurrensutsatta värld som vi nu lever i. Därför måste handelsgödselskatten – den enda inom EU – tas bort, därför måste jordbrukets egen- och arbetsgivaravgifter typ halveras och därför bör även andra skattesänkningar genomföras.
3. Det kanske viktiga kravet från mig är att tre kontrollstationer införs, året före varje planerad skattehöjning. Då ska en bedömning göras av det svenska jordbrukets utveckling och konkurrenskraft, samt i jämförelse med jämförbara länder, göras. Då ska värderas vilka åtgärder som vidtas i jämförbara länder, och hur dessa relaterar till de svenska avsikterna. Är det svenska jordbruket pressat med dålig konkurrenskraft, måste åtgärderna skjutas fram eller tas bort, eller kompenseras än bättre.
Staffan Danielsson
Riksdagsledamot för Centerpartiet och från Östergötland
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, lantbruk, landsbygd, diselskatt, ryggsäck, lrf, centerpartiet, regeringen, klimatproposition, alliansen,
lördag, mars 07, 2009
Jag kräver: Utred smärtlindring vid livets slut!
En mycket svårt sjuk och mycket liten flicka med svåra hjärnskador och som tydligen var på väg att dö avled lite fortare på grund av för hög dos smärtlindring. Så har jag förstått det mordåtal mot en respekterad kvinnlig överläkare som nu häktats för dråp, efter att dramatiskt ha anhållits på sin arbetsplats.
Jag debatterade den svåra frågan om riktlinjer för sjukhus och läkare vid behandlingar i livets slutskede med socialminister Göran Hägglund i riksdagen den 15 januari i år.. (Anförande 98 och följande).
Jag krävde att den gråzon som finns i dessa frågor behöver redas ut, av hänsyn till både patienter och läkare:
"I en sådan här mycket allvarlig fråga måste man bottna djupt i sig själv. Jag ska ärligt redovisa de fyra skälen till att jag tycker att det här kunde må väl av en utredning.
För det första är det uppenbart, vilket även statsrådet redovisar i sitt svar, att det i dag finns en betydande gråzon mellan olika sjukhus och läkarlag när det gäller hur man tillämpar olika beslut om att avbryta behandlingar och sätta in till exempel smärtlindrande och därmed ofta livsförkortande insatser. Det är bra att Socialstyrelsen avser att utarbeta en ny vägledning om detta, men jag tycker att frågan är så pass viktig att även dess principiella aspekter bör genomlysas i en parlamentarisk utredning."
Min ingång i denna svåra frågeställning var att utreda den enskilda människans rätt att själv vid svåra lidanden i livets slutskede kunna ta beslut om fortsatt livsuppehållande insatser eller t o m att kunna "sommna in" och dö något tidigare.
Jag ansåg då, och det har verkligen blivit än tydligare efter dramatiken kring det nu aktuella fallet, att det idag finns en praxis att kunna avbryta livsuppehållande behandlingar, och sätta in mycket stark smärtlindrande medicinering - vilket jag bejakar - men som inte är lika klart uttalad i gällande regelverk och där tillämpningen uppenbarligen skiljer sig mellan olika sjukhus och kanske mellan olika läkare.
Jag kräver alltså att det tillsätts en parlamentariskt utredning för att diskutera och reda ut vad som ska gälla i vård vid livets slutskede, av omsorg om både patienter och läkare och övrig sjukhuspersonal.
Läs även andra bloggares åsikter om läkare, astrid lindgrens barnsjukhus
Läs även andra bloggares åsikter om dödshjälp, smärtlindring, överläkare, politik, sjukvård, centerpartiet, regeringen,
Jag debatterade den svåra frågan om riktlinjer för sjukhus och läkare vid behandlingar i livets slutskede med socialminister Göran Hägglund i riksdagen den 15 januari i år.. (Anförande 98 och följande).
Jag krävde att den gråzon som finns i dessa frågor behöver redas ut, av hänsyn till både patienter och läkare:
"I en sådan här mycket allvarlig fråga måste man bottna djupt i sig själv. Jag ska ärligt redovisa de fyra skälen till att jag tycker att det här kunde må väl av en utredning.
För det första är det uppenbart, vilket även statsrådet redovisar i sitt svar, att det i dag finns en betydande gråzon mellan olika sjukhus och läkarlag när det gäller hur man tillämpar olika beslut om att avbryta behandlingar och sätta in till exempel smärtlindrande och därmed ofta livsförkortande insatser. Det är bra att Socialstyrelsen avser att utarbeta en ny vägledning om detta, men jag tycker att frågan är så pass viktig att även dess principiella aspekter bör genomlysas i en parlamentarisk utredning."
Min ingång i denna svåra frågeställning var att utreda den enskilda människans rätt att själv vid svåra lidanden i livets slutskede kunna ta beslut om fortsatt livsuppehållande insatser eller t o m att kunna "sommna in" och dö något tidigare.
Jag ansåg då, och det har verkligen blivit än tydligare efter dramatiken kring det nu aktuella fallet, att det idag finns en praxis att kunna avbryta livsuppehållande behandlingar, och sätta in mycket stark smärtlindrande medicinering - vilket jag bejakar - men som inte är lika klart uttalad i gällande regelverk och där tillämpningen uppenbarligen skiljer sig mellan olika sjukhus och kanske mellan olika läkare.
Jag kräver alltså att det tillsätts en parlamentariskt utredning för att diskutera och reda ut vad som ska gälla i vård vid livets slutskede, av omsorg om både patienter och läkare och övrig sjukhuspersonal.
Läs även andra bloggares åsikter om läkare, astrid lindgrens barnsjukhus
Läs även andra bloggares åsikter om dödshjälp, smärtlindring, överläkare, politik, sjukvård, centerpartiet, regeringen,
torsdag, mars 05, 2009
11,47 kronor för en Euro.., kronfall med 65 procent..
Förr var dollarn den helt dominerande världsvalutan. Idag börjar Euron närma sig dollarn i tyngd och stabilitet.
Jag tycker att det är entydigt bra att Europasamarbetet i den Europeiska Unionen lett till att alltfler länder ansluter sig till den gemensamma valutan. Utan euron skulle vi haft kvar många valutor som skulle guppa upp och ner mot varandra och förstärka osäkerheter och förutsättningar, för både länder och företag.
Om "alla andra" går med i valutasamarbetet kan ju alltid något eller några länder stå utanför, det är en sak. Sverige har efter folkomröstning valt denna väg. Och visst har våra räntor och vår kronkurs ändå varit väl samstämda med utvecklingen inom Euroområdet.
Fram till nuvarande djupa lågkonjunktur.
Den svenska kronan har de senaste decennierna devalverats med ca 40 procent, tror jag. Det vill säga, Sverige har blivit lika mycket "fattigare" jämfört med andra länder. Vår köpkraft när vi reser till t ex Spanien var för något år sedan ca 40 procent lägre än den var på 1960-talet, och importerade varor till Sverige har blivit lika mycket dyrare.
Fram till denna vinter. Fram till denna kris. Nu har vår svenska krona rasat ytterligare ca 25 procent mot Euron, och med uppåt 50 procent mot dollarn...
Det ökar den svenska industrins konkurrenskraft, vad bra, säger Leif Pagrotsky. Samtidigt blir importen dyrare och inflationen ökar, vi "kissar kontinuerligt i byxorna" sedan lång tid.
Jag tycker att kronans utveckling i många decennier och under denna vinter är alarmerande. Var ska det sluta? Ska Sverige verkligen ha som arbetsmetod att inte kunna ha en stabil och konkurrenskraftig ekonomi som håller jämna steg med omvärlden? Ska vi ständigt förlora i köpkraft mot vår omvärld?
Centerpartiet bedömde vid folkomröstningen att det var för stor spännvidd i ekonomisk utveckling mellan EUs länder, och att Sverige borde avvakta med att ansluta sig till Eurosamarbetet. Men vi sade också att efter några konjunkturcykler och i takt med att EU-ländernas ekonomier integreras bör frågan tas upp till förnyad analys och diskussion.
Det börjar bli dags!
Läs även andra bloggares åsikter om euron, dollar, kronan, valutakurser, devalvering, centerpartiet, folkomröstning, politik
Jag tycker att det är entydigt bra att Europasamarbetet i den Europeiska Unionen lett till att alltfler länder ansluter sig till den gemensamma valutan. Utan euron skulle vi haft kvar många valutor som skulle guppa upp och ner mot varandra och förstärka osäkerheter och förutsättningar, för både länder och företag.
Om "alla andra" går med i valutasamarbetet kan ju alltid något eller några länder stå utanför, det är en sak. Sverige har efter folkomröstning valt denna väg. Och visst har våra räntor och vår kronkurs ändå varit väl samstämda med utvecklingen inom Euroområdet.
Fram till nuvarande djupa lågkonjunktur.
Den svenska kronan har de senaste decennierna devalverats med ca 40 procent, tror jag. Det vill säga, Sverige har blivit lika mycket "fattigare" jämfört med andra länder. Vår köpkraft när vi reser till t ex Spanien var för något år sedan ca 40 procent lägre än den var på 1960-talet, och importerade varor till Sverige har blivit lika mycket dyrare.
Fram till denna vinter. Fram till denna kris. Nu har vår svenska krona rasat ytterligare ca 25 procent mot Euron, och med uppåt 50 procent mot dollarn...
Det ökar den svenska industrins konkurrenskraft, vad bra, säger Leif Pagrotsky. Samtidigt blir importen dyrare och inflationen ökar, vi "kissar kontinuerligt i byxorna" sedan lång tid.
Jag tycker att kronans utveckling i många decennier och under denna vinter är alarmerande. Var ska det sluta? Ska Sverige verkligen ha som arbetsmetod att inte kunna ha en stabil och konkurrenskraftig ekonomi som håller jämna steg med omvärlden? Ska vi ständigt förlora i köpkraft mot vår omvärld?
Centerpartiet bedömde vid folkomröstningen att det var för stor spännvidd i ekonomisk utveckling mellan EUs länder, och att Sverige borde avvakta med att ansluta sig till Eurosamarbetet. Men vi sade också att efter några konjunkturcykler och i takt med att EU-ländernas ekonomier integreras bör frågan tas upp till förnyad analys och diskussion.
