Försvarsutskottet i Helsingfors

En grupp ur försvarsutskottet har i två dagar gjort ett intressant besök i Helsingfors.

Ambassaden med ambassadör Johan Molander och försvarsattaché Ingemar Adolfsson i spetsen hade gjort ett givande program med många intressanta möten.

Finlands parlamentariska situation och tradition är ju klart olik den svenska, med ständigt breda majoritetsregeringar. Efter senaste valet och sannfinländarnas (f.d Landsbygdspartiet)osannolika framgång från 5 till 39 riksdagsmandat (!) bildades så småningom en regering med 6 partier ("sixpack"), S, M, De Gröna, Svenska Folkpartiet (oavbrutet i regering sedan 1979, tror jag..), Kristdemokraterna och ett till (Vänsterförbundet).

Oppositionen utgörs av två partier, det försvagade Centerpartiet och det uppblossade Sannfinländska.

Ordförande i Försvarsutskottet kom från Sannfinländarna, Jussi Niinistö. De är EU-negativa och vill inte samarbeta mycket med andra heller militärt.

På grund av Sannfinländarna håller Finland på att överge sin traditionella politik att agera konstruktivt i EU och optimera finska intressen. Nu är de bråkstakar genom att de inte vill att EU ska stödka Grekland ut ur krisen, och genom att Finland vill ha säkerhet i Grekland för att medverka.

Försvarsminister är Stefan Wallin från Svenska Folkpartiet, som gjorde ett mycket gott intryck. Hans situation är dock mycket besvärlig då den nya regeringen vill spara ca 3,5 miljarder kronor på försvarsbudgeten till 2015, som omfattar ca 25 miljarder.

Samtidigt råder enighet om att behålla värnplikten, ha kvar ett invasionsförsvar över hela landet samtidigt som man ska förnya allt dyrare försvarsmateriel. T ex behöver nog nya stridsflygplan upphandlas framot år 2025 när de nuvarande F 18 tjänat ut.

Man måste nog trolla med knäna för att få detta att gå ihop. Försvaret omfattade 750.000 man på 1980-talet, nu ca 350.000 och man ska minska till 250.000 eller mindre.

80 procent av killarna gör värnplikten på minst 6 månader.

Den nya regeringen har lite dubbla budskap i Natofrågan. Inga initiativ ska tas under mandatperioden, men frågan ska följas noga, ungefär. Man är alltså kraftigt splittrad.

De finsk-ryska relationerna har "never been so good". Vi träffade flera analytiker. En synpunkt var att Ryssland idag inte utgör något militärt hot, eller har någon agenda mot Finland. De har fullt upp med inte minst Kina. Rysslands modernisering av försvaret sågs inte som någon stor sak. Rysslands närvaro i Östersjön sågs som helt oberoende av Nordstreams tillkomst.

Se också Johan Forsell (M)
Läs även andra bloggares åsikter om finland, ryssland, försvar, politik, centerpartiet

Viktig stämmodebatt (C) - Klarar Sverige flera miljoner nya medborgare?

Centerpartiets styrelse föreslår partistämman den 22-24 september att anta ett nytt förnyelseprogram för Integration - Nybyggarlandet Sverige. Det är mycket nydanande och radikalt.

Förre ordförande i Centerpartiets högskoleförbund Ilan Sadé kritiserar det starkt i en debattartikel på Newsmill, där sedan flera inlägg gjorts, även av mig.

Jag kan säkert ha uttyckt mig provokativt och fel. Men jag är övertygad om att det måste vara möjligt att diskutera dessa frågor på annat sätt än snövitt eller sotsvart.

På min blogg har jag i två inlägg så gott jag kunnat beskrivit varför jag är övertygad om att det är så viktigt att en del röster inom etablerade partier tillåts att ställa frågor och resonera utan att bli sågade vid fotknölarna:

Jag har nu noggrannt läst igenom partistyrelsens förslag om "Nybyggarlandet Sverige".
Det är mångordigt och välkomnar en mycket snabb och stor ökning av invandring och flyktingmottagande. Det föreslår en rad förbättringar för nyanlända i Sverige så att de snabbt omfattas av alla generella regelverk och snabbare kan bli svenska medborgare.
Integrationspolitiken ska ersättas av en inkluderingspolitik och Little Italys och Chinatowns vore positivt (även om det ju är andra nationaliteter som invandrar idag).

Hur en snabbt ökad svensk befolkning ska skapa fler jobb och inkluderas anges mycket oklart, huvudreceptet är att det ska ske inom och med en bättre utbildningspolitik, bostadsmarknadspolitik, företagarpolitik- och arbetsmarknadspolitik.

Partistyrelsen pekar med stort gillande på att om Sverige hade haft Canadas migrationspolitik så hade vi varit 40 miljoner medborgare i Sverige idag. Och inför framtiden vill partistyrelsen se långt fler svenskar än idag. Som skrivningarna är torde en tolkning kunna vara att partistyrelsen vill se en ökning av Sveriges befolkning med flera miljoner på ett fåtal år. Eller med 5-10 miljoner på några decennier.

Dagens problem med utanförskap och integration behandlas i förbigående, och genom att istället snabbt öka antalet svenskar kommer Sverige att med en förbättrad politik inom traditionella politikområden att både bryta dagens utanförskap och välkomna flera miljoner fler invandrare och flyktingar.

Det är möjligt att partistyrelsens visioner är modiga och framsynta och bryter invanda tankemönster.

Det är möjligt att detta är en valvinnande fråga för Centerpartiet.

Men det är inte säkert. Jag tycker att skrivningarna är välmenta men rätt substanslösa, och jag tycker att det är viktigt att andra röster än partistyrelsens kan höras inför stämmodebatten.

Läs även andra bloggares åsikter om integration, migration, nybyggarlandet, politik, centerpartiet, invandring

Nazisternas illgärningar ofattbart fasansfulla

Vi har nu haft tunga men oerhört givande dagar i Östra Polen. Vår kunnige och fängslande "historielärare" är Christer Mattson från Forum för levande historia, lärare från Kungälv med stora pedagogiska kvaliteter och ett brinnande engagemang.

Nazisternas folkmord växte fram successivt, planläggningen var ofta i mproviserad men slutade i en närmast industriell jakt och massmord på många miljoner oskyldiga människor, de flesta judar, som hämtades och jagades - män, kvinnor och barn -, som sköts vid massgravar, i ghetton och som slavarbetade och transporterades till dössläger där de gasades ihjäl. Målet var att får bort alla judar och medlet blev att mörda dem.

Jag rapporterar även på Facebook där jag också lägger in bilder. (Ska nog börja göra det här också).

Dessa statusrader har jag lagt in på facebook:

I Polen lyckades inte kommunismen deportera bönderna och bilda statliga storjordbruk. Fortfarande brukas åkrarna i små tegar vilket syns väl uppifrån.

På den här vägen i utkanten av byn Koch i östra Polen föstes den judiska bybefolkningen av 500 soldater till gropar de de nakna sköts i lager på lager. Fasansfullt.

Trista inlägg, jag vet. Men vi får aldrig glömma. Här ugnarna på Majdanek där människorna brändes upp efter att ha svultits, gasats eller skjutits ihjäl.

Gaskammare i Majdanek, Lublin. Idag i staden Zamosc, där nazisterna bl a mördade och deporterade föräldrarna till 30.000 barn som fördes till barnhem eller till tyska styvföräldrar. Ondska.

Jag hänvisar också till några andra reskamrater som också bloggrapporterar.

Läs även andra bloggares åsikter om förintelsen, polen, judar, nazismen, politik, centerpartiet

riksdagsresa "i Förintelsens spår"

För den som vill ta del av våra upplevelser och intryck här så lägger jag in länkar till fler som bloggar, och jag börjar med mina centerkollegor Anders W Jonsson, Ola Johansson och Fredrick Federley

Nazisternas fasansfulla förintelse

Sverige - på Göran Perssons initiativ - startade 2003 - tror jag - Forum för levande historia, en liten myndighet som ska lyfta fram folkmorden under Hitlertyskland och av ett antal kommunistiska regimer. Och fokusera på vikten av att respektera demokrati och mänskliga rättigheter.

Ett mycket bra initiativ, alldeles för många i Sverige och världen vet alldeles för lite om de fasor och förtryck och ondska och oförrätter och namnlösa lidanden som drabbat många tiotals miljoner människor under andra världskriget och 1900-talet. Vi kan aldrig inse den hemska mardrömslika vägen till ständigt större oförrätter, sömnlösa nätter, fängslanden, lidanden, svälta, frysa, epidemier, skiljas från varandra osv

Under nazismens diktatur och under kommunismens diktaturer i t ex Sovjet, Cambodja, Kina, Nordkorea osv.

Det mest fasansfulla är det planerade massmördandet av judar och andra grupper i Ghetton och koncentrationsläger och gaskammare i Tyskland, i Polen och i många andra länder där Hitlertysklands nazidiktatur drog fram.

Men Stalins kommunistiska diktatur med deportationer och massavrättningar och utsvältningar av miljoner på landsbygden och GULAG-läger osv orsakade många miljoners död under namnlösa fasor. Skräck och lidanden.

Vi är nu 16 riksdagsledamöter från 5 partier som under Forumets ledning besöker Polen, en resa i förintelsens spår. Idag har vi under mycket sakkunig ledning gått igenom de 178 hektaren ghetto i Warshawa, där 350.000 judar bodde och föstes ihop. Mycket lite återstår av kvarteren, där nazisterna hösten 1940 stängde in dem med en mur och där män, kvinnor och barn under outsägliga lidanden svalt ihjäl, och där sommaren 1941 5.000 per dag skickades iväg till dödslägret Treblinka, där nära en miljon människor gasades ihjäl, från Warshawa och från andra håll i Polen.

Det fanns 40 miljoner polacker då. Av dessa mördadades och dog 3 miljoner judar och 2 miljoner polacker. De 300.0000 som återstod efter kriget attackerades under kommunistdiktaturen, en del mördades och de flesta tvingasdes fly till andra länder. Idag finns det kanske uppåt 10.000 judar i Polen....

Vi är 5 centerpartister som deltar, med en eventuell 1:e partiordförande i spetsen.

Min kollega Ola Johansson från Kungsbacka i Halland skriver om detta på sin blogg, som jag gärna hänvisar till!

Läs även andra bloggares åsikter om förintelsen, polen, politik, riksdagen, centerpartiet, nazism, kommunism

äldrediskriminering i riksdagen - SvD

jag skrev ett blogginlägg i februari, om min lätta överraskning (...stora chock) när jag upptäckte att jag var en av de 12 äldsta i riksdagen..

