Miljörörelsen borde slåss för svensk mat och miljö!

Jag är medveten om att jag i debattartiklar har spetsat till och provocerat Naturskyddsföreningen och Miljöpartiet, se mina blogginlägg här och här.

Huvudanledningen är denna. Svenskt jordbruk ligger i världstäten vad gäller miljö- och djuromsorg. Ändå har livsmedelsproduktionen minskat med nära en tredjedel på 25 år. Importmaten väller in över landet och har ökat från 25 till nära 50 procent av konsumtionen. Sverige är nu det kanske mest importberoende landet i Europa. Mjölkproduktionen är i kris och produktionen av nötkött och griskött minskade med ca 8 procent under 2011. Detta slår allt hårdare mot kretslopp, miljö och biologisk mångfald  i Sverige. Centerpartiet står på barrikaderna för att stärka hela det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Men var finns SNF och Miljöpartiet, var finns SNFs ordförande Mikael Karlsson? Vem har hört dem belysa detta och gå till storms för att vända utvecklingen? Nej, just det..istället är fokus nästan enbart på den viktiga ekonischen, i Sverige och världen. Att inte se skogen för bara träd, att passivt åse den svenska livsmedelsproduktionens "utflyttning" och importmatens segertåg, att ha fokus på nischen och inte på huvudfåran som dukar under för import....det är det jag kallar hyckleri. Mot jobb och matproduktion och kretslopp och miljö i Sverige., varför? Detta borde Mikael Karlsson svara på istället för att försöka mosa mig.

Jag ska utveckla detta ytterligare i min slutreplik till SNFs Johanna Sandahl och Miljöpartiets Kew Nordqvist på Newsmill.
(Tillagt måndag 17/9: Här min utförliga replik på Newsmill).

Min kritik mot Miljöpartiet – och SNF - är att de inte finns tillsammans med Centerpartiet på barrikaderna för att slå vakt om det svenska jordbruket och den svenska livsmedelsproduktionen. Man har tyvärr ett alltför ensidigt fokus som i sin radikalitet är kontraproduktivt och skulle öka hungern i världen och driva upp livsmedelspriserna kraftigt. Därtill skulle den svenska livsmedelsproduktionen fortsätta att minska och ersättas av en fortsatt växande import, vilket slår hårt mot kretslopp, miljö och biologisk mångfald i Sverige.

Jag stöder ett fortsatt generöst stöd till ekoproduktionen och önskar den all framgång på marknaden. Men, och det är orsaken till min kritik mot Miljöpartiet och SNF, detta räcker inte till för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft i sin helhet, så att det kan stå emot importtrycket och åter börja tillväxa. Det jordbruk som stadigt tappar mark mot importmaten är det moderna miljövänliga svenska jordbruk som står för 95 procent av livsmedelsproduktionen och som ligger i världstäten vad gäller miljö- och djuromsorg. Det jordbruket beskrivs av Johanna Sandahl och Kew Nordqvist som ohållbart och att det utarmar jordens resurser och hotar den biologiska mångfalden. Här skiljer vi oss åt.

Alliansen och landsbygdsminister Eskil Erlandsson gör olika satsningar, t ex på Matlandet Sverige, för att stärka livsmedelsproduktionen så att den bättre ska kunna konkurrera med matimporten. Jag tror att läget är så allvarligt att ytterligare insatser är nödvändiga, gärna i bred samverkan över partigränser och med handel, industri, konsumenter och organisationer som SNF: Ska svenskt jordbruk kunna klara denna utmaning är det min övertygelse att huvudkraften i ansträngningarna måste inriktas på att stärka konkurrenskraften hos det dominerande jordbruket. Här saknar jag MP och SNF på barrikaderna, ni åser rätt passivt den svenska livsmedelsproduktionens utflyttning och koncentrerar er främst på att öka ekoandelen av den minskande svenska livsmedelsproduktionen.

- Mina debattinlägg syftar till driva opinion för det svenska jordbruket, och för att få till stånd en bred kraftsamling där även MP och SNF ingår. Men denna kraftsamling måste också ha rätt huvudfokus och för att få MP och SNF att vara med och stå upp även för det dominerande svenska jordbruket har jag valt att använda en kraftfull och tydlig argumentation. Jag är beredd att diskutera dessa så viktiga frågor vad gäller mat och jordbruk och livsmedelsförsörjning var och när som helst! Hoppas att debatten ökar liksom den svenska livsmedelsproduktionen och en bred uppslutning bakom den!

................................................

Naturskyddsföreningen och dess ordförande Mikael Karlsson är en viktig miljökraft i Sverige och ofta duktiga på att själva spetsa till, hårddra och förenkla. Man är kanske inte van att själva bli kritiserade, och Mikael Karlsson härsknade till och har sågat mig, och mitt Centerparti,  vid fotknölarna i ett antal korta twittertexter (tweets) under snart en vecka.

Han kritiserar inte bara i sak utan lika mycket i person med dragning åt härskarteknik kan jag tycka.
Och han kommenterar inte det jag brinner för och vill lyfta till debatt, att det svenska jordbruket minskar och importmaten ökar.

Istället twittrar han t ex detta: "Mikael Karlsson‏@OrdfNaturskydd

Dagens Danielsson: Centern föredrar giftbesprutning i Sverige före stöd till kvinnor som odlar ekologiskt i fattiga länder. #centerpartiet". Och "Dagens Danielsson: #Centerpartiet gillar industriländers giftjordbruk mer än ekologiska produkter från fattiga bönder i Syd".
 
Jag provocerade också och får väl tåla det här, även om SNFs ordförande överraskar i sin billiga argumentation...Jag vill ju ha igång debatten om lägets allvar för det svenska jordbruket och om hur vi tillsammans ska kunna ge jordbruket förutsättningar att vända utvecklingen.

Jag ska snart återkomma med några koncentrerade frågor till SNF om hur man ser på det svenska jordbruket, både på det ekologiska och det moderna miljövänliga, och om, och i så fall hur, man vill öka konkurrenskraften så att totalproduktionen åter kan börja öka till gagn för mat och miljö.

Lite beroende på det så överväger jag att åter bli medlem i SNF för att kunna påverka deras viktiga arbete för natur och miljö i den riktning jag tror är bäst. Det borde i så fall egentligen många göra som kan landsbygdens betydelse och förutsättningar.

Men just nu, det ska erkännas, känner jag mig inte riktigt välkommen av Mikael Karlsson.




 

 

 

 

Finskt försvar..,contra svenskt

Det finns en , kanske lite romantisk, föreställning hos en del försvarsvänner att Finlands försvar är starkare än det svenska och att mera uthålligt genom sitt kvarhållande vid invasionsförsvar och värnplikt i fredstid.

Faktum är dock att Sverige och Finland är de två nordiska länder som i procent av BNP lägger lägst andel av sin statsbudget på försvarsanslaget, under 1,2 procent.

Detta faktum har jag lyft fram under flera år som ett tydligt motiv för att försvarsanslaget kan behöva höjas. (Det finns förvisso fler..!). Min kollega Mikael Oscarsson har räknat fram att skulle Sverige öka sin andel till Norges och Danmarks ca 1,5 procent borde budgeten öka med 12 miljarder...