Det börjar bli dags!
Läs även andra bloggares åsikter om euron, dollar, kronan, valutakurser, devalvering, centerpartiet, folkomröstning, politik
tisdag, mars 03, 2009
Signalspaning hos både FRA och SÄPO...?
Henrik Alexandersson gläder sig tillsammans med några andra åt att Säkerhetspolisen kanske borde få bedriva en alldeles egen signalspaning:
"Det är inget stort problem om Säpo får sköta sin egen avlyssning, inom de regelverk som finns i dag. Jag citerar mig själv "Dessa kontrollfunktioner är ju trots allt utarbetade utifrån konkreta exempel på missbruk och bör vara någorlunda väl fungerande. Man kan lära av sina misstag."
Och om Säpo tas ut ur ekvationen – vad återstår då?
Jo, om vi stannar kvar vid FRA 2.0-uppgörelsen, den militära signalspaningen och politisk spaning på regeringens uppdrag.
För ren militär signalspaning behövs ingen inkoppling av telekablarna till FRA!"
Så långt Hax analys.
Jag vill ju inte vara någon glädjedödare, men några synpunkter ändå. Det är ju ingen hemlighet att det varit revirstrider i denna fråga mellan olika departement och myndigheter, och att starka krafter inom t ex polis- och justiriekretsar gärna vill ha den lösning som Hax gillar, dvs att polisen dels avlyssnar vid brottsmisstanke som nu och dels har en alldeles egen signalspaning istället för att behöva ansöka om tillstånd hos den nya domstolen. Då får vi två olika system för signalspaning...Är det så bra? Och ska vi då ha dubbla kontrollsystem också, eller kan de vara lite lättare för polisen som ju "lär av sina misstag"?
Anders Eriksson med ett förflutet i Polisen utreder just nu detta, och vi får se vilka förslagen blir. Men det är mycket grannlaga frågor, även detta!
Sedan är det ju faktiskt ingen sanning att militär signalspaning är detsamma som spaning på signaler i etern. Dels går signalströmmar i kabel ibland via etern, dels går ju en så dominerande del av telekommunikationerna idag i kabel över landsgränsen att signalspaningen utan tillgång till dessa ger allt mindre underrättelseinformation till skydd för landets säkerhet.
Det är ju mot den bakgrunden som Kontrollmyndigheten enligt den nya lagstiftningen ges tillgång till samverkanspunkterna, och sedan får FRA ansöka hos Försvarsunderrättelsedomstolen om tillstånd för spaningsinriktningar och till de specificerade delflöden som bedöms aktuella. Kontrollen av denna verksamhet ska sedan bedrivas på ett antal noga specifierade sätt.
Läs även andra bloggares åsikter om hax, henrik alexandersson, signalspaning, fra,
"Det är inget stort problem om Säpo får sköta sin egen avlyssning, inom de regelverk som finns i dag. Jag citerar mig själv "Dessa kontrollfunktioner är ju trots allt utarbetade utifrån konkreta exempel på missbruk och bör vara någorlunda väl fungerande. Man kan lära av sina misstag."
Och om Säpo tas ut ur ekvationen – vad återstår då?
Jo, om vi stannar kvar vid FRA 2.0-uppgörelsen, den militära signalspaningen och politisk spaning på regeringens uppdrag.
För ren militär signalspaning behövs ingen inkoppling av telekablarna till FRA!"
Så långt Hax analys.
Jag vill ju inte vara någon glädjedödare, men några synpunkter ändå. Det är ju ingen hemlighet att det varit revirstrider i denna fråga mellan olika departement och myndigheter, och att starka krafter inom t ex polis- och justiriekretsar gärna vill ha den lösning som Hax gillar, dvs att polisen dels avlyssnar vid brottsmisstanke som nu och dels har en alldeles egen signalspaning istället för att behöva ansöka om tillstånd hos den nya domstolen. Då får vi två olika system för signalspaning...Är det så bra? Och ska vi då ha dubbla kontrollsystem också, eller kan de vara lite lättare för polisen som ju "lär av sina misstag"?
Anders Eriksson med ett förflutet i Polisen utreder just nu detta, och vi får se vilka förslagen blir. Men det är mycket grannlaga frågor, även detta!
Sedan är det ju faktiskt ingen sanning att militär signalspaning är detsamma som spaning på signaler i etern. Dels går signalströmmar i kabel ibland via etern, dels går ju en så dominerande del av telekommunikationerna idag i kabel över landsgränsen att signalspaningen utan tillgång till dessa ger allt mindre underrättelseinformation till skydd för landets säkerhet.
Det är ju mot den bakgrunden som Kontrollmyndigheten enligt den nya lagstiftningen ges tillgång till samverkanspunkterna, och sedan får FRA ansöka hos Försvarsunderrättelsedomstolen om tillstånd för spaningsinriktningar och till de specificerade delflöden som bedöms aktuella. Kontrollen av denna verksamhet ska sedan bedrivas på ett antal noga specifierade sätt.
Läs även andra bloggares åsikter om hax, henrik alexandersson, signalspaning, fra,
Grattis Linköping, Centern och Muharrem!
Linköping är en bra och spännande kommun, landets femte största i befolkning. Ett mycket bra universitet tillsammans med Norrköping och ett mycket framåtsyftande energi- och miljöarbete genom vårt Tekniska Verk; sopförbränningsenergi, biogastillverkning i stor skala, alla stadsbussar drivs av detta osv.
Linköpingscentern och vårt kommunalråd i 20 år Gösta Gustavsson har varit mycket drivande i denna utveckling.
Nu trappar Gösta ner men blir kvar i bakgrunden, och fortsätter som vår distriktsordförande, en mycket bra kombination!
Nytt kommunalråd blir Muharrem Demirok. Tillsammans med Johan Lundgren (barn och ungdomsnämndens ordförande), Ann Svensson (suppleant i kommunstyrelsen) och övriga goda c-ledamöter i fullmäktigegruppen inklusive Gösta har vi ett mycket starkt lag i Linköpingspolitiken och inför valet.
Murre är en utmärkt person med stora kvaliteér och jag gratulerar verkligen både Linköping, Centerpartiet och honom själv och tillönskar all framgång i arbetet. Som en av nära 600 medlemmar i Linköpingscentern kommer jag att göra vad jag kan för att bidra i arbetet.
Centerpartiet i Linköping har styrt Linköping sedan 1991, tror jag det är. Först i borgerlig allians, sedan med socialdemokraterna och någon period med miljöpartiet också, och sedan 2006 i en borgerlig allians. Linköpings utveckling under denna tid har varit god, och det har rått ett riktigt bra samarbetsklimat vilket oftast är rätt bra för en kommun.
Läs mer på t ex Muharrems blogg.
Läs även andra bloggares åsikter om muharrem demirok, centerpartiet, linköping, kommunalråd, murre, linköpingscentern
Linköpingscentern och vårt kommunalråd i 20 år Gösta Gustavsson har varit mycket drivande i denna utveckling.
Nu trappar Gösta ner men blir kvar i bakgrunden, och fortsätter som vår distriktsordförande, en mycket bra kombination!
Nytt kommunalråd blir Muharrem Demirok. Tillsammans med Johan Lundgren (barn och ungdomsnämndens ordförande), Ann Svensson (suppleant i kommunstyrelsen) och övriga goda c-ledamöter i fullmäktigegruppen inklusive Gösta har vi ett mycket starkt lag i Linköpingspolitiken och inför valet.
Murre är en utmärkt person med stora kvaliteér och jag gratulerar verkligen både Linköping, Centerpartiet och honom själv och tillönskar all framgång i arbetet. Som en av nära 600 medlemmar i Linköpingscentern kommer jag att göra vad jag kan för att bidra i arbetet.
Centerpartiet i Linköping har styrt Linköping sedan 1991, tror jag det är. Först i borgerlig allians, sedan med socialdemokraterna och någon period med miljöpartiet också, och sedan 2006 i en borgerlig allians. Linköpings utveckling under denna tid har varit god, och det har rått ett riktigt bra samarbetsklimat vilket oftast är rätt bra för en kommun.
Läs mer på t ex Muharrems blogg.
Läs även andra bloggares åsikter om muharrem demirok, centerpartiet, linköping, kommunalråd, murre, linköpingscentern
lördag, februari 28, 2009
EU-nämnden i Zagreb
Uppdraget i EU-nämnden är intressant, alla frågor där svenska ministrar nästa vecka förhandlar om i Bryssel måste förankras fredag förmiddag i Stockholm vid EU-nämndens möte.
I fredags var Andreas Carlgren och Lars Leijonborg där. Maud Olofsson skulle komma men hade säkert en rad deltagare i en interpellationsdebatt och blev mer och mer försenad. Till slut kom hennes statssekreterare Jöran Hägglund istället.
Söndag-måndag besöker en delegation ur EU-nämnden Kroatien, med stor sannolikhet EUs nästa medlemsland. Att de sätter värde på besöket från Sverige är uppenbart, vi får under ordförande Anna Kinberg-Batras ledning träffa både utrikesminister Jandrokovic, premiärminister Sanader och president Mesic´.
Det ska bli intressant. En högaktuell fråga är konflikten mellan Kroatien och Slovenien om hur deras gräns ska gå i Adriatiska havet söder om Trieste där Slovenien tränger sig ut till havet på en lite sträcka mellan Italien och Kroatien.
Jag återkommer med rapport.
I fredags var Andreas Carlgren och Lars Leijonborg där. Maud Olofsson skulle komma men hade säkert en rad deltagare i en interpellationsdebatt och blev mer och mer försenad. Till slut kom hennes statssekreterare Jöran Hägglund istället.
Söndag-måndag besöker en delegation ur EU-nämnden Kroatien, med stor sannolikhet EUs nästa medlemsland. Att de sätter värde på besöket från Sverige är uppenbart, vi får under ordförande Anna Kinberg-Batras ledning träffa både utrikesminister Jandrokovic, premiärminister Sanader och president Mesic´.