Efter åldersdebatten med anledning av Annie Lööfs kommande partiledarskap, och Alf Svenssons synpunkter, gör SvD en uppföljande artikel där jag intervjuas, här.

Se där, en blogg läses ju inte av så många, men inlägget finns där, sökbart!

Läs även andra bloggares åsikter om äldre, riksdagen, politik, centerpartiet, annie lööf

En förbjuden debatt - sågad vid fotknölarna

Jag är ju väl medveten om hur laddat det är att sansat försöka diskutera invandring och integration, som i denna Newsmillartikel. De allra flesta avstår från att diskutera, eller ansluter sig till de två motpoler som finns i debatten, en mycket positiv (dominerande) om vikten av en öppen och generös invandrar- och flyktingpolitik, och en mycket negativ.

Min grundsyn är ju öppen och generös, men jag är övertygad om att frågor måste få ställas, så att verkligheten kan diskuteras och politiken förankras.

Jag menar att det är ärligt och riktigt att säga som det är, att Sveriges endast kan ta emot en del av världens flyktingar och att det måste finnas regelverk som bestämmer detta. Integrationen har stora brister och här behövs krafttag. Och jag ställer en enkel fråga om de ensamkommande flyktingbarnen, tar Sverige verkligen emot en så oproportionerligt stor andel och är detta i längden i så fall rimligt?

För detta hängs jag genast ut som närmast nazist (S-bloggaren Johan Westerholm m säkert flera), sågas jämns med fotknölarna av de som vill ha ett Sverige fritt från Alliansen (Alliansfritt Sverige) och kommer säkert att få långt mer på pälsen framöver. Farmor Gun kommenterar mig kort, inte lika sågande, men redovisar varför jag är ute och cyklar.

Borde jag alltså inte skrivit mitt debattinlägg? Borde rubriken istället ha varit: "Det finns ingen gräns för hur många flyktingar Sverige kan integrera"? Borde jag inte ställt frågan om rimligheten i att Sverige tar emot en så hög andel av de ensamkommande flyktingbarnen.

Det oroar mig, att dessa viktiga frågor inte ska tillåtas att diskuteras på ett sansat sätt utan det får bara vara svart eller vitt. Jag begriper inte poängen med att stämpla mig med allehanda grundfalska epitet för att förhindra en viktig och nödvändig dialog i angelägna frågor. För vem vågar väl försiktigt att ställa frågor eller diskutera kring detta när debattklimatet är så här? Vem kan få sina frågetecken uträtade eller få igång en givande och befruktande dialog?



Läs även andra bloggares åsikter om invandring, flyktingar, centerpartiet, politik,

Det finns en gräns för hur många flyktingar som Sverige kan integrera

Jag publicerar idag en debattartikel på Newsmill i de mycket laddade frågorna kring invandring/flyktingmottagande och integration.

Utifrån principen om en öppen och generös svensk politik på dessa områden menar jag ändå att det behöver diskuteras hur många som Sverige klara av att ta emot och integrera på ett bra sätt, och att det är uppenbart att världens flyktingar är så oerhört många att Sverige måste sätta upp gränser för hur många man uthålligt klarar av att välkomna och integrera.

Jag lyfter särskilt det snabbt ökande antalet ensamkommande flyktingbarn, där Sverige faktiskt och relativt sett tar emot fler- och mångdubbelt fler än andra länder i EU.

"Det kommer allt fler ensamkommande flyktingbarn från andra världsdelar till EU, och relativt sett allra flest till Sverige. De är i de senare tonåren och ibland kanske äldre, eftersom de flesta saknar alla identitetshandlingar. Transporterna hit är ibland organiserade på olika sätt, och kan också ibland syfta till att möjliggöra en anhöriginvandring. Sverige ska självfallet ha en generös inställning till ensamkommande barn, men även här bör förutsättningarna kunna granskas och integrationen måste fungera.

Det är också anmärkningsvärt att dessa ungdomar i så hög utsträckning söker sig just till Sverige. Sverige tog år 2010 emot ca 2.400 stycken medan t ex Tyskland och Frankrike tog emot ca 500 var liksom Danmark, medan Norge och Nederländerna tog emot ca 800 var. En diskussion om rimligheten i att Sverige uthålligt ska klara att ta ett så mycket större ansvar än andra länder måste kunna få föras. Vi vet också hur ansträngd den svenska mottagningen är."

Jag har låtit riksdagens utredningstjänst utreda antalet ensamkommande flyktingbarn som kommer till olika länder i EU, se nedan. Jag tycker att Sverige tar emot oproportionerligt många relativt övriga länder, vår mottagningsapparat är av förklarliga skäl mycket ansträngd och vi behöver därför diskutera våra regelverk i relation till andra länders.

Tabell 1. Antal ensamkommande asylsökande barn i ett antal IGC-länder åren 2006 - 2011
År 2006 2007 2008 2009 2010 2011*

Belgien 633 519 470 511 1081 483
Danmark 104 84 297 542 428 110
Finland 108 98 706 557 329 47
Frankrike … … … 447 610 159
Irland 136 94 73 56 37 6
Nederländ 410 433 726 1039 701 143
Norge 349 403 1374 2500 892 203
Sverige 822 1264 1510 2250 2393 558
Schweiz 267 231 606 449 213 58
Tyskland 186 180 305 375 499 197
Storbrittann 3247 3138 3300 2991 1364

Totalt 6262 6444 9367 11917 8547 1964

Sveriges andel 13,1 % 19,6% 16,1% 18,9% 28,0% 28,4%

Noteringar: IGC har inga uppgifter om antalet ensamkommande till Frankrike för åren 2006-2008 och Storbritannien för 2011. 2011 avser första kvartalet.

Läs även andra bloggares åsikter om integration, flyktingmottagande, ensamkommande flyktingbarn, politik, centerpartiet,

Annie Lööf ny Partiledare (C)!!

Annie Lööfs stöd i centerrörelsen är överväldigande, och hon får ett mycket starkt mandat som ny partiledare, föreslagen av valberedningen idag och väljs på stämman den 23 september!

Även valberedningens förslag till presidium (Anders W och Anna-Karin) och partistyrelse ser bra och spännande ut.

Bra också att Lena Ek finns kvar liksom Muharrem Demirok. Stor förnyelse med många spännande namn; Abir, Fredrick, Johan, Per, Kristina m fl.

Jag saknar självfallet mitt eget namn. Var är alla 64-åringar, unga till sinnet men brett erfarna och socialt medie-engagerade??

Skämt åsido, jag njuter av en bra dag för centerrörelsen, och för Sverige, och gratulerar och tillönskar all framgång till centerpartiets nya ledning med Annie Lööf i spetsen!!

Länkar; Centerpartiet, Magnus Andersson, Emil Källström, Johan Hedin,Göran PetterssonLäs även andra bloggares åsikter om annie lööf, centerpartiet, politik, alliansen,

c-ledarspekulationer..

Låt mig kort summera.

Maud Olofsson meddelar att hon avgår. Det visar hennes storhet som ledare. Hon hade kraften att inte bara bli och verka som en av de stora centerledarna, utan också att välja rätt tillfälle för att lämna uppdraget. Oerhört imponerande.

Och Centerpartiet nystartar! En spännande valprocess inleds. Valberedningen lyfter fram 3 kandidater som gör intensiva valkampanjer. De står varandra politiskt nära.

Annie Johansson är självklar. Trots sin ungdom har hon erfarenhet och lyskraft, och har på kort tid erhållit ett stort förtroende i centerrörelsen. Jag ger henne fullt stöd, se min analys här.

Även Anna-Karin Hatt är naturlig. Hon har arbetat nära Maud Olofsson i många år, och varit hennes högra hand i alliansregeringen sedan 2006, samt statsråd sedan oktober 2010.

Anders W Jonsson är däremot överraskande. Snart ett år i riksdagsgruppen, tidigare i statsrådsberedningen under Hatt och Olofsson, barnläkare, mångårig bakgrund i CUF mm. Jag tror det var Margit Silberstein som i Aktuellt plötsligt "erfor" att Anders hade förespråkare.

Tre utmärkta partiledarkandidater, men Annie steget före. Alla tre gör bra och positiva kampanjer med goda framträdanden i debatter och på möten.

Anders avancerar rekordsnabbt in i partiets innersta cirkel, och gör bra ifrån sig. Men, som jag skriver, "hans chanser att bli partiledare ska inte överskattas".

Anna-Karin Hatt är den som utmanar Annie i en genomtänkt och stark partiledarkampanj. Hon är en skicklig och kvalificerad politiker, men startar i underläge efter många år som tjänsteman. Hennes kampanj är professionell och hon betonar starkt vår socialliberalism, sin egen erfarenhet av att förhandla och leda och att hon inte längre är så ung.

Annie kommer igång sent på grund av att hon gifter sig och drabbas av sorg i familjen. Hon gör en intensiv tiodagarsturné genom landet, och fokuserar på tre värdeord; frihet, trygghet, hållbarhet.

Centerrörelsen får en hektisk period med många medlems- och väljarmöten. De senaste veckorna har så massor av medlemmar, samt alla distrikt och nästan alla kommunkretsar beslutat vem de vill föreslå/nominera som ny partiledare för Centerpartiet.

Det visar sig nu att Annie Lööf trots tuff konkurrens befäster sin ställning. Hon får ett faktiskt överväldigande stöd från nästan alla distrikt, från en mycket bred majoritet av kommunkretsarna och säkerligen också i en flod av nomineringar från enskilda medlemmar till valberedningen.

Annie får som ny partiledare ett mycket starkt mandat från centerrörelsen. Hon tar över det förnyelsearbete som partistyrelsen under Maud Olofssons ledning initierat, och det ska bli oerhört intressant att få vara med och slita för henne och Centerpartiet i valrörelsen 2014. Hon är då långt över 30 (!) och har tack vare Maud Olofssons framsynthet redan lett Centerpartiet i flera år.

Det gäller nu för valberedningen att ta vara på övriga kandidaters stora förtjänster, och att föreslå stämman en ny och spännande partistyrelse! Man har ju aviserat att den kraftigt ska förnyas.

Stämman i Åre den 20-22 september blir ett kraftfullt avstamp för Centerpartiet med en stark förnyelse av både politik och ledning utifrån den goda grund som lagts de senaste 100 och 10 åren!

Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, politik, annie lööf,

Analys föräldraförsäkring och C-ledarkandidater

Det är bra att centerns partiledarkandidater nu redovisar sina programförklaringar och ståndpunkter i den öppna valprocess som nu pågår. Uppenbart är att de ligger nära varandra politiskt, men visst finns det frågor där de har olika syn.

Jag vill dyka lite djupare i föräldraförsäkringsfrågan, där ju Centerpartiets styrelse föreslår stämman att individualisera föräldraförsäkringen, dvs de 120ersättningsdagar som vardera föräldern erhåller ska inte längre kunna överlåtas på den andre.

Annie Lööf är glasklar i sin uppfattning, (som i denna debattartikel i Aftonbladet) valfriheten att fördela dessa ersättningsdagar inom familjen ska bestå, Anders W Jonsson likaså. De båda går alltså emot partistyrelsen.

Anna-Karin Hatt svarar nu vid debatterna också nej på frågan om hon vill individualisera föräldraförsäkringen. Det är ett nej som lika gärna borde varit ett ja.

I denna debattartikel i Aftonbladet av henne sammanfattas hennes inställning så här:

"Partiledarkandidaten Anna-Karin Hatt om Centerns familjepolitik: Individualisera föräldraförsäkringen om höjd jämställdhetsbonus inte fungerar"


Innan en eventuell individualisering vill Anna-Karin alltså fördubbla jämställdhetsbonusen. Vad innebär då detta.

Jo, föräldraförsäkringen innebär ju att man i 300 dagar (150 vardera varav 240 kan överlåtas inom familjen) erhåller 80 procent av sin inkomst upp till taket 900 kr per dag (motsvarande ca 27.000 kr i månaden).

Jämställhetsbonusen innebär alltså att om ena föräldern som tjänar max i månaden utnyttjar alla sina ersättningsdagar , samtidigt som andra föräldern arbetar, ökar dennes ersättning från 900 kr per dag till 1.000 kr per dag.
Anna-Karin vill alltså dubbla det till 1.100 kr per dag under 135 dagar, motsvarande 27.000 kr mer totalt för en förälder.

Denna konstruktion innebär alltså att i en familj med t ex två höga höga inkomster ökar föräldraförsäkringen med 200 kr per dag i 270 dagar utöver de 900 kr per dag som vardera föräldern redan erhåller.
Vad jag förstår innebär det att en sådan familj erhåller 54.000 kr mer under ersättningsperioden än den familj där ersättningsdagarna överlåts..(Rätta mig om jag har fel, det här är lite invecklat.., Och jag vet ej vad detta kostar statsbudgeten).

Jag förstår tanken att med ytterligare ersättning till högavlönade föräldrar förmå dem att ta sin del av ersättningsdagarna. Utifrån ett försäkrings- och rättviseperspektiv är det dock ingen självklarhet att fördubbla nuvarande jämställdhetsbonus.

Skulle en fördubbling inte göra att dagarna delas så mycket jämnare kanske en fyrdubbling kan övervägas, men det vore nog stötande. I det läget vill Anna-Karin alltså individualisera.

Utöver detta vill Anna-Karin ta bort den kommunala vårdnadsersättning på 3.000 kr i månaden som kommuner kan införa om man så vill.

Det här är svårt och lite komplicerat, men det berör vanliga barnfamiljers vardag i hög grad. Jag förstår motiven för att överväga individualisering och ökad bonus men mot det står faktiskt valfrihet för familjen och att det finns gränser för hur mycket mer skattepengar ska stödja redan högavlönade familjer.

Centerpartiet slogs ju länge för en vårdnadsersättning av rättviseskäl för de familjer som själva skötte om sina små barn (inte minst jag själv på 1980-talet, tex). Nu handlar det inte längre om så många familjer, ersättningen är låg men vore det ändå inte rimligt med någon ersättning till de som avlastar kommunen från trycket på att bygga fler daghem även för deras barn? Dock är det ju möjligt att nuvarande konstruktion kan göras på något bättre sätt.

Läs även andra bloggares åsikter om föräldraförsäkring, jämställdhet, rättvisa, centerpartiet, politik,

Östgöta Corren sätter sitt hopp till Annie Lööf, vad gäller familjers valfrihet!

Tydligen har en bred majoritet av Centerpartiets styrelse ställt sig bakom ett förslag till vår stämma att föräldraförsäkringens ersättningsdagar inte längre ska kunna delas inom familjen. Idag tilldelas de båda föräldrarna 150 dagar var, 30+30 får inte delas men 120+120 får delas om den ena föräldern vill överföra sina dagar till den andre.

Partistyrelsen vill nu att Centerpartiet ska driva att ersättningsdagarna inte i en framtid ska få överföras mellan föräldrarna.

Jag förstår inte hur partistyrelsen tänker vinna val på detta utspel? Och hur har man förankrat denna individualisering hos barnfamiljer och centerväljare? Eller vet man helt enkelt bättre? Och hur smart är det att slå armkrok med Vänsterpartiet i en frihetsfråga?

Östgöta Corren sätter föräldraförsäkring, valfrihet, centerpartiet, politik, annie lööf,

Bra c-partiledaranalys i DN!

DN, Sydsvenskan och Aftonbladet har alla förespråkat Eskil Erlandsson som den bästa nye centerledaren. (kanske under parollen, C håll dig vid din läst och konkurrera inte i städer). Eskil är bra, men har tackat nej.

Sedan har samma röster talat för Anna-Karin Hatt, som påstås vara lite mer "vänster". Min uppfattning är att alla tre kandidaterna ligger nära varandra i fråga om Centerpartiets framtida kurs och fortsatta samarbete inom alliansen.

Idag har DN en huvudledare med en som jag tycker utmärkt analys av Centerpartiets partiledarfråga, som landar i följande slutsats: "Det vore märkligt om Centerns sökande inte slutar med att partiet väljer Annie Lööf till partiordförande."

Jag landar ju som bekant, med stor respekt för Anna-Karin Hatt och Anders W Jonsson, i samma slutsats.

Självfallet har de olika kandidaterna lite olika uppfattning i olika sakfrågor, men en ny partiledare - oavsett vem - ska ju representera Centerpartiet och den plattform som våra partistämmor lägger fast.

En viktig sakfråga där kandidaterna uppenbart skiljer ut sig är den uppblossande debatten om man inom familjen ska kunna fortsätta att fördela föräldraförsäkringens ersättningsdagar mellan sig, eller om dagarna - 150 stycken var - endast ska kunna utnyttjas individuellt.

Här intar snarast Anna-Karin Hatt (liksom överraskande nog partistyrelsens majoritet) närmast en vänsterposition ( i vart fall landar man på samma ståndpunkt som Vänsterpartiet), dvs det ska inte vara valfrihet inom familjen att fördela dagarna sins emellan. Idag är faktiskt 30+30 dagar låsta, men de övriga 120+120 dagararna som tilldelas individuellt kan överlåtas på den andre.

Jag har mycket svårt att tro att centerstämman följer partistyrelsens majoritet i denna fråga, och ska göra mitt bästa för att reservanterna - med Annie Lööf i spetsen - ska vinna majoritet.

Robert Pettersson, vice ordförande i centerpartiets Linköpingsgkrets, bloggar om detta.. För honom är frågan så viktig att den påverkar partiledarvalet. ( Minns dock att det är en majoritet i partistyrelsen som föreslår kvotering).

Det blir en spännande debatt om detta på stämman, och det är viktigt att komma ihåg att vem som än blir partiledare så blir uppgiften att stå för centerstämmans beslut!

Sophia Blomqvist med den oberoende borgerliga bloggen Dexion skriver också engagerat om detta.

Corren skriver också idag om detta (ej utlagt på nätet), C-kommunalrådet Muharrem Demirok försvarar partistyrelsens förslag, Linköpingskretsens ordförande Pontus Knutsson vill öka tvångskvoteringen från 60 till 200 dagar medan oppositionsrådet (C) i Norrköping Karin Jonsson vill ha valfrihet att fördela inom familjen.

Läs även andra bloggares åsikter om annie lööf, dn, centerpartiet, politik, partiledarval, föräldraförsäkring,

Annie Lööf: Krafttag för ökad svensk livsmedelsproduktion!

I dagens Land Lantbruk föreslår Annie Lööf, Staffan Danielsson och Leif Walterum ett antal viktiga åtgärder för att vända den svenska livsmedelsproduktionens mångåriga minskning till en ökning. Vi visar på vad Centerpartiet drivit igenom och kämpar för i alliansen, var motståndet finns och att att vi måste bli tydligare.

Annie vill att en livsmedelsstrategisk kommitté tillsätts för att samla samhällets aktörer till gemensamma ansträngningar för att vända utvecklingen, att ett helhetsgrepp tas vad gäller den offentliga upphandlingen av mat, att Sverige ska vara pådrivande för obligatorisk ursprungsmärkning av mat samt att livsmedelsproduktionens konkurrenskraft även måste stärkas genom att contra produktiva skatter och avgifter ses över. Bl a visar vi på den av riksdagen beslutade och av moderaterna initierade kommande höjningen av jordbrukets dieselskatt på ca en halv miljard kronor.

Här artikeln i sin helhet (artikeln ej ännu utlagd på Lands hemsida):

Centerpartiet: Tillsätt en livsmedelsstrategisk kommitté

Landsbygden är en oerhörd resurs för världen och för Sverige. Trots Centerpartiets outtröttliga kamp för att skapa och bevara förutsättningar för livskraft i hela Sverige har landsbygdens befolkning minskat på grund av strukturomvandlingen i samhället.

Kampen måste därför fortsätta! Det finns många goda exempel på människor och bygder som vänt trenden och tagit till vara på de stora möjligheter som finns på landsbygden. Denna strävan måste understödjas på bred front i hela samhället.

Centerpartiet har i alliansregeringen drivit på för landsbygdens och de gröna näringarnas utveckling. Många positiva beslut har fattats om exempelvis infrastruktur som enskilda vägar och bredband, bättre förutsättningar för företagsamheten och grundläggande samhällsservice.

Ibland har vi ännu inte fått igenom våra ambitioner i dialogen med främst moderater och folkpartister och där gäller för Centerpartiet att bli bättre på att driva opinion, bli tydligare med att precisera kraven och vässa argumenten och tala om var motståndet finns. Landsbygden behöver ett starkt och pådrivande Centerparti!