Denna hans precisering ger honom en grön försvarsvänlig markering hos försvarsbloggaren Skipper, med marina kopplingar. Medan jag får dras med en röd tillsammans med mina moderata kollegor i försvarsutskottet..

Nåväl, Finland och dess försvarsbudget. Den ligger nu på runt 19 miljarder kronor i jämförelse med den svenska på runt 41 miljarder. Man står också på 2020-talet inför en anskaffning av nya stridsflygplan.

Höga bedömare inom den finska försvarsmakten ser risker för att invasionsförsvaret och värnplikten kan behöva överges om inte försvarsbudgeten höjs rejält. Nu pågår som bekant dock neddragningar beslutade av det stora regeringskoalitionen med M och S i spetsen.

Finland ser liksom Sverige stora fördelar i ett utvecklat nordiskt försvarssamarbete, vilket ju skulle ge betydande effektivitets- och kostnadseffekter. Problemet är att de nordiska ländernas olika försvarssamarbeten och allianser sätter tydliga gränser för hur långt samarbetet kan sträckas.

Viktig flyktingdebatt i Expr o AB - och här..!

Efter Anna Dahlbergs tänkvärda inlägg i Expressen skrev jag igår ett blogginlägg, "tar Sverige emot för få flyktingar."?

Idag skriver Sacos ordförande Göran Arrius om "Vårt samhälles farligaste fiasko". Ja, han syftar på att vi inte har klarat av att integrera flyktingar och invandrare. Han har också goda åtgärdsförslag.

Aftonbladets läsvärde ledarskribent Anders Lindberg skriver också intressant på deras ledarblogg idag under rubriken, "Din fråga om ensamkommande flyktingbarn är fel ställd, Staffan"

Han redovisar väl argumenten för att Sverige har råd att ta emot ännu fler ensamkommande flyktingungdomar och menar att det räcker inte att ta emot fler än alla andra EU-länder, eftersom det är 25 miljoner människor på flykt och 80 procent av dem finns i fattigare länder. Det är heller inget skäl, menar han, att andra länder tar emot så många färre, vi bör istället påverkan dem att också ta många fler.

Jag står självfallet helt bakom att Sverige ska ha en öppen och generös invandrings- och flyktingpolitik. Och att vi ska driva på andra länder i frågan.

Men jag menar att givet det är det faktiskt också relevant att analysera och diskutera om vi klarar av att ta emot, få i arbete och integrera hur många som helst, vilket ju många menar.

Skulle det vara så att våra mottagningsresurser ansträngs för mycket, att arbetslösheten inte ger med sig för dessa grupper och att integrationen i samhället är ett fortsatt "fiasko" då kanske vi uthålligt inte klarar av att ta emot t ex merparten eller en tredjedel av alla ensamkommande flyktingungdomar som kommer till EU.

Skulle vi i ett sådant läge inte agera tillräckligt är jag bekymrad över att den positiva inställningen till vår generösa politik skulle kunna ifrågasättas, och ge grogrund för det parti som skiljer ut sig i dessa frågor.

Några sådana risker ser uppenbarligen inte Anders Lindberg och där skiljer vi oss åt.

Det finns alltså, tycker jag, två relevanta ingångar i denna viktiga diskussion enligt ovan, antingen att Sverige är så rikt och behovet så stort att vi bör öka vårt flyktingmottagande rejält och knappast säga nej till någon i en förlängning, eller att vi ska ha en öppen och generös inställning men att det kan ifrågasättas om vi uthålligt klarar av att ta emot en tredjedel eller hälften av ensamkommande flyktingungdomar som kommer till EU.

Jag tycker det är bra och nödvändigt att vi kan föra en lugn och saklig debatt om detta, som de nämnda debattörerna ovan gör. Sedan får i vanlig ordning folket och de folkvalda landa i var avvägningen ska ske!

Tillagt samma dag: Widar Andersson diskuterar dessa frågor i Folkbladet. Peter Santessons långa resonerande essä/blogginlägg är också tankeväckande och några enkla lösningar finns som sagt inte.

Tillagt 12/9: Santesson får ett intressant svar från Alexander Funcke på sajten Migro, som är för fri rörlighet. Och Peter Santesson replikerar utförligt här.
Även Adam Cwejman (FP) resonerar om detta.

Tillagt 15/9: Thomas Gur skriver också på SvDs ledarsida. Och Johanne Hildebrandt i en krönika där.


 

Twitterstorm från Mikael Karlsson, SNF, jag debattutmanar!

Som framgår av bl a min blogg vill jag provocera SNF till debatt om Sveriges jordbruk och livsmedelsförsörjning.

Jag kan inte stå vid sidan om och titta på medan importmaten väller in över Sverige och världens mest miljö- och djurvänliga jordbruk tappar mark.

Tyvärr kan Svenska Naturskyddsföreningen det, och har ett alltför snävt fokus i sin opinionsbildning på jordbruksområdet. Jag skulle gärna vara medlem i SNF men vill först se att SNF t ex kan vara med på barrikaderna för att stå upp för hela det svenska jordbruket och för närproducerad mat från Sverige.

Mina debattinlägg har nu föranlett svar från SNFs vice ordförande Johanna Sandahl, och i en twitterstorm enligt nedan nu på söndagskvällen har SNFs ordförande Mikael Karlsson reagerat med frustration. Jag har kort replikerat.

Jag ser fram mot fortsatt dialog med SNF i dessa oerhört viktiga frågor - Sveriges och världens livsmedelsförsörjning - och ställer gärna upp på debatter och möten och träffar var och när som helst!

Linköping den 9 september 2012

Staffan Danielsson

Mikael Karlsson‏@OrdfNaturskydd:

Centern har riksdagsledamöter som blundar för erfarenhet och forskning. Det behöver ingen tro. Det räcker med att läsa Staffan Danielsson.

Centerpartiet hycklar och lurar konsumenter. I alla fall om man om får tro dess riksdagsman Staffan Danielsson och kör hans retoriska stil.

Centern tror inte på forskning. I alla fall inte om man om får tro dess riksdagsman Staffan Danielsson och kör hans retoriska stil.

Centern gillar övergödning av haven. I alla fall om man om får tro dess riksdagsman Staffan Danielsson och kör hans retoriska stil.

Centern tycker illa om ekologiskt lantbruk. I alla fall om man om får tro dess riksdagsman Staffan Danielsson och kör hans retoriska stil.

Centern tycker gifter i jordbruket är bra. I alla fall om man om får tro dess riksdagsman Staffan Danielsson och kör hans retoriska stil.

Om nån undrar tröttnade jag på en riksdagsman som medvetet förvrider budskap för att få lite media. Centern är långt klokare än Danielsson.

