"Underförstådda" regler - finns de?

Jag fick rätt, det blir inget åtal mot Håkan Juholt.

Åklagaren säger därtill att det finns inget i riksdagens regelverk som nämner något om avdrag för övernattningar i den lägenhet man hyr eller äger.

Detta bekräftar ju också riksdagsförvaltningen när man säger att regeln endast varit "underförstådd" och att det inte finns någon juridisk grund för att kräva återbetalning. Vad är det för regelverk?

Min kollega Erik A Eriksson har flera år haft sin hustru och litet barn boende i lägenheten, han har vid två tillfällen frågat riksdagsförvaltningen om regelverket och fått beskedet att inget avdrag ska göras för detta.

Erik har uppenbarligen fått ersättningen i mycket god tro, vad mer hade han kunnat göra? Detta gör ju också Håkan Juholts agerande förståeligt, hade han frågat hade han ju säkert fått samma besked. (Möjligen har riksdagens "underförstådda praxis" ändrats över tid, eftersom Annie Lööf i dialog med riksdagsförvaltningen fått klarhet i den "underförstådda regel" som nu gäller, sedan några veckor (!) även i skrift på riksdagens hemsida..)

Håkan Juholt säger hela tiden att han har brutit mot en regel och är sorgsen för det.

Vilken regel har då Juholt brutit mot? Åklagaren säger ju att den inte funnits medan riksdagsförvaltningen verkar ha ansett den "underförstådd" och successivt alltmer gällande...Och vilken regel har Erik brutit mot. Han har vid två tillfällen frågat om regelverket och fått samma tydliga besked, helt i linje med det som riksåklagaren också säger.

Om alltså ersättningen fram till nu skulle utgå utan reducering om någon mer bor i lägenheten, hur rimligt är det då att återbetala hälften av ersättningen?

Uppenbarligen finns ingen juridisk grund för detta, vilket både riksdagsförvaltning och åklagare är överens om.

Finns det då en moralisk grund, borde Juholt och Erik A Eriksson känt till denna "underförstådda regel" som egentligen inte har funnits?

För Erik A är läget glasklart, menar jag. Han har vid flera tillfällen för riksdagsförvaltningen redovisat sin situation och fått likalydande entydiga besked.

Det känns inte rimligt att han nu plötsligt ska kritiseras och ev återbetala något i strid med regler som inte funnits och som han därtill fått entydiga besked om. Här får faktiskt riksdagsförvaltningen stå sitt ansvar, har man inte haft någon regel om avdrag, och även lämnat det beskedet, då ifrågasätter jag om det är rimligt att någon återbetalning ska aktualiseras.

Att det däremot är rimligt att ha en sådan regel, och att den nu har beslutats och gäller framgent, det är en annan sak.

Kommentera gärna mitt resonemang!

Uppdaterat 16 oktober: Riksdagsförvaltningens besked till Annie Lööf var minsann inte något "underförstått" under av klarhet. Du har rätt till full bostadsersättning för en bostad om du har två bostäder, men du bestämmer själv om du bara vill utnyttja halva ersättningen, vad budskapet ungefär.
Bloggen "Ett hjärta rött" redovisar detta.

Sakläget börjar alltså klarna. Riksdagens regelverk har tills helt nyligen givit rätt till en bostadsersättning för boendet i Stockholm på upp till 8.000 kr per månad. Kravet är att man har en bostad annorstädes och behöver en bostad för riksdagsarbetet i Stockholm. Om man får denna ersättning till den bostad man äger eller hyr själv så är det man själv som avgör om någon får övernatta i den kort eller lång tid.
Detta är ingen orimlig linje, kostnaden för staten blir ju inte högre om någon annan övernattar i lägenheten och det är ju närmast omöjligt att kontrollera utan mycket ingripande åtgärder som rör den personliga integriteten.

Är någon annan beständigt boende i lägenheten, och mantalskriven där, är det däremot lättare att kontrollera och det är logiskt att hyresersättningen då reduceras till hälften. Denna "underförstådda praxis" torde ha utvecklats de(t) senaste åren(t).

Aftonbladets, och Håkan Juholts, påståenden att det finns ett regelverk som Juholt (omedvetet) brutit mot stämmer alltså inte vad gäller riksdagens regler. Däremot stämmer det kanske vad gäller de höga moraliska krav som socialdemokraterna ställer upp i sitt färska budgetförslag (notera dock reservationen även där, "medvetet")...:

"Socialdemokraternas ekonomiska politik bygger på tydliga moraliska principer om att
man ska göra rätt för sig. Vi vill etablera ett samhällskontrakt som förutsätter att den enskilde kan vara trygg i att det offentliga gör allt som står i dess makt för att skattemedel används på det absolut mest effektiva sättet. Men genom
samhällskontraktet förbinder sig också den enskilde att i moralisk mening, utöver det
som lagen reglerar, ta ansvar för att inte överutnyttja de tjänster som det offentliga tillhandahåller och ej heller medvetet tänja på skattelagstiftning och andra regelverk för snöd ekonomisk vinning."

Läs även andra bloggares åsikter om håkan juholt, juholt, socialdemokraterna.centerpartiet, politik, riksdagen

Så går det för Juholt!

Jag har lyssnat till partiledardebatten idag. Förtätad stämning. Håkan Juholt gjorde en stark insats, särskilt med tanke på det enorma mediaintresset kring hans hyresbidrag och andra "affärer". Även Fredrik Reinfeldt var i god form och tog i rejält. Annie Lööf skötte sig utmärkt i sin första partiledardebatt.

Åter till Håkan Juholts bostadsersättning i Stockholm för dubbelt boende (han är ju mantalsskriven i Oskarshamn). Trots att han blev sambo 2007 i Stockholm har han liksom tidigare erhållit full bostadsersättning, ca 7.000 kr per månad.

Nu har en förundersökning inletts mot honom om åtal ska väckas för bedrägeri. Har han i berått mod agerat för att i strid med regelverken tillskansa sig full bostadsersättning istället för den hälft han bort söka för, eftersom sambon bort betala sin hälft själv.

Min prognos är att förundersökningen inte leder till att åtal väcks, och att Juholt fast försvagad fortsätter som S-ordförande. Vi får väl se.

Varför då? jo, läs denna artikel i Sydsvenskan.

Det finns idag noggranna regler för de övernattningslägenheter som riksdagen äger och som ledamöter som bor mer än 5 mil bort får disponera. Fram till för ett antal år sedan fick lägenheten disponeras rätt fritt av ledamoten, och enstaka övernattningar av närstående behövde inte redovisas särskilt. Detta skärptes för en del år sedan, och nu ska varje övernattning redovisas och en mindre summa dras av.

Samma regler gäller dock inte för de ledamöter som äger eller hyr en egen lägenhet och erhåller motsvarande ersättning för den som för de som disponerar riksdagens lägenheter.

Här gäller enligt artikeln följande, enligt en enhetschef på riksdagen:

"Men några motsvarande regler finns inte för de 31 ledamöter som, i likhet med Håkan Juholt, har valt att skaffa en egen lägenhet.

Inget säger att man inte får ha någon annan boende där, inte heller att riksdagsledamoten måste dela sina kostnader med sin eventuella sambo.

– Däremot är det underförstått att vi bara betalar ut ledamotens kostnad, säger Marianne Bjernbäck, enhetschef på riksdagens ledamotsservice.

Juholt har betalat tillbaka pengarna. Men även om han inte gjort det, så hade riksdagen inte kunnat kräva någon tillbakabetalning av honom.

– Vi har helt enkelt inte någon grund att göra det, säger Marianne Bjernbäck."

Hur kan något vara bedrägeri om samboregeln endast är "underförstådd" och om riksdagen inte har någon grund för att kräva återbetalning?

Den blankett som Juholt undertecknat säger uppenbarligen inte något om denna "underförstådda regel".

Jag instämmer med Håkan Juholt och alla andra att denna "underförstådda regel" är rimlig. Det är dock gåtfullt varför den inte tydligt redovisats vid avtalet mellan riksdagen och ledamoten om att erhålla ersättning.

Och därför tror jag att åtal inte kan väckas, och att Juholt fortsätter.

Tror jag på Juholts bedyranden att han inte känt till att han skulle ha tagit upp bara halva hyran? Ja, det gör jag. Hans tidigare bostad nära riksdagen kostade kanske i nivå med bostaden i Västertorp, och han fortsatte att söka för hela hyran.

Borde han insett att detta var fel? Javisst borde han det. Men jag tror alltså inte att Håkan Juholt medvetet sökt tillskansa sig för mycket.

Men hur kunde han då ange hela hyreskostnaden i september när han i augusti fick besked om att endast halva hyran berättigade till ersättning? Ja, inte tror jag att han sökte bluffa samma riksdagskansli som upplyst honom om att han feltolkat regelverken. Men han har uppenbarligen agerat alltför saktfärdigt för att ställa allt till rätta, vilket nog visar att han inte insett frågans laddning och tagit sina ersättningar som lite för självklara och utan att regelbundet kolla upp regelverken.

Mitt Newsmillinlägg i frågan.

Läs även andra bloggares åsikter om håkan juholt, politik, socialdemokraterna,

Olika måttstock? Juholt- och Sahlingate

Jag har samarbetat med och gillar Håkan Juholt. Tyvärr ligger det ändå mycket i DNs (Hanne Kjöllers?)briljanta analys av vilken bostadsersättning riksdagsledamöter har rätt till, och hur Socialdemokraternas ordförande har resonerat.

K-G Bergström i Expressen gör också en analys som jag instämmer i, att kvinnor ofta granskas (och döms) hårdare än män i politiken.

Även Mary X Jensen i Mina Moderata Karameller är inne på detta.

DN visar också i en nyhetsartikel på hur Annie Lööf helt korrekt hanterat samma situation som Juholt.

Sedan hoppar S och V av partiledardebatten i SvT söndag kväll. Kommer de alltså inte heller att delta i partiledardebetten nära nästa valdag, om de inte får diktera villkoren?

Läs även andra bloggares åsikter om riksdagen, politik, centerpartiet, socialdemokraterna

S,V,MP driver jordbruk ur Sverige - Väl rutet, Landsbygdsministern!

Sveriges grisar har bäst djuromsorg i världen, vi har den strängaste djurskyddslagen som ger dyrare kött.
Affärsídén bakom "världens renaste jordbruk" - som delas av LRF och SNF och politikerna m fl - är att genom tvingande svenska lagregler se till att svenska kor och grisar m fl har det bra och att "Svenskt Kött" härigenom kan ha försteg på svenska och internationella marknader, trots att det är dyrare.

Djurrättsaktivister och andra kritiserar regelbundet den svenska djurhållningen och vill ha ännu högre standards.

S, V och MP - med stöd av t ex Naturskyddsföreningen SNF - vill också öka antalet kontroller, lägga över kostnader på de allt färre kvarvarande bönderna och lägga på jordbruksnäringen ännu högre skatter. Samtidigt kräver de att regeringen ska se till att jordbruket i Sverige slutar att krympa, och börjar växa, och vill se en parlamentarisk livsmedelsutredning för en ny svensk livsmedelsstrategi. Deras ord säger alltså en sak medan deras handlingar får en helt annan effekt, så trovärdigheten i deras budskap ät tyvärr mycket låg.