En arbetsgrupp inför vår stämma i september har lagt ett antal goda förslag för en hållbar tillväxt i hela landet. Det handlar bland annat om en servicegaranti på landsbygden, sänkta skatter för småföretagen, förstärkt äganderätt och en ersättning för högt djurskydd.

Regeringen och centerdepartementen har också gjort en rad goda insatser för lantbruket som skattesänkningar, satsningen på Matlandet Sverige och regelförenklingar.

Ändå är situationen allvarlig för den svenska livsmedelsproduktionen. Produktionen minskar och Sverige är tillsammans med Norge ett av de länder som importerar mest mat i Europa, strax under 50 procent av sin konsumtion. Mjölk- och köttproduktionen viker och grisnäringen tappar katastrofalt.

Därför behövs ytterligare en rad skyndsamma åtgärder så att trenden kan brytas och vår livsmedelsproduktion – ledande vad gäller miljö- och djurvänlighet – kan börja expandera och återta förlorad mark.

En livsmedelsstrategisk kommitté bör tillsättas för att kraftsamla i detta syfte. Den ska föreslå relevanta mål för den svenska livsmedelsproduktionen och åtgärder för att samla samhällets aktörer som staten, näringen, industrin, handeln, konsumenterna och myndigheterna till gemensamma ansträngningar för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft, självfallet inom ramen för WTOs och EUs regelverk. Med tanke på den höga importandelen bör även Sveriges sårbarhet vid allvarliga störningar och kriser analyseras och åtgärdsförslag presenteras.

Kommittén bör också ta ett helhetsgrepp på den offentliga upphandlingen av mat, klara ut hur höga krav på miljö- och djuromsorg ska kunna ställas och fastställa relevanta målsättningar.

Både EU och USA ökar nu kraven på obligatorisk ursprungsmärkning av mat och Sverige bör vara pådrivande i detta arbete.

Ytterligare en viktig uppgift för kommittén bör vara att analysera livsmedelsproduktionens konkurrenskraft i ett EU-perspektiv och se över contraproduktiva skatter och avgifter. De av riksdagen beslutade och av moderaterna initierade kommande höjningarna av jordbrukets dieselskatt på nära en miljard kronor bör särskilt granskas eftersom svenskt jordbruk redan ligger i topp i EU vad gäller denna skattebelastning.


Annie Lööf, fd Johansson
Riksdagsledamot och Partiledarkandidat (C)

Staffan Danielsson
Riksdagsledamot, f.d ledamot i LRFs förbundsstyrelse

Leif Walterum
Kommunalråd Skövde, f.d ledamot i LRFs förbundsstyrelse


Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, lrf, livsmedelsproduktion, centerpartiet, politik, annie lööf, mat

"Bättre död än röd" byter namn - inte "Alliansfritt Sverige"

Efter min Newsmill-artikel med förslag att den rödgröna bloggen "Alliansfritt Sverige" borde byta namn har det diskuterats en del.

Flera liberala twittrare har hånat mig, och menar att jag resonerar dumt.

"Tokmoderaten" Fredrik Antonsson menar i en Newsmillreplik att jag är "sinnessvag och saknar vett och sans".

Många kommentarer finns till Newsmillinläggen, jag får en del stöd men också mycken kritik, inte minst från vänsterhåll. En huvudlinje i kritiken är att bloggen endast vill ha Sverige fritt från att borgerliga partier samarbetar i en allians...

Jag har replikerat så här:
"Sajten Alliansfritt Sverige" granskar vad de fyra regeringspartierna ägnar sig åt och samlar nyheter från allsköns olika kanaler. Ibland allvar, ibland trams - men alltid fokus på högern"

Bekämpar alltså sajten endast det faktum att 4 borgerliga partier samarbetar, eller bekämpar man de borgerliga partierna med fokus på högern..?

Jag har utgått ifrån att man kampanjar mot borgerligheten och inte vill se någon sådan i Sverige enligt rubriken.

Är det istället så att sajten endast kritiserar att de borgerliga partierna samarbetar, och inte borgerligheten i sig, då har en del inlägg en poäng.

Är det å andra sidan så att sajten faktiskt bekämpar de borgerliga partierna och deras politik. då har min kritik relevans..

Har jag verkligen så missuppfattat sajtens mål och mening, att det endast är samarbetet det är fel på, inte på borgerligheten...?"

Samtidigt publicerar Newsmill nu två debattartiklar (här den ena)där Göteborgs Universitet starkt kritiseras för sitt samarbete med Göteborgs Queerinstitut som bla står bakom Heterohatets dag.

Pelle Billing skriver bl a detta:

"Från hemsidan för Heterohatets Dag kan man utläsa att de är öppet anti-demokratiska och förespråkar politiska mord som verktyg i sitt arbete:

Länge leve transmilitansen
Allt åt alla - död åt alliansen

2010 är ett valår, vilket även påverkar firandet av heterohatet. Parlamentarismen är en fiende vi tyvärr inte blir av med genom att ignorera."

Jag tycker att detta styrker min maning till "Alliansfritt Sverige" att ändra sitt namn.

Norges unga moderater (Unga Höyre) har sedan 2005 haft en slogan "hellre död än röd".

Hade de haft den kvar skulle jag även ha uppmanat dem att byta paroll. Det behövs dock inte för de har efter Utöya-massakern gjort sig av med parollen och kastat allt material om den.

Men det gör inte "Alliansfritt Sverige", de tänker fortsätta att göra Sverige fritt från Alliansen.

Min maning står kvar, byt namn!

Läs även andra bloggares åsikter om Alliansfritt Sverige, politik, centerpartiet, socialdemokraterna, alliansen, moderaterna, kristdemokraterna, folkpartiet, miljöpartiet, bloggar




"

Sverige ska varken vara Allians- eller Sossefritt!

Jag skriver idag på Newsmill om vikten av att vara lite varsam med orden.

Jag har sedan länge argumenterat att ordet "självmordsbombare" - som fokuserar på och närmast förhärligar förövaren - borde ersättas med t ex "massmordsterrorist" - som fokuserar på offren.

Och jag vädjar nu till en av de stora politiska bloggarna - Alliansfritt Sverige - att byta namn.

Det är inte OK att kalla en blogg/sajt vad som helst.

Denna ledande rödgröna oppositionsblogg heter alltså sedan 2005 "Alliansfritt Sverige". Jag tycker att namnet är rent obehagligt och ger fullständigt onödiga och allvarliga associationer.

Jag tar gärna och ofta en tuff debatt med t ex socialdemokraterna men jag vill verkligen inte se "ett sossefritt Sverige", jag vill se en levande demokrati med många partier i en konstruktiv och framåtsyftande debatt med respekt för varandra.

Därför uppmanar jag nu "Alliansfritt Sverige" att byta namn.

Det är faktiskt inte acceptabelt att vilja ha Sverige "fritt från det ena eller andra", vare sig det handlar om alliansen, socialdemokraterna, invandrarna eller bönderna. Det duger inte heller att hänvisa till ironi eller till någon förment humor.

Ord betyder något, och mot den tragiskt allvarsamma bakgrund jag redovisat så måste vi bli mer varsamma med orden

Läs även andra bloggares åsikter om bloggar, socialdemokraterna, politik, centerpartiet, alliansen, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, , miljöpartiet

Det sjuder i Centerpartiet!

Rubriken är entydigt positivt menad! Vi är inne i en positiv och spännande valprocess med tre utmärkta kandidater, där som bekant jag håller Annie Lööf främst.

Centerpartiet är ett parti med många starka kvinnor, och ett parti som förverkligar jämställdhet. För tio år sedan konkurrerade två kvalificerade kvinnor om partiledarskapet (Maud Olofsson och Lena Ek) och nu står det främst mellan Annie Lööf och Anna-Karin Hatt. Anders W Jonsson stärker genom valberedningens nominering kraftigt sin ställning i Centerpartiets toppskikt med sin sociala inriktning, även om hans chanser att bli centerledare inte ska överskattas.

Anna-Karin rivstartade sin kampanj, medan Annie efter bröllop med mera först nu kastar sig in i kampanjandet.

(Anna-Karin kommer till Östergötland i kväll den 16 aug kl 18 i Brunneby (Borensberg) medan Annie kommer till Linköping för ett lunchmöte den 25 augusti. Jag avser att lyssna till dem vid båda tillfällena).

Stödet för Annie är stort och utöver tidigare länkade artiklar uttalar idag nio namnkunniga centerpartister med Lena Ek i spetsen sitt stöd för Annie. Även förre jordbruksministern mm. Karl-Erik Olsson har gjort detta.

En arbetsgrupp i Centerpartiet föreslog igår i SvD att föräldraförsäkringen ska "individualiseras"...Det är den redan idag, men av de 300 ersättningsdagarna kan föräldrarna överlåta 120 dagar var till varandra, om de så skulle vilja. 30 dagar var går - av förmenta jämställdhetsskäl - inte att överlåta.

De 4 - Qarlsson, Wernersson, Federley och Demirok - vill nu att C ska arbeta för att inga dagar på sikt ska få överlåtas till den andre föräldern. Valfriheten inom familjen ska få stryka på foten genom att staten bestämmer att dagarna enbart kan utnyttjas "individuellt".

Är detta en liberal frihetsreform, eller är det motsatsen. Jag lutar starkt åt det senare.

Annie Lööf talar i en lysande debattartikel i dagens Aftonblad klarspråk om sin uppfattning i frågan, på tvärs mot de fyra:
"I Centerpartiet ska vi fort­sätta förnyelsen av vår politik. Det handlar om att utveckla nya förslag som ligger i linje med ­våra grund­värderingar och under­lättar livet för våra väljare. Vi ska inte adoptera gamla lösningar och skrivbordsprojekt från Social­demokraterna och Vänstern."

En tuff och tydlig partiledarkandidat, Annie Lööf. Och väl förankrad i människors vardag och verklighet!

Karl Malmqvist skriver intressant om föräldraförsäkringen.

Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, politik, annie lööf, föräldraförsäkring, partiledarval

Centerledarkandidater i Land lantbruk

Land Lantbruk har på ett uppslag frågat ut Centerpartiets tre partiledarkandidater. Det är bra och samtliga formulerar sig väl.

I sin analys av svaren väljer bondetidningen att fokusera på att "två av tre" kandidater på en av frågorna nämnner införandet av en ersättning till grisbönder för att kompensera för högre svenska djurskyddskostnader.

Skulle alltså inte den tredje också förespråka detta, i likhet med Landsbygdsminister Erlandsson. Jovisst, naturligtvis är det så. Land väljer alltså att göra en nyhet av något i Centerpartiet okontroversiellt, och visst kan man vinkla så.