Staffan Danielsson:

@OrdfNaturskydd , centern vill ha ett hållbart och miljövänligt jordbruk som kan stå emot importen, vad vill SNF?#svpol,#centerpartiet,#SNF

@OrdfNaturskydd ,Ekojordbruket är en viktig nisch och spjutspets: Men mätta världen kräver även modern teknik,#jordbruk. #centerpartiet,#SNF

@OrdfNaturskydd , Att ställa höga krav på svenskt jordbruk och sedan gynna importmat, är inte det hyckleri?#jordbruk,#centerpartiet,#SNF

@OrdfNaturskydd , SNF slåss för eko i Sv och världen. OK. Men varför inte också stå upp för bästa konv. jordbruket, det svenska?;jordbruk

@OrdfNaturskydd , vilket jordbruk läcker mest till haven, vet SNF vad forskningen säger?#jordbruk,#centerpartiet,#SNF

@OrdfNaturskydd, till sist, menar SNF verkligen att det är bättre med ekomat från Sydamerika och Tyskland än mat från svenska åkrar och beten?

..........................................................

Tillagt senare samma kväll:

Ordf Naturskydd:@staffand Du fick svar när vi träffades i vintras. Synd att du inte lyssnade. Eller fabulerar du för att få lite media? Vilken besvikelse.

Staffan Danielsson: @OrdfNaturskydd ,Jag fick inte svar.Jag ser inte SNF på barrikaderna för mat från svenska åkrar och beten,utan endast för ekologiska sådana.

Ordf Naturskydd:@staffand Du förvrider, förvirrar och förenklar men rid du själv din barrikad och veva mot väderkvarnar, så pratar vi med andra i centern.

Tillagt tisdag 11/9. Mikael Karlsson är fortfarande arg på mig:
Dagens Danielsson: #Centerpartiet är emot frihandel och för jordbruksprotektionism, särskilt när det gynnar bönder som anväder gifter.

Mikael Karlsson‏@OrdfNaturskydd

Dagens Danielsson: Centern föredrar giftbesprutning i Sverige före stöd till kvinnor som odlar ekologiskt i fattiga länder. #centerpartiet

Tillagt onsdag 12/9:
Mikael Karlsson‏@OrdfNaturskydd

Dagens Danielsson: Jag är oense med @naturskyddsf och #Centerpartiet men det är kul att hitta på saker i medier, då syns man.
Mikael Karlsson‏@OrdfNaturskydd

Alternativ Danielsson: Jag fick #Centerpartiet att backa från miljöanpassat jordbruk, det är därför de tiger när jag driver intensifiering.

Mikael Karlsson‏@OrdfNaturskydd

Dagens Staffan Danielsson: #Centerpartiet tycker bra om jordbruk med kemiska bekämpningsmedel, inte sånt där ekologiskt hyckleri...

Tillagt fredag 14/9:
Mikael Karlsson‏@OrdfNaturskydd

Dagens Danielsson. #Centerpartiet tror Sveriges bönder vinner på mer miljöskadligt intensivt lantbruk. Så vinner man konsumenter.

tillagt lördag 15/9:
Mikael Karlsson‏@OrdfNaturskydd

Dagens Danielsson: #Centerpartiet gillar industriländers giftjordbruk mer än ekologiska produkter från fattiga bönder i Syd.

Tillagt söndag 16/9:
Mikael Karlsson‏@OrdfNaturskydd

Dagens Danielsson. På förekommen anledning: Ja, han är på riktigt. I riksdagen för C. Driver egen kampanj för mer miljöskadligt jordbruk.

Mikael Karlsson‏@OrdfNaturskydd

Staffan Danielsson (C) säger sig tala för #centerpartiet. Håller #centerpartiet verkligen med om det? #swgreen #svpol

Tillagt måndag 17/9:
Lars Ohly‏@OhlyLars

“@OrdfNaturskydd: Dagens Danielsson: C tycker miljörörelsen hycklar. Håller #centerpartiet med om det? Eller gör @staffand åter C svarslös?

Tillagt 18/9:
Mikael Karlsson‏@OrdfNaturskydd

Dagens Danielsson: Yes, 3,3%. Nu ska jag kräva ännu mer giftjordbruk så kanske vi ror hem 3,5% av opinionen för #centerpartiet.

 

Debattera vår livsmedelsförsörjning på Newsmill!

Jag vill ju diskutera det faktum att Sveriges jordbruk och livsmedelsproduktion minskar medan matimporten bara ökar, i bla denna debattartikel på Newsmill.

Jag har ju mitt recept klart för hur vi tillsammans ska kunna vända på denna negativa utveckling, i mämgder av blogginlägg och debattartiklar, några länkar här och här.

För att kunna ge jordbruket förutsättningar för att stå emot matimporten och börja tillväxa igen är en bred kraftsamling nödvändig, där alla goda krafter deltar. Näring, regering och riksdag, handel, industri, konsumenter osv. Och organisationer, där självfallet Svenska Naturskyddsföreningen borde vara med på barrrikaderna.

Tyvärr är varken de eller Miljöpartiet eller delvis socialdemokraterna riktigt det, eftersom deras fokus är välment men alltför snävt.

På min Newsmillartikel har Naturskyddsföreningen vice ordförande replikerat och jag har missnöjt konsterat att hon vidhåller linje att alla bönder bör säga blankt nej till modern teknik som mineralgödsling mm.

Hennes svar har rubricerats så här i olika media; "Svensk jordbruk utarmar jordens resurser" respektive "Konventionellt jordbruk ohållbart för framtiden". Jag anser att hon har fel. Visst ska jordbruket använda insatta resurser försiktigt och uthålligt, och växtnäringstillförseln ska avvägas noga mot vad grödan kan ta upp. Likaså ska ev. kemisk bekämpning ske försiktigt vid behov och med mildast möjliga preparat.

Visst är ekojordbruket en viktig nisch, och en spjutspets i teknikutvecklingen. Men att jordbruket i sin helhet under överskådlig tid skulle drivas utan mineralgödsling och utan varje bekämpningsmedel vid t ex svåra angrepp är inte realistiskt och skulle öka hungern och driva upp livsmedelspriserna kraftigt.

Hur försvarar hon då att matimporten har fördubblats? Det berör i princip aldrig SNF i sina uttalanden och i sin opinionsbildning, inte heller verkar man beklaga det faktum att det mest miljö- och djurskyddsvänliga vanliga jordbruket i världen  - det svenska - har minskat med nära en tredjedel på 25 år. Man kanske inte bryr sig? Eftersom det helt övergripande verkar vara att den ekologiska jordbruksnischen ska bli större, I Sverige och i världen.

SNFs generalsekreterare Svante Axelsson fick frågan om han skulle köpa svenskproducerad mat, eller ekologisk, om han ställdes inför de alternativen. Han skulle köpa ekologiskt. Helt OK, tycker jag, om den är närproducerad i Sverige, men tvivelaktigt om den importeras från Asien, Brasilien, Polen eller Danmark, t ex.

Min kollega i Miljö- och jordbruksutskottet Kew Nordqvist brinner också främst för det ekologiska och har liksom Naturskyddsföreningen visionen att allt jordbruk ska säga nej till all användning av mineralgödsel, kemiska bekämpningsmedel och varje växtsort som förädlats fram med hjälp av genteknik. Även han har replikerat på Newsmill.