Det ska bli intressant. En högaktuell fråga är konflikten mellan Kroatien och Slovenien om hur deras gräns ska gå i Adriatiska havet söder om Trieste där Slovenien tränger sig ut till havet på en lite sträcka mellan Italien och Kroatien.
Jag återkommer med rapport.
fredag, februari 27, 2009
Låt Lena Lyfta Centern i EU-valet!
EU-valet närmar sig.
Centerpartiet har ett bra val program - Vårt Europa.
Vi har den sannolikt mest respekterade och framgångsrika svenska EU-politikern genom Lena Ek.
Hon har varit en av huvudförhandlarna i EU:s omfattande klimatpolitik. Nu förhandlar hon EU:s energipaket. Hon är vice ordförande i den liberala gruppen i Europaparlamentet.
Centerpartiets lista till Europaparlamentet är också mycket stark. Partiet lyfter fram de fem första namnen som ger bredd och kvalitet; Lena Ek, Kent Johansson, Abir Al-Sahlani,Marie Wickberg och Håkan Larsson.
Dessa driver var sin personvalskampanj med olika inriktning, och får visst stöd av partiet.
Så långt är allt gott och väl!
Men det saknas en professionell satsning, tycker jag. Lena är den centerpartist som är landskänd i EU-frågor och som gjort ett så lysande jobb. Vi klarar inte att lyfta fem personer på riksnivån till väljarna, klarar vi en är det bra. Lena är det givna valet, hon bör lyftas fram i kampanj och annonser. Lena drar röster till centerpartiet och bäddar för 1-2 ytterligare centerpartister till EU-parlamentet. Detta gagnar alla fem toppnamnen och hela listan!
Skulle centerpartiet avstå från att fullt ut använda Lenas kvaliteér för att göra ett så bra EU-val som möjligt, till gagn för partiet och för alla personvalskandidater, skulle jag bli mycket besviken.
Alltså, fem starka kandidater med olika målgrupper som intensivt personvalskampanjar! Men en tydlig toppkandidat som lyfts fram för att dra så många röster som möjligt till centerlistan!
Jag vill se en stark, modig och professionell EU-kampanj från centerpartiet i vår!
Läs även andra bloggares åsikter om eu, eu-val, eu-valet, lena ek, centerpartiet, politik, regeringen, kent johansson, abir al-sahlani, marie wickberg, håkan larsson
Centerpartiet har ett bra val program - Vårt Europa.
Vi har den sannolikt mest respekterade och framgångsrika svenska EU-politikern genom Lena Ek.
Hon har varit en av huvudförhandlarna i EU:s omfattande klimatpolitik. Nu förhandlar hon EU:s energipaket. Hon är vice ordförande i den liberala gruppen i Europaparlamentet.
Centerpartiets lista till Europaparlamentet är också mycket stark. Partiet lyfter fram de fem första namnen som ger bredd och kvalitet; Lena Ek, Kent Johansson, Abir Al-Sahlani,Marie Wickberg och Håkan Larsson.
Dessa driver var sin personvalskampanj med olika inriktning, och får visst stöd av partiet.
Så långt är allt gott och väl!
Men det saknas en professionell satsning, tycker jag. Lena är den centerpartist som är landskänd i EU-frågor och som gjort ett så lysande jobb. Vi klarar inte att lyfta fem personer på riksnivån till väljarna, klarar vi en är det bra. Lena är det givna valet, hon bör lyftas fram i kampanj och annonser. Lena drar röster till centerpartiet och bäddar för 1-2 ytterligare centerpartister till EU-parlamentet. Detta gagnar alla fem toppnamnen och hela listan!
Skulle centerpartiet avstå från att fullt ut använda Lenas kvaliteér för att göra ett så bra EU-val som möjligt, till gagn för partiet och för alla personvalskandidater, skulle jag bli mycket besviken.
Alltså, fem starka kandidater med olika målgrupper som intensivt personvalskampanjar! Men en tydlig toppkandidat som lyfts fram för att dra så många röster som möjligt till centerlistan!
Jag vill se en stark, modig och professionell EU-kampanj från centerpartiet i vår!
Läs även andra bloggares åsikter om eu, eu-val, eu-valet, lena ek, centerpartiet, politik, regeringen, kent johansson, abir al-sahlani, marie wickberg, håkan larsson
tisdag, februari 24, 2009
Reformera LAS! Avskaffa arbetsmarknadens klassamhälle!
Ungdomar, invandrare, lätt handikappade brukar ibland kallas "svagare grupper" på arbetsmarknaden.
Genom avtalsförhandlingarna har skillnaderna i lönenivå mellan dessa med ofta lägre utbildning och arbetslivserfarenhet, och med erfaren arbetskraft, pressats ihop. En ungdom eller invandrare får alltså en ingångslön som är relativt "hög" och inte så långt ifrån de med många år i yrket.
Vad bra, kan man tycka.
Problemet är att dessa hägrande jobb med hyggliga ingångslöner förvägras så många i dessa grupper.
Dels kostar de rätt lika med den mer erfarn arbetskraft som också söker de lediga jobben, och dels så finns ju Lagen om Anställningsskydd (LAS) som ger livslång rätt till ett fast arbete..., om man får ett fast arbete och blir etablerad på arbetsmarknaden.
Detta har mängder av ungdomar och invandrare dyrt erfarit genom att år efter år tvingas att stånga sig blodiga för att få sitt första fasta jobb, genom att år efter år söka otaliga jobb men bli förbigångna av de som redan etablerat sig.
Dessa å sin sida, som en LAS-tryggad rätt till ett livslångt jobb även om man tappar geisten och gör allt sämre ifrån sig, och som därtill tryggas av de turordningsregler som gäller vid uppsägning (även om facket regelmässigt förhandlar bort dem...).
Per Skedinger, docent i nationalekonomi, skriver ett rätt torrt med korrekt inlägg om detta på Newsmill.
Det räcker inte med flexiblare visstidsanställningar för att söka mildra det "klass-samhälle" mellan de som är inne på arbetsmarknaden, och de som klänger på dörrarna för att försöka komma in, är hans bedömning. Utan hela LAS-systemet behöver reformeras och luckras upp.
Efter det att moderaterna slängt in handduken i denna så viktiga fråga är det Centerpartiet det hänger på, att vi vågar och vill kämpa vidare för rättvisare och rimligare regelverk på arbetsmarknaden!
En annan grundbult i det arbetet är kampen för en allmän A-kassa, som idag förvägras just dem som inte kommer in på arbetsmarknaden men som omfattar dem som har lyckats med detta.
Centerpartiet slåss för Rättvisa och för de svagare grupperna. Andra vill cementera stelbenthet och orättvisa trösklar, vilket både knäcker många som förtvivlat slåss för att få jobb samtidigt som Sveriges effektivitet och konkurrenskraft försämras eftersom många hänger fast vid jobb man tröttnat på samtidigt som många hamnar i rundgång mellan arbetslöshet och tillfälliga jobb.
Läs även andra bloggares åsikter om las, ungdomar, invandrare, arbetsmarknaden, centerpartiet, rättvisa, regeringen, politik
Genom avtalsförhandlingarna har skillnaderna i lönenivå mellan dessa med ofta lägre utbildning och arbetslivserfarenhet, och med erfaren arbetskraft, pressats ihop. En ungdom eller invandrare får alltså en ingångslön som är relativt "hög" och inte så långt ifrån de med många år i yrket.
Vad bra, kan man tycka.
Problemet är att dessa hägrande jobb med hyggliga ingångslöner förvägras så många i dessa grupper.
Dels kostar de rätt lika med den mer erfarn arbetskraft som också söker de lediga jobben, och dels så finns ju Lagen om Anställningsskydd (LAS) som ger livslång rätt till ett fast arbete..., om man får ett fast arbete och blir etablerad på arbetsmarknaden.
Detta har mängder av ungdomar och invandrare dyrt erfarit genom att år efter år tvingas att stånga sig blodiga för att få sitt första fasta jobb, genom att år efter år söka otaliga jobb men bli förbigångna av de som redan etablerat sig.
Dessa å sin sida, som en LAS-tryggad rätt till ett livslångt jobb även om man tappar geisten och gör allt sämre ifrån sig, och som därtill tryggas av de turordningsregler som gäller vid uppsägning (även om facket regelmässigt förhandlar bort dem...).
Per Skedinger, docent i nationalekonomi, skriver ett rätt torrt med korrekt inlägg om detta på Newsmill.
Det räcker inte med flexiblare visstidsanställningar för att söka mildra det "klass-samhälle" mellan de som är inne på arbetsmarknaden, och de som klänger på dörrarna för att försöka komma in, är hans bedömning. Utan hela LAS-systemet behöver reformeras och luckras upp.
Efter det att moderaterna slängt in handduken i denna så viktiga fråga är det Centerpartiet det hänger på, att vi vågar och vill kämpa vidare för rättvisare och rimligare regelverk på arbetsmarknaden!
En annan grundbult i det arbetet är kampen för en allmän A-kassa, som idag förvägras just dem som inte kommer in på arbetsmarknaden men som omfattar dem som har lyckats med detta.
Centerpartiet slåss för Rättvisa och för de svagare grupperna. Andra vill cementera stelbenthet och orättvisa trösklar, vilket både knäcker många som förtvivlat slåss för att få jobb samtidigt som Sveriges effektivitet och konkurrenskraft försämras eftersom många hänger fast vid jobb man tröttnat på samtidigt som många hamnar i rundgång mellan arbetslöshet och tillfälliga jobb.
Läs även andra bloggares åsikter om las, ungdomar, invandrare, arbetsmarknaden, centerpartiet, rättvisa, regeringen, politik
söndag, februari 22, 2009
Fp vill lyfta försvaret, kräver SvD...
Allan Widman är en skicklig och sympatisk försvarspolitiker, med goda kunskaper, med kontakter i försvaret och är uppskattad i media, inte minst hos SvD.
SvD är en obunden moderat tidning med stor försvarsdebatt, kritiserar starkt alliansens försvarspolitik och låter Fp formulera sina försvarskrav på ledarplats, en innovation.
