JO-anmälan! Hårda syntestregler tar körkortet från de som ser OK.

Pressinformation 31 januari 2014!

Många som ser bra fråntas sina körkort efter stresstest i syntestmaskin. Riksdagsledamot och två drabbade JO-anmäler de ansvariga bakom reglerna.

Sverige torde ha strängast regler i världen där en del med vissa brister i sina synfält inte tillåts uppkörning och helhetsbedömning utan fråntas sina körkort helt beroende på testresultat i ofullkomliga syntestmaskiner. Särskilt drabbade är ofta människor med diabetes eller glaucom.

Thomas Hammarström har länge engagerat sig i frågan utifrån egna erfarenheter, och har nu tillsammans med Daniel Lindgren JO-anmält chefsläkare Lars Englund och professor Bertil Lindblom, båda kopplade till Transportstyrelsens trafikmedicinska råd,  vilket även Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C), har gjort.

Thomas driver en facebooksgrupp för Rättvisa körkortskrav; där våra JO-anmälningar finns inlagda: https://www.facebook.com/#!/events/535605799789956/?fref=ts

Daniel har senaste året genomgått tester i olika syntestmaskiner och har både misslyckats och lyckats med att klara de mycket detaljerade krav som transportstyrelsens trafikmedicinska råd har ställt upp. Han anser att maskinerna och deras handhavande är behäftade med brister och fel, vilket han belyser utifrån sina egna erfarenheter.

Staffan Danielsson har följt dessa frågor i ett antal år, och har i riksdagen lagt motioner och även interpellerat infrastrukturministern för ett år sedan, här länkar till detta:

http://myndighetsverket.se/c/staffan-danielsson/2013/9/30/motioner/begransade-synfaltsbrister-ska-inte-foranleda-korkortsindragning/488406/

http://staffandanielsson.blogspot.se/2012/12/ip-debatt-om-synfalt-och-korkort-med.html

Våra JO-anmälningar syftar till att transportstyrelsen och dess trafikmedicinska råd ska minska den helt avgörande roll som syntestmaskinernas resultat idag innehar och likt andra länder låta en helhetsbedömning av personens körförmåga gälla där praktiska körprov eller prov i körsimulator också vägs in.

Vi vill också att regeringen ska låta utreda Sveriges regelverk utifrån den kritik som trafikforskaren professor Kjell Ohlsson vid Linköpings Universitet för fram med stöd i mångas erfarenheter, och göra jämförande studier med regelverken i andra länder. Vår uppfattning är att Sveriges regler är alltför hårda både i förhållande till andra länder och till hur människor med synfältsfel på grund av t ex ålder behandlas, där det egna omdömet i hög grad får avgöra.

(För att erhålla Kjell Ohlssons avhandling så eposta till Staffan Danielsson).

Kontakt Staffan Danielsson; mobil 0703-228199, Staffan.Danielsson@riksdagen.se

Kontakt Thomas Hammarström, mobil 0707-955135, thomas.hammarstrom74@gmail.com

Kontakt Daniel Lindgren, Mobil 0705-683218, daniel7203@hotmail.com

Genteknik och GMO - blankt nej eller ej?

Det finns mycket som är farligt och behöver diskuteras. Jag stack ut huvudet och hade i ett blogginlägg förståelse för signaler från LRF och matförädlingsindustrin att deras frivilliga beslut att  lantbrukarna inte ska använda sojamjöl som kommer från sorter som tagits fram med hjälp av genteknik ("gmo-soja") borde omprövas. 

Jag redovisade som jag brukar mina synpunkter på några diskussionsforum på facebook, bl a på "Lantbrukare som fått nog" och på 2 som jag själv modererar; Svensk lantbruks- och livsmedelsdebatt samt Politisk Centerdebatt (välkomna med!).

Sören Axelsson, som driver "nog"-sidan skyller Centerpartiet för det mesta som är fel och hyllar eko/krav-produktion. Det är rätt mycket debatt och även jag deltar, även om det blåser snålt rätt ofta. Man får ju ta nätet för vad det är, det blir övertoner och de som har mycket energi och övertygelse tar ofta över debatten. Jag tror ändå det har ett värde att diskutera och att ge motbilder till de "sanningar" som annars lätt dominerar, så länge man har energi och orkar..

Jag har summerat min övertygelse om vilket åtgärdspaket som skulle kunna ge jordbruksnäringen kraft att vända den negativa utvecklingen i mjölk-och köttproduktionen i detta blogginlägg. Jag har respekt för det radikala eko/krav-konceptet (som idag omfattar ca 4-5 % av konsumtionen) men menar att huvudkraften måste inriktas på att öka det vanliga miljövänliga jordbrukets konkurrenskraft, eftersom detta backat mest i Europa de senaste decennierna med 20-30 %. Jag har utvecklat detta resonemang i detta blogginlägg riktat till Sveriges ekoodlare.

Läget vad gäller sojaproduktionen i världen är att "gmo-sojan" dominerar odlingen i flera världsdelar, t ex nord- och sydamerika. Den soja som produceras med traditionella sorter minskar, och priset på den börjar nu att stiga vilket ju höjer kostnaderna och försämrar lönsamheten för redan hårt ekonomiskt pressade mjölk-, nötkött-, gris- och fågelproducenter. Risken är uppenbar att än fler upphör med sin produktion i Sverige och att importen av mat som producerats med sämre miljö- och djurskyddshänsyn ökar ytterligare. Importen har fördubblats på ett fåtal år och Sverige är idag typ Europas mest importberoende matland, över hälften av vad vi äter importeras.

De entusiastiska rösterna för att Sverige borde inrikta hela sitt jordbruk på Krav-konceptet och alltså säga blankt nej till all mineralgödsel, alla växtskydds/bekämpningsmedel och till alla växtsorter som andas genteknik har nu kastat sig över mig i debatten. Många tror att det vore ett framgångskoncept för det svenska lantbruket, inklusive Naturskyddsföreningen, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och delvis också Socialdemokraterna. Jag är övertygad om att detta - endast kravjordbruk i Sverige, vars produkter skulle kosta 30-60 procent mer än importmaten eller mer - skulle minska livsmedelsproduktionen kraftigt och att importmaten skulle kunna nå 80-90 % andel av matkonsumtionen. Det skulle t o m kunna slå hårt mot lönsamheten i kravproduktionen ifall prispressande överskott uppkommer, vilket torde vara rätt sannolikt.

Att tro att svenskt jordbruks miljö- och djurvänlighet står och faller med att ingen använder foder som kommer från växter som förädlats med genteknik (och att kanske ingen använder mineralgödsel eller bekämpningsmedel) är helt fel. Det svenska jordbruket omgärdas av de strängaste miljö- och djurskyddsreglerna i världen, vi har ett klimat som håller mycket skadeinsekter och -svampar borta och lantbrukarna har en god etik. Dessutom använder det svenska jordbruket vall och foder som främst odlats i Sverige vilket sluter kretsloppen mycket bättre än vid import samtidigt som åkrar och beten används och hålls öppna. Så en konsument har två bra miljöalternativ att välja mellan, tycker jag, antingen svenskt eko/krav med radikala miljökrav eller ursprungsmärkt svenskt som är en bra bit före det som importeras.