Han menar bl a att ökad jämställdhet och ett minskat köttätande skulle klara världens matförsörjning med ett jordbruk som avstår från insatsmedel som möjliggör högre och stabilare avkastning. Jag är positiv till jämställdhet och även till att diskutera hur mycket och vilket kött som är att föredra ifrån olika avseenden, men han spelar faktiskt rysk roulette med livsmedelsförsörjningen när han argumenterar så.

Han frågar om Centerpartiet vill försämra för djur och miljö. Naturligtvis inte, vi slåss för ett hållbart och miljövänligt jordbruk som ska kunna ta tillvara produktionskraften hos svenska åkrar och betesmarker inom ramen för världens strängaste miljö- och djurskyddsregler med hjälp av vårt kalla klimat och goda etik.

Men vi ser verkligheten som den är och vi ser effekterna för djurvälfärd och miljö när matimporten ökar så starkt till Sverige från länder där miljöhänsyn och djuromsorg är sämre än i Sverige. Detta gagnar verkligen vare sig djur och miljö, och Centerpartiet kämpar av all kraft för att hejda den växande matimporten och stärka hela det svenska jordbrukets konkurrenskraft, såväl det miljövänliga vanliga som det ekologiska.

Vad gör Miljöpartiet, mer än att vilja kraftigt öka det redan rätt generösa stödet till ekoodlingen. Och med  den risk för prispressande överskottsproduktion som kan uppstå, som vi nu ser på de sänkta ekomjölkspriserna och som drabbar just de ekologiska lantbrukarna?




 

Tar Sverige emot för få flyktingar?

Anna Dahlberg på Expressens ledarsida skriver idag en tänkvärd krönika, tycker jag, "Vi måste välja väg i flyktingpolitiken".

Jag tänker ungefär som hon. Och jag har debatterat det i några debattartiklar tidigare, t ex denna i DN om ålderstest av ensamkommande flyktingbarn, samt på Newsmill.

Mediadebatten i Sverige har bara en växel i denna fråga. Sverige har för stränga regler och många fler borde beviljas asyl än som sker.

Just nu skärskådar Sveriges radio i återkommande reportage frågan om ifall tonåringen Ali, som flytt från Afghanistan till Iran och till Italien och nu till Sverige, ska sändas tillbaka till Italien i enlighet med EUs regelverk. Ali har uppgivit att han behandlats illa av italiensk polis och att han våldtagits i ett flyktingboende där. Han är traumatiserad och bedöms av expertis inte klara den avvisning, som är beslutad.
Finalnd och Danmark som tar emot några hundra ensamkommande flyktingungdomar per år till skillnad från Sveriges flera tusen, utmålas nu som föredömen.

Aftonbladets Anders Lindberg anser att Sverige liksom Finland och Danmark ska stoppa avvisningar till Italien i nuvarande läge, vilket kan vara rimligt. Han kritiserar Sveriges flyktingpolitik och kritiserar Miljöpartiet för att man genom uppgörelserna med regeringen bl a om att flera 10.000-tals somialiska anhöriga ska få uppehållstillstånd och genom uppgörelsen om vård av papperslösa nu är medansvariga för en "inhuman" flyktingpolitik.

Detta exempel visar på debattklimatet. Trots att Sverige har en internationellt sett generös invandrings- och flyktingpolitik, och trots att Miljöpartiet alldeles uppenbart är det parti som allra mest vill göra den ännu generösare, angrips man nu från Aftonbladet (S) för att ha en alldeles för restriktiv inställning. Detta är anmärkningsvärt.

En läkare skriver på SvD Brännpunkt och stödjer att  flyktingar med traumatiska uppleverlser bakom sig bör få stanna i Sverige. Han uppger att av vårdplatserna på Malmös ungdomspsykiatriska akutklinik är 25 procent hänförliga till ensamkommande flyktingungdomar.

Jag inser och förstår och känner självklart också starkt för alla de ömmande skäl som talar för att flyktingar ska få stanna i Sverige.

Samtidigt är det uppenbart att Sverige, som är ett rätt litet land, inte kan ta emot de tiotals miljoner människor som är på flykt i världen. Vi måste därför ha regelverk för att ge asyl som relaterar till t ex övriga EU-länders.

Uppenbarligen anser flyktingar till EU att Sverige har de bästa regelverken, eftersom en så oproportionerligt stor andel av t ex ensamkommande flyktingungdomar väljer att ta sig till Sverige, ca 25-30 procent.

Menar Anders Lindberg, Aftonbladet, och menar Miljöpartiet att detta är en alldeles för låg andel och att Sverige istället borde sträva efter att ta emot 50 eller 75 procent av flyktingungdomarna? Min uppfattning är att Sverige ska ha en öppen och generös linje i dessa frågor, men att det finns gränser för hur stor andel Sverige kan klara att ta emot. Barnfattigdomens ökning och den höga arbetslösheten i många invandrargrupper liksom problem med att klara integrationen i det svenska samhället  är indicier på att vi redan ligger högt i vår migrationspolitik.

Därför är det bra att Anna Dahlberg tar upp dessa viktiga frågor till debatt.

Jag är också tacksam för kommentarer till detta blogginlägg och ser fram mot en dialog i frågan, inte minst från de som valt in mig i Sveriges riksdag, östgötar som valde Centerpartiets valsedel i valet 2010 och där över 9 procent kryssade mitt namn.








 

Är GMO-hotet på klimatnivå..?

Det finns många avvägningar som måste göras här i livet. Vad kan accepteras, vad måste stoppas och förhindras och bekämpas?

Miljörörelsen är ofta bra på att måla upp hoten och sedan bekämpa dem kompromisslöst.
Ibland har man rätt, ibland går man för långt.

Vad gäller jordbruket är det viktigt att det bedrivs så hållbart som möjligt, så klart. Självklart också bra med mångfald för att inom hållbara ramar bedriva jordbruket med t ex olika certifieringskoncept, t ex Krav eller Sigill eller Biodynamiskt. De kan ta ut svängarna och marknadsföra det i fri konkurrens.

Däremot blir det problematiskt om organisationer och partier sätter upp målsättningar som skulle ge dramatiska effekter för t ex Sveriges och Världens livsmedelsförsörjning.

Min debattartikel, först i Göteborgsposten, har nu fått svar på Newsmill av Miljöpartiets Kew Nordqvist.

Jodå, han står fast vid att Miljöpartiets vision är att allt jordbruk i Sverige och Världen ska bedrivas enligt Kravs regelverk, ungefär. Det vill säga, allt jordbruk skulle helt avstå från växtnäringstillförsel genom mineralgödsel, helt avstå från användning av alla bekämpningsmedel som kan klassas som "kemiska", helt avstå från all användning av växtsorter som förädlats med hjälp av genteknik, helt avstå från att sluta kretsloppet genom att återföra humangödseln i form av certifierat avloppsslam till åkermarken och så vidare.