Hur allvarligt är då läget? Mycket allvarligt. Låt oss ta grisnäringen, som är mest illa ute. Hur har affärsidén med bäst djuromsorg och dyrast griskött lyckats?

1995 slaktade Danmark 20 miljoner grisar per år och Sverige uppemot 3,5 miljoner. Idag slaktar Danmark 28,5 miljoner grisar per år och Sverige ca 2,8 miljoner. Svensk mjölkproduktion minskar mest inom EU (tror jag), en tiondel är borta. Och nötköttsproduktionen har minskat ännu mer.

Finland och Österrike har sedan 1995 hållit ställningarna i sin matproduktion, medan Sverige tillsammans med Norge nu importerar snart hälften av maten, tidigare bara en fjärdedel.

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson och alliansregeringen arbetar aktivt för att öka jordbrukets konkurrenskraft och har bl a tagit bort statliga kontrollavgifter, tagit bort världens enda skatt på handelsgödsel (utan nämnvärda miljöeffekter), satsat på Matlandet Sverige, sänkt kontrollavgifter för slakterierna och föreslår nu att djurvälfärdsersättning för grisar ska införas. Goda steg i rätt riktning som till största delen motverkas av oppositionen.

Oppositionen vill nu också införa en lastbilsskatt som kommer att fördyra både jord- och skogsbrukets alla transporter.

Det är inte underligt att Landsbygdsministern med all rätt härsknar till i sin kommentar till Socialdemokraternas budgetförslag:

"Socialdemokraternas hyckleri när det gäller den svenska grisnäringen gör mig förbannad. De har jagat mig hela hösten med insändare och interpellationer om att regeringen ska göra något för grisnäringen. Det enda socialdemokraterna själva gör i sin budget är att ta bort vår satsning på sänkta avgifter vid slaktkontroll och återinför en skatt på handelsgödsel. De har inte lagt ett öre på att hjälpa de svenska grisbönderna. Istället tar de bort nästan 400 miljoner från näringen."

"Oppositionen talar sig gärna varm för landsbygd och jordbruk och säger sig vilja ha en strategi för jordbruket. Men i praktiskt handling skär man bara ner på alla regeringens satsningar. Vad vill egentligen oppositionen med den miljövänliga svenska konventionella produktionen av mat? Hur kan man säga sig värna den och införa alla dessa kostnader?

Trots ökade kostnader för bonden så lyser deras budgetar med frånvaron av offensiva satsningar på bönderna! Detta leder bara till mindre svensk matproduktion i ett läge när vi behöver öka den samma. Det är inte att ta ansvar för varken jobben, landsbygden eller miljön!

Oppositionens satsningar bevisar bara att man inte har förstått vad landsbygden behöver. Man verkar tro att allt löser sig med några miljoner till ekologiskt odling och grön energi. Det man inte förstår är att utan djur blir det ingen gödsel att göra fordonsgas av."

Väl rutet, Eskil!!


Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, mat, grisar, lrf, politik, centerpartiet, socialdemokraterna, alliansen, miljöpartiet

Lena Ek miljöminister - Starkt Centerlag i regeringen!

Det är mycket nu...

Dagens regeringsombildning känns väldigt bra, Annie Lööf ny näringsminister, Anna-Karin Hatt ny IT- och energiminister och Lena Ek ny miljöminister!

Roligt att Östergötland får sitt första Centerstatsråd sedan Anders Dahlgren (som jag ju var informationssekreterare åt!)

Eskil Erlandsson fortsätter, också bra!

Maud Olofsson får ge plats till Annie, och Andreas Carlgren till Lena.

Båda förtjänar att hedras väldigt mycket för sina utmärkta insatser. Maud har jag skrivit om tidigare.

Jag tycker att Andreas Carlgren är en mycket skicklig politiker som varit en utmärkt miljöminister. Han skriver själv på sin blogg om det viktigaste som Alliansregeringen uträttat på området. Det är mycket och det är bra! Att sedan oppositionen bjuder över, så är det, men alliansen har pådrivna av Centerpartiet fört en offensiv och bra miljöpolitik!

Lena Ek är ju en naturkraft som politiker med stor arbetskapacitet, personlighet och rutin, och som har gjort ett imponerande jobb som EU-parlamentariker. Det ska bli mycket spännande att följa henne som miljöminister!

Bra också att Annie lyfter över energifrågorna till Anna-Karin. Anna-Karin H@ är nu en tyngre minister som jag har mycket stor respekt för, och det känns väldigt bra med det nya Centerlaget Annie, Lena, Anna-Karin och Eskil i regeringen!

Läs även andra bloggares åsikter om annie lööf, centerpartiet, politik, alliansen, regeringen, lena ek, östergötland

Centerstämman fredag - rapport! Och Jordbruk, mat

En fantastisk fredag här i Åre!

Annie Lööf ny centerledare, valdes med enhällig uppslutning och har ett mycket starkt mandat. Bra presidium med de tre A:na; Annie, Anders och Anna-Karin.

Maud avtackades mycket varmt, en historiskt stark centerledare som också hade styrkan att kunna lämna stafetten vidare i precis rätt tid.

Sent på kvällen behandlades jordbruks- och livsmedelsfrågorna. Centerpartiet är efter några förlorade åter på ruta ett, obligatorisk ursprungsmärkning av kött- och chark- och mejeriprodukter, BRA!

Vi hade en intensiv debatt om det dramatiskt allvarliga läget för den svenska livsmedelsproduktionen. Vi var en rad talare som intensivt försökte övertyga jordbruksministern och stämman om nödvändigheten av en parlamentarisk livsmedelskommitté. Det gick väl så där...

Fast det var en bra debatt! Med en rad starka inlägg från Lars Vikinge, Leif Walterum, Lars Kallsäby med flera.

Argumenten för att det måste till en bred kraftsamling är att läget för jordbruket är så dramatiskt illa, med bland Europas lägsta självförsörjningsgrader tillsammans med Norge. Utan en bred kraftsamling förankrad i riksdagen, hos näringen, handeln, industrim, myndigheterna osv blir det mkt svårt att vända den 30-åriga nedgången.

Jordbruksministerns argumenterade för att det skulle vår minoritetsregering klara på egen hand genom arbete i regeringskansliet, där ju det finns betydande låsningar mellan C och M om t ex jordbrukets skatter.

Han menade att en bred kraftsamling förankrad i en utredning skulle försvåra löpande åtgärder för att öka jordbrukets konkurrenskraft. Vi menade att en minoritetsregering måste kunna göra två saker samtidigt, dels löpande nödvändiga och utmärkta åtgärder som nu med lägre kontrollkostnader för industrin och en ny djurvälfärdsersättning. Men också ta ansvar för att åstadkomma en helt nödvändig bred samling för att vända jordbrukets utflyttning till expension.

Stämman beslutade alltså att inte lyssna på önskemålen från LRF och oppositionen - och oss i debatten - om att få vara med och utforma en gemensam kraftsamling. Det här ska minoritetsregeringen klara på egen hand..

Jag är tyvärr övertygad om att utmaningen är så stor att det inte räcker. I en livsmedelkommitté skulle oppositionen och även allianskamrater tvingas bekänna färg, tror man att det krympande jordbrukets konkurrenskraft ökar med en ny handelsgödselskatt och att slakteriernas kontrollkostnader ska öka kommer detta att bli synat och avslöjat. Tror man att en höjning av Europas redan högsta dieselskatt är receptet, så avslöjas det också!

Jag är också övertygad om att riksdagens mål för jordbruket måste förnyas, och att den offentliga upphandlingen och ursprungsmärkningen behöver blir kraftfullare instrument samt att det måste till en gemensam kraftsamling över parti och organisationsgränser för att kunna vända livsmedelsproduktionens krätfgång till en ökning. Jag ser inget starkare instrument för att få detta till stånd än en bred parlamentarisk kommitté, och jag känner oro för att Centerpartiet i alliansregeringen inte kommer att kunna nå tillräckligt långt.

Vi får se de närmaste åren hur den svenska animalieproduktionen kommer att utvecklas, fortsatt minskning eller äntligen ett trendbrott. Ansvaret vilar tungt på näringen , självfallet, och på en mycket aktiv minoritetsregering.

Jag noterar dock att stämmans beslut är att regeringen inom sig ska ta fram en ny livsmedelsstrategi, och att detta verkligen inte utesluter att man i det arbetet väljer att tillsätta en beredande parlamentarisk livsmedelskommitté.

Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, mat, lrf, politik, centerpartiet, socialdemokraterna, moderaterna

Mitt stämmoinlägg imorgon om invandring och integration

Centerstämman har just valt Annie Lööf till ny partiledare! En högtidsstund, och så roligt och spännande.

Vi har också valt ny partistyrelse efter votering, där "Stockholm" utmanades från några distrikt. Att Jämtland fick två ledamöter var däremot helt OK..!

Valberedningens förslag gick dock igenom med god marginal, och jag är glad över nya partistyrelsen och över att förre västmanlänningen från Kungsör, nu boende i Hammarby sjöstad som lär ligga i Stockholm, Fredrick Federley, nu är vald till partistyrelsen!

Imorgon ska det nya integrationsprogrammet debatteras, och jag avser då att säga följande (ge gärna synpunkter så kanske jag ändrar något.., jag gillar transparens och interaktion!):

"Jag respekterar och delar partistyrelsens vision om en öppen värld utan gränser där Sverige går före.
Vi är överens om att Sverige har och ska ha en generös invandrings- och flyktingpolitik på en helt annan nivå än t ex övriga nordiska länder.
Stämman tar ju ställning till partistyrelsens att-satser, som för dagens regelverk ytterligare lite framåt.
Centerpartiet och stämman har dock ett intresse även av partistyrelsens brödtext, och där är jag kritisk till en del. Den som vill läsa min djupare analys är välkommen till min blogg, sök på google och på Staffan Danielsson.
Partistyrelsens budskap är alldeles uppenbart att Sverige kraftigt bör öka sin invandring. Man beskriver med stort gillande Canadas migrationspolitik som skulle givit Sverige en befolkning på 40 miljoner, man vill se "långt fler" invandrare än idag och man lyfter fram Pakistan som någon måttstock på ett ökat flyktingmottagande.

Centerpartiet tar på sig ett betydande ansvar när man sätter upp ett så ambitiöst mål att öka invandringen, trots att Sverige redan ligger i den internationella täten och trots att det är uppenbart att det idag råder ett stort utanförskap och hög arbetslöshet i stora invandrargrupper där integrationen uppenbarligen inte har lyckats. Några nya radikala grepp för att kunna integrera dagens och morgondagens invandrare tas knappast mer än att inkludera istället för integrera samt att bejaka "segregation" i tex Chinatowns och motsvarande.