Naturligtvis ska det svenska jordbruket fortsätta att vara typ världens mest miljö- och djurskyddsinriktade. Det är man även om man skulle börja använda en del av världens dominerande sojaproduktion som proteinfoder, när alternativet stiger alltmer i pris. Den importmat som huvuddelen av svenskarna redan äter kommer ju redan från mat där "gmo-soja" använts, det finns inget importförbud på vare sig maten eller sojamjölet och heller inte något parti som vill införa det, vad jag vet.

Som sagt, det är lantbrukarna och deras förädlingsindustri som nu funderar. Vi får se var de landar, fortsatt självpåtaget nej till att använda "gmo-soja" eller inte. För mig är det helt övergripande att öka produktionen av livsmedel i Sverige, och slå tillbaka den växande importen. Djurproduktionen i Sverige måste öka, inte fortsätta att minska, och då kan inte fodermedel och annat kosta alltför mycket mer än i de länder som man konkurrerar med.

Nåväl, för denna min öppenhet för diskussionen inom lantbruket har jag totalsågats av rätt många röster. Man länkar till olika sajter med stark kritik mot allt som andas geneteknik, och som förmedlar förmenta fakta om genteknikens faror och hemskheter. På sajterna blandas fakta med tyckanden, som det kan bli på nätet.

Visst har gentekniken risker och visst ska den noga granskas och diskuteras och visst ska ansvariga myndigheter sätta upp bestämda gränser för hur förädlingen får ske och hur patent- och andra viktiga regler ska utformas. Och naturligtvis ska tekniken inte tillåtas om den har för stora risker. Här kan jag notera att flera kontinenters ansvariga myndigheter på livsmedelsområdet liksom EUs och Sveriges dito godkänner försäljning av mat och foder där "gmo-soja" använts. Detta sågas av ryktessajterna och många som läser dem.

Det denna diskussion handlar om är alltså försäljningen av mat och foder där gentekniken använts, det handlar inte om ifall sådana växtsorter ska få odlas i Sverige eller EU, det är en laddad debatt där egentligen ingen odling är tillåten.

Om växtförädling med hjälp av genteknik får fram växtsorter som tål torka eller kallt klimat mycket bättre än idag, eller kan fixera sitt eget kväve eller kan ge skördar i flera år, eller innehåller mer vitaminer typ, ska detta alltså aldrig få användas i Sverige..? Jag har svårt att säga blankt nej till sådan växtförädling, särskilt om även den vanliga växtförädlingen kanske också skulle kunna åstadkomma detta, fast det tar decennier eller sekler. Men det är alltså en annan debatt.

Mina ståndpunkter här är mina egna funderingar. Centerpartiets position framgår t ex på vår hemsida.
Både jordbruksverket och livsmedelsverket skriver om gentekniken och GMO på sina hemsidor. Jordbruksverket har här, för en del år sedan, gjort en bra översikt över frågan om varför GMO är kontroversiellt. Sveriges radio hade här ett säkert mycket intressant samtal mellan bl a Mikael Karlsson, SNF, forskaren Jens Sundström och vetenskapsjournalisten Peter Sylwan.

De som kritiserar gentekniken länkar till olika hemsidor som ofta ger en bild av gentekniken och GMO som något väldig farligt och diskutabelt och som styrt av Monsanto och andra kemikalieföretag. Ofta är huvudmännen för dessa sajter personer eller organisationer som har en mycket tydlig uppfattning i frågan och som ibland blandar fakta och tyckanden eller gör väldigt mycket av undersökningar som kan vara tendensiösa. Givetvis ska all verklighet fram och diskuteras, och sedan får i slutändan vetenskapen och ansvariga myndigheter, eller konsumenterna i sina val eller medborgarna i sina parlament avgöra vad som ska gälla.

Det är lätt att hitta fram till dessa GMO-kritiska sidor, jag ger några länkar här för den som vill fördjupa sig i dem:
Rune Lanestrand är ett känt varumärke i denna och andra jordbruksfrågor, en stark kritiker av det mesta och även av mig.
Jordens vänner förespråkar Krav. Sveriges Konsumenter, en organisation, är mot gentekniken. Denna Expressenartikel från 2010 ger en bild av olika synsätt.

(en sak till: Bedömningen från de som säljer svenska livsmedel är att det inte går att få ut mervärden för "gmofria produkter" på marknaden. Mervärde finns för eko/krav och delvis för ursprungsmärkt svenskt. Men att ladda ursprungsmärkt svenskt med tilläget "gmo-fritt" har inte ökat mervärdet.)

Tillagt 13 maj 2014: Det hedrar Naturskyddsföreningen och Mikael Karlsson att de redovisar en realistisk syn på genteknikens användning i växtförädlingen, och inte faller undan för skräckpropagandan på internet som en del faller pladask för. Även Johan Rockström anser gentekniken nödvändig, rätt använd.




 

GMO- Genteknik-mjölkkor på bete-Svenskt jordbruk

(Vill du diskutera detta så modererar jag två debattforum på facebook, välkommen med: Svensk lantbruks- och livsmedelsdebatt, https://www.facebook.com/#!/groups/lantbruksdebatt/, och Politisk Centerdebatt: https://www.facebook.com/#!/groups/politisk.centerdebatt/)


Svensk animalieproduktion (frånsett fågel) backar stadigt sedan 25 år. Importmaten har fördubblats och står för över hälften av konsumtionen i Sverige, typ mest i Europa. Mycket illa och allvarligt.

Centerpartiet driver i regering och riksdag på för att vända utvecklingen, och en hel del har genomförts. Mer är på gång, bl a har regeringen (landsbygdsministern) tilsatt en utredning om hur jordbrukets konkurrenskraft kan förbättrats.

Mitt eget recept för hur den negativa utvecklingen ska kunna vändas framgår av detta åtgärdspaket, samt av denna summering av mina ståndpunkter i lantbruks- och livsmedelsfrågorna.

Jag efterlyser alltså nya riksdagsmål, en offensiv livsmedelsstrategi, en livsmedelsberedning med de politiska partierna, en bred kraftsamling av alla goda krafter, en översyn av regelverk och skatter osv osv. Utan detta blir det mycket svårt för näringen att vända utvecklingen, enligt min uppfattning.

Det radikala ekokonceptet ska naturligtvis fortsätta att säga blankt nej till mineralgödsel och bekämpningsmedel och växtsorter som förädlats med genteknik och kräva betesdrift för korna med mera, och söka öka sina försäljning till engagerade och kapitalstarka konsumenter och kommuner. Det dominerande jordbruket, som står för 95 % av livsmedelsproduktionen i Sverige, måste dock ha en mer realistisk inställning i konkurrensen med den växande importmaten, anser jag.

Ett exempel på detta är lagkravet på att alla mjölkkor måste ut på sommarbete minst 6 timmar om dagen i två eller 3 månader, även om de rör sig lösa året om i en modern lösdriftslagård. Detta lagkrav finns bara i Sverige och som framgår är effekten starkt begränsad i tid. Naturligtvis ska kor som står uppbundna i båsladugårdar ut på bete, men kravet borde tas bort för moderna lösdriftslagårdar, vilket jag utvecklat i detta blogginlägg.

Ett annat exempel är den aktuella debatten om svenskt lantbruk (LRF och Svensk Mjölk m fl)  ska fortsätta att kräva att lantbrukarna endast ska inköpa fodersoja som inte kommer från växtsorter som förädlats med hjälp av genteknik. Detta blir nu allt dyrare eftersom huvuddelen av av sojaodlingen i USA och Sydamerika kommer från växtsorter där gentekniken använts.

Jag har diskuterat kring detta i ett blogginlägg och på SvD Brännpunkt.