Alliansen består av 4 borgerliga partier som är överens om försvarspolitiken.
I arbetet med den kommande försvarspropositionen finns en bred enighet i Försvarsberedningens rapporter, regeringens planeringsanvisningar till försvaret bygger på detta och propositionsarbetet utifrån denna grund är i full gång i regeringen med sedvanlig dialog mellan de 4 partierna vilket försvarsministern redovisar på sin blogg.
Folkpartiets utspel sker också via media, i Sälen i januari och nu i SvD.
Vilka är då kraven från Fp/SvD (lite svårt att hålla isär dem) Låt mig summera och kommentera.
* "Fp utesluter inte att mer pengar kan behövas till försvaret. Först bör man dock se över försvarsbyråkratin.."
Instämmer. Bra med återförda besparingar och realt oförändrad budget till 2014. Jag har kommenterat budgetens storlek tidigare här på bloggen.
* "Fler förband behövs. Organisera brigader."
Hur bataljonsstridsgrupper organiseras går ju att diskutera. Om fler förband och materiel kan rymmas inom uppdragna ramar, vi får se.
* "Avveckla inte stridsvagnar och artilleripjäser".
Se ovan.
* "Se till att JAS har beväpning och ledning".
Givetvis. Här har vissa besparingar gjorts av genomförandegruppen, försvarsmakten har gjort sina prioriteringar.
* Pliktlagen kommer att finnas kvar. Andelen heltidsanställd respektive kontrakterad personal återstår att bestämma".
Just det.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, SvD, claes arvidsson, allan widman, alliansen, regeringen, centerpartiet
SvD är en obunden moderat tidning med stor försvarsdebatt, kritiserar starkt alliansens försvarspolitik och låter Fp formulera sina försvarskrav på ledarplats, en innovation.
Alliansen består av 4 borgerliga partier som är överens om försvarspolitiken.
I arbetet med den kommande försvarspropositionen finns en bred enighet i Försvarsberedningens rapporter, regeringens planeringsanvisningar till försvaret bygger på detta och propositionsarbetet utifrån denna grund är i full gång i regeringen med sedvanlig dialog mellan de 4 partierna vilket försvarsministern redovisar på sin blogg.
Folkpartiets utspel sker också via media, i Sälen i januari och nu i SvD.
Vilka är då kraven från Fp/SvD (lite svårt att hålla isär dem) Låt mig summera och kommentera.
* "Fp utesluter inte att mer pengar kan behövas till försvaret. Först bör man dock se över försvarsbyråkratin.."
Instämmer. Bra med återförda besparingar och realt oförändrad budget till 2014. Jag har kommenterat budgetens storlek tidigare här på bloggen.
* "Fler förband behövs. Organisera brigader."
Hur bataljonsstridsgrupper organiseras går ju att diskutera. Om fler förband och materiel kan rymmas inom uppdragna ramar, vi får se.
* "Avveckla inte stridsvagnar och artilleripjäser".
Se ovan.
* "Se till att JAS har beväpning och ledning".
Givetvis. Här har vissa besparingar gjorts av genomförandegruppen, försvarsmakten har gjort sina prioriteringar.
* Pliktlagen kommer att finnas kvar. Andelen heltidsanställd respektive kontrakterad personal återstår att bestämma".
Just det.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, SvD, claes arvidsson, allan widman, alliansen, regeringen, centerpartiet
lördag, februari 21, 2009
Landsförräderi i Försvaret av Sverige?
Överste Bo Pellnäs är ett starkt varumärke som en av rätt få försvarsdebattörer i Sverige. Kunnig och med erfarenhet.
Han har länge ansett att försvaret av Sverige får för lite pengar. Detta kan alltid diskuteras, och jag har själv i olika debatter lyft fram att kostnaden för vårt försvar i procent av BNP sjunkit relativt övriga länder i Norden. Därför är det positivt att finansministerns förhoppningar om 4 miljarder i besparing på försvarsmaterielen begränsades till 2,3 mdr, och likaså att mycket lite av detta fördes över till andra områden i statsbudgeten, endast 0,1 mdr. Och det är också bra att regeringen i sina planeringsanvisningar för perioden 2010-2014 utgår ifrån realt oförändrade försvarsanslag.
Nåväl, i ett debattinlägg i dagens DN tar Bo Pellnäs till storsläggan och talar om närmast "landsförräderi" när flygflottiljen i Uppsala på 1990-talet lades ned, och när nu kvarvarande verksamhet tydligen ifrågasätts av ÖB. Han vädjar till bl a mig att behålla och återskapa en stridsflygsverksamhet i Uppsala.
Han är tydlig i sina förslag:
"Stationera därför i ett första steg en ständig beredskapsrote ur flygvapnet i Uppsala. Därefter, i den takt pengar kan tillföras, bör också antalet flygplan på plats utökas. Prestige och partipolitiska blockeringar får inte längre hindra ett klokt beslut.
Av alla åtgärder för att återskapa ett nationellt försvar måste detta vara det högst prioriterade."
Det är oklart om Överste Pellnäs vill flytta en en av befintliga flottiljer i Ronneby, Luleå och Lidköping till Uppsala eller om det handlar om inrättandet av en ytterligare flottilj. Vad detta kan kosta fnyser Bp Pellnäs åt, " En ringa del av de vinster Vattenfall tjänar på kolkraftverk i Tyskland och Polen. En obetydlig del av det Svenska Spel inbringar".
Han anser också att även Gotland bör försvaras, (vilket tydligen inte är fallet idag?)
Folkpartiets ledare Jan Björklund har inte krävt fler flygplan till Uppsala men väl fler soldater och fler brigader, bevarat luftvärn och styrkor till Gotland. Sannolikt inom dagens ekonomiska ram, dessutom.
Från centerpartiets sida lyfter vi ofta fram de nationella skyddsstyrkornas (hemvärnets) stora betydelse som en grundtrygghet inom försvaret över hela landet, en resurs både vid militära och civila kriser.
Miljöpartiet vill ha försvaret i hög grad inriktat på internationella fredsinsatser, medan Vänsterpartiet förespråkar en närmast isolationistisk inriktning utan deltagande i Nato- eller EU-ledda insatser.
Riksdagens partiers försvarsbudgetar ligger mellan under 30 miljarder på sikt (MP)och på ca 39 miljarder (Allians för Sverige). Vänsterpartiet ville spara 15 mdr på tre år före årets budget, men har plötsligt minskat summan till 4 mdr på tre år. En uppvisning i försvarsvänlighet som är lika glädjande som överraskande. Och Socialdemokraterna vill spara mer på försvaret än Vänsterpartiet (...).
Mot denna bakgrund inser man att det finns enklare uppgifter än att vara ÖB i det svenska försvaret...Håkan Syrén är omvittnat respekterad och har gjort ett gott jobb innan han får det lite enklare i Bryssel (?). Vem som tar över stafettpinnen lär mycket snart visa sig.
Regeringens inriktningsproposition om försvaret kommer rätt snart. Den kommer nog främst att måla upp de stora penseldragen, men naturligtvis landar försvarets inriktning förr eller senare i konkreta beslut om var regementen och garnisoner ska vara lokaliserade. Och detta har alltid varit en mycket stor fråga i försvarsdebatten.
Jag har sett tillbaka hur tjogtals flygflottiljer med som mest 600 flygplan bantats ner till nuvarande tre med 100 flygplan. Jag har läst in avvägningarna från 1990-talet när Uppsala fick stryka på foten. Och jag ska med fortsatt uppmärksamhet noga följa den fortsatta försvarsdebatten och ta mitt eget och mitt centerpartis och allians för Sveriges ansvar för besluten på mycket stort allvar.
Jag har uppfattat om en stor enighet om att hela Sverige ska försvaras av vårt rörliga och insatsberedda försvar, alldeles oaktat var regementen och garnisoner finns i fredstid. Men visst är det också viktigt var dessa stationerings- och utbildningsplatser finns, även om ordet "landsförräderi" känns väldigt starkt när det kopplas till de ständiga lokaliseringsdiskussioner som finns och alltid har funnits.
På måndag den 23 januari kl 13 är det en särskild debatt om försvaret i riksdagen. Den ska bli sedvanligt intressant, och jag kommer bl a att nämna något av vad jag här har skrivit.
Läs även andra bloggares åsikter om dn debatt, bo pellnäs, försvaret, försvar, gotland, öb, centerpartiet, försvarsdebatt, politik
Han har länge ansett att försvaret av Sverige får för lite pengar. Detta kan alltid diskuteras, och jag har själv i olika debatter lyft fram att kostnaden för vårt försvar i procent av BNP sjunkit relativt övriga länder i Norden. Därför är det positivt att finansministerns förhoppningar om 4 miljarder i besparing på försvarsmaterielen begränsades till 2,3 mdr, och likaså att mycket lite av detta fördes över till andra områden i statsbudgeten, endast 0,1 mdr. Och det är också bra att regeringen i sina planeringsanvisningar för perioden 2010-2014 utgår ifrån realt oförändrade försvarsanslag.
Nåväl, i ett debattinlägg i dagens DN tar Bo Pellnäs till storsläggan och talar om närmast "landsförräderi" när flygflottiljen i Uppsala på 1990-talet lades ned, och när nu kvarvarande verksamhet tydligen ifrågasätts av ÖB. Han vädjar till bl a mig att behålla och återskapa en stridsflygsverksamhet i Uppsala.
Han är tydlig i sina förslag:
"Stationera därför i ett första steg en ständig beredskapsrote ur flygvapnet i Uppsala. Därefter, i den takt pengar kan tillföras, bör också antalet flygplan på plats utökas. Prestige och partipolitiska blockeringar får inte längre hindra ett klokt beslut.
Av alla åtgärder för att återskapa ett nationellt försvar måste detta vara det högst prioriterade."
Det är oklart om Överste Pellnäs vill flytta en en av befintliga flottiljer i Ronneby, Luleå och Lidköping till Uppsala eller om det handlar om inrättandet av en ytterligare flottilj. Vad detta kan kosta fnyser Bp Pellnäs åt, " En ringa del av de vinster Vattenfall tjänar på kolkraftverk i Tyskland och Polen. En obetydlig del av det Svenska Spel inbringar".