Här behöver partistyrelsen i framtiden strama upp sin argumentation, anser jag."

jag ska också göra inlägg i debatten om allmän A-kassa, där ju C slåss för solidariet a la allman sjukförsäkring och allmän folkpension och där S och facket sedan 100 år slåss för att människor ska hamna mellan stolarna och hänvisas till socialen.

Partistyrelsen vill dock ha kvar arbetsvillkoret, att en ungdom som lyckats få ett jobb på ett halvår ska ha full av a-kassans statliga miljarder, medan hans eller hennes kamrat som inte fick något förstajobb ska hänvisas till socialen under samma tid som hans mer lyckligt lottade kamrat uppbär A-kassa.

Alla bör omfattas av A-kassans grundskydd så snart man söker jobb och står till arbetsmarknadesn förfogande! det handlar om skattepengar och det handlar om integritet, att få en basersättning utan att socialen kollar alla ens personliga förhållanden. Mycket dyrare blir det inte heller, eftersom ju socialbidrag kostar rätt nära som en basersättning.

Jag ska också tala för en parlamentarisk livsmedelskommitté för att samla alla goda krafter i politiken, näringen, industrin, handeln, myndigheterna osv att gemensamt ge jordbruket förutsättningar för att vända dagens dramatiska krympning till en ökning!

Läs även andra bloggares åsikter om invandring, integration, politik, centerpartiet

analysera Sverige-EU-Nato!

Jag skriver idag ett debattinlägg på SvD.se om att Sveriges militära samarbeten i Norden, i EU och med Nato bör analyseras inför nästa försvarsbeslut, lämpligen av försvarsberedningen som alliansen i sin valplattform sagt ska göra en omvärldsanalys inför nästa försvarsbeslut 2014.

Tiden lider, och försvarsberedningen bör snart börja arbeta. Skulle uppdraget vidgas, som jag föreslår, till att att också analysera Sveriges militära allianser , blir detta än angelägnare.

Min artikel bygger på en bred enighet i försvarsberedningen från år 2008, samt på Centerpartiets stämmobeslut från 2009 och på partistyrelsens (C) förslag till årets pågående stämma, där man skriver:

"Under denna mandatperiod ska ett nytt beslut tas om försvarets framtida inriktning.
Insatsberedskap i kombination med en stark teknisk utveckling och avancerade vapensystem gör tillsammans med starkt begränsade resurser att samarbeten med andra blir alltmer viktiga. Det är nödvändigt att göra en bred analys av såväl vår omvärld som våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Det gäller såväl EU, Norden och NATO. Frågan om ett NATO-medlemskap bör vara en del av denna analys."

Läs även andra bloggares åsikter om försvar, eu, nato, riksdagen, alliansen, politik, centerpartiet, folkpartiet, moderaterna, socialdemokraterna

Ta strid för jordbruket, Centerpartiet!

Centerpartiets stämma med 1.100 anmälda i Åre närmar sig. Annie Lööf väljs till partiledare fredag den 23 november. Hon vill se en livsmedelsstrategisk kommitté för att kraftsamla och bryta livsmedelsproduktionens mångåriga krympning.

I en debattartikel i dagens (20 september) ATL utvecklar jag argumenten för detta och uppmanar Centerpartiet att ta strid i regeringen i frågan! Vi måste våga se sanningen i vitögat och inse det allvarliga läget för den svenska livsmedelsproduktionen.

Ta strid för jordbruket, Centerpartiet!

Situationen för den svenska livsmedelsproduktionen är mycket allvarlig. Den har minskat kraftigt och Sveriges självförsörjningsgrad är tillsammans med Norges bland Europas lägsta, ca 50 procent.

Importen av mat från länder med sämre miljöhänsyn och djuromsorg väller in.

Detta är ett stort livsmedelshyckleri, att ställa höga krav i Sverige och sedan inte bry sig när produktionen flyttar ut. Är den svenska jordbruksmodellen en succé, eller snarare ett fiasko?

SNF och MP har ett stort ansvar som driver allt högre krav, men som är blinda för att de motverkar sina syften.

Alliansregeringen bjuder till och gör en hel del, det är bra. Motkrafterna till Centerpartiet är dock ibland betydande, statsministern har offentligt beklagat att handelsgödselskatten sänktes, och finansministern gläds i riksdagen över att han lyckades driva igenom kommande starka dieselskattehöjningar som försämrar konkurrenskraften.

LRF – med stöd av de rödgröna (!) - vill se en livsmedelspolitisk kommitté, där berörda parter – politiker, industri, handel, myndigheter – analyserar krisläget och arbetar fram en samlad livsmedelsstrategi för att gemensamt kunna vända utvecklingen, självfallet inom ramen för EUs och WTOs regelverk.

Det är ett bra förslag! Då synas korten och man måste ta ställning. Att öka skatter vore orimligt, de måste sänkas. Nya politiska riksdagsmål ser jag som en självklarhet, de nuvarande är mycket ekokoncentrerade. All respekt för ekonischen, men nu måste fokus riktas på det moderna miljövänliga jordbruket som alltmer ersätts av import! Det behövs mål för den offentliga upphandlingen och en bättre ursprungsmärkning med mera.

Till Centerstämman om några veckor föreslår partistyrelsen att Landsbygdsdepartementet inom sig ska ta fram en livsmedelsstrategi. Det är bra men det räcker inte. Sannolikt bedömer man att M och finansen inte vill ha en parlamentarisk kommitté som kan kosta pengar.

Här måste Centerpartiet ta strid! Regeringen använder utredningsinstrumentet för lite. Och är läget dramatiskt och det krävs gemensamma kraftansträngningar för att vända utvecklingen, då sker det bäst i en kommitté som analyserar och föreslår ett batteri av åtgärder inklusive nya riksdagsmål! Skulle regeringen göra det på egen hand blir det mycket svårare att få en bred förankring.

Självfallet måste det parallellt vidtas åtgärder även på kortare sikt, typ regeringens utmärkta förslag att anpassa livsmedelsindustrins kontrollkostnader till andra EU-länders.

Min maning till ombuden på Centerstämman är att våga ta matchen med moderaterna, och att därför bifalla Lars Vikinges (Linköping) motion om en parlamentarisk livsmedelskommitté!

Skulle jag ha fel och M också deklarerar att man vill kraftsamla kring livsmedelsproduktionen genom en kommitté, desto bättre! Men även då är centerstämmans beslut viktigt!

Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (C)

Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, mat, lrf, politik, centerpartiet, moderaterna, alliansen, folkpartiet, kristdemokraterna, socialdemokraterna

SvD om Centerns Nybyggarland

Jag har ju stuckit ut huvudet och kritiserat partistyrelsens förslag om "Nybyggarlandet Sverige". Jag har bloggat och skrivit på Newsmill, vilket 2 andra centerpartister också vågat göra utifrån ett kritiskt synsätt.

Detta har orsakat massor av kommentarer på främst Newsmill, en del otrevliga men faktiskt många som sakligt diskuterar både Nybyggarlandets visoner och vår kritik.

Jag är alldeles övertygad om att vi i Sverige - och i vårt modiga öppna och (social)liberala Centerparti - måste öppna upp för att det ska bli OK att ställa och diskutera frågor på detta område som även kan vara ifrågasättande och kritiska i olika delar, frågor som en hel del människor går och bär på.

Förhoppningsvis kan dialogen göra att frågetecknen ofta rätas ut och politiken blir bättre förankrad, och skulle frågorna någon gång ha poänger kan detta ju också påverka politiken.

Jag har all respekt för partistyrelsens vilja att vara visionär och självfallet har programmet goda principiella poänger om vikten av öppenhet över gränserna och värdet av både flyktingmottagande och arbetskraftsinvandring. Däremot står jag fast vid den kritik jag framfört, att programmet tar ut svängarna fär mycket och inte relaterar visonerna till den verklighet vi nu lever i, med ett stort utanförskap och hög arbetslöshet, framförallt för särskilda grupper.

Jag har fått mycket få kommentarer - vare sig bu eller bä - från aktiva centermedlemmar och förtroendevalda och vet inte rikigt hur jag ska tolka det. Innebär det en stor kyla för att jag är fel ute i denna debatt och borde låtit bli?

Jag skulle nog tro det.

Men återigen, jag är självfallet för en öppen och generös politik både vad gäller flyktingmottagande och arbetskraftinvandring. Men detta innebär inte att Sverige som världen ser ut kan öppna sina gränser väsentligt mer än t ex övriga EU-länder, eftersom det är så många miljoner människor som i så fall skulle söka sig till Sverige.

Sverige tar ju nu emot nära en tredjedel av de ensamkommande flyktingungdomar från främst Afghanistan som anländer till 11 jämförda EU-länder. Att komma hit innebär en lång och kostsam resa som självfallet inte många ungdomar i Afghanistan kan göra. Det finns säkert hundratusentals till i samma belägenhet som de som lyckas komma hit, och som vi också har ett ansvar att hjälpa.

Huvudspåret måste vara, tycker jag, att sätta in insatser i Afghanistan för människorna som har det svårt.

Därför är det relevant att kunna diskutera hur vi på bästa sätt ska kunna agera i denna svåra situation, och att även kunna ställa frågan om det är rimligt att Sverige i längden klarar att ta emot en så stor andel av de som kommer till EU.

Jag har inte svaret på dessa frågor, och självfallet ska Sverige alltid respektera FNs flyktingkonvention och våra egna regelverk inom ramen för detta. Det jag försöker göra är att bryta mark för en mer öppen och saklig dialog i dessa viktiga frågor än som idag är "tillåten". Och jag gör det i övertygelse om att öppnar vi inte för detta så gagnar det i längden just de invandringskritiska krafter som vi alla hoppas ska försvagas.

Jag tror också att det är till fördel för debatten på vår stämma att det redan innan har förts en dialog. Jag tror att debatten på stämman blir bättre, och jag hoppas att stämman kan samla sig till ett bra beslut, vare sig det innebär fördjupning och återemittering till kommande extrastämma eller något annat.

Uppenbarligen är de konkreta att-satserna en sak, medan brödtextens visoner är något annat.

Jag vill också säga att jag uppskattar Fredrick Federley som en skicklig och engagerad politiker, och jag uppskattar hans sätt att diskutera dessa frågor med mig och andra. Han har en vision, men också en lyhördhet för kritik och en respekt för oss som vågar ge uttryck för den.

Svenska Dagbladet ger också uttryck för den kritik jag har fört fram, och Fredrick kommenterar den på sin blogg. Han har också skrivit två debattinlägg på Newsmill, här och här.

Läs även andra bloggares åsikter om invandring, politik, centerpartiet.migration, centerstämma, riksdagen, alliansen

Bra Correnledare om invandringsregler i Sv, DK och Canada!

Östgöta Corren har idag en tänkvärd ledare om invandringen och dess utveckling och regelverk i Danmark, Sverige och Canada!

Jag har t ex inte haft klart för mig bakgrunden till att Danmarks restrikta regelverk växte fram. Eller hur Canadas regelverk, som Centerpartiets styrelse med gillande hänvisar till, ser ut.