Att på detta sätt vilja förhindra jordbruket i sin helhet att använda modern teknik som betyder så mycket för att få höga skördar och för att behålla jordens bördighet är dogmatiskt, och skulle ge dramatiska effekter på Sveriges och Världens livsmedelsförsörjning. Sådant kan ett ibland rätt extremt miljöparti ägna sig åt, men då fungerar man mest som ännu en naturskyddsförening som tar ut svängarna och driver opinion utan att behöva ta ansvar för verkligheten.

Min kritik mot SNF och MP står därför fast, man spelar rysk roulette med livsmedelsförsörjningen.

Centerpartiet är det ursprungliga och det moderna miljöpartiet som på verklighetens grund kämpar för att sluta kretsloppen och sla vakt om åkrar, betesmarker och livsmedelsproduktion i Sverige. Vi är positiva till Krav-jordbruket som ska ha ett gott stöd för sina miljöfördelar, men vi står verkligen också upp för de övriga 95 procenten av det svenska jordbruket som nu är så hårt pressat.

Låt mig diskutera ett av Miljöpartiets blanka nej, det till gentekniken inom växtförädlingen. Potatis är en av världens stora grödor och tyvärr mycket känslig för svampsjukdomen bladmögel, som ger brunröta och förstör potatisen. För att få en hög och säker avkastning bekämpas därför bladmöglet oftast ett antal gånger under en växtsäsong med kemiska medel, vilket står för en betydande del av den kemiska bekämpningen i jordbruket.

Den ekologiska potatisodlingen står för endast några procent och drabbas ofta av höga skördeförluster. Utan kemisk bekämpning i de allra flesta odlingar skulle bladmögeltrycket vara ännu mycket större.

Nu har växtförädlingen med hjälp av genteknik tagit fram en potatissort, Fortuna, som är motståndskraftig mot bladmögel. Den används dock inte eftersom man i EU och i Sverige säger närmast blankt nej till "GMO"-grödor, till skillnad från i USA, i Sydamerika och i Asien.

Istället för att kunna minska bekämpningsmedelsanvändningen i jordbruket i betydande grad genom Fortunapotatisen, vilket i hög grad skulle gynna främst ekopotatisen, fortsätter därför svampbekämpningen i potatisen på en hög nivå, och ekopotatisen har väldiga problem.

Visst ska gentekniken diskuteras noga och prövas under sträng kontroll, men min uppfattning är att den har stora fördelar och att sådana växtsorter bör kunna användas även i Sverige och EU.

Jag har skrivit om detta på SvD Brännpunkt tillsammans med Magnus Andersson.

SNF och ekoodlarna som kategoriskt har motsatt sig detta börjar nu ändå nyansera sig något, vilket är positivt, t ex här i en replik på min GP-artikel (som jag även har slutreplikerat på). Även ekoodlarnas ordförande Ehrencrona är inte totalt avvisande i all evighet, även om frågan är mycket känslig, här och här.

(Tillagt samma dag) Jag har all respekt för om Krav och eko fortsätter med att helt motsätta sig GMO som ett sätt att stärka sitt märke, trots de fördelar som t ex en potatissort motståndskraftig mot bladmögel skulle vara. Om jordbruket i övrigt accepterar gentekniken under sträng kontroll skulle det ytterligare stärka kravmärket. Att däremot jordbruket i sin helhet i Sverige skulle avstå från all användning av sorter som förädlats fram med hjälp av genteknik tror jag vore olyckligt.

ATL behandlar frågan i en ledare och en ledarbloggskommentar, http://www.atl.nu/bloggar/ledarbloggen/gmo-v-cker-alltid-debatt












 

Bromsa inte vindkraft, Försvaret!

Jag har skrivit en del om Försvarets, sedan den 1 april 2010, rätt rigida inställning till vindkraften.

Jag brukar få några försvarsvänner på mig, som tycker att detta är en liten fråga. Jag håller inte med. Här behöver två riksintressen samsas bättre än idag, försvar och förnybar energi.

Försvaret och flygvapnet ska försvara det Sverige vi har och vill bygga, inte förhindra att det byggs.

Men det gör man nu genom alldeles för stora krav på att stora delar av södra och mellersta Sverige ska vara fria från just vindkraftsverk. Jag befarar att detta kan föranleda en diskussion om försvarets starka ställning med närmast vetorätt i t ex  miljöbalken, i riktning mot att den bör likställas med andra riksintressen.

Företrädare för vindkraften belyser på DN debatt hur försvaret vill stoppa stora vindkraftsprojekt, och det finns fler exempel. De vädjar till regeringen att sätta ner foten och ge projekten tillstånd. Jag hoppas att pågående prövning av regeringen kommer att resultera i att projekten får tillstånd, och vet att Centerpartiet ger dessa frågor hög prioritet.

Ska JAS Gripens uppgradering utredas på nytt?

Det pågår en livlig debatt om det svenska försvaret på de anonyma försvarsbloggarna och i Svenska Dagbladet, framförallt, men även i andra riksmedia.

Det är bra att försvarsfrågor diskuteras!

Ett inlägg från en FOI-analytiker på SvD Brännpunkt är ett bra exempel på varför det är så viktigt att försvarsberedningen analyserar Sveriges militära samarbeten utifrån olika aspekter, inte minst vad gäller hur långt det samarbete i Norden som "alla" förespråkar kan drivas givet nuläget och var gränserna går, men även hur olika framtida handlingsalternativ kan påverka resursavvägningen mellan olika försvarsgrenar. Självfallet ska analysen ske utifrån olika framtida handlingsalternativ och vad de innebär för försvarets inriktning.

En del av debatten sker mellan besvikna försvarsbloggare och SvDs ledarsida om att alliansens försvarsbudget är alltför knapp relativt hur stor den borde vara. Detta kan givetvis alltid diskuteras, och även jag har ju tydligt redovisat att i det finns en hel del som talar för att budgetnivån borde höjas i kommande inriktningsbeslut, vi får se var försvarsberedningens analyser landar.

Jag borde kanske inte blanda mig i debatten om moderaternas "svek", som SvDs P J Anders Linder framställer det. Men ändå, någon synpunkt.

P J Anders Linder skriver om 2004 års "olyckliga" försvarsbeslut, och det är riktigt att riksdagsdebatten då fördes i ett högt tonläge från framförallt M som kanske inte helt korresponderade med den faktiska skillnaden mellan de rödgröna och den allians som höll på att formas.

Jag vill minnas att skillnaden handlade om 400 mkr det första budgetåret, samt att Arvidsjaurs verksamhet inte skulle läggas ned. Den omfattande nedläggningen i övrigt av många garnisoner hade ett brett stöd i riksdagen, och jag vet inte om Linder menar att ett antal av dessa borde funnits kvar?

Efter regeringsskiftet 2006 visade det sig att de rödgröna med S i spetsen ändå hade "bjudit till" 2004, eftersom de rödgröna budgetarna i opposition visade sig ligga runt 2 miljarder kr lägre än alliansens försvarsbudget. Först under Håkan Juholts korta ordförandetid ökade S plötsligt på sin budget med 2 miljarder upp till alliansens nivå, medan V och MP fortfarande vill skära ner med denna summa. Denna "Juholteffekt" har knappast noterats men är förvisso anmärkningsvärd.