Han anser också att även Gotland bör försvaras, (vilket tydligen inte är fallet idag?)
Folkpartiets ledare Jan Björklund har inte krävt fler flygplan till Uppsala men väl fler soldater och fler brigader, bevarat luftvärn och styrkor till Gotland. Sannolikt inom dagens ekonomiska ram, dessutom.
Från centerpartiets sida lyfter vi ofta fram de nationella skyddsstyrkornas (hemvärnets) stora betydelse som en grundtrygghet inom försvaret över hela landet, en resurs både vid militära och civila kriser.
Miljöpartiet vill ha försvaret i hög grad inriktat på internationella fredsinsatser, medan Vänsterpartiet förespråkar en närmast isolationistisk inriktning utan deltagande i Nato- eller EU-ledda insatser.
Riksdagens partiers försvarsbudgetar ligger mellan under 30 miljarder på sikt (MP)och på ca 39 miljarder (Allians för Sverige). Vänsterpartiet ville spara 15 mdr på tre år före årets budget, men har plötsligt minskat summan till 4 mdr på tre år. En uppvisning i försvarsvänlighet som är lika glädjande som överraskande. Och Socialdemokraterna vill spara mer på försvaret än Vänsterpartiet (...).
Mot denna bakgrund inser man att det finns enklare uppgifter än att vara ÖB i det svenska försvaret...Håkan Syrén är omvittnat respekterad och har gjort ett gott jobb innan han får det lite enklare i Bryssel (?). Vem som tar över stafettpinnen lär mycket snart visa sig.
Regeringens inriktningsproposition om försvaret kommer rätt snart. Den kommer nog främst att måla upp de stora penseldragen, men naturligtvis landar försvarets inriktning förr eller senare i konkreta beslut om var regementen och garnisoner ska vara lokaliserade. Och detta har alltid varit en mycket stor fråga i försvarsdebatten.
Jag har sett tillbaka hur tjogtals flygflottiljer med som mest 600 flygplan bantats ner till nuvarande tre med 100 flygplan. Jag har läst in avvägningarna från 1990-talet när Uppsala fick stryka på foten. Och jag ska med fortsatt uppmärksamhet noga följa den fortsatta försvarsdebatten och ta mitt eget och mitt centerpartis och allians för Sveriges ansvar för besluten på mycket stort allvar.
Jag har uppfattat om en stor enighet om att hela Sverige ska försvaras av vårt rörliga och insatsberedda försvar, alldeles oaktat var regementen och garnisoner finns i fredstid. Men visst är det också viktigt var dessa stationerings- och utbildningsplatser finns, även om ordet "landsförräderi" känns väldigt starkt när det kopplas till de ständiga lokaliseringsdiskussioner som finns och alltid har funnits.
På måndag den 23 januari kl 13 är det en särskild debatt om försvaret i riksdagen. Den ska bli sedvanligt intressant, och jag kommer bl a att nämna något av vad jag här har skrivit.
Läs även andra bloggares åsikter om dn debatt, bo pellnäs, försvaret, försvar, gotland, öb, centerpartiet, försvarsdebatt, politik
tisdag, februari 17, 2009
Anders Björck - signalspaningens och/eller integritetens förkämpe
Anders Björck har ju "alltid" funnits med i svensk politik, och hans och Carl Lidboms ordväxling vid KU-förhören är ju närmast historisk.
Hans profil som landshövding har ju också varit tydlig, och han kämpar liksom sin kollega Björn Eriksson i Östergötland för att de urgamla länen och länsresidensen ska bestå.
Nu lämnar han med buller och bång det ordförandeuppdrag i Försvarets Underrättelsenämnd (FUN) som han haft i många år. Nämnden har som bekant tillsyn och kontroll av signalspaning och Försvarets radioanstalt på sin agenda.
Anders Björck lyckas med konststycket att ge intryck både att han tycker att signalspaningen begränsas för mycket med den nya lagen, och att de integritetsskyddande åtgärderna är för splittrade och svaga....
Inte illa....
Läs även andra bloggares åsikter om anders björck, signalspaning, fra, integritet, fun, centerpartiet
Hans profil som landshövding har ju också varit tydlig, och han kämpar liksom sin kollega Björn Eriksson i Östergötland för att de urgamla länen och länsresidensen ska bestå.
Nu lämnar han med buller och bång det ordförandeuppdrag i Försvarets Underrättelsenämnd (FUN) som han haft i många år. Nämnden har som bekant tillsyn och kontroll av signalspaning och Försvarets radioanstalt på sin agenda.
Anders Björck lyckas med konststycket att ge intryck både att han tycker att signalspaningen begränsas för mycket med den nya lagen, och att de integritetsskyddande åtgärderna är för splittrade och svaga....
Inte illa....
Läs även andra bloggares åsikter om anders björck, signalspaning, fra, integritet, fun, centerpartiet
måndag, februari 16, 2009
Gasledningspsykos?
Ska man vara trendriktig så ska Nordstreams gasledningsprojekt genom Östersjön fördömas i alla avseenden.
Jag har min egen trend i denna fråga, och tycker att tonläget är onödigt högt. Visst måste den planerade gasledningen uppfylla stränga miljökrav, enligt den internationella havrättskonventionens krav. På samma sätt som de många gasledningarna genom Nordsjön och Svarta Havet och många andra hav förmodligen klarat detta. Östersjön är nog känsligare och den svenska regeringens miljöprövning kommer säkert att vara mycket tuffare, med rätta.
Säkerhetsaspekterna då? Ja, konventionen medger inte någon prövning av sådana. Inte heller kan ett land säga nej till fartygstrafik på internationellt vatten utanför sitt territorium. Det är möjligt att ledningen kan medföra en ökad rysk närvaro i Östersjön. Men redan idag trafikeras ju vårt innanhav av ett mycket stort antal oljetankers och andra fartyg, vars flöden t ex Ryssland kan känna ett behov av att säkerställa i olika lägen. Sverige borde också kunna kräva att få svara för tillsynen av ledningen genom Sveriges ekonomiska zon.
Innebär ökade flöden av energi - t ex elektricitet, olja och gas - i Europa genom alltmer utbyggda nätverk något positivt för fred och utveckling, eller något negativt? EU menar ju i grunden att handel mellan länder och transportvägar som knyter ihop länder är fredsfrämjande, inte tvärtom. Jag delar den grundinställningen.
Folkpartiet är ett liberalt parti liksom centerpartiet, men har länge drivit en kampanj mot gasledningen. Elkablar genom Östersjön som binder ihop elmarknaden runt Östersjön är helt OK, men en gasledning med samma syfte är illa.
Är skillnaden så stor, egentligen? Sveriges försörjningstrygghet med el förbättras genom ett utbyggt eldistributionsnät över landsgränserna, givetvis. Liksom t ex de baltiska staternas, som också är mycket angelägna om en ny elkabel genom Östersjön.
Gasledningen förespråkas av bolaget Nordstream, givetvis, men också av ett antal berörda länder, t ex Ryssland, Tyskland, Danmark, Nederländerna, Frankrike m fl. Som vill öka sin försörjningstrygghet med gas.
De förväntar sig att Sveriges prövning sker enligt konventionen och rör miljön. De skulle säkert förvånas över och ifrågasätta om regeringen motsätter sig gasledningen med hänvisning till försvars- och säkerhetspolitiska skäl.
Mona Sahlin har redan sagt nej till gasledningen, trots att Sverige ju är bundet att respektera den konvention vi undertecknat. Skulle de rödgröna mot min förmodan vinna valet 2010, och gasledningsprövningen inte är klar, kommer Mona Sahlin att då få fatta beslut om denna. Skulle hennes regering säga nej till gasledningen kommer Sverige säkert att stämmas till berörd internationell domstol som nogsamt säkert skulle notera Sahlins uttalanden i opposition...
Jag tycker att socialdemokraternas agerande i denna fråga vittnar om att man knappast räknar med att få regeringsmakten efter nästa val..!
Regeringen har klokt nog inte tagit ställning i sakfrågan och därmed föregripit sin egen stränga miljöprövning. Den har därmed precis samma linje som Mona Sahlin och dåvarande s-regeringen hade fram till 2006.
Läs även andra bloggares åsikter om nordstream, gasledning, elkablar, havsrättskonvention, ryssland, regeringen, socialdemokraterna, centerpartiet, mona sahlin
Jag har min egen trend i denna fråga, och tycker att tonläget är onödigt högt. Visst måste den planerade gasledningen uppfylla stränga miljökrav, enligt den internationella havrättskonventionens krav. På samma sätt som de många gasledningarna genom Nordsjön och Svarta Havet och många andra hav förmodligen klarat detta. Östersjön är nog känsligare och den svenska regeringens miljöprövning kommer säkert att vara mycket tuffare, med rätta.
Säkerhetsaspekterna då? Ja, konventionen medger inte någon prövning av sådana. Inte heller kan ett land säga nej till fartygstrafik på internationellt vatten utanför sitt territorium. Det är möjligt att ledningen kan medföra en ökad rysk närvaro i Östersjön. Men redan idag trafikeras ju vårt innanhav av ett mycket stort antal oljetankers och andra fartyg, vars flöden t ex Ryssland kan känna ett behov av att säkerställa i olika lägen. Sverige borde också kunna kräva att få svara för tillsynen av ledningen genom Sveriges ekonomiska zon.
Innebär ökade flöden av energi - t ex elektricitet, olja och gas - i Europa genom alltmer utbyggda nätverk något positivt för fred och utveckling, eller något negativt? EU menar ju i grunden att handel mellan länder och transportvägar som knyter ihop länder är fredsfrämjande, inte tvärtom. Jag delar den grundinställningen.
Folkpartiet är ett liberalt parti liksom centerpartiet, men har länge drivit en kampanj mot gasledningen. Elkablar genom Östersjön som binder ihop elmarknaden runt Östersjön är helt OK, men en gasledning med samma syfte är illa.