Fredrick Federley replikerar nu på Newsmill, där faktiskt kommentarsdebatten är sansad och intressant! Det vore ett stort steg framåt om dessa laddade och viktiga frågor äntligen kunde få börja diskuteras i mer gråmelerade nyanser, och inte bara i snövitt eller sotsvart! Se även tidigare inlägg här.

Läs även andra bloggares åsikter om invandring, flyktingmottagande, alliansen, centerpartiet, politik, regeringen

Vem har rätt om ökad invandring - C-styret eller Lars J Eriksson?

Jag gillar ju sociala medier för dialog och debatt.

Läsaren av tidigare inlägg senaste veckan här på bloggen vet att jag på Newsmill krtiserat partistyrelsens förslag om "Nybyggarlandet Sverige", med förslag om en kraftigt ökad invandring som enligt partistyrelsen är lönsam och ger fler jobb och bättre ekonomi.

Högskoleförbundets tidigare ordf Ilan Sadé är också kritisk, och nu har Skånska Dagbladets politiske redaktör Lars J. Eriksson, som jag har gott förtroende för, i en lång analytisk artikel mosat sönder partistyrelsens tunna argumentation.

Eller har han inte gjort det, är han helt ute och cyklar och har fel..?

Jag hittar inte riktigt felen, utan tycker att det ligger mycket i det Lars J. anför.

Hjälp mig nu, om Lars J:s analys har fel och brister, så visa för mig vilka de svaga eller felaktiga punkterna är! Antingen i kommentarer här på bloggen, eller skriv till min epost staffan.danielsson@riksdagen.se.

Bra med sociala medier att man kan fördjupa en intressant dialog så att stämmodebatten sedan kan bli ännu bättre!

Läs även andra bloggares åsikter om invandring, centerpartiet, politik, nybyggarlandet, skånska dagbladet, lars.j eriksson,

Klarar Sverige flera miljoner nya medborgare?

Debatten om partistyrelsens (C) förslag till nytt förnyelseprogram för integration - Nybyggarlandet Sverige - fortsätter på debattsajten Newsmill.

Den politiske redaktören på Skånska Dagbladet Lars J. Eriksson anser att partistyrelsens förslag om en kraftigt ökad invandring är orealistiskt.

Och jag själv ställer frågan i rubriken i ett nytt debattinlägg.

Jag har ju verkligen försökt att redovisa varför jag menar att det här är viktigt att våga diskutera i ett tidigare blogginlägg.

Läs även andra bloggares åsikter om invandring, politik, centerpartiet,

Försvarsutskottet i Helsingfors

En grupp ur försvarsutskottet har i två dagar gjort ett intressant besök i Helsingfors.

Ambassaden med ambassadör Johan Molander och försvarsattaché Ingemar Adolfsson i spetsen hade gjort ett givande program med många intressanta möten.

Finlands parlamentariska situation och tradition är ju klart olik den svenska, med ständigt breda majoritetsregeringar. Efter senaste valet och sannfinländarnas (f.d Landsbygdspartiet)osannolika framgång från 5 till 39 riksdagsmandat (!) bildades så småningom en regering med 6 partier ("sixpack"), S, M, De Gröna, Svenska Folkpartiet (oavbrutet i regering sedan 1979, tror jag..), Kristdemokraterna och ett till (Vänsterförbundet).

Oppositionen utgörs av två partier, det försvagade Centerpartiet och det uppblossade Sannfinländska.

Ordförande i Försvarsutskottet kom från Sannfinländarna, Jussi Niinistö. De är EU-negativa och vill inte samarbeta mycket med andra heller militärt.

På grund av Sannfinländarna håller Finland på att överge sin traditionella politik att agera konstruktivt i EU och optimera finska intressen. Nu är de bråkstakar genom att de inte vill att EU ska stödka Grekland ut ur krisen, och genom att Finland vill ha säkerhet i Grekland för att medverka.

Försvarsminister är Stefan Wallin från Svenska Folkpartiet, som gjorde ett mycket gott intryck. Hans situation är dock mycket besvärlig då den nya regeringen vill spara ca 3,5 miljarder kronor på försvarsbudgeten till 2015, som omfattar ca 25 miljarder.

Samtidigt råder enighet om att behålla värnplikten, ha kvar ett invasionsförsvar över hela landet samtidigt som man ska förnya allt dyrare försvarsmateriel. T ex behöver nog nya stridsflygplan upphandlas framot år 2025 när de nuvarande F 18 tjänat ut.

Man måste nog trolla med knäna för att få detta att gå ihop. Försvaret omfattade 750.000 man på 1980-talet, nu ca 350.000 och man ska minska till 250.000 eller mindre.

80 procent av killarna gör värnplikten på minst 6 månader.

Den nya regeringen har lite dubbla budskap i Natofrågan. Inga initiativ ska tas under mandatperioden, men frågan ska följas noga, ungefär. Man är alltså kraftigt splittrad.

De finsk-ryska relationerna har "never been so good". Vi träffade flera analytiker. En synpunkt var att Ryssland idag inte utgör något militärt hot, eller har någon agenda mot Finland. De har fullt upp med inte minst Kina. Rysslands modernisering av försvaret sågs inte som någon stor sak. Rysslands närvaro i Östersjön sågs som helt oberoende av Nordstreams tillkomst.

Se också Johan Forsell (M)
Läs även andra bloggares åsikter om finland, ryssland, försvar, politik, centerpartiet

Viktig stämmodebatt (C) - Klarar Sverige flera miljoner nya medborgare?

Centerpartiets styrelse föreslår partistämman den 22-24 september att anta ett nytt förnyelseprogram för Integration - Nybyggarlandet Sverige. Det är mycket nydanande och radikalt.

Förre ordförande i Centerpartiets högskoleförbund Ilan Sadé kritiserar det starkt i en debattartikel på Newsmill, där sedan flera inlägg gjorts, även av mig.

Jag kan säkert ha uttyckt mig provokativt och fel. Men jag är övertygad om att det måste vara möjligt att diskutera dessa frågor på annat sätt än snövitt eller sotsvart.

På min blogg har jag i två inlägg så gott jag kunnat beskrivit varför jag är övertygad om att det är så viktigt att en del röster inom etablerade partier tillåts att ställa frågor och resonera utan att bli sågade vid fotknölarna:

Jag har nu noggrannt läst igenom partistyrelsens förslag om "Nybyggarlandet Sverige".
Det är mångordigt och välkomnar en mycket snabb och stor ökning av invandring och flyktingmottagande. Det föreslår en rad förbättringar för nyanlända i Sverige så att de snabbt omfattas av alla generella regelverk och snabbare kan bli svenska medborgare.
Integrationspolitiken ska ersättas av en inkluderingspolitik och Little Italys och Chinatowns vore positivt (även om det ju är andra nationaliteter som invandrar idag).

Hur en snabbt ökad svensk befolkning ska skapa fler jobb och inkluderas anges mycket oklart, huvudreceptet är att det ska ske inom och med en bättre utbildningspolitik, bostadsmarknadspolitik, företagarpolitik- och arbetsmarknadspolitik.

Partistyrelsen pekar med stort gillande på att om Sverige hade haft Canadas migrationspolitik så hade vi varit 40 miljoner medborgare i Sverige idag. Och inför framtiden vill partistyrelsen se långt fler svenskar än idag. Som skrivningarna är torde en tolkning kunna vara att partistyrelsen vill se en ökning av Sveriges befolkning med flera miljoner på ett fåtal år. Eller med 5-10 miljoner på några decennier.

Dagens problem med utanförskap och integration behandlas i förbigående, och genom att istället snabbt öka antalet svenskar kommer Sverige att med en förbättrad politik inom traditionella politikområden att både bryta dagens utanförskap och välkomna flera miljoner fler invandrare och flyktingar.

Det är möjligt att partistyrelsens visioner är modiga och framsynta och bryter invanda tankemönster.

Det är möjligt att detta är en valvinnande fråga för Centerpartiet.

Men det är inte säkert. Jag tycker att skrivningarna är välmenta men rätt substanslösa, och jag tycker att det är viktigt att andra röster än partistyrelsens kan höras inför stämmodebatten.

Läs även andra bloggares åsikter om integration, migration, nybyggarlandet, politik, centerpartiet, invandring

Nazisternas illgärningar ofattbart fasansfulla

Vi har nu haft tunga men oerhört givande dagar i Östra Polen. Vår kunnige och fängslande "historielärare" är Christer Mattson från Forum för levande historia, lärare från Kungälv med stora pedagogiska kvaliteter och ett brinnande engagemang.

Nazisternas folkmord växte fram successivt, planläggningen var ofta i mproviserad men slutade i en närmast industriell jakt och massmord på många miljoner oskyldiga människor, de flesta judar, som hämtades och jagades - män, kvinnor och barn -, som sköts vid massgravar, i ghetton och som slavarbetade och transporterades till dössläger där de gasades ihjäl. Målet var att får bort alla judar och medlet blev att mörda dem.

Jag rapporterar även på Facebook där jag också lägger in bilder. (Ska nog börja göra det här också).

Dessa statusrader har jag lagt in på facebook:

I Polen lyckades inte kommunismen deportera bönderna och bilda statliga storjordbruk. Fortfarande brukas åkrarna i små tegar vilket syns väl uppifrån.

På den här vägen i utkanten av byn Koch i östra Polen föstes den judiska bybefolkningen av 500 soldater till gropar de de nakna sköts i lager på lager. Fasansfullt.

Trista inlägg, jag vet. Men vi får aldrig glömma. Här ugnarna på Majdanek där människorna brändes upp efter att ha svultits, gasats eller skjutits ihjäl.

Gaskammare i Majdanek, Lublin. Idag i staden Zamosc, där nazisterna bl a mördade och deporterade föräldrarna till 30.000 barn som fördes till barnhem eller till tyska styvföräldrar. Ondska.

Jag hänvisar också till några andra reskamrater som också bloggrapporterar.

Läs även andra bloggares åsikter om förintelsen, polen, judar, nazismen, politik, centerpartiet

riksdagsresa "i Förintelsens spår"

För den som vill ta del av våra upplevelser och intryck här så lägger jag in länkar till fler som bloggar, och jag börjar med mina centerkollegor Anders W Jonsson, Ola Johansson och Fredrick Federley

Nazisternas fasansfulla förintelse

Sverige - på Göran Perssons initiativ - startade 2003 - tror jag - Forum för levande historia, en liten myndighet som ska lyfta fram folkmorden under Hitlertyskland och av ett antal kommunistiska regimer. Och fokusera på vikten av att respektera demokrati och mänskliga rättigheter.

Ett mycket bra initiativ, alldeles för många i Sverige och världen vet alldeles för lite om de fasor och förtryck och ondska och oförrätter och namnlösa lidanden som drabbat många tiotals miljoner människor under andra världskriget och 1900-talet. Vi kan aldrig inse den hemska mardrömslika vägen till ständigt större oförrätter, sömnlösa nätter, fängslanden, lidanden, svälta, frysa, epidemier, skiljas från varandra osv

Under nazismens diktatur och under kommunismens diktaturer i t ex Sovjet, Cambodja, Kina, Nordkorea osv.