Det mest intressanta svaret på den fråga som ställdes ´"Hur ska den negativa trenden i svensk livsmedelsproduktion kunna vändas" var enligt min uppfattning Annie Lööfs, vilket Land nämner allra sist i en bisats.

Uppgiften att vända den negativa trenden är oerhört stor och svår och med all respekt för att omfördela dagens ersättningar från region och miljö till djurvälfärd så räcker ju inte det, även om det kan vara en viktig del.

Annie Lööf föreslår i sitt svar på frågan en livsmedelsstrategisk kommitté med uppgift att kraftsamla alla intressenter för att vända jordbrukets kräftgång till en produktionsökning. Det är ett utmärkt förslag och det blir ju inte sämre av att LRF -som verkligen inser situationens allvar - har drivit detta i flera år.

Läs även andra bloggares åsikter om lrf, jordbruk, land lantbruk, annie lööf, centerpartiet, politik, livsmedelsstrategi

Oro för fanatism och terror, och religiös och annan extremism.

Opassande Emma är en intressant humanist och bloggare. Hon oroar sig inte för islamisering vilket jag i mycket kan instämma i.

Men jag oroar mig för fanatism och terrorism i alla dess former, och den kan bli förfärlig när den kopplas till t ex extrema tolkningar av urgamla skrifter.

Här min replik till Emma:

staffan danielsson said:
Jag oroar mig dock för fanatism och terrorism och tron på att ändamålet helgar medlen, vare sig det försvaras av fundamentalistiska mullor eller av högerextremister eller av några andra.
Att “för sakens skull” massmörda oskyldiga människor i New York eller i fasansfulla attacker där människor samlas i Irak eller Afghanistan, eller i Oklahoma eller på Utöya, måste gemensamt fördömas och bekämpas av FN och världens länder och religioner och organisationer.

Att religionerna med tiden ändrar karaktär och blir mindre bokstavliga kan vara en trend. Bekymret vad gäller muslimsk extremism är att rätt starka krafter vill tvinga hela länder att återgå till 600-talets e kr rättskipning och sedvänjor.

Läs även andra bloggares åsikter om terror, extremism, politik, centerpartiet

Annie Lööfs stora kvaliteter!

Centerpartiet har trampat vatten lite grann efter valet, men tack vare Maud Olofssons ledarskap och genom kraften att välja rätt tidpunkt för sin avgång står partiet nu inför en spännande nytändning.

Tre goda kandidater kommer att turnera över landet för att göra sig kända och stärka sina positioner inför valberedningens slutgranskning och den avgörande stämman.

Fast i praktiken är det nog bara en som turnerar just nu, eftersom W Jonsson mjukstartar och Annie Lööf måste prioritera mycket starkt.

Anna-Karin Hatt bidrar till att hålla grytan kokande i partiledarvalet genom att uttrycka sig väl och genom att få stöd från en del i ”centeretablissemanget” och annorstädes. Och det är bra, ett partiledarval mår bara väl av goda kandidater som öppet och positivt blir prövade i processen.

Lite ”negativ campanjning” blir det lätt i en valrörelse och Annie Lööf får ibland höra att hon nog är lite för ung och för lite socialistisk…Det senare stämmer nog in på både nuvarande partiledare och på alla tre kandidaterna.

Några ledande Centerpartister som förespråkar Annie Lööf skrev nyligen följande rader i Göteborgsposten, som jag tycker är bra och som säkert förenar alla tre kandidaterna liksom huvudfåran i Centerpartiet:

"Under 2000-talets första hälft positionerade sig Centerpartiet som ett varmt socialliberalt parti med frihetliga värderingar. Med framgång var vi partiet som stod upp för de svagaste i samhället och som framgångsrikt drev kampen mot övergångsregler och övervakningssamhället. Vår 100-åriga historia har sin utgångspunkt i att skapa förutsättningar för människor att lyckas och få individer att växa. Det är viktigt att en ny partiledare med full kraft tar tag i förnyelsearbetet inom partiet och att Centerpartiet återtar positionen som ett varmt, grönt och företagsamt socialliberalt parti där den lilla människan sätts i centrum. Centerpartiet ska vara det mest öppna och toleranta partiet i svensk politik!"

Jag har ju i min egen valanalys lyft fram vikten av att Centerpartiet starkare än som nu skett måste lyfta fram rättvisafrågorna:

” Det är utmärkt att Centerpartiet så starkt driver rättvisefrågor som ungas rätt till jobb, högre lägstapensioner och den grundtrygghet och solidaritet som en allmän A-kassa skulle innebära. Men vår röst måste ljuda mycket starkare och bredare. Vår gamla paroll om Grundtrygghet måste lyftas fram, vi måste ryta till om att människor inte får falla mellan ramarna. En allmän A-kassa koordinerad med sjukförsäkringen under en gemensam myndighet skulle ge en inkomsttrygghet utan det integritetsintrång som socialbidragsprövningen utgör, och skulle vara en befrielse för alla dem som idag orättmätigt knuffas ut ur systemen eller aldrig släpps in i dem.”

Annies ungdom då? Hade hon varit lika mogen och erfaren som jag var i trettioårsåldern torde hon inte varit partiledaraktuell. Nu utvecklas vi ju olika snabbt och Annie Lööf är redan en lysande politiker som det vore en dröm för ett parti att få som partiledare! Naturligtvis kan partiet tacka nej och satsa på något mer traditionellt, men jag hoppas att Centerpartiet tar vara på den stora möjlighet som nu ligger inom räckhåll!

Jag tror säkert att medelåldern för svenska partiledare kanske ligger runt 40-50 och för längre sedan 60. Men det finns och ska alltid finnas undantag. Ronald Reagan blev president vid 71 och hade kraften att bidra till kommunismens fall. Maria Wetterstrands ålder talar ingen längre om och Gustaf Fridolin har inte heller blivit granskad utifrån detta. Lantbrukarsonen Hans Linde tillhör samma generation och kandiderar nu till partiledare i Vänsterpartiet med – tror jag – goda möjligheter.

Jag har arbetat nära Annie i fem år i vår riksdagsgrupp. Hon har gått från klarhet till klarhet och anförtrotts ständigt mer tunga och ansvarsfulla uppgifter som hon skött och sköter på ett alldeles utmärkt sätt. I dagsläget är Annie Lööf vice ordförande i Riksdagsgruppen, sitter i Finansutskottet och är ekonomisk talesperson. Annie fick också förtroendet att leda partiets valanalysgrupp, som lade fram en läsvärd analys.

Annie har rest mycket över landet i sina olika roller och har snabbt fått en stark ställning och ett stort förtroende i partiet. Denna respekt för henne finns också i hög grad också hos andra partiers företrädare, hos ledande journalister och den slår också igenom bland väljarna, nu senast bevisat i hennes många tusen personkryss vid senaste valet. Han besitter en stor mognad, goda ledaregenskaper och är en lysande kommunikatör som "går genom rutan".

Anna-Karin Hatt och Anders W Jonsson är utmärkta och kvalificerade personer som säkert kommer att ha tunga roller i Centerpartiet även efter partistämman i Åre. Och de är äldre än Annie, den meriten kan ingen ta ifrån dem.

Men jämför vi deras politiska tyngd, erfarenhet och breda förankring med Annies är det slående hur väl den jämförelsen faller ut till Annies fördel.

En ny partiledare, oavsett vem, har ju sin förankring i partistyrelsen och i presidiet och ska föra ut och agera utifrån partiets politik som våra beslutande stämmor lägger fast.

Jag är 64 år och snarast övermogen, får man kanske säga. Jag kunde valt att stödja någon med stor livserfarenhet som mig själv eller någon annan 60 plus.

Nu finns inte det alternativet tillgängligt, och vi har tre starka kandidater som jag har stor respekt för.

Och bland dessa håller jag alltså Annie Lööf steget före. Visst kan Centerpartiet tacka nej till Annies kvaliteter och välja någon annan, så är förutsättningarna. Och det bra att Anna-Karin Hatt skärper konkurrensen! Men jag hoppas och tror att Centerpartiet kommer att ta vara på den chans man nu har att välja en karismatisk ny partiledare som kommer att ge partiet en stark nytändning!

..............................

Per Ankersjö har formulerat något liknande på ett bra sätt!

Vill du ge Annie ditt stöd så tryck på "gilla-knappen" på denna facebooksida "Annie ny partiledare"!

Läs gärna denna DN debatt där engagerade centerpartister förespråkar Annie.

Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, annie lööf, politik, anna-karin hatt, anders w jonsson,

Om Hatt och Lööf och dubbelW..

Maud Olofsson lämnar efter ett starkt och framgångsrikt partiledarskap över till nästa centerledare i september. Hon ska ha stor heder för kraften att välja en riktig tid för sin avgång. Nu ska Maud hyllas för sin stora gärning, och så väljer vi vid samma stämma i Åre en efterträdare.

Men har Maud varit framgångsrik, Centerpartiet fick bara 6,6 % i valet?

Det stämmer, här borde Maud och Centerpartiet ha lyckats bättre. Och jag har här på bloggen analyserat hur detta nu bör åtgärdas! Grundorsaken är att alliansens framgång helt krediterats moderaterna - som fördubblats - medan de tre övriga allianspartierna alla trampar vatten.

Det här känns inte rättvist, vare sig för centerpartiet eller för Maud, men politiken är nu inte alls alltid rättvis.Det är bara att jobba på, följa sina idéer och visioner och så börjar det lossna igen.

Rimligen torde moderaterna ha toppat på 30-35 procent och riskerar snarare att backa än att öka på. Och rimligen är Centerpartiet på en golvnivå med enorma möjligheter att öka rejält.

Detta har de två starka kvinnorna i partiledarkandidatstrion mycket tydligt tagit fasta på, vilket är utmärkt. Anna-Karin Hatt lyfter fram Centerpartiets kraft för 2-3decennier sedan, och Annie Lööf (nygift!) sätter upp målet 20 procent i valet 2022.

Anders W Jonsson stärker sina aktier och lyfter fram de sociala frågorna, vilket behövs.

Centerpartiets öppna valprocess är mycket glädjande och jag hoppas att kandidaterna - och vi som stöttar dem - lyfter fram sina förtjänster mera än medtävlarnas förmenta svagheter.

Jag håller alltså Annie steget före och vill ånyo hänvisa till facebooksidan "Annie ny partiledare" där den som vill ge annie sitt stöd kan göra det genom inlägg och/eller att "gilla"-markera!

Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, annie, annie lööf, alliansen, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, socialdemokraterna, miljöpartiet

Alla terrordåd och massmord måste fördömas!

Var och en som mördar människor genom terrordåd/massmord måste fördömas. Grupper och organisationer som gör detta likaså, liksom regimer. Ändamål får aldrig helga medlen så att terrordåd/massmord kan försvaras.

Norske extremistens/galningens fasansfulla massmord på barn och ungdomar och vuxna är vidrigt och vedervärdigt, fegt och fruktansvärt.

Den och de som väljer att massmörda ställer sig utanför all dialog om samhällsutvecklingen, och måste gemensamt bekämpas av världens länder och av världens organisationer och religioner osv.

Ofta används uttrycket "Självmordsbombare" när någon sprängt sig själv och tio eller 100-tals andra till döds i något djävulskt planerata attentat bland oskyldiga männsikor på marknader eller torg. Jag har motionerat om att benämningen istället borde vara t ex massmordsterrorist. Det är fel att benämningen sätter gärningsmannen i fokus och inte offren.
Läs även andra bloggares åsikter om oslobomb, oslo, terror, massmord, politik, centerpartiet,

Centerpartiets framtida väg!

Centerpartiet är högaktuellt och jag lägger ut länkar som speglar min bild av nuläge, framtid och val av ny partiledare!

Jag gav på Newsmill i januari min programförklaring för Centerpartiet (Artikel av staffan danielsson - Centerpartiets framtida vägval - Jag ger här mitt 8-punktsrecept för Centerpartiets framtida vägval; Håll fast kursen, fastna inte i egna ministrarnas fögderier, tillsätt en vice partiledare, ryt till mot orättvisor i sjukförsäkring och a-kassa, satsa på stad och land ...).

Vi är idag den 21 juli 11 centerpartister som på DN Debatt ställer oss bakom Annie Johansson som vår nästa partiledare. Centerpartiets partiledarprocess är öppen och transparent, det finns flera mycket goda kandidater men Annie Johansson har mycket stora kvaliteter och ligger steget före!

Jag är också med om en Facebooksida där man kan Gilla Annie som ny partiledare. Sociala medier är allt viktigare och jag uppskattar dialogen här på bloggen, på Facebook och på Twitter. Så ge gärna Annie ditt stöd också, genom att gilla "Annie ny partiledare"!

Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, annie johansson, politik,

Hemleverans av vin är inte gårdsförsäljning!

Styrelseledamoten i Systembolaget Carl B Hamilton skriver på DN debatt att hemleveranser av flaskor och lådor borde kunna göras, samt att Systembolaget under ansvar borde kunna fatta beslut om sina öppettider utan att riksdagen varje gång ska godkänna detta.

Tja, det låter väl inte alls orimligt!

Sedan tillåter sig Systembolagets styrelsemedlem att hävda att om hemleverans kan beställas så kan den mikroskopiska försäljning av vin som en gårdsförsäljning skulle innebära ske genom hemleveranser från Systembolaget...Fel, mittåt, Hamilton skriver inte som styrelseledamot utan som politiker, hävdar han.

Hans tankar är dock gåtfulla, oavsett på vilken stol han sitter.

Låt oss gå till verkligheten i en liten gårdsbutik på landet som producerar en del flaskor vin per år. En kund är på besök och vill köpa 1 flaska vin för 130 kr. Detta arbetar Folkpartiet och Hamilton starkt emot, det vore förfärligt och får inte tillåtas.

Nu ska istället kunden erbjudas att beställa en hemleverans från Systembolaget av den vinflaskan.

För det första så krävs det stora leveransvolymer för att få plats i Systembolagets sortiment, så sannolikt har Systembolaget därför inte några flaskor att sälja.

Och för det andra så skulle flaskan vid hemleveransen kosta kanske 250-300 kr inklusive hemleverans, dvs dubbelt så mycket.

Jag begriper inte det stora engagemang som läggs ner för att fortsatt förbjuda all gårdsföräljning av vin i mikroskopiska former, samtidigt som alkoholdrycker väller in över landets gränser och finns tillgängligt på gator och torg i fullständigt okontrollerade former. Det är detta vi borde diskutera och få bort, och inte lägga kraften på att till varje pris förhindra en liten gårdsbutik att sälja några flaskor vin till besökare.

Läs även andra bloggares åsikter om gårdsförsäljning, vin, systembolaget, folkpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna, moderaterna, socialdemokraterna, centerpartiet, , politik

Klokt från Smålands-ÖgCentern i regionfrågan!

Jag tycker ärligt talat att det är rätt bedrövligt hur moderaterna har agerat i regionfrågan på riksplanet och på många håll regionalt. Man bromsar och söker förhindra det som en enig regionutredning var överens om, en fortsatt regionnivå och ca 7-9 regioner. Det är också mycket trist att M i Jönköping fått mig sig delar av S till att tro på samma län/region imorgon som på 1600-talet.

Centerpartiets ledande företrädare i de tre Smålandslänen och Östergötland skriver nu en mycket bra debattartikel i flera tidningar i området, här i Smålandsposten.

Vi har i praktiken 3 stora regioner redan, i Skåne, i Västra Götaland och i Stockholm. De fungerar allt bättre, ingen talar där om att återgå till de gamla länen, och de tar över allt mer ansvar från riksplanet och ror hem mer infrasatsningar och annat till sina regioner. Småland och Ög har här hamnat lite i bakvattnet och det vill M och delar av S i Jönköping att så ska det förbli.

Jag hoppas att en stark ny region snarast kan bildas mellan Skåne, Västra Götaland, Målardalen och Östersjön! Kanske Kronoberg går till syd men att i varje fall Kalmar, Jönköping och Östergötland agerar rationellt!

Tåget går inom något halvår, så det brådskar. Staten kommer snart att göra sin regiondelning för sina myndigheter och verk. Det skulle vara trist och tråkigt om Småland och Ög fortsätter att halka efter de stora regionerna även efter 2014 och kanske fram till 2018. Jag hoppas på sans och eftertanke och handlingskraft!

Läs även andra bloggares åsikter om region, skl, småland, östra götaland, östergötland, kalmar, jönköping, politik, centerpartiet, moderaterna, socialdemokraterna,

Givande vecka i Rom!

Slutrapport från FAOs vartannatårskonferens i Rom.

Departementsrådet Anders Lönnblad presenterade som ordförande en skogsrapport, som bl a föreslog en årlig Skogens Dag i världen. Rapporten mottogs väl och t ex China stödde en Skogens Dag i ett inlägg.

Landsbygsminister Erlandsson använde sina fem minuter väl på en god engelska. Vi samtalade med jägmästare Peter Holmgren, chef för FAOs klimatarbete. Mycket intressant.
Fotosyntesen binder ca 60 gigaton kol per år i världen..En årlig nettolagring på 0,7 gigaton per år. CO2-utsläpp årligen ca 13,4 gigaton, varav 7,6 fossil förbränning.

Böndernas internationella organisation IFAD konkursade för något år sedan, nu håller istället Wordl Farmers Organisation på att (ny)bildas, sätet flyttas från Paris till Rom. Vi träffade Robynne Andersen.

Under torsdagen följde jag slutförhandlingarna om FAOs budget de kommande två åren, där kanslirådet Michael Hjelmåker och FAO-ambassadören Cecilia Nordin van Gansberghe i god samverkan med EUs länder var aktiva.
Jag tog ett kort på Micke in action, vilket ledde till frågor om hans pappa ingick i delegationen...(Helt obegripligt, även om det fysiskt är mycket möjligt kan ju ingen tro det...)

Skillnaderna mellan de som betalar..(USA, EU m fl) och de som använder (G77 m fl) var små men föranledde ändå olika förhandlingsturer och kompromisser. FAOs budget är totalt över 2 miljarder dollar, varav hälften som frivilliga tillskott.

Fredag förmiddag fick en del åka buss till Peterskyrken och i Clemenskapellet träffa Påven Benediktus som läste upp en världslig hälsning till Konferensen på franska..

Detta var mitt första besök i Rom ever och utöver huvuduppdraget - FAOs konferens - hann jag även med att vandra runt en del i Rom. Staden var mindre än jag trott och både gamla (ca 2000 år gammalt och äldre) och nya centrum inklusive floden Tibern och Vatikanstaten gick att vandra runt på 3-4 timmar.

Rom växte fram för ca 2.600 år sedan och anlades på 7 kullar nära Tibern några mil från Medelhavet. Om det var Romolus och Remus känns tveksamt.., mer sannolikt att namnet är etruskiskt från folket som föregick romarna.

Sedan växte Rom under Romarrepubliken år 500 f kr till ca kristi födelse då det var en helt enorm - för den tiden - stad på någon miljon invånare och med avancerade vattensystem och badanläggningar med mera. Colosseum - som jag först gjorde ner som "en gammal utomhusteater" - och Circus Massimo (hästtävlingar mm) och de olika pelarsalarna och torgen - Forum Romanum osv - fanns precis utanför FAO-huset.

Fontana di trevi - där Anita Ekberg badade 1953 - var en förnämlig fontän, Tibern slingrade sig fram mellan alla minnesmärken och hus, trafiken var intensiv, Peterskyrkan väldig med Petrus grav osv.

Efter republiken blev det en kejsardiktatur från ca år noll med Julius Caesar och Augustus (Octavianus) i början. De gotiska folkstammarna och hunerna attackerade Romarriket som delades i Väst och Östrom (Konstantinopel). Västrom föll samman och Roms befolkning minskade till bara kanske 50.000 invånare år 450 och lång tid framåt. Från 1400-talet började så Rom expandera till dágens runt 3 miljoner invånare.
Läs även andra bloggares åsikter om fao, rom, jordbruk, centerpartiet, livsmedelsförsörjning,

Nästan en miljard hungrar - rapport från FAO i Rom

Här i Rom är det 35 grader varmt..FAOs huvudkontor ligger precis intill urgamla Rom med god utsikt över t ex Colosseum från takrestauranten.

FAO är FNs fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor. De allra flesta FN-länder är med, 192 stycken.

FAOs vision är en värld fri från hunger och undernäring. Utmärkt! Men målet är tyvärr långt bort, 925 miljoner människor hungrar i världen och matproduktionen behöver fördubblas under detta sekel.

Utmaningen är störst i Afrika. Afrika har 60 procent av världens odlingsbara mark men är nettoimportör av livsmedel och trots FAOs existens och stora biståndsinsatser inte minst från Sverige är matproduktionen låg och har bara ökar rätt marginellt de senaste 50 åren.