Ser man den positivt är det bra att S så plötsligt kunde lägga till 2 miljarder! Ser man den negativt är det anmärkningsvärt att S la sig så platt för V och MP i de rödgröna budgetarna 2006 till 2010.

Socialdemokraternas kraftiga höjning av sin försvarsbudget innevarande budgetår kan möjligen indikera att det kan finnas utsikter för att även försvarsberedningens analyser kan röra sig i samma riktning, vi får som sagt se.

Försvarsbloggaren Wiseman - kanske med särskilda kunskaper om stridsflyget - kritiserar i ett inlägg på SvDs ledarblogg regeringens förslag att anskaffa 40-60 JAS Gripen EF utan att enligt honom anslå tillräcklig finansiering. (Han är dock i grunden positiv till att JAS Gripen ska uppgraderas).

Han menar att regeringen inte lyssnar på ÖB och att man agerar innan försvarsberedningens omvärldsanalyser är klara.

Visst är regeringens förslag vad gäller antalet JAS Gripen lägre än vad ÖB har föreslagit (40-60, där jag förespråkar 60, istället för ÖBs 60-80). Men Försvarsmakten och ÖB har efter genomgripande analyser kommit fram till att det är JAS Gripen-systemet som ska uppgraderas och utgöra vårt stridsflyg åtminstone fram till ca 2040, och här delar regeringen helt ÖBs uppfattning. (ÖBs och regeringens intervall möts också, som framgår, i siffran 60. Vi får se var försvarsutskottet kommer att landa.)

Här har också regeringen stöd av en bred riksdagsmajoritet, som vid flera tillfällen uttalat att man förväntar sig att regeringen i närtid återkommer med förslag till riksdagen om JAS Gripens uppgradering. Vid riksdagens beslut om att på oppositionens förslag tillsätta en luftförsvarsutredning för tiden efter år 2040 markerades det också tydligt att en grundförutsättning i det arbetet skulle vara den uppgradering av JAS Gripen som riksdagen ska besluta om.

Skulle, som Wiseman möjligen menar, frågan om JAS Gripens uppgradering börja analyseras på nytt av försvarsberedning och/eller luftförsvarsutredning, skulle beslut i frågan skjutas flera år framåt samtidigt som den industri som tillverkar planen skulle leva i osäkerhet och Schweiz likaså.

Jag anser att detta vore olyckligt ur flera aspekter och står helt bakom den tidsplan som regeringen och en bred riksdagsmajoritet har lagt fast. Det innebär också att jag har fullt förtroende för de noggranna analyser som försvarsmakten och ÖB har gjort och som utgör grunden för kommande beslut om JAS Gripens uppgradering.













 

Storsatsning på Ostlänken! Fantastiskt roligt!

Som jag, Centerpartiet och andra kämpat för att en järnvägssatsning mellan Linköping och Stockholm ska bli av!

Det har varit motigt många gånger de senaste åren, det ska erkännas. Den här Correnartikeln påminner t ex om finansministerns tidigare negativa inställning i frågan.

Detta gjorde att arbetet i första hand koncentrerats till dubbelspår mellan Linköping och Norrköping, att börja med. Men nu vill regeringen i kommande höstbudget förverkliga hela paketet!

Fantastiskt roligt för tillväxten och för miljön och för Östergötland! Och för vår partiledare Annie Lööf som kommer till avslut i denna långdragna fråga i sin första budget!

Bra gjort, regeringen! Och bra att även oppositionen, inte minst i Östergötland, drivit på i denna viktiga fråga!

Rysk roulette med livsmedelsförsörjningen

Jag skriver idag i Göteborgsposten om Svenska Naturskyddsföreningens, Miljöpartiets och delvis Socialdemokraternas vision och vilja att Sveriges och världens jordbruk på sikt ska bedrivas utan att använda modern teknik som mineralgödsling, inga kemiska bekämpningsmedel och utan växtförädling med hjälp av genteknik.

Jag har på olika sätt behandlat samma tema många gånger hår på min blogg, här och här och här  och här och kanske framförallt här!

Jag är som ni vet desperat över att världens bästa miljö- och djurskyddsvänliga livsmedelsproduktion, den svenska, sedan 25 år tillbaka bara minskar, hittills med nära en tredjedel. Denna utveckling måste vändas och jag driver på för det åtgärdspaket jag anser vara helt nödvändigt; en parlamentarisk kommitté, nya riksdagsmål, en bred kraftsamling, översyn av konkurrenskraft och regelverk, bättre kommunal matupphandling, huvudfrokus från ekonischen till det moderna miljövänliga jordbruket osv.

Jag vill mer än gärna debattera dessa frågor med var och en, människa eller organisation, som tar kontakt eller vill ordna en dialog eller debatt. Hör av er till med Er inbjudan, jag kommer!!

JAS Gripen igår, idag och imorgon.

Jag har fått ett femtiotal kommentarer på min blogg kring JAS Gripens uppgradering. De flesta är upprörda över regeringens besked om att uppgradera 40-60 JAS Gripen och tillskjuta 300/200 mkr mer till försvaret. Det borde varit 80-100 plan som uppgraderas och regeringen borde öka försvarsbudgeten med 1-2 miljarder, eller mer, verkar dessa kommentatorer mena.

Wiseman kommenterar, liksom Skipper och Väpnaren och Cornucopia och Gripen News.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet kritiserar starkt uppgraderingsbeslutet, inte minst Peter Rådberg (MP) som brukar ta ut svängarna ordentligt, nu med orden "krascha försvaret" (Och då menar han inte sitt eget partis långsiktiga mål att banta försvaret med 8 mdr kronor från förra mandatperioden, eller kravet på att spara 2 mdr på ett bräde i årets budget..)

Socialdemokraterna gillar ju den svenska försvarsindustrin, och försvarsutskottets ordförande Peter Hultkvist är tydlig i SvD. Liksom Sverigedemokraterna, som har stora men orealistiska budgetutrymmen.

Inom alliansen, då? Jag minns väl diskussionerna i förra försvarsberedningen år 2008, då FP drev på för att det räckte med 48 JAS Gripen E/F (ungefär).  Sedan ändrade man sig till att 100 plan fortsatt behövdes, men att motorn då måste vara "svensk". Övriga partier var 2008 inne på 60-70 plan, medan Centerpartiet höll fast vid dåvarande numerär. Kompromissen blev formuleringen att antalet stridsflygplan skulle minskas " i väsentlig grad"...

Nu är vi där, och alliansens besked om 40-60 plan JAS Gripen E/F innebär att ambitionerna sänkts ytterligare. Här spelar säkert finansdepartementets överväganden en roll.

Jag kommer att verka för att åtminstone 60 plan uppgraderas, samt att man noga överväger övergången från C/D till E/F och kan behålla en del C/D längre för bättre flexibilitet. Detta ger också utrymme för att följa omvärldsutvecklingen det närmaste decenniet och ökar handlingsfriheten.