Starka röster från ekoodlarna, Naturskyddsföreningen, MP, V och inom många partier talar för att EU, och Sverige, ska säga blankt nej till gentekniken. Även LRF och Svensk Mjölk m fl har ålagt sig ett frivilligt stopp för t ex soja och majs som producerats av sorter som förädlats med hjälp av genteknik och Svensk Mjölk tog nyligen ställning för att fortsätta med detta.

Verkligheten förändras dock, och merkostnaden för att köpa "GMO-fritt" foder på världsmarknaden stiger nu rejält, samtidigt som konsumenternas betalningsvilja för detta på marknaden sviktar.

Land Lantbruk skriver nu att LRF Mjölk nu överväger att släppa kravet. LRFs erfarne miljöexpert Jan Eksvärd ställer sig bakom detta, liksom även LRFs v ordförande Thomas Magnusson.


 

Folk och försvar i Sälen 2014, uppvärmning!

Min åttonde Sälenkonferens, tiden går..

Och intressant och givande ska det bli, försvarsdebatten är rätt intensiv och programmet är bra.

Både försvarsutskottets och försvarsberedningens ordförande uttalar sig nu för att försvaret av Sverige börjar i Sverige. Och vem håller inte med. Bakgrunden är en diskussion från ca 2006 kring "inifrån och ut" respektive "utifrån och in" där det fanns röster som menade att Sveriges säkerhet stärks genom att vi deltar mycket  i internationella fredsinsatser. Naturligtvis handlar det om både och, Sveriges försvar och försvarsplanering har basen i Sverige men vår säkerhet beror också av att vi deltar i arbetet för fred och säkerhet i världen genom att ta vårt ansvar i internationella fredsinsatser, vilket också vässar vårt försvar en del.

Och läser man artikeln så är ju Cecilia Widegren tydlig med att Sverige ska ta ansvar för internationell fred och säkerhet, där den är hotad, genom fortsatt deltagande i fredinsatser. Däremot ifrågasätter hon målbilden 2.000 soldater insatta i fredsinsatser som var levande för en del år sedan. Det har jag också gjort en tid.

Socialdemokraterna har förespråkat en halvering, vi får se var försvarsberedningen landar. Även om det just nu nu blir allt färre soldater insatta utomlands är behoven stora, det pågår som bekant fasansfulla inbördeskrig i tex Afrika och mellersta Östern. För Centerpartiet är det viktigt att Sverige tar ett fortsatt betydande ansvar i internationella fredsinsatser.

Carl Wiseman skrev inför Sälenkonferensen i fjol 3 intressanta prologer i Frivärld Magasin, och har kompletterat med en fjärde i år, läsvärt.  Annika Nordgren Christensen analyserar tänkvärt på sin blogg, och Brix Ski (enligt Wiseman Marcus Brixskiöld) gör en rätt gedigen, och balanserad, historisk exposé över försvarets och försvarsbeslutens utveckling sedan andra världskriget och till nu.

Wiseman deltar i år i Sälenkonferensen och jag länkar också till ett färskt blogginlägg från honom. En annan försvarsbloggare - den fortsatt anonyme Skipper - tar ut svängarna rejält och bedömer att nu blåser nygamla vindar med nästan ensidigt svenskt invasionsförebyggande fokus (om också jag spetsar till lite), och endast lite fredsinsatser. OK att trenderna i försvaret skiftar, som på alla politikområden, och att det nu sker en viss omfokusering men min bedömning är ändå att kontinuiteten överväger.

En stor diskussionsfråga, med all rätt, blir kring Sveriges militära samarbeten, som ju betyder så mycket för vår säkerhet. Jag gladde mig ju nyligen över att detta äntligen ska utredas, vilket är en nödvändighet i omvärldsanalysen inför ett nytt försvarsbeslut, som jag ser det. (Att seriösa partier har motsatt sig detta är helt enkelt gåtfullt och förtjänar stark kritik).

Krigsvetenskapsakademien har just presenterat en bok kring Natofrågan, ett bra initiativ. Nordiska högerungdomar (moderater i Sverige) talar för Natomedlemskap. Aftonbladet talar emot, liksom S-professorn Ulf Bjereld.  PM Nilsson i Dagens Industri är för.

Alla svenska partier vill se ett ökat nordiskt försvarssamarbete. Tyvärr finns det begränsningar, vilket visats genom avbrutna materielsamarbeten (Archer) och norskt nej till gemensam flygövervakning.

Sverige samarbetar redan mycket nära med Nato på olika sätt, och har nyligen inträtt i Natos responce forces (NRFs) övningsverksamhet. En viktig poäng med den tillsatta utredningen är också att den ger underlag till en bredare folklig debatt om Sverige och Nato.

Personalförsörjningen kommer naturligtvis också att diskuteras, det är en stor och krävande reform som kräver stora insatser från försvaret och stöd från samhället i övrigt. Försvaret lär sig och utvecklar sitt arbete alltmer, och det är glädjande att  ÖB inför Folk och Försvar i Sälen bedömer att rekryteringen de närmaste åren kommer att täcka försvarets behov.

Försvarsmakten redovisar i sin långtidssplan (perspektivplan) allvarsamma bedömningar vilket noga behöver analyseras, t ex i försvarsberedningen. Även riksrevisionens granskningar ger anledning till eftertanke. Här kommenterar generallöjtnant Jan Salestrand och försvarsministern.

Folk och Försvar ger här en bakgrund till årets diskussioner med en rad bra länkar.














 

Ensamkommande barn- ett humanitärt måste?

Rasmus Rasmusson, ambassadör emeritus och aktiv i KD, skriver tillsammans med mig på SvD Brännpunkt om det växande antalet ensamkommande flyktingbarn, som kommer till EU och  i hög grad till Sverige.

Frågan är laddad och svår, men behöver diskuteras, enligt vår uppfattning, bl a eftersom antalet barn som söker asyl stadigt ökar.

(här en länk till andra blogginlägg från mig om aktuell migrationsdebatt).

Neuding,Segerfeldt, Sanandaji! Migrationsdebatt

Mitt förra inlägg handlade om migration rörlighet och tiggeri mm., där jag lyfte fram en rad aktuella länkar.

Bland annat skrev Paulina Neuding och fick svar av Fredrick Segerfeldt och svarade igen, och Tina Sanandaji kommenterade detta. Här Sanandajis blogginlägg där han citerar Neuding och Segerfeldt och resonerar själv.

Här också några länkar till inlägg från mig där jag kritiserar ultraliberalerna - som jag tycker - Fredrick Segerfeldt och Johan Norberg.

Och här mitt recept för migrationspolitiken.

PM Nilsson in Dagens Industri ser pragmatiskt på debatten och landar i ett Sverige inte är ett folk utan snarare ett system..., rätt anmärkningsvärt.

Aktuell migrationsdebatt - fri rörlighet, tiggeri mm

Jag har några år intresserat mig för de viktiga migrationsfrågorna, vilket framgår av några blogginlägg, länkar här och här och här.

Samhällsdebatten fortsätter och sker bl a utifrån det växande antalet asylsökande som söker sig till Sverige samt utifrån den ökning av främst rumänska tiggare som nu sker i alltfler städer.

Låt mig först länka till en del debatt- och nyhetsinlägg, och sedan göra några kommentarer.