Är skillnaden så stor, egentligen? Sveriges försörjningstrygghet med el förbättras genom ett utbyggt eldistributionsnät över landsgränserna, givetvis. Liksom t ex de baltiska staternas, som också är mycket angelägna om en ny elkabel genom Östersjön.
Gasledningen förespråkas av bolaget Nordstream, givetvis, men också av ett antal berörda länder, t ex Ryssland, Tyskland, Danmark, Nederländerna, Frankrike m fl. Som vill öka sin försörjningstrygghet med gas.
De förväntar sig att Sveriges prövning sker enligt konventionen och rör miljön. De skulle säkert förvånas över och ifrågasätta om regeringen motsätter sig gasledningen med hänvisning till försvars- och säkerhetspolitiska skäl.
Mona Sahlin har redan sagt nej till gasledningen, trots att Sverige ju är bundet att respektera den konvention vi undertecknat. Skulle de rödgröna mot min förmodan vinna valet 2010, och gasledningsprövningen inte är klar, kommer Mona Sahlin att då få fatta beslut om denna. Skulle hennes regering säga nej till gasledningen kommer Sverige säkert att stämmas till berörd internationell domstol som nogsamt säkert skulle notera Sahlins uttalanden i opposition...
Jag tycker att socialdemokraternas agerande i denna fråga vittnar om att man knappast räknar med att få regeringsmakten efter nästa val..!
Regeringen har klokt nog inte tagit ställning i sakfrågan och därmed föregripit sin egen stränga miljöprövning. Den har därmed precis samma linje som Mona Sahlin och dåvarande s-regeringen hade fram till 2006.
Läs även andra bloggares åsikter om nordstream, gasledning, elkablar, havsrättskonvention, ryssland, regeringen, socialdemokraterna, centerpartiet, mona sahlin
fredag, februari 13, 2009
Laddat i EU-nämnden om energi och solidaritet!
Denna förmiddag kom statssekreterare Ola Alterå till EU-nämnden inför dess samråd med regeringen inför nästa veckas ministermöte i Bryssel.
Ministerrådet ska anta den andra Strategiska energiöversynen vilken är en handlingsplan för försörjningstrygghet och solidaritet mellan länderna. I raden av initiativ lyfts åtgärder inom följande fem viktiga områden ut: Infrastruktur,externa relationer, solidaritet, energieffektivisering samt inhemska energikällor.
Regeringen har varit drivande i förhandlingen och ställer sig bakom åtgärderna.
Socialdemokraterna anmälde avvikande mening med ett grumligt resonemang att värna svensk basindustri. (Det handlar nog om Mona Sahlins märkliga uttalande att inte längre handla med el mellan Sverige och andra länder vilket det rått bred enighet kring, och som hon själv drev hårt som ansvarig minister). Mycket märkligt. Sverige är ett litet exportberoende land som förespråkar frihandel för utveckling och tillväxt. Sverige står också bakom ett tryggare EU och Europa genom en utvecklad infrastruktur för både transporter och energi m.m.
Maud Olofssons statssekreterare var uppenbart bekymrad över socialdemokraternas nya tonläge, och vädjade om besinning.
Även jag ställde några frågor utan att att få riktig klarhet Ställer inte längre socialdemokraterna upp på den mycket stora enigheten i EU att öka försörjningstryggheten med energi inom unionen. Ska Sverige återgår till ett nationalistiskt tänkande och bromsa nya elledningar mellan länder eller t o m klippa av de som finns?
Obegripligt. Ibland kan energinätverken behövas för export, men ibland för import, vid t ex tomma vattenmagasin.
Frågorna om vart socialdemokraterna är på väg under det nya ledarskapet hopas sig. Jag hoppas verkligen att den sansade tonläget i energiförhandlingarna kan vara en signal om besinning från deras sida, men jag är på intet vis säker.
Läs även andra bloggares åsikter om eu, eu-nämnden, energi, regeringen, frihandel, energiförhandlingar, centerpartiet, centern, socialdemokraterna, mona sahlin
Ministerrådet ska anta den andra Strategiska energiöversynen vilken är en handlingsplan för försörjningstrygghet och solidaritet mellan länderna. I raden av initiativ lyfts åtgärder inom följande fem viktiga områden ut: Infrastruktur,externa relationer, solidaritet, energieffektivisering samt inhemska energikällor.
Regeringen har varit drivande i förhandlingen och ställer sig bakom åtgärderna.
Socialdemokraterna anmälde avvikande mening med ett grumligt resonemang att värna svensk basindustri. (Det handlar nog om Mona Sahlins märkliga uttalande att inte längre handla med el mellan Sverige och andra länder vilket det rått bred enighet kring, och som hon själv drev hårt som ansvarig minister). Mycket märkligt. Sverige är ett litet exportberoende land som förespråkar frihandel för utveckling och tillväxt. Sverige står också bakom ett tryggare EU och Europa genom en utvecklad infrastruktur för både transporter och energi m.m.
Maud Olofssons statssekreterare var uppenbart bekymrad över socialdemokraternas nya tonläge, och vädjade om besinning.
Även jag ställde några frågor utan att att få riktig klarhet Ställer inte längre socialdemokraterna upp på den mycket stora enigheten i EU att öka försörjningstryggheten med energi inom unionen. Ska Sverige återgår till ett nationalistiskt tänkande och bromsa nya elledningar mellan länder eller t o m klippa av de som finns?
Obegripligt. Ibland kan energinätverken behövas för export, men ibland för import, vid t ex tomma vattenmagasin.
Frågorna om vart socialdemokraterna är på väg under det nya ledarskapet hopas sig. Jag hoppas verkligen att den sansade tonläget i energiförhandlingarna kan vara en signal om besinning från deras sida, men jag är på intet vis säker.
Läs även andra bloggares åsikter om eu, eu-nämnden, energi, regeringen, frihandel, energiförhandlingar, centerpartiet, centern, socialdemokraterna, mona sahlin
onsdag, februari 11, 2009
TCO, A-kassan och internationella sanningar..,eller
Så här redovisar TCO hur A-kassan är i olika länder. Aftonbladet och många media citerar detta som sanning:
"Den svenska arbetslöshetsförsäkringen är sämst bland de undersökta nordiska länderna när gäller generositet och skydd mot inkomstbortfall för medelinkomsttagare.
Den svenska arbetslöshetsförsäkringens ersättningsnivå för medelinkomsttagaren ligger bland de lägsta i de undersökta länderna. Det beror på att den har ett lägre inkomsttak än många andra länder."
Min verklighetsbild är att Sverige har en a-kassa i världsklass. Hur kan då TCO hävda att vi ligger på bara plats 15 enligt en OECD-undersökning? Och efter t ex Slovakien och Ungern, som tydligen har en väl fungerande a-kassa bättre än Sveriges...
Jag litar på att arbetsmarknadsdepartementet och andra kommer att granska och ge den hela bilden i denna viktiga fråga.
Uppenbart är att TCO väljer presentation och väljer bort vad man inte vill redovisa. Man vill visa ersättningsnivå den första tiden vid en arbetslöshet, eftersom man ju kräver en höjning av taket med runt 14.000 kr/månad, nästan en fördubbling. Vad kostar det i avgiftshöjning och statliga miljardtillskott? Att taket kan behöva höjas när inflationen verkar är en sak, att fördubbla ersättningen är något annat.
Man diskuterar inte vad medlemsavgiften kostar, hur många som omfattas och vad som gäller när ersättningen upphör. Det skulle t ex vara intressant att veta om något annat land har motsvarigheten till Sveriges "eviga" inkomstgaranti på 65 procent av 18.700 kr.
Läser man mer i rapporten visar det sig att Sverige ligger i topp i ersättningsnivå för låginkomsttagare men inte för högre inkomstlägen. TCO hävdar att de svenska ersättningsperioderna är kortare än i övriga nordiska länder.
Jag tycker att det är bra att diskutera kring verkligheten i den viktiga frågan om A-kassan, och ser fram mot en givande diskussion kring TCO:s rapport.
Jag noterar att många länder har en allmän A-kassa vilket jag ju starkt förespråkar, t ex i DN debatt i december. Jag noterar återigen att TCO inte har något hjärta för de 700.000 som år 2006 stod helt utanför A-kassan, de finns helt enkelt inte för TCO.
Läs även andra bloggares åsikter om tco, a-kassa, centerpartiet, arbetslöshetsförsäkring, politik,
"Den svenska arbetslöshetsförsäkringen är sämst bland de undersökta nordiska länderna när gäller generositet och skydd mot inkomstbortfall för medelinkomsttagare.
Den svenska arbetslöshetsförsäkringens ersättningsnivå för medelinkomsttagaren ligger bland de lägsta i de undersökta länderna. Det beror på att den har ett lägre inkomsttak än många andra länder."
Min verklighetsbild är att Sverige har en a-kassa i världsklass. Hur kan då TCO hävda att vi ligger på bara plats 15 enligt en OECD-undersökning? Och efter t ex Slovakien och Ungern, som tydligen har en väl fungerande a-kassa bättre än Sveriges...
Jag litar på att arbetsmarknadsdepartementet och andra kommer att granska och ge den hela bilden i denna viktiga fråga.
Uppenbart är att TCO väljer presentation och väljer bort vad man inte vill redovisa. Man vill visa ersättningsnivå den första tiden vid en arbetslöshet, eftersom man ju kräver en höjning av taket med runt 14.000 kr/månad, nästan en fördubbling. Vad kostar det i avgiftshöjning och statliga miljardtillskott? Att taket kan behöva höjas när inflationen verkar är en sak, att fördubbla ersättningen är något annat.
Man diskuterar inte vad medlemsavgiften kostar, hur många som omfattas och vad som gäller när ersättningen upphör. Det skulle t ex vara intressant att veta om något annat land har motsvarigheten till Sveriges "eviga" inkomstgaranti på 65 procent av 18.700 kr.
Läser man mer i rapporten visar det sig att Sverige ligger i topp i ersättningsnivå för låginkomsttagare men inte för högre inkomstlägen. TCO hävdar att de svenska ersättningsperioderna är kortare än i övriga nordiska länder.
