måndag, februari 16, 2009

Gasledningspsykos?

Ska man vara trendriktig så ska Nordstreams gasledningsprojekt genom Östersjön fördömas i alla avseenden.

Jag har min egen trend i denna fråga, och tycker att tonläget är onödigt högt. Visst måste den planerade gasledningen uppfylla stränga miljökrav, enligt den internationella havrättskonventionens krav. På samma sätt som de många gasledningarna genom Nordsjön och Svarta Havet och många andra hav förmodligen klarat detta. Östersjön är nog känsligare och den svenska regeringens miljöprövning kommer säkert att vara mycket tuffare, med rätta.

Säkerhetsaspekterna då? Ja, konventionen medger inte någon prövning av sådana. Inte heller kan ett land säga nej till fartygstrafik på internationellt vatten utanför sitt territorium. Det är möjligt att ledningen kan medföra en ökad rysk närvaro i Östersjön. Men redan idag trafikeras ju vårt innanhav av ett mycket stort antal oljetankers och andra fartyg, vars flöden t ex Ryssland kan känna ett behov av att säkerställa i olika lägen. Sverige borde också kunna kräva att få svara för tillsynen av ledningen genom Sveriges ekonomiska zon.

Innebär ökade flöden av energi - t ex elektricitet, olja och gas - i Europa genom alltmer utbyggda nätverk något positivt för fred och utveckling, eller något negativt? EU menar ju i grunden att handel mellan länder och transportvägar som knyter ihop länder är fredsfrämjande, inte tvärtom. Jag delar den grundinställningen.

Folkpartiet är ett liberalt parti liksom centerpartiet, men har länge drivit en kampanj mot gasledningen. Elkablar genom Östersjön som binder ihop elmarknaden runt Östersjön är helt OK, men en gasledning med samma syfte är illa.

Är skillnaden så stor, egentligen? Sveriges försörjningstrygghet med el förbättras genom ett utbyggt eldistributionsnät över landsgränserna, givetvis. Liksom t ex de baltiska staternas, som också är mycket angelägna om en ny elkabel genom Östersjön.

Gasledningen förespråkas av bolaget Nordstream, givetvis, men också av ett antal berörda länder, t ex Ryssland, Tyskland, Danmark, Nederländerna, Frankrike m fl. Som vill öka sin försörjningstrygghet med gas.

De förväntar sig att Sveriges prövning sker enligt konventionen och rör miljön. De skulle säkert förvånas över och ifrågasätta om regeringen motsätter sig gasledningen med hänvisning till försvars- och säkerhetspolitiska skäl.

Mona Sahlin har redan sagt nej till gasledningen, trots att Sverige ju är bundet att respektera den konvention vi undertecknat. Skulle de rödgröna mot min förmodan vinna valet 2010, och gasledningsprövningen inte är klar, kommer Mona Sahlin att då få fatta beslut om denna. Skulle hennes regering säga nej till gasledningen kommer Sverige säkert att stämmas till berörd internationell domstol som nogsamt säkert skulle notera Sahlins uttalanden i opposition...

Jag tycker att socialdemokraternas agerande i denna fråga vittnar om att man knappast räknar med att få regeringsmakten efter nästa val..!

Regeringen har klokt nog inte tagit ställning i sakfrågan och därmed föregripit sin egen stränga miljöprövning. Den har därmed precis samma linje som Mona Sahlin och dåvarande s-regeringen hade fram till 2006.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

2 kommentarer:

Staffan Albinsson sa...

Jodå. Men kan det finnas en skillnad mellan det faktum att gasledningen är till för att gynna den globala uppvärmningen medan elledningar rätt utnyttjade kan användas för att förhindra ytterligare sådan? Det struntar kanske juristerna i då de funderar på konventioner. Men politiker?

Staffan Danielsson sa...

Hej Staffan. Vi är alltså överens om värdet av att binda ihop Europa med vägar och järnvägar. Och med energiförsörjning i elektricitetsform.

Medan ett utvecklat nät av gasledningar för att binda ihop gasreserverna i t ex Norge och Ryssland med förbrukarna på olika håll i Europa inte är lika givet av klimatskäl, antyder du.

Jag ser inte riktigt skillnaden. Gas är en dominerande energikälla för många länder. Alternativet till att använda den gas som Norge och Ryssland vill sälja torde ofta vara befintlig kolkraft eller kärnkraft. Förnybar energi är självfallet bäst och utvecklingen av den ska ges största prioritet, men under överblickbar tid kan inte den energin ersätta både olja, kol, gas och kärnkraft.

Och därför torde väl gas behövas under överskådlig tid i Europa som ett bättre alternativ än kol. Och behövs gasen är det positivt med ett utvecklat ledningsnät liksom för annan infrastruktur.