I denna färska DN-artikel speglas debatten i Storbrittannien, som är väsensskild från Sverige. I SvD uttalar sig partiledarna om att skänka pengar. Lena Andersson talar i DN för rätten att migrera över gränserna. Stefan Hanna (C) argumenterar emot. Piratpartiets Henrik Alexandersson skriver på sin blogg om att fri invandring hotar välfärdsstaten (som han inte tror på eftersom människors frihet går före). Den medkännande centerpolitikern i Stockholm Stina Bengtsson skriver i SvD. Liberalen Hans Li Engnell argumenterar på sin blogg emot.  3 folkpartister i EU-parlamentet skrev i våras på DN debatt i Stinas riktning. Humanisten Hans Ivan Bratt resonerar här om vad lagen säger om bistånd mm. Journalisten Aaron Israelsson skriver på ideforumet Migro att istället för att tigga borde romer och andra EU-medborgare kunna söka jobb på arbetsförmedlingen. Corren belyser i en rad artiklar kring de som tigger deras bakgrund och vilka regler för bistånd som gäller i Sverige. Anna Dahlberg i Expressen behandlar frågan om resursernas knapphet. Andreas Johansson Heinö skriver i Barometern på samma tema.

Frågan om tiggeri och hemlöshet har diskuterats i Borås, bla av den moderate riksdagsledamoten Jan Ericson. Professor Bo Rothstein skriver i DN om att förbud borde införas mot att tigga. Paulina Neuding argumenterar i SvD mot att öppna för ett B-lag i Sverige. S-bloggaren Johan Westerholm argumenterar mot Rothstein men ifrågasätter också EUs fria rörlighet.

De två ordförandena i Hela Sverige ska leva välkomnar i Aftonbladet i Per Ankersjös efterföljd alla till landsbygden som behöver ett hem.

Mina frågor är 2, dels makroperspektivet för hur många som Sverige klarar av att välkomna och integrera och skapa sysselsättning åt, dels hur invandrare ska klara att skapa de jobb vilket de som tvingats flytta trots stora ansträngningar inte lyckats med?

Naturligtvis innebär den stora migrationen till Sverige att befintliga bostäder och skolor osv kommer till användning samtidigt som många i småorterna får jobb för att serva alla de som kommer hit. Detta är naturligtvis positivt och fungerar så länge tillströmningen är stor. Samtidigt flyttar sedan många vidare till förorter till större städer av olika skäl. 

EUs fria rörlighet och det växande tiggeriet, då? Som jag har förstått rörligheten gäller den under 3 månader och förutsatt att man kan svara för sin egen försörjning, ungefär. Därefter kan man stanna längre om man försörjer sig själv på sparat kapital, typ, eller har fått arbete, jag utgår ifrån att det handlar om reguljära jobb på ordnade villkor.

Är rätten att tigga en mänsklig rättighet? Ja, kanske det. Dock har jag förstått att det är förbjudet att tigga i t ex Rumänien och Danmark.

 I Sverige ska ju socialtjänstlagen säkerställa att människor inte står utan mat och bostad mm. Enklast vore ju att alla mycket fattiga människor som lyckas ta sig till Sverige får samma stöd som vi själva. Problemet är att dessa är så väldigt många i EU och i världen att våra resurser inte räcker till. Min grundsyn är ju att Sverige ska ta ett stort ansvar för världens och Europas utsatta genom att dels EUs mest generösa migrationspolitik, dels genom att avsätta mycket till utvecklingsbistånd, vilket vi  relativt sett gör mest i världen. Eventuellt kunde vi använda en del därav även för att stödja Rumänien och utsatta där, vilket jag tycker är ett bättre sätt än att de väljer att resa till Sverige och tigga under svåra förutsättningar. Kommer nu många från Rumänien till Sverige borde kanske Rumänien och Sverige, och andra EU-länder, inleda ett samarbete för att förbättra verkligheten i Rumänien i första hand?

Vad är syftet med detta blogginlägg? Jo, helt enkelt att utifrån en generös grundsyn resonera och uppmuntra till dialog i dessa frågor som är så viktiga och berör människor. För att kunna landa i en bra och genomtänkt uppfattning i hur Sverige, och Centerpartiet, bör agera. Som framgår sliter jag själv med frågorna.

Tillagt 29 dec. Samhällsdebattören Tino Sanandaji skriver intressant på sin blogg om innebörden av liberalism och med kritik mot Lena Anderssons DN-artikel om friare invandring.

Tillagt den 2 januari. Fredrick Segerfeldt replikerar på Paulina Neuding, jag ligger närmare Neduding. (tillagt 15 januari, Paulina Neuding replikerar i Neo. Och Segerfeldt svarar igen, med bla a dessa meningar: "Om tio somalier vill komma till Sverige, dela på en tvåa och jobba för 5000 i månaden (återigen, siffran är höftad, som exempel för att visa på valet, dilemmat), ska de få det då eller inte? Det är det konflikten gäller, inte exakt hur PPP-systemet fungerar.").

Tillagt den 2 januari 2013. Tino Sanandaji citerar både Paulina Neuding och Fredrick Segerfeldt, jag tycker att Segerfeldts naiva radikalitet avsöjas naket. (tillagt den 15 januari: Och Tino svarar Segerfeldt igen).

Tillagt den 3 januari. PM Nilsson in Dagens Industri ser pragmatiskt på debatten och landar i ett Sverige inte är ett folk utan snarare ett system..., rätt anmärkningsvärt.

Tillagt 10 januari. En Svd-kolumn. Andreas Johansson Heinö skriver intressant i Barometern.

Tillagt 11 januari. Jag delar i stort Anna Dahlbergs analys i Expressen.

Tillagt 15 januari. Karin Pettersson i Aftonbladet argumenterar emot.











 

Sverige utreder försvarssamarbetet i Norden, med EU och med NATO. Välkommen centerframgång!

Centerpartiet har vid flera stämmor tagit ställning för att Sveriges militära samarbeten i Norden, med EU och med Nato behöver analyseras. Hur har de utvecklats, vad betyder de, hur bör de utvecklas vidare.

Två försvarsberedningar, år 2008 och 2013, har i bred samsyn också ställt sig bakom detta.

Jag har skrivit en del om frågan på denna blogg och i flera olika debattartiklar, främst i SvD, samt även i ett gästinlägg på Carl Wisemans blogg. Försvarsmaktens färska långtidsplan (perspektivplan) lyfter med stort allvar fram det militära samarbetets betydelse för vår säkerhet. Tyvärr har det funnits en politisk beröringsskräck i frågan.

Det är roligt när ihärdigt politiskt arbete kröns med framgång! Regeringen har nu beslutat att en utredare ska analysera ett ökat försvarssamarbete, helt i linje med försvarsberedningens förslag från i somras!

"Utredningen ska se hur Sveriges försvarspolitiska samarbete ser ut i dag och hur det kan utvecklas framöver. Översynen görs eftersom den parlamentariska försvarsberedningen i en rapport i våras efterlyste en sådan granskning", säger försvarsminister Karin Enström.

- Det är mycket glädjande att regeringen nu följer försvarsberedningens förslag genom att låta en utredare analysera Sveriges militära samarbeten och hur de ska utvecklas, säger riksdagsledamot Staffan Danielsson (C) i en kommentar.

- Centerpartiet har kämpat länge för detta och det är en stor framgång att det nu sker. Sveriges militära samarbeten betyder mycket för vårt lands säkerhet och samlade försvarsförmåga. Oerhört mycket har skett i omvärlden de senaste decennierna och en mycket viktig del i omvärldsanalysen inför nästa försvarsbeslut får nu äntligen en möjlighet att komma på plats.