Jag tycker att det är bra att diskutera kring verkligheten i den viktiga frågan om A-kassan, och ser fram mot en givande diskussion kring TCO:s rapport.
Jag noterar att många länder har en allmän A-kassa vilket jag ju starkt förespråkar, t ex i DN debatt i december. Jag noterar återigen att TCO inte har något hjärta för de 700.000 som år 2006 stod helt utanför A-kassan, de finns helt enkelt inte för TCO.
Läs även andra bloggares åsikter om tco, a-kassa, centerpartiet, arbetslöshetsförsäkring, politik,
söndag, februari 08, 2009
Ohly, Sahlin och Språkrör på Bommersvik - bilder!
Jag har träffat den sympatiska och kunniga miljöpartisten Annika Nordgren Christensen i försvarsberedningen. Hennes blogg om försvarspolitik är läsvärd. Hon ingår i en av oppositionens arbetsgrupper och fotobloggar från det gemensamma mötet på Bommersvik.
En sak förvånar mig, hur det minsta partiet i trion kunnat se till att när partiledarna möts och uttalar sig är det alltid 1+1+2! Det minsta partiets företrädare är alltid lika många som de två andra partiernas tillsammans...
Bommersviksbilden visar att detta förhållande gäller även vid interna överläggningar. Starkt förhandlat, Miljöpartiet!
Vad månde bliva? Kommer V och S också att "bli med språkrör"? Så att sex personer alltid ska presentera de tre partiernas politik? Eller kommer i alla sammanhang oppositionen att uppträda i relationen 1+1+2?
Läs även andra bloggares åsikter om mona sahlin, oppositionen, socialdemokraterna, centerpartiet, regeringen, alliansen
En sak förvånar mig, hur det minsta partiet i trion kunnat se till att när partiledarna möts och uttalar sig är det alltid 1+1+2! Det minsta partiets företrädare är alltid lika många som de två andra partiernas tillsammans...
Bommersviksbilden visar att detta förhållande gäller även vid interna överläggningar. Starkt förhandlat, Miljöpartiet!
Vad månde bliva? Kommer V och S också att "bli med språkrör"? Så att sex personer alltid ska presentera de tre partiernas politik? Eller kommer i alla sammanhang oppositionen att uppträda i relationen 1+1+2?
Läs även andra bloggares åsikter om mona sahlin, oppositionen, socialdemokraterna, centerpartiet, regeringen, alliansen
lördag, februari 07, 2009
Blind tro på EU - 49 % förnybart...
Maud argumenterade väl i ekots lördagsintervju. Inte mycket, tyckte Inger Arenanader, att höja andelen förnybart i Sverige från EUs ambition för Sverige 49 procent upp till 50 procent.
Se helheten, sa Maud. Förnybar energi och el, utsläppsbegränsningar, energieffektivisering, fossilfria transporter mm.
Jag vill tillägga en mycket viktig sak. Det är utmärkt att Sverige är med i EU, och att EU driver på det förnybara. Men så enkelt som att EU sätter ett högt mål för Sverige - 49 procent - och så kommer det att bli så, så enkelt är det inte. EUs mål kommer att kräva mycket stora insatser av Sverige, och det är genom alliansens uppgörelse som verktygen för att förverkliga det stora åtagande som EU-målet innebär kommer på plats, framdrivna av centerpartiet.
Det går faktiskt att ha höga mål uppsatta och landa långt under dem, om man gör för lite. Hade en annan liberal kraft än centerpartiet fått avgöra så hade nog inte så mycket hänt, t ex.
Så det är en mycket stor framgång att det nu fastställs hur Sverige ska nå världens mest ambitiösa förnybara energimål, halva energiförbrukningen från förnybar energi!!
Läs även andra bloggares åsikter om politik, kärnkraft, energi, alliansen, regeringen, socialdemokraterna, centerpartiet, centern, energipolitik, eu
Se helheten, sa Maud. Förnybar energi och el, utsläppsbegränsningar, energieffektivisering, fossilfria transporter mm.
Jag vill tillägga en mycket viktig sak. Det är utmärkt att Sverige är med i EU, och att EU driver på det förnybara. Men så enkelt som att EU sätter ett högt mål för Sverige - 49 procent - och så kommer det att bli så, så enkelt är det inte. EUs mål kommer att kräva mycket stora insatser av Sverige, och det är genom alliansens uppgörelse som verktygen för att förverkliga det stora åtagande som EU-målet innebär kommer på plats, framdrivna av centerpartiet.
Det går faktiskt att ha höga mål uppsatta och landa långt under dem, om man gör för lite. Hade en annan liberal kraft än centerpartiet fått avgöra så hade nog inte så mycket hänt, t ex.
Så det är en mycket stor framgång att det nu fastställs hur Sverige ska nå världens mest ambitiösa förnybara energimål, halva energiförbrukningen från förnybar energi!!
Läs även andra bloggares åsikter om politik, kärnkraft, energi, alliansen, regeringen, socialdemokraterna, centerpartiet, centern, energipolitik, eu
fredag, februari 06, 2009
Det modiga centerpartiet - och Modiga Maud!
Centerpartiet gillar inte kärnkraft, vi har fått igenom en kraftfull satsning på förnybar energi, inga skattepengar ska in i kärnkraften m.m.. Läs gärna hela uppgörelsen, om du inte gjort det, den innehåller många utmärkta drivkrafter för det förnybara som centerpartiet fått hela regeringen med på.
Klimatfrågan är den stora miljöfrågan idag, och att samtidigt avveckla både fossila energin och kärnkraften utan konsekvenser för jobb och ekonomi är mycket svårt.
Även för trion Lars Ohly, Peter Ericsson och Mona Sahlin skulle det bli en skakig resa, som jag hoppas inte kommer att lämna startpunkten.
Centerpartiet har ju accepterat att kärnkraften behövs under överskådlig tid och att verken får renoveras och uppgraderas. Jag är glad över att vi släppte årtalsexercisen och överlåter åt trion ovan att fortsätta med densamma. Skulle det vara säkrare att ersätta några äldre verk med ett nytt är det ingen stor dramatik i detta, tycker jag.
Nu drar alliansen med centerpartiet i spetsen igång med utvecklingen av den förnybara energin och avvecklingen av den fossila energin, vi drar igång omgående och vill det sig väl kostar det så mycket att eventuellt ersätta 3-4 äldre kärnkraftsverk med ett nytt att det inte blir av.
Jag gillar en handlingskraftig Allians för Sverige som tar sitt ansvar och kommer fram i även de svåra och besvärliga frågorna.
Och jag gillar ett starkt och modigt centerparti, och en dito partiledare, som driver den resultatpolitik som Sverige behöver, även om det ju innebär att både ge och ta!
Självfallet ser jag med förtröstan fram mot nästa val, för både centerpartiets och alliansens del!
Jag har stor respekt för de ärrade medlemmar som i förstone kan undra över klimat- och energiuppgörelsen. Men ser man hela bilden av vad centerpartiet har fått igenom och fått hela regeringen med på - och på hur det annars kunde stått och stampat - är jag övertygad om att förståelsen och uppslutningen bakom vad vi åstadkommit kommer att vara stark, både bland medlemmar och medborgare!
jag gillar bloggaren Henrik Alexanderssons (HAX) analys!
Läs även andra bloggares åsikter om kärnkraft, energi, energipolitiik, regeringen, alliansen, centerpartiet, maud olofsson, socialdemokraterna
Klimatfrågan är den stora miljöfrågan idag, och att samtidigt avveckla både fossila energin och kärnkraften utan konsekvenser för jobb och ekonomi är mycket svårt.
Även för trion Lars Ohly, Peter Ericsson och Mona Sahlin skulle det bli en skakig resa, som jag hoppas inte kommer att lämna startpunkten.
Centerpartiet har ju accepterat att kärnkraften behövs under överskådlig tid och att verken får renoveras och uppgraderas. Jag är glad över att vi släppte årtalsexercisen och överlåter åt trion ovan att fortsätta med densamma. Skulle det vara säkrare att ersätta några äldre verk med ett nytt är det ingen stor dramatik i detta, tycker jag.
Nu drar alliansen med centerpartiet i spetsen igång med utvecklingen av den förnybara energin och avvecklingen av den fossila energin, vi drar igång omgående och vill det sig väl kostar det så mycket att eventuellt ersätta 3-4 äldre kärnkraftsverk med ett nytt att det inte blir av.
Jag gillar en handlingskraftig Allians för Sverige som tar sitt ansvar och kommer fram i även de svåra och besvärliga frågorna.
Och jag gillar ett starkt och modigt centerparti, och en dito partiledare, som driver den resultatpolitik som Sverige behöver, även om det ju innebär att både ge och ta!
Självfallet ser jag med förtröstan fram mot nästa val, för både centerpartiets och alliansens del!
Jag har stor respekt för de ärrade medlemmar som i förstone kan undra över klimat- och energiuppgörelsen. Men ser man hela bilden av vad centerpartiet har fått igenom och fått hela regeringen med på - och på hur det annars kunde stått och stampat - är jag övertygad om att förståelsen och uppslutningen bakom vad vi åstadkommit kommer att vara stark, både bland medlemmar och medborgare!
jag gillar bloggaren Henrik Alexanderssons (HAX) analys!
Läs även andra bloggares åsikter om kärnkraft, energi, energipolitiik, regeringen, alliansen, centerpartiet, maud olofsson, socialdemokraterna
torsdag, februari 05, 2009
Klimatfrågan allt avgörande!
Ett starkt och samlat centerparti går till val 2010, vi har klimatfrågan överst och vi vill fortsätta att styra Sverige som en drivande kraft i Allians för Sverige.
Så är min starka målbild inför nästa val!
Den helt övergripande miljö- och energifrågan idag är att minska utsläppen av växthusgaser och dess klimatpåverkan. Grunden i denna kamp är en massiv satsning på att utveckla de förnybara energikällorna kraftfullt i Sverige och globalt. Efter 26 års - och längre - kamp för detta sedan folkomröstningen är detta äntligen på rull genom dagens historiska överenskommelse.
Jag är glad att centerpartiet haft styrkan att hålla ut och verkligen driva på i denna fråga.