Det mest fasansfulla är det planerade massmördandet av judar och andra grupper i Ghetton och koncentrationsläger och gaskammare i Tyskland, i Polen och i många andra länder där Hitlertysklands nazidiktatur drog fram.

Men Stalins kommunistiska diktatur med deportationer och massavrättningar och utsvältningar av miljoner på landsbygden och GULAG-läger osv orsakade många miljoners död under namnlösa fasor. Skräck och lidanden.

Vi är nu 16 riksdagsledamöter från 5 partier som under Forumets ledning besöker Polen, en resa i förintelsens spår. Idag har vi under mycket sakkunig ledning gått igenom de 178 hektaren ghetto i Warshawa, där 350.000 judar bodde och föstes ihop. Mycket lite återstår av kvarteren, där nazisterna hösten 1940 stängde in dem med en mur och där män, kvinnor och barn under outsägliga lidanden svalt ihjäl, och där sommaren 1941 5.000 per dag skickades iväg till dödslägret Treblinka, där nära en miljon människor gasades ihjäl, från Warshawa och från andra håll i Polen.

Det fanns 40 miljoner polacker då. Av dessa mördadades och dog 3 miljoner judar och 2 miljoner polacker. De 300.0000 som återstod efter kriget attackerades under kommunistdiktaturen, en del mördades och de flesta tvingasdes fly till andra länder. Idag finns det kanske uppåt 10.000 judar i Polen....

Vi är 5 centerpartister som deltar, med en eventuell 1:e partiordförande i spetsen.

Min kollega Ola Johansson från Kungsbacka i Halland skriver om detta på sin blogg, som jag gärna hänvisar till!

Läs även andra bloggares åsikter om förintelsen, polen, politik, riksdagen, centerpartiet, nazism, kommunism

äldrediskriminering i riksdagen - SvD

jag skrev ett blogginlägg i februari, om min lätta överraskning (...stora chock) när jag upptäckte att jag var en av de 12 äldsta i riksdagen..

Efter åldersdebatten med anledning av Annie Lööfs kommande partiledarskap, och Alf Svenssons synpunkter, gör SvD en uppföljande artikel där jag intervjuas, här.

Se där, en blogg läses ju inte av så många, men inlägget finns där, sökbart!

Läs även andra bloggares åsikter om äldre, riksdagen, politik, centerpartiet, annie lööf

En förbjuden debatt - sågad vid fotknölarna

Jag är ju väl medveten om hur laddat det är att sansat försöka diskutera invandring och integration, som i denna Newsmillartikel. De allra flesta avstår från att diskutera, eller ansluter sig till de två motpoler som finns i debatten, en mycket positiv (dominerande) om vikten av en öppen och generös invandrar- och flyktingpolitik, och en mycket negativ.

Min grundsyn är ju öppen och generös, men jag är övertygad om att frågor måste få ställas, så att verkligheten kan diskuteras och politiken förankras.

Jag menar att det är ärligt och riktigt att säga som det är, att Sveriges endast kan ta emot en del av världens flyktingar och att det måste finnas regelverk som bestämmer detta. Integrationen har stora brister och här behövs krafttag. Och jag ställer en enkel fråga om de ensamkommande flyktingbarnen, tar Sverige verkligen emot en så oproportionerligt stor andel och är detta i längden i så fall rimligt?

För detta hängs jag genast ut som närmast nazist (S-bloggaren Johan Westerholm m säkert flera), sågas jämns med fotknölarna av de som vill ha ett Sverige fritt från Alliansen (Alliansfritt Sverige) och kommer säkert att få långt mer på pälsen framöver. Farmor Gun kommenterar mig kort, inte lika sågande, men redovisar varför jag är ute och cyklar.

Borde jag alltså inte skrivit mitt debattinlägg? Borde rubriken istället ha varit: "Det finns ingen gräns för hur många flyktingar Sverige kan integrera"? Borde jag inte ställt frågan om rimligheten i att Sverige tar emot en så hög andel av de ensamkommande flyktingbarnen.

Det oroar mig, att dessa viktiga frågor inte ska tillåtas att diskuteras på ett sansat sätt utan det får bara vara svart eller vitt. Jag begriper inte poängen med att stämpla mig med allehanda grundfalska epitet för att förhindra en viktig och nödvändig dialog i angelägna frågor. För vem vågar väl försiktigt att ställa frågor eller diskutera kring detta när debattklimatet är så här? Vem kan få sina frågetecken uträtade eller få igång en givande och befruktande dialog?



Läs även andra bloggares åsikter om invandring, flyktingar, centerpartiet, politik,

Det finns en gräns för hur många flyktingar som Sverige kan integrera

Jag publicerar idag en debattartikel på Newsmill i de mycket laddade frågorna kring invandring/flyktingmottagande och integration.

Utifrån principen om en öppen och generös svensk politik på dessa områden menar jag ändå att det behöver diskuteras hur många som Sverige klara av att ta emot och integrera på ett bra sätt, och att det är uppenbart att världens flyktingar är så oerhört många att Sverige måste sätta upp gränser för hur många man uthålligt klarar av att välkomna och integrera.

Jag lyfter särskilt det snabbt ökande antalet ensamkommande flyktingbarn, där Sverige faktiskt och relativt sett tar emot fler- och mångdubbelt fler än andra länder i EU.

"Det kommer allt fler ensamkommande flyktingbarn från andra världsdelar till EU, och relativt sett allra flest till Sverige. De är i de senare tonåren och ibland kanske äldre, eftersom de flesta saknar alla identitetshandlingar. Transporterna hit är ibland organiserade på olika sätt, och kan också ibland syfta till att möjliggöra en anhöriginvandring. Sverige ska självfallet ha en generös inställning till ensamkommande barn, men även här bör förutsättningarna kunna granskas och integrationen måste fungera.

Det är också anmärkningsvärt att dessa ungdomar i så hög utsträckning söker sig just till Sverige. Sverige tog år 2010 emot ca 2.400 stycken medan t ex Tyskland och Frankrike tog emot ca 500 var liksom Danmark, medan Norge och Nederländerna tog emot ca 800 var. En diskussion om rimligheten i att Sverige uthålligt ska klara att ta ett så mycket större ansvar än andra länder måste kunna få föras. Vi vet också hur ansträngd den svenska mottagningen är."

Jag har låtit riksdagens utredningstjänst utreda antalet ensamkommande flyktingbarn som kommer till olika länder i EU, se nedan. Jag tycker att Sverige tar emot oproportionerligt många relativt övriga länder, vår mottagningsapparat är av förklarliga skäl mycket ansträngd och vi behöver därför diskutera våra regelverk i relation till andra länders.

Tabell 1. Antal ensamkommande asylsökande barn i ett antal IGC-länder åren 2006 - 2011
År 2006 2007 2008 2009 2010 2011*

Belgien 633 519 470 511 1081 483
Danmark 104 84 297 542 428 110
Finland 108 98 706 557 329 47
Frankrike … … … 447 610 159
Irland 136 94 73 56 37 6
Nederländ 410 433 726 1039 701 143
Norge 349 403 1374 2500 892 203
Sverige 822 1264 1510 2250 2393 558
Schweiz 267 231 606 449 213 58
Tyskland 186 180 305 375 499 197
Storbrittann 3247 3138 3300 2991 1364

Totalt 6262 6444 9367 11917 8547 1964

Sveriges andel 13,1 % 19,6% 16,1% 18,9% 28,0% 28,4%

Noteringar: IGC har inga uppgifter om antalet ensamkommande till Frankrike för åren 2006-2008 och Storbritannien för 2011. 2011 avser första kvartalet.

Läs även andra bloggares åsikter om integration, flyktingmottagande, ensamkommande flyktingbarn, politik, centerpartiet,

Annie Lööf ny Partiledare (C)!!

Annie Lööfs stöd i centerrörelsen är överväldigande, och hon får ett mycket starkt mandat som ny partiledare, föreslagen av valberedningen idag och väljs på stämman den 23 september!

Även valberedningens förslag till presidium (Anders W och Anna-Karin) och partistyrelse ser bra och spännande ut.

Bra också att Lena Ek finns kvar liksom Muharrem Demirok. Stor förnyelse med många spännande namn; Abir, Fredrick, Johan, Per, Kristina m fl.

Jag saknar självfallet mitt eget namn. Var är alla 64-åringar, unga till sinnet men brett erfarna och socialt medie-engagerade??

Skämt åsido, jag njuter av en bra dag för centerrörelsen, och för Sverige, och gratulerar och tillönskar all framgång till centerpartiets nya ledning med Annie Lööf i spetsen!!

Länkar; Centerpartiet, Magnus Andersson, Emil Källström, Johan Hedin,Göran PetterssonLäs även andra bloggares åsikter om annie lööf, centerpartiet, politik, alliansen,

c-ledarspekulationer..

Låt mig kort summera.

Maud Olofsson meddelar att hon avgår. Det visar hennes storhet som ledare. Hon hade kraften att inte bara bli och verka som en av de stora centerledarna, utan också att välja rätt tillfälle för att lämna uppdraget. Oerhört imponerande.

Och Centerpartiet nystartar! En spännande valprocess inleds. Valberedningen lyfter fram 3 kandidater som gör intensiva valkampanjer. De står varandra politiskt nära.

Annie Johansson är självklar. Trots sin ungdom har hon erfarenhet och lyskraft, och har på kort tid erhållit ett stort förtroende i centerrörelsen. Jag ger henne fullt stöd, se min analys här.

Även Anna-Karin Hatt är naturlig. Hon har arbetat nära Maud Olofsson i många år, och varit hennes högra hand i alliansregeringen sedan 2006, samt statsråd sedan oktober 2010.

Anders W Jonsson är däremot överraskande. Snart ett år i riksdagsgruppen, tidigare i statsrådsberedningen under Hatt och Olofsson, barnläkare, mångårig bakgrund i CUF mm. Jag tror det var Margit Silberstein som i Aktuellt plötsligt "erfor" att Anders hade förespråkare.

Tre utmärkta partiledarkandidater, men Annie steget före. Alla tre gör bra och positiva kampanjer med goda framträdanden i debatter och på möten.

Anders avancerar rekordsnabbt in i partiets innersta cirkel, och gör bra ifrån sig. Men, som jag skriver, "hans chanser att bli partiledare ska inte överskattas".

Anna-Karin Hatt är den som utmanar Annie i en genomtänkt och stark partiledarkampanj. Hon är en skicklig och kvalificerad politiker, men startar i underläge efter många år som tjänsteman. Hennes kampanj är professionell och hon betonar starkt vår socialliberalism, sin egen erfarenhet av att förhandla och leda och att hon inte längre är så ung.

Annie kommer igång sent på grund av att hon gifter sig och drabbas av sorg i familjen. Hon gör en intensiv tiodagarsturné genom landet, och fokuserar på tre värdeord; frihet, trygghet, hållbarhet.