Mobil: 0703-228199



 

Rätten till en värdig död - dialogforum!

Det finns stora och små frågor i politiken, och lättare och svårare. Frågan om vem som ska bestämma över liv och död vid svåra lidanden i livets slutskede - läkarna/staten enbart eller också individen själv - är både stor och svår.

Jag har lagt motioner och skrivit interpellationer utifrån uppfattningen att den enskilda människan själv borde kunna tillerkännas ett inflytande över sin egen död vid svåra lidanden i livets slutskede. Detta är en mycket laddad fråga och alla politiska partier - inklusive Centerpartiet - säger blankt nej till detta. Dock har - tack vare debatten - det blivit accepterat att själv kunna få avgöra om livsuppehållande apparater - typ respirator - ska stängas av, samt likaså att stark bedövning ska kunna sättas in vid svåra smärtor även om livet därmed kan förkortas. Terminal sedering innebär att man vid svåra smärtor kan sövas ner i drömlös sömn intill dess att döden inträder.

Håkan Samuelsson är en f.d överläkare i Borås som har skriver om detta, och avslutar med att hans egen uppfattning har svängt eftersom han själv nu skulle vilja använda sig av metoden. Hans avslutande stycke

Välkommen ut, Wiseman!

Ett anti-militariskt nätverk har offentligtgjort vem försvarsbloggaren Wiseman är.

Expressen avslöjar vilka som skriver hatiskt under signatur, nätverk och hackare och kriminella utforskar, militära underrättelsetjänster likaså. Det är inte så lätt att vara anonym på nätet.

Jag har några gånger välkomnat ledande försvarsbloggar att "komma ut". Bättre att göra det på eget bevåg än att bli konfronterad som major Carl Bergqvist vid F21 i Luleå nu blev. Och särskilt svårt att avslöja någon som skriver under sitt smeknamn i flygvapnet kan det knappast vara, utan många av bloggens läsare torde ju haft en aning, t e x jag.

Samtidigt förstår jag Wisemans argument för sin anonymitet, det här är svåra avvägningar. Anonymiteten, och hans omdömesgilla penna,har ju lyft en från början säkert rätt oansenlig blogg till en opinionskraft i försvarsdebatten. Eller, om jag får rätta mig, utan det som Carl Bergqvist dokumenterat i alla år, gott omdöme och god kvalitet och förmåga att hålla subjektiviteten på armlängds lucka, hade naturligtvis ingen anonymitet i världen hjälpt för att öka besöksantalet på bloggen.

Wiseman skriver själv i Dagens Industri.

Välkommen ut, Carl Bergqvist, även om det var lite motvilligt! Vi får se hur det påverkar bloggen Wiseman. Jag hoppas att den fortsätter som tidigare och med kanske t o m ökad tyngd, vi får se!

Du har naturligtvis ett starkt samhällsintresse och politiskt intresse, kanske kan du hitta nya kanaler för det vartefter? Många skulle säkert köa då.

Har du vägarna förbi Stockholm så välkommen på fika, eller så!

Tillagt: Bjarne Grankvist (jag litar på att han heter så..) skriver om bloggar och anonymitet). Och intervju i SvD. Lars Wilderäng, som också kommit ut, kommenterar Gripenaffären på ett initierat och intresant sätt.

 

Tappen ur tunnan för JAS Gripen!

Tappen ur tunnan för JAS Gripen! Det här kan bli riktigt stort! Grattis Sverige och Saab!...Ja, och Linköping och Östergötland!
Fantastiskt roligt att Brasilien köper Gripen, bra och prisvärt! Starkt jobbat, Saab! Nu bör Schweiz landa rätt!

Norges politiker mumlade om "dyrt och dåligt". Och att F35 var "billigare"...Nog sagt om det.

Schweiz anslog istället tonen, bra och prisvärt!
Och Brasilien fortsätter, bra teknik till bra pris!

Trist att V och MP, även i Linköping, närmast vill lägga ned tillverkning och export av ett av världens främsta moderna stridsflygplan.

Bra med bred enighet i riksdagen mellan Alliansen och S om att Sverige köper minst 60 Gripen, och att godkänna avtalet med Schweiz om 22 plan.

Tillagt 19 dec. Lars Wilderäng kommenterar initierat och intressant.
Tillagt 20 dec. Debatt i Radio Östergötland

 

jordbruksdebatt i riksdagen - min sista?

Miljö- och jordbruksutskottet debatterade igår miljö- och jordbruksfrågorna i 2014 års statsbudget. Jag företrädde Centerpartiet i jordbruksdelen. Här är en länk till debatten, scrolla ner en bit.

Debatten var livlig med flera replikväxlingar. Jag lyfte fram det allvarliga läget i mjölk, nöt- och grisproduktionen, och kritiserade de rödgröna för att deras förslag att fördubbla ekoproduktionen kan vara contraproduktivt och riskera överskott och prispress, som hårdast skulle drabba ekoodlarna. Eftersom detta skulle öka kostnaderna i landsbygdsprogrammet från ca 3/4 miljard till 1,5 miljard skulle också utrymmet för övriga miljöersättningar kraftigt minska.

Jag redovisade också tydligt vilken prioritet jag förespråkar vid privata eller offentliga matinköp. Efterfråga i första hand ursprungsmärkt svensk mat, därefter gärna ekologiskt, också det helst från Sverige.

"Naturskyddsföreningen, och kanske Miljöpartiet, förespråkar i första hand ekologiskt var än i världen det är producerat. Här håller jag inte med. Jag menar att det är miljö- och resurshushållningsmässigt bättre att prioritera närproducerat från Sverige före ekoimport av till exempel kyckling från Thailand, nötkött från Sydamerika och ost från Holland." 

I en replikväxling med Miljöpartiets Kew Nordqvist redovisade han Miljöpartiets vision för Sveriges och världens jordbruk, 100 % ekologiskt. Mitt svar var detta:

"Min vision för det svenska jordbruket, och jag har rötterna i Centerns ständiga arbete för ett livskraftigt svenskt jordbruk, är att det ska vara miljövänligt, resurshushållande och göra allt för att använda insatta produktionsmedel så miljövänligt och effektivt som möjligt. Jag ser också gärna att vi stegvis kan använda den växtnäring som tillförs, både stallgödsel och mineralgödsel, allt effektivare och i mindre insatser, att vi kan minska antalet kemiska bekämpningsmedel och minska användningen av dem, att självfallet utnyttja växtföljder som vi gör och odla mer kvävefixerande grödor.

Riktningen är ett alltmer resurshushållande jordbruk där det radikala ekokonceptet är en viktig del. Men att koncentrera sig enbart på ett odlingskoncept som har satt upp sina egna regler, är radikalt och säger blankt nej till modern teknik i alla avseenden tror jag skulle vara kontraproduktivt."

 

Samarbetet Djurrättsalliansen - Public service, slutreplik i SvD

Jag kritiserade i en debattartikel på SvD Brännpunkt det förtroendefulla samarbeten mellan Public service och djurrättsalliansen vad gäller djurskyddet i svensk grisproduktion.

Djurrättsalliansen (Malin Gustafsson) har svarat, liksom ansvariga på SVT.