49 länder ingår i FAOs styrande Råd.., och vartannat år hålls denna Konferens. Just nu talar de flesta av medlemsländernas jordbruksministrar i femminuterinlägg späckade med höga ambitioner och trendriktiga ord som livsmedelssäkerhet, klimat, women och gender, strategier osv. De allra flesta tackar också avgående GD Jacques Diouf, Senegal, som suttit i 18...år. Nu är mandatperioden minskat till max 2 x 4 år, och en brasiliansk agronom vann knappt över en spansk f.d utrikesminister med 92-88 i kampen om att bli ny GD. Han gratuleras regelmässigt.

FAOs organisation är präglad av byråkrati och kontroll och är i desperat behov av en kulturförändring. Därför genomförs nu en stor och nödvändig organisationsförändring. Vi får se hur drivande i denna som den nye GD kommer att bli.

Sverige är ju här som på andra FN-områden en ekonomisk stormakt genom vårt stora utvecklingsbistånd. Den svenska delegationen här leds av landsbygdsminister Eskil Erlandsson som ska tala imorgon. I övrigt ingår ledande tjänstemän från Landsbygdsdepartementet, stationerade i Stockholm och här i Rom, några riksdagsledamöter med flera.

Sverige är ett drivande land i FN, så även på detta område. SIDA är vår stora biståndsmyndighet, som dock satsar märkligt små resurser på att mätta världen, bara några procent av sin budget tror jag. (Ska kolla och återkomma).

Jag anser ju också - i t ex motioner, artiklar och interpellationsdebatter - att Sveriges och världens bistånd till Afrika i hög grad har misslyckats eftersom matproduktionen är märkligt låg trots väldiga insatser. Nyckeln är att ge Afrikas bönder förutsättningar till lönsamhet och investeringar genom att de högre världsmarknadspriserna inte tas ifrån dem genom inhemska monopol och inrikespolitiska åtgärder som håller jordbruket tillbaka. Detta borde Sverige och SIDA ge mycket högre prioritet i sina kontaker med sina biståndsländer och i internationella sammanhang.

Läs även andra bloggares åsikter om fao, sida, afrika, hunger, bistånd, jordbruk, mat, politik, centerpartiet, lrf, alliansen

FAO, Rom och världens livsmedelsförsörjning

Som ny suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet blir det en rivstart genom att tillsammans med Kew Nordqvist (MP) ingå de regeringens delegation till FNs jordbruksorgans FAOs konferens, ledd av landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Det ska bli givande att under en vecka få en bild över världens mycket stora utmaningar vad gäller jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning.

Jag är ju ledamot i försvarsutskottet, och att säkerställa landets matförsörjning är en viktig grundbult i försvaret. Därför är det rätt alarmerande att Sveriges självförsörjningsgrad med mat på bara några decennier sjunkit ner mot 50 procent, i nivå med importlandet Norge och bland de lägsta i Europa.

Jag har varit med och initierat viktiga motioner till höstens centerstämma, med förslag om att utreda Sveriges livsmedelsförsörjning, sätta upp nya moderna mål för jordbruksproduktionen, stärka den offentliga upphandlingen av mat producerad med god djur- och miljöomsorg, anpassa Sveriges skatter till omvärldens med mera.

Utmaningen för världens bönder är att under första hälften av 2000-talet nära fördubbla matproduktionen, så att inte svälten i världen ska öka. FNs förre generalsekreterare Kofi Annan har uttryckt en djup oro för situationen, och även FAO ger uttryck för detsamma.

Jag återkommer med några rapporter från FAO och Rom under veckan!

Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, mat, fao, lrf, politik, centerpartiet

Invald i Miljö- och jordbruksutskottet

Mitt huvudansvar i riksdagen för Centerpartiet är ju Försvarspolitiken. Jag är därtill ersättare i Utrikesutskottet, eftersom försvars- och utrikesfrågorna ofta är nära sammankopplade (Afghanistan, Libyen, EU och Nato, omvärldsanalyser, Ryssland osv.

Mycket intressanta områden med egentligen hela världen som arbetsfält. Samarbetet med vår erfarna, engagerade och mycket kunniga Kerstin Lundgren i Utrikesutskottet är utmärkt.

Sedan årsskiftet har jag också på initiativ av Per Åsling (C-ledamot i MjoU) börjat att följa fiske- och fiskerifrågor. Det är ett viktigt område inom Miljö- och jordbruksutskottet. Min bakgrund och intresse är ju starkt kopplade till gröna näringar, hållbarhet och landsbygdsutveckling och det har varit mycket intressant att "lämna landbacken" och sätta mig in i verkligheten för de kunniga och hårt arbetande företagare som under strängt reglerade förhållanden arbetar med att fiska. Hav och sjöar är ju en enorm naturresurs men inte oändlig. Fisket är mycket omfattande och omgärdas av mycket regleringar för att utfiskning ska förhindras.

Sedan någon vecka är jag nu invald som ersättare i Miljö- och jordbruksutskottet för att främst bevaka fiskefrågor. Det ska bli mycket intressant, liksom även möjligheten att lite närmare kunna följa även jordbrukets frågor som ju alltid engagerat mig.

Både jordbruk och fiske ska ju bedrivas uthålligt och med stor respekt för kretslopp och miljö. Det är ofrånkomligt att samhället sätter de ramar inom vilka förvaltningen av både åkrar och vatten ska ske, men det gäller också att ge jordbrukare och fiskare så mycket frihet under ansvar som möjligt för att bedriva sin mycket viktiga verksamhet.

Läs även andra bloggares åsikter om fiske, fiskare, jordbruk, politik, riksdagen, östergötland, centerpartiet, lrf

Maud Olofssons storhet! Annie!

Det kan vara så att Maud Olofsson idag meddelar att hon tänker avgå som partiledare för Centerpartíet.

Det visar i så fall på hennes storhet som en av de starkaste av Centerpartiets inte så många partiordförande genom tiderna!

Maud Olofsson är en stark politisk ledare med mycket skinn på näsan, och med en tydlig riktning för det hon driver och vill genomföra.

Hon har haft kraften att lansera både sin och Centerpartiets Dröm för Sverige, hon har lett arbetet med att lyfta fram partiets socialliberala rötter och hon har som den avgörande drivkraften bakom Allians för Sverige ett stort ansvar för att Sverige sedan 2006 leds av en borgerlig regering.

Maud Olofsson har gjort en enorm politisk insats under mer än ett decennium i en omvälvande tid för Sverige.

Hon kommer säkert att välja en lämplig tid för att lämna över stafettpinnen till någon annan. Är det idag så understryker det ytterligare hennes storhet som politisk ledare, att ha styrkan att kunna välja en väl avvägd tid för att "abdikera".

Sanna Rayman i SvD summerar Mauds gärning på ett bra sätt.

Centerpartiet är dessutom i den lyckliga situationen att flera kraftfulla blommor blommar i Centerpartiets toppskikt som tänkbara efterträdare. Lena Ek och Andreas Carlgren skulle både bli utmärkta partiledare, t ex.

Jag tror dock att marknaden för lite yngre alternativ är starkare, och t ex Anna-Karin Hatt skulle bli en alldeles utmärkt partiledare.

Det skulle också den erfarna men unga Annie Johansson, som är en lysande talang. Det är nu som Centerpartiet har chansen att använda Annie helt och fullt!

Om Maud idag väljer att meddela sin avgång tror jag att Annie har stora chanser att bli ny Centerledare. Om hon själv vill ta på sig detta oerhört krävande uppdrag, vill säga!

Läs även andra bloggares åsikter om maud olofsson, annie johansson, centerpartiet, politik,

S och SD går ihop - S bryter sitt löfte igen och igen

Socialdemokraterna skulle aldrig någonsin medverka till att ge Sverigedemokraterna något som helst politiskt inflytande. Aldrig, Aldrig någonsin.

Nu hurrar socialdemokraterna varje gång som de med Sverigedemokraternas stöd vinner över alliansen i en votering.

Ylva Johansson tog med sig en Sverigedemokrat in till s för överläggning innan Patrik Björck snabbt lyfta ut honom. Att S försöker lägga sina förslag så att SD nappar, att de lyssnar på deras signaler och att de säkert talas vid någon gång, är uppenbart.

Därmed medverkar de aktivt till att ge Sverigedemokraterna ett avgörande politiskt inflytande, något som Socialdemokraterna aldrig, aldrig, aldrig skulle göra. Det är ett stort politiskt svek.

S hävdar nu att de bara lägger egna förslag och inte kan rå för att SD röstar på dem. Det borde S och Mona Sahlin ha tänkt på innan man gjorde sina kategoriska utfästelser. Löftet var kategoriskt, och nu bryter man mot det regelbundet när man med glädje låter SDs stöd avgöra att de klart mindre S+V+MP kan besegra alliansen.

Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, sverigedemokraterna, svek, politik, vallöfte, centerpartiet

Arla + Milko är säkert Rätt!

Svenska Arla - den största mejeriföreningen i Sverige - gick för tiotalet år sedan ihop med danska MD-foods. Detta ifrågasattes naturligtvis av många, men jag är övertygad om att gjorde rätt. Istället för att konkurrera med varandra etablerade man en marknadsledande aktör i både Danmark och Sverige med styrka att matcha handelns behov i storstäder och i export över europa och världen.

Svenska Arla och Gefleortens mejeriförening ville fusionera för ca 15 år sedan, men förhindrades av Konkurrensverket. Ett märkligt beslut, tycker jag fortfarande. Inte minst tack vare Arlas ömsinthet, skulle jag tro, har Gefleortens kunna inrikta sig på lönsamma segment (främst dryckesmjölk)och skära russinen ur kakan, så man har hittills klarat sig bra.

Milko bildades genom samgående av flera mejeriföreningar och finns från Värmland och till mellersta Norrland. Man har stora avstånd och har haft för många mejerianläggningar.

Enligt min mening skulle man för länga sedan ha fusionerat med Arla eller norrut. Istället har man agerat passivt och kramat sin otidsenliga anläggningsstruktur (ofta under medlemstryck). Styrelserna torde nog ha insett det uppenbara men har inte haft kraften, eller möjligen viljan, att övertyga medlemmarna om vad verkligheten kräver.

Istället har företaget successivt fösvagats och nu är läget akut, man blöder likt Grekland, vars förtroendevalda inte heller har haft kraften att leda landet rätt.