Att samtidigt i den närmaste framtiden avveckla både den fossila energin och kärnenergin är inte realistiskt. På lång sikt tar de förnybara energikällorna över och kärnkraften fasas ut. Vi får leva med kärnkraften under överskådlig tid, men ju mer den förnybara energin växer till ju mer ökar förutsättningarna för att på längre sikt komma ifrån kärnkraften.
Centerpartiet har accepterat att befintliga kärnkraftverk får drivas vidare, de ska vara mycket säkra och får renoveras och förbättras. Jag ser ingen dramatik i att staten eventuellt kommer att behandla en ansökan om att enligt gällande miljölagar ersätta t ex 3 äldre reaktorer med en ny, förutsatt att detta ger miljövinster relativt alternativet att driva vidare de äldre. Samtidigt är det mycket tveksamt om detta verkligen kommer att bli av eftersom centern drivit igenom att staten inte ska finansiera någon utbyggnad.
Allians för Sverige tar sitt ansvar för Sverige och för framtiden och tar sitt regeringsansvar. Dagens historiska energiöverenskommelse bär mycket starka centeravtryck, och det är bra att regeringspartierna haft styrkan att kunna enas om framtidens energipolitik.
Nu är det upp till bevis för socialdemokraterna, för det är klart att det har ett stort värde med en bred samsyn i dessa så viktiga frågor.
Läs även andra bloggares åsikter om kärnkraft, klimat, energi, energipolitik, regeringen, alliansen, centerpartiet, maud olofsson
Så är min starka målbild inför nästa val!
Den helt övergripande miljö- och energifrågan idag är att minska utsläppen av växthusgaser och dess klimatpåverkan. Grunden i denna kamp är en massiv satsning på att utveckla de förnybara energikällorna kraftfullt i Sverige och globalt. Efter 26 års - och längre - kamp för detta sedan folkomröstningen är detta äntligen på rull genom dagens historiska överenskommelse.
Jag är glad att centerpartiet haft styrkan att hålla ut och verkligen driva på i denna fråga.
Att samtidigt i den närmaste framtiden avveckla både den fossila energin och kärnenergin är inte realistiskt. På lång sikt tar de förnybara energikällorna över och kärnkraften fasas ut. Vi får leva med kärnkraften under överskådlig tid, men ju mer den förnybara energin växer till ju mer ökar förutsättningarna för att på längre sikt komma ifrån kärnkraften.
Centerpartiet har accepterat att befintliga kärnkraftverk får drivas vidare, de ska vara mycket säkra och får renoveras och förbättras. Jag ser ingen dramatik i att staten eventuellt kommer att behandla en ansökan om att enligt gällande miljölagar ersätta t ex 3 äldre reaktorer med en ny, förutsatt att detta ger miljövinster relativt alternativet att driva vidare de äldre. Samtidigt är det mycket tveksamt om detta verkligen kommer att bli av eftersom centern drivit igenom att staten inte ska finansiera någon utbyggnad.
Allians för Sverige tar sitt ansvar för Sverige och för framtiden och tar sitt regeringsansvar. Dagens historiska energiöverenskommelse bär mycket starka centeravtryck, och det är bra att regeringspartierna haft styrkan att kunna enas om framtidens energipolitik.
Nu är det upp till bevis för socialdemokraterna, för det är klart att det har ett stort värde med en bred samsyn i dessa så viktiga frågor.
Läs även andra bloggares åsikter om kärnkraft, klimat, energi, energipolitik, regeringen, alliansen, centerpartiet, maud olofsson
söndag, februari 01, 2009
Bra centermöten hemma!
Fredag-lördag hade centerdistriktet i Ög en mycket bra kurs på Missmyra kursgård med m. Handikapprörelsen driver den vid sjön Risten i Åtvidaberg, fina strandpromenader och brasplats både vid sjön och vid Valberget.
Fast vi var i byggnaderna - ett antal ledande förtroendevalda från länets kommuner. Cecilia - Cissi - Andersson från "over there" diskuterade sjukvårdsfrågor med oss i en spännande dialog, min kollega från "Östra Götalandsregionen" Anders Åkesson - riksdagsledamot från Kalmar län - inspirerade oss inför lördagens diskussioner kring vårt utvecklingsprogram för länet. ("Over there" är slang för Västra Götalandsregionen där Cecilia är centerledamot i Hälso-och sjukvårdsutskottet)
Och dessa var också mycket givande, vce distriksordförande Karin Jonsson skriver om dem på sin blogg.
Lördag em hade Linköpingscentern sin kretsstämma med en bra genomgång inför EU-valet av en av våra mycket sakkunniga experter på riksdagens centerkansli, Ulrika Wienecke. Med bakgrund från riksbanken och Bryssel bevakar hon bla finans- och EU-frågor.
Vi ska ju snart utse nytt kommunalråd i Linköping efter Gösta Gustavsson, som verkat med mycket hög kvalitet och engagemang i två decennier. Gösta är ung som jag.., och fortsätter sitt engagemang, men i lite lägre fart.
I samband med det skulle också ny ordförande för kommunkretsen utses, och det blev en diskussion kring detta och en motkandidat föreslogs. Kommunkretsens ansvar och betydelse har ju ökat genom partiets nya stadgar. Pontus Knutsson var valberedningens förslag och tillhör "ungdomsgenerationen" liksom säkert det kommande kommunalrådet. Några röster förespråkade en mer erfaren kraft i detta läge, och att Pontus kunde börja som vice ordförande. Sten Persson som föreslogs avgjorde frågan genom att deklarera sin vilja att stötta centern och kretsstyrelsen, men inte som ordförande.
Så Pontus valdes med acklamation och Sten valdes in i kretsstyrelsen. En bra debatt, bra att frågan lyftes och ett bra resultat. Kretsstyrelsen fick gott stöd men kände säkert också av förväntningarna inför det kommande året.
Jag föreslog som vanligt att medlemmarna i kretsen - 700 st! - skulle ständigt erbjudas att anmäla sina epostadresser, och att kommunalråd, kretsordförande osv regelbundet skulle skicka ut lägesrapporter.
Fast vi var i byggnaderna - ett antal ledande förtroendevalda från länets kommuner. Cecilia - Cissi - Andersson från "over there" diskuterade sjukvårdsfrågor med oss i en spännande dialog, min kollega från "Östra Götalandsregionen" Anders Åkesson - riksdagsledamot från Kalmar län - inspirerade oss inför lördagens diskussioner kring vårt utvecklingsprogram för länet. ("Over there" är slang för Västra Götalandsregionen där Cecilia är centerledamot i Hälso-och sjukvårdsutskottet)
Och dessa var också mycket givande, vce distriksordförande Karin Jonsson skriver om dem på sin blogg.
Lördag em hade Linköpingscentern sin kretsstämma med en bra genomgång inför EU-valet av en av våra mycket sakkunniga experter på riksdagens centerkansli, Ulrika Wienecke. Med bakgrund från riksbanken och Bryssel bevakar hon bla finans- och EU-frågor.
Vi ska ju snart utse nytt kommunalråd i Linköping efter Gösta Gustavsson, som verkat med mycket hög kvalitet och engagemang i två decennier. Gösta är ung som jag.., och fortsätter sitt engagemang, men i lite lägre fart.
I samband med det skulle också ny ordförande för kommunkretsen utses, och det blev en diskussion kring detta och en motkandidat föreslogs. Kommunkretsens ansvar och betydelse har ju ökat genom partiets nya stadgar. Pontus Knutsson var valberedningens förslag och tillhör "ungdomsgenerationen" liksom säkert det kommande kommunalrådet. Några röster förespråkade en mer erfaren kraft i detta läge, och att Pontus kunde börja som vice ordförande. Sten Persson som föreslogs avgjorde frågan genom att deklarera sin vilja att stötta centern och kretsstyrelsen, men inte som ordförande.
Så Pontus valdes med acklamation och Sten valdes in i kretsstyrelsen. En bra debatt, bra att frågan lyftes och ett bra resultat. Kretsstyrelsen fick gott stöd men kände säkert också av förväntningarna inför det kommande året.
Jag föreslog som vanligt att medlemmarna i kretsen - 700 st! - skulle ständigt erbjudas att anmäla sina epostadresser, och att kommunalråd, kretsordförande osv regelbundet skulle skicka ut lägesrapporter.
onsdag, januari 28, 2009
Genombrott i Regionfrågan! Äntligen!
Jag uttryckte för några dagar sedan min frustration över att moderaterna hittills lyckats blockera regeringen i regionfrågan.
Idag utropar jag Äntligen!
Alliansregeringen har åter bevisat sin förmåga att lösa frågor och regera!
Heder åt statsminister Reinfeldt som ärligt säger att han och (M) fick ge vika eftersom man var för ensamma (både i regeringen och riksdagen). Och att man gjorde det!
En mycket stor framgång för alla oss i centerpartiet som i decennier har slagits för tre beslutsnivåer, och för färre och starkare regioner med beskattningsrätt.
För oss i Östergötland gäller det nu att utifrån vår egen stora samstämdhet mellan alla partier fortsätta dialogen med främst länen söder om oss för att bilda en Östra Götalandsregion (eller vad den nu bör kallas).
Läs även andra bloggares åsikter om region, regioner, regeringen, alliansen, centerpartiet, fredrik reinfeldt
Idag utropar jag Äntligen!
Alliansregeringen har åter bevisat sin förmåga att lösa frågor och regera!
Heder åt statsminister Reinfeldt som ärligt säger att han och (M) fick ge vika eftersom man var för ensamma (både i regeringen och riksdagen). Och att man gjorde det!
En mycket stor framgång för alla oss i centerpartiet som i decennier har slagits för tre beslutsnivåer, och för färre och starkare regioner med beskattningsrätt.
För oss i Östergötland gäller det nu att utifrån vår egen stora samstämdhet mellan alla partier fortsätta dialogen med främst länen söder om oss för att bilda en Östra Götalandsregion (eller vad den nu bör kallas).
Läs även andra bloggares åsikter om region, regioner, regeringen, alliansen, centerpartiet, fredrik reinfeldt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