Och här är min slutreplik till dessa. Här några citat:

"Djurrättsalliansens svar visar vilken radikal rörelse man är. Målet är att vi alla ska sluta äta kött och ”välja vego”.  Därför gör man olaga intrång i djurstallar och söker få massmedia att förmedla sin verklighetsuppfattning. Public service nappade 2009 och nappar nu igen, skillnaden är att denna gång är man (kanske) inte med när de olaga intrången begås. Förtroendet för djurrättsalliansen är dock uppenbart fortfarande stort, trots att det väl är att sätta ”bocken till trädgårdsmästare” när man låter ideologiska veganer/vegetarianer granska djurskötsel."

"Naturligtvis finns alltid enstaka gårdar som har brister, vilket ska fångas upp genom kontrollerna. Anmälningar kan också göras, men jag noterar att djurrättsalliansen och SVT denna gång inte väljer att göra detta. Det allvarligaste i dagens utveckling är dock att den svenska världsledande grisproduktionen minskar och importen från grisar som inte har samma djurskydd ökar kraftigt. Detta speglar dock public service sällan eller inte alls.
Min kritik mot public service kvarstår, trots att SVTs ansvariga (Anne Lagercrantz och Ulf Johansson) tar lätt på den. SVT väljer upprepade gånger att samarbeta och lita på en radikal rörelse med en tydlig agenda ibland i utkanten av rättsstaten och som begår olaga intrång. Jag ifrågasätter om det är opartiskt och sakligt när public service okritiskt förmedlar material från olaga intrång som en mycket partisk organisation gjort i syfte att svartmåla svensk grisuppfödning."

Sveriges Radio/TV och djurrättsalliansen - bör granskas!

Djurrättsalliansen har åter gjort olaga intrång, och Public service och sedan media i övrigt ger stort utrymme åt deras filmer/foton.

Jag skriver på SvD Opinion idag.

Djurrättsalliansen har en agenda. Människor ska sluta äta kött och bli veganer/vegetarianer. Pälsdjursuppfödning ska förbjudas.

Detta har man all rätt att demokratiskt arbeta för. Men man får inte arbeta i gränslandet eller utanför lagens råmärken. Det gör man tyvärr. Man förföljer enskilda pälsaffärer och tvingar dem till stängning. Man förföljer och trakasserar enskilda minkfarmare vars uppfödning och bostäder ligger nära varandra med ideliga aktiviteter i gränslandet av lagstiftningen. En del ger upp.

Man bryter sig in i grisstallar och filmar, redigerar bilderna och söker få dem spridda.

Sverige har världens strängaste djurskyddslagstiftning och grisarna har det bäst i världen. Djurhälsovårdens veterinärer gör inom ett certifieringssystem granskningar var femte vecka, och länsstyrelsens kontrollanter gör löpande tillsynsbesök. Jordbruksverkets uppfattning är att kontrollen fungerar.

Trots att Sverige ligger i täten minskar grisproduktionen stadigt och importen växer från grisar som haft det sämre. Denna utveckling stärks när media okritiskt samarbetar med djurrättsalliansen och för deras olagligt framtagna och redigerade material vidare.

Daniel Öhman, Sveriges Radio, följde i november 2009 med när djurrättsaktivister begick olaga intrång på grisstallar i Sörmland, och rapporterade viskande i radion när intrånget pågick. Public service, Sveriges radio och SvT, slog på stora trumman för de redigerade filmer som djurrättsalliansen försåg dem med. Sedermera väcktes några åtal men ingen grisföretagare fälldes.

Nu har åter djurrättsalliansen gjort olaga intrång och ställer filmer och bilder till SR och SvTs förfogande. Det blir åter förstanyheter och stora samtidiga flashar från både public service och från djurrättsalliansen.

Jag vill nu att Granskningsnämnden för radio och TV granskar SR och SvTs agerande. Jag ifrågasätter om det är opartiskt och sakligt att okritiskt förmedla material från olaga intrång som en mycket partisk organisation gjort i syfte att svartmåla svensk grisuppfödning. Jag ifrågasätter om public service ska följa med och rapportera när olaga intrång pågår. Och jag ifrågasätter att public service åter ger djurrättsalliansen fullt mediautrymme när de återkommer med filmer från olaga intrång, trots att de tidigare filmerna inte ledde till någon fällande dom.

Enskilda riksdagsledamöter från MP och V uttrycker förståelse för djurrättsaktivism, och många i public service sympatiserar med dessa partier. Det är inte bra när public service agerar på ett sätt som kan leda till att förtroendet för deras oberoende ifrågasätts.

Naturligtvis ska Sveriges grisar ha det bra och regelverken följas. Ansvaret för detta åvilar företagarna och deras djurhälsoexpertis samt ansvariga tillsynsmyndigheter, inte självutnämnda ”poliser” som gör olaga intrång vars redigerade filmer okritiskt förmedlas vidare av public service.

 

 

 

Wiehe, Timbuktu, Bard

Musikartister uppfattas ofta som föredömen och deras fans går ofta i deras fotspår. Men de är inte alltid goda föredömen.

Mikael Wiehe ville i en låt för några år sedan hänga upp direktörer i en galge på närmsta torg, vilket ju skett i olika kommunistiska revolutioner genom tiderna.

Jason Timbuktu vill nu slå Jimmie Åkesson gul och blå i ett musiksamarbete med Kartellens Sebbe som går ännu längre.

Alexander Bard uppträder varje fredag i TV4:as tittarsucce Idol för miljoner unga tittare, men det hindrar inte honom för att " privat" på engelska  twittra till sina 10.000-tals följare på detta helt oacceptabla och hotfulla vis:

" Jag hatar (landets justitieminister) Beatrice Ask och hoppas att hon dör, långsamt och plågsamt. Hon är en fascistisk satkärring".

Media bedriver nu med all rätt kampanjer mot hot och våld mot sig själva och mot politiker. Vilken roll spelar då uttalanden som ovan av kända och etablerade artister. Jag ser mycket allvarligt på dem, vem vet hur de kan uppfattas.

Andra ursäktar dem och hänvisar till " den konstnärliga frihetem" . Visst finns den men måste ändå inte artisten själv sätta upp sina rimliga gränser?

Norrmejerier igen - avgör bondens öde

Jag skrev om Norrmejeriers beslut att vägra ta emot mjölk från en lantbrukare och medlem i Norrmejerier med en rätt ny lagård där korna går i lösdrift och mjölkas genom mjölkrobot.

Lantbrukaren har investerat "hela sitt liv" i sitt företag, och gjort allt för att korna ska ha det bra genom lösdrift och robotmjölkning.

Som det framställts anser Norrmejerier att de betesmarker där korna enligt lag ska vistas under minst 6 timmar per dag under två sommarmånader varit för dåligt gräsbeväxta. Länsstyrelsen, som har till uppgift att kontrollera beteslagen har tydligen inte haft haft någon kritik.

Den aktuella lantbrukaren har i Norrbotten endast ett företag att välja på, när han vill leverera sin mjölk. Norrmejerier.

Norrmejerier är ett kooperativt företag, öppet för alla som vill producera och leverera mjölk. De vill självklart att medlemmarna ska följa de lagregler som finns, t ex beteskravet.

Nu menar Norrmejerier att denna mjölkgård inte helt har lyckats att ha tillräckligt gräsbeväxta betesmarker, ungefär. Och beslutar att stänga av gården från rätten att leverera mjölk till Norrmejerier. Det är samma sak som att driva företaget i konkurs eller tvinga fram en försäljning, lantbrukaren väljer det senare. Hur mycket de sannolikt förlorar i förhållande vad de har investerat - ett antal miljoner kronor - vet jag inte, men det kan vara mycket.