Centerrörelsen får en hektisk period med många medlems- och väljarmöten. De senaste veckorna har så massor av medlemmar, samt alla distrikt och nästan alla kommunkretsar beslutat vem de vill föreslå/nominera som ny partiledare för Centerpartiet.

Det visar sig nu att Annie Lööf trots tuff konkurrens befäster sin ställning. Hon får ett faktiskt överväldigande stöd från nästan alla distrikt, från en mycket bred majoritet av kommunkretsarna och säkerligen också i en flod av nomineringar från enskilda medlemmar till valberedningen.

Annie får som ny partiledare ett mycket starkt mandat från centerrörelsen. Hon tar över det förnyelsearbete som partistyrelsen under Maud Olofssons ledning initierat, och det ska bli oerhört intressant att få vara med och slita för henne och Centerpartiet i valrörelsen 2014. Hon är då långt över 30 (!) och har tack vare Maud Olofssons framsynthet redan lett Centerpartiet i flera år.

Det gäller nu för valberedningen att ta vara på övriga kandidaters stora förtjänster, och att föreslå stämman en ny och spännande partistyrelse! Man har ju aviserat att den kraftigt ska förnyas.

Stämman i Åre den 20-22 september blir ett kraftfullt avstamp för Centerpartiet med en stark förnyelse av både politik och ledning utifrån den goda grund som lagts de senaste 100 och 10 åren!

Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, politik, annie lööf,

Analys föräldraförsäkring och C-ledarkandidater

Det är bra att centerns partiledarkandidater nu redovisar sina programförklaringar och ståndpunkter i den öppna valprocess som nu pågår. Uppenbart är att de ligger nära varandra politiskt, men visst finns det frågor där de har olika syn.

Jag vill dyka lite djupare i föräldraförsäkringsfrågan, där ju Centerpartiets styrelse föreslår stämman att individualisera föräldraförsäkringen, dvs de 120ersättningsdagar som vardera föräldern erhåller ska inte längre kunna överlåtas på den andre.

Annie Lööf är glasklar i sin uppfattning, (som i denna debattartikel i Aftonbladet) valfriheten att fördela dessa ersättningsdagar inom familjen ska bestå, Anders W Jonsson likaså. De båda går alltså emot partistyrelsen.

Anna-Karin Hatt svarar nu vid debatterna också nej på frågan om hon vill individualisera föräldraförsäkringen. Det är ett nej som lika gärna borde varit ett ja.

I denna debattartikel i Aftonbladet av henne sammanfattas hennes inställning så här:

"Partiledarkandidaten Anna-Karin Hatt om Centerns familjepolitik: Individualisera föräldraförsäkringen om höjd jämställdhetsbonus inte fungerar"


Innan en eventuell individualisering vill Anna-Karin alltså fördubbla jämställdhetsbonusen. Vad innebär då detta.

Jo, föräldraförsäkringen innebär ju att man i 300 dagar (150 vardera varav 240 kan överlåtas inom familjen) erhåller 80 procent av sin inkomst upp till taket 900 kr per dag (motsvarande ca 27.000 kr i månaden).

Jämställhetsbonusen innebär alltså att om ena föräldern som tjänar max i månaden utnyttjar alla sina ersättningsdagar , samtidigt som andra föräldern arbetar, ökar dennes ersättning från 900 kr per dag till 1.000 kr per dag.
Anna-Karin vill alltså dubbla det till 1.100 kr per dag under 135 dagar, motsvarande 27.000 kr mer totalt för en förälder.

Denna konstruktion innebär alltså att i en familj med t ex två höga höga inkomster ökar föräldraförsäkringen med 200 kr per dag i 270 dagar utöver de 900 kr per dag som vardera föräldern redan erhåller.
Vad jag förstår innebär det att en sådan familj erhåller 54.000 kr mer under ersättningsperioden än den familj där ersättningsdagarna överlåts..(Rätta mig om jag har fel, det här är lite invecklat.., Och jag vet ej vad detta kostar statsbudgeten).

Jag förstår tanken att med ytterligare ersättning till högavlönade föräldrar förmå dem att ta sin del av ersättningsdagarna. Utifrån ett försäkrings- och rättviseperspektiv är det dock ingen självklarhet att fördubbla nuvarande jämställdhetsbonus.

Skulle en fördubbling inte göra att dagarna delas så mycket jämnare kanske en fyrdubbling kan övervägas, men det vore nog stötande. I det läget vill Anna-Karin alltså individualisera.

Utöver detta vill Anna-Karin ta bort den kommunala vårdnadsersättning på 3.000 kr i månaden som kommuner kan införa om man så vill.

Det här är svårt och lite komplicerat, men det berör vanliga barnfamiljers vardag i hög grad. Jag förstår motiven för att överväga individualisering och ökad bonus men mot det står faktiskt valfrihet för familjen och att det finns gränser för hur mycket mer skattepengar ska stödja redan högavlönade familjer.

Centerpartiet slogs ju länge för en vårdnadsersättning av rättviseskäl för de familjer som själva skötte om sina små barn (inte minst jag själv på 1980-talet, tex). Nu handlar det inte längre om så många familjer, ersättningen är låg men vore det ändå inte rimligt med någon ersättning till de som avlastar kommunen från trycket på att bygga fler daghem även för deras barn? Dock är det ju möjligt att nuvarande konstruktion kan göras på något bättre sätt.

Läs även andra bloggares åsikter om föräldraförsäkring, jämställdhet, rättvisa, centerpartiet, politik,

Östgöta Corren sätter sitt hopp till Annie Lööf, vad gäller familjers valfrihet!

Tydligen har en bred majoritet av Centerpartiets styrelse ställt sig bakom ett förslag till vår stämma att föräldraförsäkringens ersättningsdagar inte längre ska kunna delas inom familjen. Idag tilldelas de båda föräldrarna 150 dagar var, 30+30 får inte delas men 120+120 får delas om den ena föräldern vill överföra sina dagar till den andre.

Partistyrelsen vill nu att Centerpartiet ska driva att ersättningsdagarna inte i en framtid ska få överföras mellan föräldrarna.

Jag förstår inte hur partistyrelsen tänker vinna val på detta utspel? Och hur har man förankrat denna individualisering hos barnfamiljer och centerväljare? Eller vet man helt enkelt bättre? Och hur smart är det att slå armkrok med Vänsterpartiet i en frihetsfråga?

Östgöta Corren sätter föräldraförsäkring, valfrihet, centerpartiet, politik, annie lööf,

Bra c-partiledaranalys i DN!

DN, Sydsvenskan och Aftonbladet har alla förespråkat Eskil Erlandsson som den bästa nye centerledaren. (kanske under parollen, C håll dig vid din läst och konkurrera inte i städer). Eskil är bra, men har tackat nej.

Sedan har samma röster talat för Anna-Karin Hatt, som påstås vara lite mer "vänster". Min uppfattning är att alla tre kandidaterna ligger nära varandra i fråga om Centerpartiets framtida kurs och fortsatta samarbete inom alliansen.

Idag har DN en huvudledare med en som jag tycker utmärkt analys av Centerpartiets partiledarfråga, som landar i följande slutsats: "Det vore märkligt om Centerns sökande inte slutar med att partiet väljer Annie Lööf till partiordförande."

Jag landar ju som bekant, med stor respekt för Anna-Karin Hatt och Anders W Jonsson, i samma slutsats.

Självfallet har de olika kandidaterna lite olika uppfattning i olika sakfrågor, men en ny partiledare - oavsett vem - ska ju representera Centerpartiet och den plattform som våra partistämmor lägger fast.

En viktig sakfråga där kandidaterna uppenbart skiljer ut sig är den uppblossande debatten om man inom familjen ska kunna fortsätta att fördela föräldraförsäkringens ersättningsdagar mellan sig, eller om dagarna - 150 stycken var - endast ska kunna utnyttjas individuellt.

Här intar snarast Anna-Karin Hatt (liksom överraskande nog partistyrelsens majoritet) närmast en vänsterposition ( i vart fall landar man på samma ståndpunkt som Vänsterpartiet), dvs det ska inte vara valfrihet inom familjen att fördela dagarna sins emellan. Idag är faktiskt 30+30 dagar låsta, men de övriga 120+120 dagararna som tilldelas individuellt kan överlåtas på den andre.

Jag har mycket svårt att tro att centerstämman följer partistyrelsens majoritet i denna fråga, och ska göra mitt bästa för att reservanterna - med Annie Lööf i spetsen - ska vinna majoritet.

Robert Pettersson, vice ordförande i centerpartiets Linköpingsgkrets, bloggar om detta.. För honom är frågan så viktig att den påverkar partiledarvalet. ( Minns dock att det är en majoritet i partistyrelsen som föreslår kvotering).

Det blir en spännande debatt om detta på stämman, och det är viktigt att komma ihåg att vem som än blir partiledare så blir uppgiften att stå för centerstämmans beslut!

Sophia Blomqvist med den oberoende borgerliga bloggen Dexion skriver också engagerat om detta.

Corren skriver också idag om detta (ej utlagt på nätet), C-kommunalrådet Muharrem Demirok försvarar partistyrelsens förslag, Linköpingskretsens ordförande Pontus Knutsson vill öka tvångskvoteringen från 60 till 200 dagar medan oppositionsrådet (C) i Norrköping Karin Jonsson vill ha valfrihet att fördela inom familjen.

Läs även andra bloggares åsikter om annie lööf, dn, centerpartiet, politik, partiledarval, föräldraförsäkring,

Annie Lööf: Krafttag för ökad svensk livsmedelsproduktion!

I dagens Land Lantbruk föreslår Annie Lööf, Staffan Danielsson och Leif Walterum ett antal viktiga åtgärder för att vända den svenska livsmedelsproduktionens mångåriga minskning till en ökning. Vi visar på vad Centerpartiet drivit igenom och kämpar för i alliansen, var motståndet finns och att att vi måste bli tydligare.

Annie vill att en livsmedelsstrategisk kommitté tillsätts för att samla samhällets aktörer till gemensamma ansträngningar för att vända utvecklingen, att ett helhetsgrepp tas vad gäller den offentliga upphandlingen av mat, att Sverige ska vara pådrivande för obligatorisk ursprungsmärkning av mat samt att livsmedelsproduktionens konkurrenskraft även måste stärkas genom att contra produktiva skatter och avgifter ses över. Bl a visar vi på den av riksdagen beslutade och av moderaterna initierade kommande höjningen av jordbrukets dieselskatt på ca en halv miljard kronor.

Här artikeln i sin helhet (artikeln ej ännu utlagd på Lands hemsida):

Centerpartiet: Tillsätt en livsmedelsstrategisk kommitté

Landsbygden är en oerhörd resurs för världen och för Sverige. Trots Centerpartiets outtröttliga kamp för att skapa och bevara förutsättningar för livskraft i hela Sverige har landsbygdens befolkning minskat på grund av strukturomvandlingen i samhället.