Visst ger det faktum att Sverige är ett av mycket få länder i världen som har kompetens att utveckla och tillverka stridsflygplan stora spinoffeffekter för vårt högteknologiska kunnande och för mängder av civila spjutspetsföretag och jobb.

Avgörande för att Sveriges försvar behöver ha ett starkt flygvapen är dock självfallet behovet av den förmågan med tanke på vårt geostrategiska läge och på vikten av luftherravälde vid framtida konflikter, lika väl som under 1900-talet. Vid utformningen av vårt försvar spelar också utvecklingen i vår omvärld och våra militära samarbeten stor roll, vilket försvarsberedningen verkligen behöver analysera mycket noga.

Tillagt 26 aug:

Johan Victorin på Försvar och Säkerhet (Krigsvetenskapsakademien) gör en saklig analys, här.

I ett tidigare inlägg citerar han en rapport om kostnaderna för olika stridsflygplan.:

En hyggligt objektiv rapport med bäring på svensk försvarspolitik landade igår. Det är ansedda IHS Jane's som gått igenom driftkostnader för moderna stridsflygplan i väst, här omskrivet av Stratpost.com.

Resultatet är en triumf för Gripen. Genom att gå igenom kända affärer och olika fabriksuppgifter samt Jane's egna bedömningar har olika flygplans kostnader per flygtimme räknats ut. Gripen (Bedömt version C/D) betingar en kostnad på 4700 USD per flygtimme jämfört med närmsta konkurrent F-16 med motor Block 40/50 som slutar på 7000 USD/timme.
Gripens europeiska konkurrenter Rafale och Eurofighter Typhoon ligger på 16500 resp. 18000 USD/flygtimme enligt analytikernas beräkningar. Driftmässigt är F-35 (Joint Strike Fighter) en rysare på 21000/31000 USD i timmen enligt Australiens flygvapen/US Navy projektioner. "

Tillagt igen 26 aug:

Läsvärd analys i DN av FOI-analytiker.

 

Bra alliansbesked om JAS Gripen och höjd försvarsbudget!

Alliansens 4 partiledare ger idag klara besked om JAS Gripens uppgradering och om en därtill kopplad höjning av försvarsbudgeten idag på SvD Brännpunkt!

Sveige ska anskaffa 40-60 JAS Gripen.

Och försvarsanslaget höjs med 300 miljoner kronor 2013 och 2014, därefter med 200 mkr.

Det här är bra besked från alliansen, inte minst för mig och Centerpartiet som sedan länge argumenterat i båda dessa riktningar.

Partiledarna redovisar motiven för att Sverige ska fortsätta att basera sitt  moderna flygvapen på ett uppgraderat JAS Gripensystem som kan mäta sig med utvecklingen i vår omvärld

"Ett alternativ vore att köpa in flygplan från annat land. Denna möjlighet har analyserats. Analysen visar att det som är mest effektivt ur flera aspekter är att tillsammans med Schweiz anskaffa nästa generations Jas Gripen. Vi får därmed ett av världens mest moderna stridsflygplan till ett bra pris."

Beslutet baseras självfallet på försvarets behov men har också viktiga spin off-effekter.

"Beslutet är nödvändigt för vår försvarsförmåga, men också positivt för svenska jobb, svensk export och svensk forskning och utveckling. Försvarsindustrin, inklusive underleverantörer, sysselsätter dessutom i dag upp emot 100 000 personer i Sverige. Produktion sker på ett 70-tal orter i Sverige, bland annat i Linköping, Karlskrona, Karlskoga och Örnsköldsvik."

"Utvecklingen av svenskt stridsflyg har inneburit mycket för svensk forskning. Forskningen har gett upphov till kontinuerlig teknikutveckling och innovationer som idag har civila tillämpningsområden. Vidareutvecklingen av Jas blir särskilt viktig för svensk strategisk forskningskompetens och spjutspetsteknologi. Sverige kommer fortsatt att vara ett av få länder i världen med kapacitet och kunnande för produktion av kvalificerade stridsflygplan. "

Med detta förslag i regeringens höstbudget är jag övertygad om att det finns goda förutsättningar för ett brett stöd i riksdagen.

Sverige har idag ca 100 JAS Gripen C/D. Försvarsmakten  har genom ÖB efter mycket ingående analyser bedömt behovet av ett modernare stridsflyg som angeläget och har föreslagit att 60-80 JAS Gripen E/F ska anskaffas.

Regeringen har, säkert efter en intern dialog, nu landat i intervallet 40 till 60 plan och en därtill kopplad höjd försvarsbudget på flera hundra miljoner kronor. Siffran 60 är alltså gemensam för både ÖB och regeringen och jag hoppas att riksdagens kommande beslut kan landa där någonstans.

Min förhoppning är givetvis också att detta viktiga regeringsbesked ska kunna bädda för att ytterligare länder väljer samma framtidsinriktade lösning för sina flygvapen som Sverige och Schweiz.



 

Tolkar - asyl - Afghanistan

Peter Wolodarski skriver i DN om den begäran som de som tolkat åt svenska ISAF-insatsen i Afghanistan lämnat in om asyl i Sverige från år 2014.

Wolodarski ser dem som svenska veteraner, asyl ska beviljas. Migrationsminister Tobias Billström står fast vid individuell prövning enligt gällande asyllagstiftning.

Låt mig problematisera.

Självfallet ska Sverige ta sitt ansvar för människor med asylskäl som söker asyl i Sverige. Självfallet har Sverige ett ansvar för alla de afghaner , inte bara tolkar, som arbetar åt den svenska ISAF-insatsen i Afghanistan.

Hur detta ansvar ska tas bestäms i första hand av försvarsmakten, men ansvaret kan vid behov föras upp till regeringen.

Varken FN, ISAF eller Sverige ska lämna Afghanistan 2014, men stödet till Afghanistan ändrar karaktär. Avsikten är att Afghanistans regering, armé och polis ska kunna hålla talibanerna stången med hjälp av fortsatt ekonomiskt stöd, och stöd till utbildning av armé och polis mm. Detta är FNs och ISAFs och Sveriges huvudspår som det gäller att lägga all kraft på.

De svenska tolkarna känner uppenbarligen en oro för utvecklingen och har gemensamt aktuliserat/ansökt om asyl, uppenbarligen för att man befarar att talibanerna kommer att flytta fram sina positioner.

Det är bedrövligt och fruktansvärt att talibanerna mördar och har mördat massor av människor genom terrordåd, kidnappningar och mord, både nu som "gerilla" och tidigare i regeringsställning. Detta i sig, och där stödet till Al Qaida ingår, är också ett huvudmotiv för FNs närvaro i Afghanistan.

Sannolikt bör utvecklingen avvaktas. Skulle situationen utvecklas i fel riktning gäller den svenska asyllagstiftningen. Om en afghansk tolk flyr till Sverige kommer han/hon att prövas och med all sannolikhet få asyl om hotbilden är uppenbar.

Skulle försvarsmakten bedöma sina Afghanistananställdas, och/eller främst tolkarnas situation, som särskilt utsatt kan särskilda initiativ behöva tas av regeringen.