Oavsett detta tvingas de lämna sitt företag, där de har investerat allt.

Är det rimligt att ett mejeriföretag som är det enda i Norrbotten så ska kunna avgöra en medlems framtid, trots att ansvarig tillsynsmyndighet, Länsstyrelsen, inte riktat kritik mot företaget (jag tror det är så). Och om nu länsstyrelsen gjort det, och straffat bonden genom avdrag på EU-ersättningar eller liknande, vore det då rimligt att Norrmejerier ovanpå det förbjöd leverans? Tala i så fall om dubbla och oerhört hårda straff.

Jag är mycket tveksam. Vad säger lagar och regler om ett företag med en så oerhört stark ställning på marknaden som Norrmejerier, hur hårt kan man behandla sina medlemmar? Borde ett företag med så helt dominerande marknadsställning, som vill stänga av ett medlemsföretag, vilket ju är helt förödande för företaget, inte ha mjukare varningar och straff innan man stänger av? Borde kanske medlemsföretaget kunna föra sin talan hos någon kontrollinstans inför ett så omvälvande beslut?

Nu vet jag inte om det finns en historia bakom detta med successivt allt strängare varningar och straff, men det har i vart fall inte framgått.

Som det redovisats förefaller det vara ett oerhört hårt straff att bli vägrad att leverera mjölk för att betesmarken varit för dålig under viss tid av de två månaderna, sex timmar per dag.

Har korna haft det bra under dessa 1-2 månader, 6 timmar per dag. Javisst, skulle jag tro. Bonden har ju satsat många miljoner på att bygga ett modernt lösdriftsstall med robot där korna går fritt och har det bra under 10 månader på året och under 18 av 24 timmar resterande två. Min uppfattning är ju att beteskravet inte skulle vara lagbundet om man har en modern lösdriftslagård.

Detta gör ju straffet ännu orimligare, om korna faktiskt har det bra men ändå avstängs bonden från att få leverera mjölk.




 

Norrmejerier vägrar ta emot mjölk - mjölkgård tvingas sluta

Enligt denna trista artikel i Piteå-Tidningen tvingas en modern lösdriftslagård slå igen eftersom Norrmejerier vägrar att ta emot den felfria mjölken. Det låter upprörande.

Motivet är att lantbrukaren inte uppfyllt att korna under två korta sommarmånader måste ut på bete minst 6 timmar om dagen. Att korna uppenbarligen har det väldigt bra under 10 månder på året och under 18 av dygnets 24 timmar under de två månaderna spelar ingen roll.

Lagen borde nöjt sig med att stipulera att kor som står uppbunda på båspallar året om ska ut på bete, det är en självklarhet. Alla kor var uppbundna fram till 1970-talet, men detta ska upphöra och nya lagårdar får inte byggas där korna är uppbunda.

Kor som året om rör sig fritt i moderna lösdriftsstallar ska ha det bra vilket lagen naturligtvis ska stipulera. Däremot är det faktiskt orimligt, menar jag, att kor som har det det mycket bra under 10 månader och under 18 av 24 timmar per dygn under återstående två månader enligt lag ska tvingas ut på bete under 6 timmar per dygn under två månader.

Tyvärr står LRF bakom denna orimliga klåfingrighet från lagstiftarens sida, vilket bidrar till att färre mjölklagårdar byggs och till att en fungerande modern lagård nu tvingas slå igen fast korna har det mycket bra. Kravet på betesdrift kan för en del kobönder ge merkostnader som i den pressade lönsamhetssituation som mjölken lever under blir droppen som avgör att man inte bygger eller lägger ner, trots att korna har eller skulle ha haft det mycket bra i den moderna lösdriften. Istället importeras alltmer mjölk (främst i form av ost) till Sverige från länder där miljö- och djurskyddskraven är lägre och där betesdrift oftast inte förekommer, vilket naturligtvis är det allra sämsta.

Lagen om beteskrav borde snarast ändras så att den gäller för uppbunda kor och inte för kor som harv det bra i moderna lösdriftslagårdar! Jag har drivit denna fråga sedan länge, liksom även Fredrick Federley!



 

Jag JO-anmäler Livsmedelsverkets ost-"propaganda"

Jag JO-anmäler Livsmedelverkets ost-”propaganda”.

Livsmedelsverket rekommenderar Sveriges folk att äta mycket mindre ost och rekommenderar ”klimatcertifierad och ekologisk” ost, vilken är 30-50 % dyrare och finns i endast begränsad omfattning på marknaden.

 

Är detta verkets uppgift, att styra konsumtionen bort från det svenska jordbruk som inom världens strängaste miljö- och djurskyddslagar står för 95 % av den svenska livsmedelsproduktionen? Hälften av den svenska ostkonsumtionen importeras och verket påstår sig vilja värna den biologiska mångfalden genom att rekommendera dyrare ost som ofta kommer från länder på kontinenten, vilkas jordbruk inte alls har någon koppling till arbetet med att sluta kretsloppen och värna den biologiska mångfalden i Sverige.

Det är en sak att Livsmedelverket kan ha synpunkter på hur mycket ost varje svensk ska äta av påstådda hälsoskäl, vilket naturligtvis också bör granskas. Men att verket motiverar sin rekommendation med argument som ligger inom andra myndigheters ansvarsområden, och även använder dem felaktigt, är mycket anmärkningsvärt.

En myndighets rekommendation väger tungt och måste vara noga övervägd, särskilt om den får så stor spridning som nu sker. Summerar man Livsmedelsverkets budskap om att äta mindre ost och då helst ost som är väsentligt dyrare och finns i begränsad omfattning skulle rekommendationen, om medborgarna slaviskt följde den, snabbt bidra till att konsumtionen kraftigt minskade, att importen ökade och att den svenska mjölkproduktionens minskning skulle eskalera dramatiskt.

Jag kommer därför omgående att be Justitieombudsmannen att granska om Livsmedelsverkets agerande i denna fråga ligger inom ramen för den opartiskhet och oväld som varje myndighet ska ikläda sig när man t ex rekommenderar medborgarna hur och vad de ska äta.

Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (C).

(Denna dag är mycket matinriktad, har just deltagit i min kollega Per Åslings initiativ att tillsammans med centerkvinnor ifrån Småland träffa GD för livsmedelverket och diskutera hoten mot ostkakan. GD var främst ut efter försäljningen av opasöriserad mjölk, visade det sig, och var betydligt mer talbar i frågan om opastöriserad mjölk som hettats upp i ostkaketillverkning.)

Mycket allvarsamma budskap från Sveriges Försvarsmakt.

Försvarsmaktens färska perspektivplan (långtidsplan) kom för en tid sedan, och ska tas på mycket stort allvar. Generallöjtnant Jan Salestrand redovisade den på ett seminarium med Folk och Försvar nyligen.

 

Annika Nordgren Christensen med bakgrund i riksdagen (MP) och försvarsberedningen är en kunnig och med all rätt respekterad försvarsdebattör. Hon gjorde snabbt denna analys av perspektivplanen, som jag i mycket kan instämma i, under bloggrubriken "Ett rop på hjälp"!

 

Så här inleder N. Christensen: "För en försvarsintresserad person är den sprängfylld med politisk dynamit. Försvarsmakten gör helt enkelt kaos med halvkvävda försköningar eller tillrättalagda beskrivningar om problem (och utmaningar) och den övergripande slutsatsen är att hela dokumentet är ett rop på hjälp – eller i alla fall ett rop på vägval och definitioner som endast den politiska nivån kan och ska göra."