Kampen måste därför fortsätta! Det finns många goda exempel på människor och bygder som vänt trenden och tagit till vara på de stora möjligheter som finns på landsbygden. Denna strävan måste understödjas på bred front i hela samhället.

Centerpartiet har i alliansregeringen drivit på för landsbygdens och de gröna näringarnas utveckling. Många positiva beslut har fattats om exempelvis infrastruktur som enskilda vägar och bredband, bättre förutsättningar för företagsamheten och grundläggande samhällsservice.

Ibland har vi ännu inte fått igenom våra ambitioner i dialogen med främst moderater och folkpartister och där gäller för Centerpartiet att bli bättre på att driva opinion, bli tydligare med att precisera kraven och vässa argumenten och tala om var motståndet finns. Landsbygden behöver ett starkt och pådrivande Centerparti!

En arbetsgrupp inför vår stämma i september har lagt ett antal goda förslag för en hållbar tillväxt i hela landet. Det handlar bland annat om en servicegaranti på landsbygden, sänkta skatter för småföretagen, förstärkt äganderätt och en ersättning för högt djurskydd.

Regeringen och centerdepartementen har också gjort en rad goda insatser för lantbruket som skattesänkningar, satsningen på Matlandet Sverige och regelförenklingar.

Ändå är situationen allvarlig för den svenska livsmedelsproduktionen. Produktionen minskar och Sverige är tillsammans med Norge ett av de länder som importerar mest mat i Europa, strax under 50 procent av sin konsumtion. Mjölk- och köttproduktionen viker och grisnäringen tappar katastrofalt.

Därför behövs ytterligare en rad skyndsamma åtgärder så att trenden kan brytas och vår livsmedelsproduktion – ledande vad gäller miljö- och djurvänlighet – kan börja expandera och återta förlorad mark.

En livsmedelsstrategisk kommitté bör tillsättas för att kraftsamla i detta syfte. Den ska föreslå relevanta mål för den svenska livsmedelsproduktionen och åtgärder för att samla samhällets aktörer som staten, näringen, industrin, handeln, konsumenterna och myndigheterna till gemensamma ansträngningar för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft, självfallet inom ramen för WTOs och EUs regelverk. Med tanke på den höga importandelen bör även Sveriges sårbarhet vid allvarliga störningar och kriser analyseras och åtgärdsförslag presenteras.

Kommittén bör också ta ett helhetsgrepp på den offentliga upphandlingen av mat, klara ut hur höga krav på miljö- och djuromsorg ska kunna ställas och fastställa relevanta målsättningar.

Både EU och USA ökar nu kraven på obligatorisk ursprungsmärkning av mat och Sverige bör vara pådrivande i detta arbete.

Ytterligare en viktig uppgift för kommittén bör vara att analysera livsmedelsproduktionens konkurrenskraft i ett EU-perspektiv och se över contraproduktiva skatter och avgifter. De av riksdagen beslutade och av moderaterna initierade kommande höjningarna av jordbrukets dieselskatt på nära en miljard kronor bör särskilt granskas eftersom svenskt jordbruk redan ligger i topp i EU vad gäller denna skattebelastning.


Annie Lööf, fd Johansson
Riksdagsledamot och Partiledarkandidat (C)

Staffan Danielsson
Riksdagsledamot, f.d ledamot i LRFs förbundsstyrelse

Leif Walterum
Kommunalråd Skövde, f.d ledamot i LRFs förbundsstyrelse


Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, lrf, livsmedelsproduktion, centerpartiet, politik, annie lööf, mat

"Bättre död än röd" byter namn - inte "Alliansfritt Sverige"

Efter min Newsmill-artikel med förslag att den rödgröna bloggen "Alliansfritt Sverige" borde byta namn har det diskuterats en del.

Flera liberala twittrare har hånat mig, och menar att jag resonerar dumt.

"Tokmoderaten" Fredrik Antonsson menar i en Newsmillreplik att jag är "sinnessvag och saknar vett och sans".

Många kommentarer finns till Newsmillinläggen, jag får en del stöd men också mycken kritik, inte minst från vänsterhåll. En huvudlinje i kritiken är att bloggen endast vill ha Sverige fritt från att borgerliga partier samarbetar i en allians...

Jag har replikerat så här:
"Sajten Alliansfritt Sverige" granskar vad de fyra regeringspartierna ägnar sig åt och samlar nyheter från allsköns olika kanaler. Ibland allvar, ibland trams - men alltid fokus på högern"

Bekämpar alltså sajten endast det faktum att 4 borgerliga partier samarbetar, eller bekämpar man de borgerliga partierna med fokus på högern..?

Jag har utgått ifrån att man kampanjar mot borgerligheten och inte vill se någon sådan i Sverige enligt rubriken.

Är det istället så att sajten endast kritiserar att de borgerliga partierna samarbetar, och inte borgerligheten i sig, då har en del inlägg en poäng.

Är det å andra sidan så att sajten faktiskt bekämpar de borgerliga partierna och deras politik. då har min kritik relevans..

Har jag verkligen så missuppfattat sajtens mål och mening, att det endast är samarbetet det är fel på, inte på borgerligheten...?"

Samtidigt publicerar Newsmill nu två debattartiklar (här den ena)där Göteborgs Universitet starkt kritiseras för sitt samarbete med Göteborgs Queerinstitut som bla står bakom Heterohatets dag.

Pelle Billing skriver bl a detta:

"Från hemsidan för Heterohatets Dag kan man utläsa att de är öppet anti-demokratiska och förespråkar politiska mord som verktyg i sitt arbete:

Länge leve transmilitansen
Allt åt alla - död åt alliansen

2010 är ett valår, vilket även påverkar firandet av heterohatet. Parlamentarismen är en fiende vi tyvärr inte blir av med genom att ignorera."

Jag tycker att detta styrker min maning till "Alliansfritt Sverige" att ändra sitt namn.

Norges unga moderater (Unga Höyre) har sedan 2005 haft en slogan "hellre död än röd".

Hade de haft den kvar skulle jag även ha uppmanat dem att byta paroll. Det behövs dock inte för de har efter Utöya-massakern gjort sig av med parollen och kastat allt material om den.

Men det gör inte "Alliansfritt Sverige", de tänker fortsätta att göra Sverige fritt från Alliansen.

Min maning står kvar, byt namn!

Läs även andra bloggares åsikter om Alliansfritt Sverige, politik, centerpartiet, socialdemokraterna, alliansen, moderaterna, kristdemokraterna, folkpartiet, miljöpartiet, bloggar




"

Sverige ska varken vara Allians- eller Sossefritt!

Jag skriver idag på Newsmill om vikten av att vara lite varsam med orden.

Jag har sedan länge argumenterat att ordet "självmordsbombare" - som fokuserar på och närmast förhärligar förövaren - borde ersättas med t ex "massmordsterrorist" - som fokuserar på offren.

Och jag vädjar nu till en av de stora politiska bloggarna - Alliansfritt Sverige - att byta namn.

Det är inte OK att kalla en blogg/sajt vad som helst.

Denna ledande rödgröna oppositionsblogg heter alltså sedan 2005 "Alliansfritt Sverige". Jag tycker att namnet är rent obehagligt och ger fullständigt onödiga och allvarliga associationer.

Jag tar gärna och ofta en tuff debatt med t ex socialdemokraterna men jag vill verkligen inte se "ett sossefritt Sverige", jag vill se en levande demokrati med många partier i en konstruktiv och framåtsyftande debatt med respekt för varandra.

Därför uppmanar jag nu "Alliansfritt Sverige" att byta namn.

Det är faktiskt inte acceptabelt att vilja ha Sverige "fritt från det ena eller andra", vare sig det handlar om alliansen, socialdemokraterna, invandrarna eller bönderna. Det duger inte heller att hänvisa till ironi eller till någon förment humor.

Ord betyder något, och mot den tragiskt allvarsamma bakgrund jag redovisat så måste vi bli mer varsamma med orden

Läs även andra bloggares åsikter om bloggar, socialdemokraterna, politik, centerpartiet, alliansen, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, , miljöpartiet

Det sjuder i Centerpartiet!

Rubriken är entydigt positivt menad! Vi är inne i en positiv och spännande valprocess med tre utmärkta kandidater, där som bekant jag håller Annie Lööf främst.

Centerpartiet är ett parti med många starka kvinnor, och ett parti som förverkligar jämställdhet. För tio år sedan konkurrerade två kvalificerade kvinnor om partiledarskapet (Maud Olofsson och Lena Ek) och nu står det främst mellan Annie Lööf och Anna-Karin Hatt. Anders W Jonsson stärker genom valberedningens nominering kraftigt sin ställning i Centerpartiets toppskikt med sin sociala inriktning, även om hans chanser att bli centerledare inte ska överskattas.

Anna-Karin rivstartade sin kampanj, medan Annie efter bröllop med mera först nu kastar sig in i kampanjandet.

(Anna-Karin kommer till Östergötland i kväll den 16 aug kl 18 i Brunneby (Borensberg) medan Annie kommer till Linköping för ett lunchmöte den 25 augusti. Jag avser att lyssna till dem vid båda tillfällena).

Stödet för Annie är stort och utöver tidigare länkade artiklar uttalar idag nio namnkunniga centerpartister med Lena Ek i spetsen sitt stöd för Annie. Även förre jordbruksministern mm. Karl-Erik Olsson har gjort detta.

En arbetsgrupp i Centerpartiet föreslog igår i SvD att föräldraförsäkringen ska "individualiseras"...Det är den redan idag, men av de 300 ersättningsdagarna kan föräldrarna överlåta 120 dagar var till varandra, om de så skulle vilja. 30 dagar var går - av förmenta jämställdhetsskäl - inte att överlåta.

De 4 - Qarlsson, Wernersson, Federley och Demirok - vill nu att C ska arbeta för att inga dagar på sikt ska få överlåtas till den andre föräldern. Valfriheten inom familjen ska få stryka på foten genom att staten bestämmer att dagarna enbart kan utnyttjas "individuellt".

Är detta en liberal frihetsreform, eller är det motsatsen. Jag lutar starkt åt det senare.

Annie Lööf talar i en lysande debattartikel i dagens Aftonblad klarspråk om sin uppfattning i frågan, på tvärs mot de fyra:
"I Centerpartiet ska vi fort­sätta förnyelsen av vår politik. Det handlar om att utveckla nya förslag som ligger i linje med ­våra grund­värderingar och under­lättar livet för våra väljare. Vi ska inte adoptera gamla lösningar och skrivbordsprojekt från Social­demokraterna och Vänstern."

En tuff och tydlig partiledarkandidat, Annie Lööf. Och väl förankrad i människors vardag och verklighet!

Karl Malmqvist skriver intressant om föräldraförsäkringen.

Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, politik, annie lööf, föräldraförsäkring, partiledarval

Centerledarkandidater i Land lantbruk

Land Lantbruk har på ett uppslag frågat ut Centerpartiets tre partiledarkandidater. Det är bra och samtliga formulerar sig väl.