"Omänskligt" att förvägra dödshjälp i UK

Britten Tony Nicklinson drabbades av en stroke för 7 år sedan.

"Tony Nicklinson kommunicerar genom en avancerad dator som mäter blinkningar och små huvudrörelser.
Det behövdes dock ingen dator för att förmedla de känslor som Nicklinson fick efter beslutet.
58-åringen bröt ihop i tv och var till synes otröstbar."

Tony vill somna in (dö) eftersom han anser sitt liv i paket "miserabelt" där han är "maktlös"."

Men i England, liksom i Sverige, får inte en människa dö i förtid, även om hon lider och så önskar. Staten har för allas vår räkning förbjudit det och gjort det olagligt, och sjukvården förvägras att bistå Tonys i hans entydiga vilja. Inte heller får någon nära släkting eller mycket god vän hjälpa honom att somna in/dö.

Expressen skriver om detta.

Aftonbladet visar video från ögonblicket när han fick beskedet.

"Tony Nicklinson kommunicerar genom en avancerad dator som mäter blinkningar och små huvudrörelser.
Det behövdes dock ingen dator för att förmedla de känslor som Nicklinson fick efter beslutet.
58-åringen bröt ihop i tv och var till synes otröstbar.
– Jag känner mig helt förstörd efter beslutet, kommunicerade han senare genom datorn, enligt the Telegraph."

– "Även om jag inte ville få upp hoppet för mycket, fick jag det ändå, eftersom en fantastisk mängd arbete las ner på mitt fall. Jag trodde att om domstolen såg mig för den jag är, med mitt fullständigt miserabla liv, maktlös till att göra åt det på grund av mitt handikapp, skulle domarna förstå mitt resonemang att jag inte vill fortsätta leva och borde få en värdig död.
Enligt frun, June, är Tony Nicklinson nu redo att avsluta sitt liv genom att svälta sig till döds.
Nicklinson kommer att överklaga domstolens beslut till en högre instans."

Jag har engagerat mig i arbetet för att man vid svåra lidanden, främst i livets slutskede, ska kunna ha en möjlighet att fö dö i förtid.

"Danielsson undrar om socialministern kan tillsätta en utredning för att analysera om det i "mycket svåra situationer" och under "mycket sträng kontroll" borde vara möjligt att hjälpa en person att dö."

Jag har skivit motioner och interpellationer till socialminister Göran Hägglund för några år sedan.

Vår debatt finns här (scrolla ner till slutet av sidan).

Jag har gjort flera bloginlägg; här och här och här.

Några framgångar har nåtts, t ex accepteras det idag att maskiner som behövs för att upprätthålla livet får stängas av om det är den enskildes uttryckliga vilja. Likaså accepteras idag smärtlindring genom stark medicinering, även om det skulle korta livet och påskynda döden.

Däremot finns tyvärr ingen öppning ännu för att den enskildes vilja vid svåra lidanden ska kunna respekteras, självfallet under sträng kontroll och noga reglerat. Jagh fortsätter att kämpa för att en sådan utredning ska tillsättas, och jag tycker att den riksdagsmajoritet som förhindrar detta tar poå sig ett mycket stort ansvar.

Det finns en förening som driver på i dessa frågor, Rätten till vår död. Jag sympatiserar i mycket med deras budskap men har inte ännu blivit medlem, det får var och en ju avgöra.


Tillagt 2100 18 aug från facebooksdialog kring mitt blogginlägg:

Anders W Jonsson Centerpartiets stämma har tagit tydlig ställning ifrågan. Vi är inte för att sjukvården ska få som uppgift att avsluta liv genom giftinjektioner. Sjukvårdens uppgift är att lindra symtom som ångest, smärta etc som kan vara förenat med ett döende men inte att aktivt avsluta liv.

Anders W Jonsson http://anderswjonsson.se/2009/06/11/dodshjalp/

Staffan Danielsson Centerpartiets gruppledare och läkaren Anders W har helt rätt, Centerpartiets stämma har beslutat enligt ovan. Det innebär alltså att svaret till Tony är precis som i England. I denna fråga har alltså jag personligen en annan uppfattning, och driver därför opinion för att riksdagen (och Centerpartiet) ska ta ställning för att dessa svåra och viktiga frågor utreds i syfte att under sträng kontroll öka individens rätt vid svåra lidanden kunna få avsluta livet i förtid.

Jag tror att Annie Lööf går stärkt ur "krisen"!

Det är bra att media granskar i samhället, inte minst myndigheter och politiker. Misstag, missförhållanden och missbruk ska granskas och lyftas fram i ljuset.

Ibland utvecklas sådana granskningar till mediadrev, där man ibland kan tappa proportionerna och fler och fler dras med.

Jag tycker att detta nu sker i granskningen av några fakturor på Näringsdepartementet, samt av att nu försöka få hela Tillväxtverket att framstå som utan funktion och nedläggningsbart.

Cecilia Stegö Chilo som fick avgå som färsk minister efter att det kom fram att hon inte betalade TV-avgiften skriver lite raljant, men inte utan poänger, om drevet mot Annie Lööf.

Östgöta Correspondenten, vanligtvis en balanserad tidning med god kvalitet, tappar idag fotfästet och hakar på drevet just när det kanske börjar avta.

Man ägnar frågan en huvudledare som hade platsat även i våra kvällstidningar, som ju tar ut svängarna lite extra ibland.

Ett citat:

"Bilden växer fram av Tillväxtverkets projekt som en cynisk, medial prestigesatsning av förra näringslivsministern Maud Olofsson, bekostad av medborgarnas egna pengar under skönmålade förväntningar med kortsiktiga opinionsvinster för ögonen".

Correns ledare väljer också att citera vad någon annan har sagt om "teflonbroilern" och "praktikanten". Ynkligt, Corren, säg det själv i så fall om ni har den uppfattningen.

Visst ska myndigheters verksamhet granskas och diskuteras men lite sans och måtta behövs också. Det Corren nu sågar är en en satsning på att stärka och lyfta fram kvinnligt företagande som Tillväxtverket, med rötter i glesbygdsverket och några andra verk, gjort.

Jag tycker att detta angeläget, att stärka kvinnors företagande, sedan kan säkert detta göras på olika sätt.

Vad Corren gör nu är att bunta ihop hur  Stiftelsen för strategisk forskning har representerat med Tillväxtverkets satsning på kvinnligt företagande som läggs Maud Olofsson till last, samt sedan lägga till några anonyma citat som förminskar och förnedrar en ung kvinnlig partiledare med, anser jag, lysande kvaliteter.

Slutsatsen av denna Corren-brygd är att tidningen utfärdar stormvarning. Kring stiftelsen? Kring Tillväxtsverkets kvinnoprojekt?

Nejdå. Kring Annie Lööf, som efter en genomlysning på departementet endast har några frågetecken kring några fakturor, vilket hon öppet och transparent tagit tag i och klarat ut, samt ser till att detta inte ska inträffa igen.

En rätt ynklig ledare, Corren, tycker jag.