Jag skulle tro att det som nu föreslås är det bästa, och kanske enda (?) alternativet för Milkos medlemmar, och jag hoppas att det också är bra för Arla och deras medlemmar.

Skånemejerier har lyckats väl med att utveckla produkter som Proviva mm, men har agerat riskfyllt den senaste tiden. Man har en mycket starkare marknads- och struktursituation än Milko men borde noga analysera Milkos utveckling och färdväg.

Läs även andra bloggares åsikter om arla, milko, skånemejerier, lrf, lantbruk, mjölk, politik, centerpartiet

Fortsatt svensk fredsinsats i Libyen - Bra!

Jag tänker här vara statsman, först, och något s-kritisk, i slutet..!

Det är för väl att en bred majoritet i riksdagen - alliansen, S och MP - kommer att stödja en fortsatt svensk fredsinsats i Libyen.

Det är bra att den efterfrågade svenska flygspaningen - i världsklass! - fortsätter med 4 plan och ett i reserv.

Det är alldeles utmärkt att spaningen byter fokus från objekt kopplade till flyg och luftvärn mm och till alla markmål som hotar och attackerar civilbefolkningen, t ex stridsvagnar och stalinorglar. Dagens restriktion med starkt fokus på spaning mot flygkopplade objekt har fått märkliga effekter när andra hot mot civilbefolkningen upptäcks men inte får rapporteras..

Naturligtvis måste också de civila insatserna för att hjälpa de oerhört hårt av strider och livsmedelsbrist drabbade människorna öka så fort det blir möjligt att förmedla bistånd vartefter striderna upphör.

Det är heller inget kontroversiellt med att Sverige även bistår med en del soldater som kan vara en resurs vid äntring av fartyg som misstänks smuggla vapen, tvärtom.

Så några försiktigt kritiska meningar mot det före detta statsbärande partiets agerande..

Det är mycket svårbegripligt, när vi nu ser resultatet av hur Sverige kommer att fortsätta sina insatser i den Natoledda fredsinsatsen i Libyen, att förstå det höga tonläget från S under någon månad.

Det är gåtfullt att förstå de kategoriska uttalandena mot fortsatt svensk flygspaning, just det som Nato främst efterfrågar.

För att komma ur sina låsta positioner radade man upp några självklarheter; att Sverige bör öka stt civila bistånd så snart detta är möjligt och överväga även andra insatser som Nato efterfrågar. Man ville ta patent på detta, och har polemiskt hävdat att om inte S hade drivit detta så hade regeringen inte själv öppnat för det.

Regeringens inställning är ju just att lyssna på vad som efterfrågas och bidra med det som Sverige kan åstadkomma, S slår in vidöppna dörrar.

Men OK, underlättar det för de tre musketörerna Juholt, Ahlin och Hultqvist att komma ur sin låsta position så låt gå.

S försöker också att blanda bort korten genom att nu hävda att det var just flygspaningen mot Gaddafis flyg man vill sätta punkt för, inte alls att ta hem stridsflygplanen. Inga fler kommentarer om det..

Jag ska vara hygglig och inte alls kommentera Juholt motiv för att Sverige inte skulle spana mot eller ingripa mot markmål som attackerar civilbefolkningen, eftersom det skulle kunna drabba Gaddafis "drogade barnsoldater"...

(Gaddafis trupper är tydligen nu i färd med en massiv offensiv mot Misrata och dess civilbefolkning...)

Så här allvarliga och viktiga frågor som när Sverige skickar ut soldater i internationella fredsinsatser borde avgöras i dialog mellan partierna utan de övertoner och den löpsedelsdebatt som S drivit fram. Man har kommit i rampljuset som man säkert ville, låt vara att det också slagit tillbaka. Och man har säkert lyckats att visa på att regeringen är en minoritetsregering (låt vara stark sådan) som dessutom vill ha breda lösningar i dessa viktiga frågor.

Inför kommande beslut om fortsatta fredsinsatser i Libyen (eller i Sudan eller i syrien..)hoppas jag på ett lugnare tonläge och ett större statsmannaskap från framförallt det största oppositionspartiet.

DN,Aftonbladet(Melin)

Läs även andra bloggares åsikter om libyen, gadaffi, politik, försvar, jas gripen, politik, centerpartiet, socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, håkan juholt,

Anmärkningsvärt om Libyen, Juholt!

Jag måste kommentera Dagens P1 - lördagsintervju med Håkan Juholt.

Jag anser att han argumenterar fyrkantigt och långt ifrån den kompromissanda som han menar sig ha.

* 120 dagar insats. Juholt har rätt i att riksdagens beslut var att skicka stridsflyg för spaning i 3 månader. Däremot har han fel när han påstår att därmed är beslutet fattat och ingen verklig händelseutveckling kan motivera en förlängning. Tvärtom, det är snarare regel än undantag att fredsinsatser förlängs. Avgörande är självfallet händelseutvecklingen.
Därför är det nu viktigt vad Nato - som leder Libyen insatsen - gör för bedömning och sedan - vilket nu pågår - att regeringen söker en bred förankring i riksdagen.

* Natos bedömning är entydig och Anders Fogh Rasmussen lyfter i sitt brev till statsministern fram vikten av fortsatta svenska flyginsatser. Då hävdar Håkan Juholt - i lördagsintervjun - att Nato inte alls prioriterar fortsatt svensk flygspaning trots att det är just vad Fogh Rasmussen lyfter fram. Och Juholt hänvisar till att S (Juholt, Ahlin m fl) talat med alla länder i FNs säkerhetsråd vilka till skillnad från Natos generalsekretarare mera lutar åt stridsfartyg och andra insatser än just flyg..?

Jag menar att Juholt spelar högt och närmast bluffar. Det är uppenbart att flyginsatserna är fortsatt mycket behövda och har hög prioritet. Blanda inte bort korten, Juholt.

* Juholts världsbild är att FNs Libyenbeslut endast omfattade en flygförbudszon. Den är nu genomförd, flyget kan dras bort... Nu gäller det att upprätthålla vapenembargot, menar S, så att varken Gadaffi eller rebellerna kan få nya vapen. och där ska Sverige bidra i någon sjöblockad.
Har Juholt helt missat att Gadaffis styrkor fortsätter att attackera civilbefolkningen och har stora mängder vapen kvar, ett stort vapenövertag? Med Juholts strategi skulle Gadaffi i lugn och ro tillåtas utnyttja sitt vapenövertag och fortsätta attackera bostadsområden. Socialdemokraterna tar på sig ett mycket stort ansvar när man försöker att ställa veto. Det är beklagligt.

* En grupp från riksdagens försvarsutskott besökte i veckan den svenska fredsframtvingande insatsen på Sicilien. Den svenska flygspaningen levererar med hög kvalitet sina rapporter och får mycket goda vitsord. Tyvärr begränsas spaningen till främst objekt kopplade till flyg och luftvärn, medan spaning mot t ex stridsvagnar, stalinorglar och artilleri som skjuter in i bostadsområden är nedprioriterat. Det vore rimligt att den svenska spaningsinsatsen även omfattade skydd av civilbefolkningen mot attacker från andra stridsmedel än Gadaffis flygvapen. Detta ligger självfallet inom FN-mandatets ram.

* Partiledare Juholt och utrikestalesperson Ahlin försöker också ta patent på att endast de vill bredda FN-insatsen till mer civila insatser vartefter dessa kan genomföras. Självklart är det allas vår ambition så snart utvecklingen det medger, och sådana myndighetsbeslut har redan fattats.

Överläggningar om den fortsatta svenska insatsen i Libyen pågår. Jag hoppas verkligen på en fortsatt bred majoritet i riksdagen för att svara upp till det som Nato efterfrågar, dvs fortsatt flygspaning men även öppenhet om vi kan bidra med något mer och självfallet för ökade civila insatser. Det är mycket anmärkningsvärt att MP och V håller öppet för fortsatt svensk flygspaning medan S och Juholt fortfarande försöker smälla igen dörren.

Expressens artikel avslöjar tydligt bristerna i den Juholtska "logiken".


Läs även andra bloggares åsikter om libyen, juholt, socialdemokraterna, försvar, politik, centerpartiet, alliansen, moderaterna, folkpartiet

Brännpunkt: att mätta världen kräver även genteknik

Jag och Magnus Andersson skriver idag på SvD Brännpunkt om att även jordbrukets utveckling måste bygga på forskning och modern teknik.

Vi kritiserar starkt delar av miljörörelsen som är mycket konservativ och som vill ha ett jordbruk utan växtnäringstillförsel genom handelsgödsel, utan kemiska bekämpningsmedel och utan växtförädling med någon hjälp av gentekniken.

Utmaningen för världens bönder är att fördubbla matproduktionen på något halvsekel, samt att även producera en del energi. Jag har all respekt för det s.k ekologiska jordbruket, som sätter upp egna förbud mot vad som är tillåtet. Det bygger i hög grad på animalieproduktion och stallgödsel och är ett miljöalternativ utifrån lite fyrkantiga regelverk. Jag önskar det lycka till på marknaden för att nå konsumenter som är beredda att betala de merkostnader som restriktionerna medför. Eko är ett nisckalternativ som idag svara för ca 4-5 procent av den svenska matkonsumtionen.

Det tragiska är att det moderna miljövänliga svenska jordbruk som står för 95 procent av produktionen på 25 år har minskat med en tredjedel. Istället har importen av mat exploderat och svara idag för nära hälften av all konsumtion. Import från länder där djuromsorgen och miljöhänsynen är sämre.

Vi måste skifta fokus i den svenska jordbruksdebatten och göra krafttag för att den svenska matproduktionen ska öka och tränga tillbaka importen. Då måste det moderna miljövänliga jordbruket lyftas fram, samtidigt den ekologiska nischproduktionen får fortsatt stöd.

Svenska Naturskyddsföreningen, Greenpeace och Miljöpartiet klara inte av att lyfta blickarna ifrån ekokonceptet och se betydelsen av den dominerande svenska matproduktionen, som minskar så kraftigt. De säger nej till nästan alla växtnäringstillförsel utöver stallgödsel och gör växtförädling med hjälp av genteknik till det stora miljöhotet för jordbruket.

Deras linje ökar importen av mat till Sverige och försvårar för världens bönder att kunna mätta jordens befolkning.

Detta behöver verkligen diskuteras och därför skriver Magnus och jag idag på Brännpunkt.

Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, mat, snf, greepeace, miljöpartiet, politik, centerpartiet, genteknik, gmo, lrf