I sin analys av svaren väljer bondetidningen att fokusera på att "två av tre" kandidater på en av frågorna nämnner införandet av en ersättning till grisbönder för att kompensera för högre svenska djurskyddskostnader.

Skulle alltså inte den tredje också förespråka detta, i likhet med Landsbygdsminister Erlandsson. Jovisst, naturligtvis är det så. Land väljer alltså att göra en nyhet av något i Centerpartiet okontroversiellt, och visst kan man vinkla så.

Det mest intressanta svaret på den fråga som ställdes ´"Hur ska den negativa trenden i svensk livsmedelsproduktion kunna vändas" var enligt min uppfattning Annie Lööfs, vilket Land nämner allra sist i en bisats.

Uppgiften att vända den negativa trenden är oerhört stor och svår och med all respekt för att omfördela dagens ersättningar från region och miljö till djurvälfärd så räcker ju inte det, även om det kan vara en viktig del.

Annie Lööf föreslår i sitt svar på frågan en livsmedelsstrategisk kommitté med uppgift att kraftsamla alla intressenter för att vända jordbrukets kräftgång till en produktionsökning. Det är ett utmärkt förslag och det blir ju inte sämre av att LRF -som verkligen inser situationens allvar - har drivit detta i flera år.

Läs även andra bloggares åsikter om lrf, jordbruk, land lantbruk, annie lööf, centerpartiet, politik, livsmedelsstrategi

Oro för fanatism och terror, och religiös och annan extremism.

Opassande Emma är en intressant humanist och bloggare. Hon oroar sig inte för islamisering vilket jag i mycket kan instämma i.

Men jag oroar mig för fanatism och terrorism i alla dess former, och den kan bli förfärlig när den kopplas till t ex extrema tolkningar av urgamla skrifter.

Här min replik till Emma:

staffan danielsson said:
Jag oroar mig dock för fanatism och terrorism och tron på att ändamålet helgar medlen, vare sig det försvaras av fundamentalistiska mullor eller av högerextremister eller av några andra.
Att “för sakens skull” massmörda oskyldiga människor i New York eller i fasansfulla attacker där människor samlas i Irak eller Afghanistan, eller i Oklahoma eller på Utöya, måste gemensamt fördömas och bekämpas av FN och världens länder och religioner och organisationer.

Att religionerna med tiden ändrar karaktär och blir mindre bokstavliga kan vara en trend. Bekymret vad gäller muslimsk extremism är att rätt starka krafter vill tvinga hela länder att återgå till 600-talets e kr rättskipning och sedvänjor.

Läs även andra bloggares åsikter om terror, extremism, politik, centerpartiet

Annie Lööfs stora kvaliteter!

Centerpartiet har trampat vatten lite grann efter valet, men tack vare Maud Olofssons ledarskap och genom kraften att välja rätt tidpunkt för sin avgång står partiet nu inför en spännande nytändning.

Tre goda kandidater kommer att turnera över landet för att göra sig kända och stärka sina positioner inför valberedningens slutgranskning och den avgörande stämman.

Fast i praktiken är det nog bara en som turnerar just nu, eftersom W Jonsson mjukstartar och Annie Lööf måste prioritera mycket starkt.

Anna-Karin Hatt bidrar till att hålla grytan kokande i partiledarvalet genom att uttrycka sig väl och genom att få stöd från en del i ”centeretablissemanget” och annorstädes. Och det är bra, ett partiledarval mår bara väl av goda kandidater som öppet och positivt blir prövade i processen.

Lite ”negativ campanjning” blir det lätt i en valrörelse och Annie Lööf får ibland höra att hon nog är lite för ung och för lite socialistisk…Det senare stämmer nog in på både nuvarande partiledare och på alla tre kandidaterna.

Några ledande Centerpartister som förespråkar Annie Lööf skrev nyligen följande rader i Göteborgsposten, som jag tycker är bra och som säkert förenar alla tre kandidaterna liksom huvudfåran i Centerpartiet:

"Under 2000-talets första hälft positionerade sig Centerpartiet som ett varmt socialliberalt parti med frihetliga värderingar. Med framgång var vi partiet som stod upp för de svagaste i samhället och som framgångsrikt drev kampen mot övergångsregler och övervakningssamhället. Vår 100-åriga historia har sin utgångspunkt i att skapa förutsättningar för människor att lyckas och få individer att växa. Det är viktigt att en ny partiledare med full kraft tar tag i förnyelsearbetet inom partiet och att Centerpartiet återtar positionen som ett varmt, grönt och företagsamt socialliberalt parti där den lilla människan sätts i centrum. Centerpartiet ska vara det mest öppna och toleranta partiet i svensk politik!"

Jag har ju i min egen valanalys lyft fram vikten av att Centerpartiet starkare än som nu skett måste lyfta fram rättvisafrågorna:

” Det är utmärkt att Centerpartiet så starkt driver rättvisefrågor som ungas rätt till jobb, högre lägstapensioner och den grundtrygghet och solidaritet som en allmän A-kassa skulle innebära. Men vår röst måste ljuda mycket starkare och bredare. Vår gamla paroll om Grundtrygghet måste lyftas fram, vi måste ryta till om att människor inte får falla mellan ramarna. En allmän A-kassa koordinerad med sjukförsäkringen under en gemensam myndighet skulle ge en inkomsttrygghet utan det integritetsintrång som socialbidragsprövningen utgör, och skulle vara en befrielse för alla dem som idag orättmätigt knuffas ut ur systemen eller aldrig släpps in i dem.”

Annies ungdom då? Hade hon varit lika mogen och erfaren som jag var i trettioårsåldern torde hon inte varit partiledaraktuell. Nu utvecklas vi ju olika snabbt och Annie Lööf är redan en lysande politiker som det vore en dröm för ett parti att få som partiledare! Naturligtvis kan partiet tacka nej och satsa på något mer traditionellt, men jag hoppas att Centerpartiet tar vara på den stora möjlighet som nu ligger inom räckhåll!

Jag tror säkert att medelåldern för svenska partiledare kanske ligger runt 40-50 och för längre sedan 60. Men det finns och ska alltid finnas undantag. Ronald Reagan blev president vid 71 och hade kraften att bidra till kommunismens fall. Maria Wetterstrands ålder talar ingen längre om och Gustaf Fridolin har inte heller blivit granskad utifrån detta. Lantbrukarsonen Hans Linde tillhör samma generation och kandiderar nu till partiledare i Vänsterpartiet med – tror jag – goda möjligheter.

Jag har arbetat nära Annie i fem år i vår riksdagsgrupp. Hon har gått från klarhet till klarhet och anförtrotts ständigt mer tunga och ansvarsfulla uppgifter som hon skött och sköter på ett alldeles utmärkt sätt. I dagsläget är Annie Lööf vice ordförande i Riksdagsgruppen, sitter i Finansutskottet och är ekonomisk talesperson. Annie fick också förtroendet att leda partiets valanalysgrupp, som lade fram en läsvärd analys.

Annie har rest mycket över landet i sina olika roller och har snabbt fått en stark ställning och ett stort förtroende i partiet. Denna respekt för henne finns också i hög grad också hos andra partiers företrädare, hos ledande journalister och den slår också igenom bland väljarna, nu senast bevisat i hennes många tusen personkryss vid senaste valet. Han besitter en stor mognad, goda ledaregenskaper och är en lysande kommunikatör som "går genom rutan".

Anna-Karin Hatt och Anders W Jonsson är utmärkta och kvalificerade personer som säkert kommer att ha tunga roller i Centerpartiet även efter partistämman i Åre. Och de är äldre än Annie, den meriten kan ingen ta ifrån dem.

Men jämför vi deras politiska tyngd, erfarenhet och breda förankring med Annies är det slående hur väl den jämförelsen faller ut till Annies fördel.

En ny partiledare, oavsett vem, har ju sin förankring i partistyrelsen och i presidiet och ska föra ut och agera utifrån partiets politik som våra beslutande stämmor lägger fast.

Jag är 64 år och snarast övermogen, får man kanske säga. Jag kunde valt att stödja någon med stor livserfarenhet som mig själv eller någon annan 60 plus.

Nu finns inte det alternativet tillgängligt, och vi har tre starka kandidater som jag har stor respekt för.

Och bland dessa håller jag alltså Annie Lööf steget före. Visst kan Centerpartiet tacka nej till Annies kvaliteter och välja någon annan, så är förutsättningarna. Och det bra att Anna-Karin Hatt skärper konkurrensen! Men jag hoppas och tror att Centerpartiet kommer att ta vara på den chans man nu har att välja en karismatisk ny partiledare som kommer att ge partiet en stark nytändning!

..............................

Per Ankersjö har formulerat något liknande på ett bra sätt!

Vill du ge Annie ditt stöd så tryck på "gilla-knappen" på denna facebooksida "Annie ny partiledare"!

Läs gärna denna DN debatt där engagerade centerpartister förespråkar Annie.

Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, annie lööf, politik, anna-karin hatt, anders w jonsson,

Om Hatt och Lööf och dubbelW..

Maud Olofsson lämnar efter ett starkt och framgångsrikt partiledarskap över till nästa centerledare i september. Hon ska ha stor heder för kraften att välja en riktig tid för sin avgång. Nu ska Maud hyllas för sin stora gärning, och så väljer vi vid samma stämma i Åre en efterträdare.

Men har Maud varit framgångsrik, Centerpartiet fick bara 6,6 % i valet?

Det stämmer, här borde Maud och Centerpartiet ha lyckats bättre. Och jag har här på bloggen analyserat hur detta nu bör åtgärdas! Grundorsaken är att alliansens framgång helt krediterats moderaterna - som fördubblats - medan de tre övriga allianspartierna alla trampar vatten.

Det här känns inte rättvist, vare sig för centerpartiet eller för Maud, men politiken är nu inte alls alltid rättvis.Det är bara att jobba på, följa sina idéer och visioner och så börjar det lossna igen.

Rimligen torde moderaterna ha toppat på 30-35 procent och riskerar snarare att backa än att öka på. Och rimligen är Centerpartiet på en golvnivå med enorma möjligheter att öka rejält.

Detta har de två starka kvinnorna i partiledarkandidatstrion mycket tydligt tagit fasta på, vilket är utmärkt. Anna-Karin Hatt lyfter fram Centerpartiets kraft för 2-3decennier sedan, och Annie Lööf (nygift!) sätter upp målet 20 procent i valet 2022.

Anders W Jonsson stärker sina aktier och lyfter fram de sociala frågorna, vilket behövs.

Centerpartiets öppna valprocess är mycket glädjande och jag hoppas att kandidaterna - och vi som stöttar dem - lyfter fram sina förtjänster mera än medtävlarnas förmenta svagheter.

Jag håller alltså Annie steget före och vill ånyo hänvisa till facebooksidan "Annie ny partiledare" där den som vill ge annie sitt stöd kan göra det genom inlägg och/eller att "gilla"-markera!

Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, annie, annie lööf, alliansen, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, socialdemokraterna, miljöpartiet