lördag, februari 21, 2009

Landsförräderi i Försvaret av Sverige?

Överste Bo Pellnäs är ett starkt varumärke som en av rätt få försvarsdebattörer i Sverige. Kunnig och med erfarenhet.

Han har länge ansett att försvaret av Sverige får för lite pengar. Detta kan alltid diskuteras, och jag har själv i olika debatter lyft fram att kostnaden för vårt försvar i procent av BNP sjunkit relativt övriga länder i Norden. Därför är det positivt att finansministerns förhoppningar om 4 miljarder i besparing på försvarsmaterielen begränsades till 2,3 mdr, och likaså att mycket lite av detta fördes över till andra områden i statsbudgeten, endast 0,1 mdr. Och det är också bra att regeringen i sina planeringsanvisningar för perioden 2010-2014 utgår ifrån realt oförändrade försvarsanslag.

Nåväl, i ett debattinlägg i dagens DN tar Bo Pellnäs till storsläggan och talar om närmast "landsförräderi" när flygflottiljen i Uppsala på 1990-talet lades ned, och när nu kvarvarande verksamhet tydligen ifrågasätts av ÖB. Han vädjar till bl a mig att behålla och återskapa en stridsflygsverksamhet i Uppsala.

Han är tydlig i sina förslag:
"Stationera därför i ett första steg en ständig beredskapsrote ur flygvapnet i Uppsala. Därefter, i den takt pengar kan tillföras, bör också antalet flygplan på plats utökas. Prestige och partipolitiska blockeringar får inte längre hindra ett klokt beslut.
Av alla åtgärder för att återskapa ett nationellt försvar måste detta vara det högst prioriterade."

Det är oklart om Överste Pellnäs vill flytta en en av befintliga flottiljer i Ronneby, Luleå och Lidköping till Uppsala eller om det handlar om inrättandet av en ytterligare flottilj. Vad detta kan kosta fnyser Bp Pellnäs åt, " En ringa del av de vinster Vattenfall tjänar på kolkraftverk i Tyskland och Polen. En obetydlig del av det Svenska Spel inbringar".

Han anser också att även Gotland bör försvaras, (vilket tydligen inte är fallet idag?)

Folkpartiets ledare Jan Björklund har inte krävt fler flygplan till Uppsala men väl fler soldater och fler brigader, bevarat luftvärn och styrkor till Gotland. Sannolikt inom dagens ekonomiska ram, dessutom.

Från centerpartiets sida lyfter vi ofta fram de nationella skyddsstyrkornas (hemvärnets) stora betydelse som en grundtrygghet inom försvaret över hela landet, en resurs både vid militära och civila kriser.

Miljöpartiet vill ha försvaret i hög grad inriktat på internationella fredsinsatser, medan Vänsterpartiet förespråkar en närmast isolationistisk inriktning utan deltagande i Nato- eller EU-ledda insatser.

Riksdagens partiers försvarsbudgetar ligger mellan under 30 miljarder på sikt (MP)och på ca 39 miljarder (Allians för Sverige). Vänsterpartiet ville spara 15 mdr på tre år före årets budget, men har plötsligt minskat summan till 4 mdr på tre år. En uppvisning i försvarsvänlighet som är lika glädjande som överraskande. Och Socialdemokraterna vill spara mer på försvaret än Vänsterpartiet (...).

Mot denna bakgrund inser man att det finns enklare uppgifter än att vara ÖB i det svenska försvaret...Håkan Syrén är omvittnat respekterad och har gjort ett gott jobb innan han får det lite enklare i Bryssel (?). Vem som tar över stafettpinnen lär mycket snart visa sig.

Regeringens inriktningsproposition om försvaret kommer rätt snart. Den kommer nog främst att måla upp de stora penseldragen, men naturligtvis landar försvarets inriktning förr eller senare i konkreta beslut om var regementen och garnisoner ska vara lokaliserade. Och detta har alltid varit en mycket stor fråga i försvarsdebatten.

Jag har sett tillbaka hur tjogtals flygflottiljer med som mest 600 flygplan bantats ner till nuvarande tre med 100 flygplan. Jag har läst in avvägningarna från 1990-talet när Uppsala fick stryka på foten. Och jag ska med fortsatt uppmärksamhet noga följa den fortsatta försvarsdebatten och ta mitt eget och mitt centerpartis och allians för Sveriges ansvar för besluten på mycket stort allvar.

Jag har uppfattat om en stor enighet om att hela Sverige ska försvaras av vårt rörliga och insatsberedda försvar, alldeles oaktat var regementen och garnisoner finns i fredstid. Men visst är det också viktigt var dessa stationerings- och utbildningsplatser finns, även om ordet "landsförräderi" känns väldigt starkt när det kopplas till de ständiga lokaliseringsdiskussioner som finns och alltid har funnits.

På måndag den 23 januari kl 13 är det en särskild debatt om försvaret i riksdagen. Den ska bli sedvanligt intressant, och jag kommer bl a att nämna något av vad jag här har skrivit.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,
Skicka en kommentar