 

N. Christensens tolkning av försvarsmaktens beskrivning av försvarspolitikens vägval är att det inte främst handlar om kvantitet eller kvalitet (smalare med kvalitet gäller) utan "det stora vägvalet handlar istället om att antingen redovisa för medborgarna att vi har ett försvar som bygger på nästan omedelbar hjälp från andra, i hela skalan kränkning – krig och att tydligt ta ansvar för det genom att säga att det räcker och att det är rimligt, eller ta debatten och beslutet om att ingå ömsesidiga försvarsgarantier genom NATO-medlemskap."

 

Det är ord och inga visor.

 

N. Christensen lyfter vidare fram bl a följande i perspektivplanen:

 

* Försvarsmakten efterlyser en modern allomfattande nationell säkerhetsstrategi som tar ställning till nationella intressen och som inkluderar militära hot.

 

* Försvarsmakten anger att insatsorganisation 14 inte kan intas med nuvarande resurser, och att konsekvenserna av prolongerade anslagsramar är så omfattande för den operativa förmågan 2020 att det fordras en översyn av Försvarsmaktens uppgifter. Den gradvisa reduceringen av operativ förmåga får efter hand allt mer omfattande konsekvenser.

 

* Försvaret har endast förmåga att kortvarigt ta upp striden mot en kvalificerad motståndare samt begränsad uthållighet vid en utdragen kris. Förmågan att framgångsrikt möta ett begränsat väpnat angrepp saknas, utöver att kortvarigt kunna ta upp striden. Reduceringen av delar eller hela krigsförband innebär att uthålligheten att hantera systematiska kränkningar nedgår ytterligare och att det endast kan ske under begränsad tid med geografiska begränsningar eller genom delat ansvar med andra. Samtliga koncept fordrar ett internationellt militärt samarbete som tillåter operativa och praktiska förberedelser för taktiska förband. Vidare krävs militärt stöd vid väpnat angrepp eller vid en utdragen kris.

 

* För att klara ekonomin inom nuvarande försvarsramar måste förband läggas ned och förmågor väljas bort, samtidigt som nya förmågor behöver utvecklas (Cyber, rymd, obemannade system mm).

 

* "Eftersom politikerna har bestämt sig för att Sverige inte ska vara NATO-medlem, men att vi ska försvaras av och med NATO, måste vi vara beredda på att man i ett krisläge kommer peka på Försvarsmakten och ge order om att det vi inte har fått i uppgift ändå ska fungera, varför det vore ganska bra om vi kan få det i uppgift redan innan, typ." (N. Christensens egen tolkning av ett viktigt stycke i perspektivplanen).

 

Försvarsforum där bl a Kungl. Krigsvetenskapsakademin ingår, ordnade ett intressant Natoseminarium för några veckor sedan, som Annika Nordgren Christensen modererade. I Norge deltog bl a Norges förre ÖB och i Sverige bl a förre ambassadören Sven Hirdman, som talade för den svenska alliansfriheten med alla argument som vi känner från förra seklet och som säkert har en relevans även idag, även om oerhört mycket har hänt i omvärlden sedan dess.

 

N. Christensen har också gjort ett intressant blogg inlägg om det försvarspolitiska läget inför försvarsberedningens kommande rapport nr 2, "det svenska samförståndet". Hon redovisar där sitt "värstascenario" inför nästa  försvarsbeslut: "Mitt värstafallscenario är att nästa försvarsbeslut blir ett sammelsurium av olika intressen och symboliska vinster, istället för ett konsekvent och sammanhållet system som är användbart, används aktivt internationellt och förmår att plugga in i andra försvarsmakter, hur magert eller fett det än må vara.".

 

Jag är, som ledamot i försvarsberedningen,  naturligtvis betydligt mer optimistisk! Dock är perspektivplanen ett dokument som jag tar på mycket stort allvar, och beredningens uppgift är inte lätt i avvägningen av resursnivå och inriktning. Min uppfattning är naturligtvis också att perspektivplanens budskap entydigt visar på vikten av att nu i bred politisk enighet t ex låta försvarsberedningen få ett nytt uppdrag att från maj 20014 och till november 2015 analysera Sveriges militära allianser, vilket två försvarsberedningar uttalat, vilket Centerpartiet drivit länge och vilket KD nu anslutit sig till.

 

Utöver det självklara argumentet att en heltäckande omvärldsanalys kräver genomgång och analys av ett så centralt område som Sveriges militära samarbeten med andra demokratier, så är det andra avgörande argumentet att denna fråga är så viktig att det svenska folket behöver kunna ta del av en gedigen analys som underlag för en bred folklig dialog inför framtiden. Idag närmar sig Sverige Nato alltmer genom medlemskapet i Natos partnerskap för fred, genom deltagandet i olika Natoledda fredsinsatser, genom att öva i Nato Responce Force (NRF) mm utan att frågan analyseras. Min uppfattningen är nog att frågan faktiskt inte är lika dramatisk som tidigare, men det vet vi ju först efter analys och diskussion!

 

Jag vill också markera att jag tror att verkligheten nu talar så starkt för den analys som Centerpartiet vill ha att jag inte alls utesluter att t ex alliansen tillsammans med S och MP kan enas om detta!

 

Det tas ju fram andra analyser, och det diskuteras allt mer om dessa frågor, vilket jag ser positivt på. Projektet försvarsforum där Allmänna Försvarsföreningen (AFF) ingår är ett gott exempel på detta liksom den rapport som Kungliga Krigsvetenskapsakademien arbetar på liksom allt det gedigna arbete som Folk och Försvar gör. 

 

Här också några inblickar i hur Finland (utrikesminister Erkki Tuomioja i Ekots lördagsintervju) och Lettland (försvarsminister Artis Pabriks) resonerar. Även Finlands president diskuterar kring detta, vilket redovisas i detta kritiska inlägg  i Fri Värld magasin av ambassadör Pauli Järvenpää vid det säkerhetspolitiska institutet ICDS i Tallinn. Fri värld har kopplingar till bl a moderaterna. Ambassadör och statssekreterare i Försvarsdepartementet emeritus Sven Hirdman utvecklar i detta Brännpunktsinlägg argumenten mot svenskt medlemskap i Nato. Och Socialdemokraternas talespersoner i utrikes- respektive försvarspolitik skriver i UNT om vikten av fortsatt svensk militär alliansfrihet.

 

 

 

 

 

 
 

Åter signalspaningsdebatt - besök på FRA

När riksdagen under stor uppståndelse under några år arbetade fram den nya lagstiftningen för hur underrättelseinhämtning för landets säkerhet genom signalspaning ska kunna ske var jag mycket aktiv, och skrev bl a 84 blogginlägg! Detta är ett uppsummerande sådant från 2012.

Frågan är och var laddad, och genom att socialdemokraterna genom Thomas Bodström valde ett nära samarbete med V och MP blev frågan blockskiljande och dramatisk, en "bloggbävning" av stora proportioner skedde, riksdagsledamöter i inte minst Centerpartiet var kritiska och drev fram betydande förstärkningar av integritetsskyddet genom en rad viktiga åtgärder,  t ex en precisering av för vilka områden för landets säkerhet som signalspaning får ske, inrättandet av en försvarsunderrättelsedomstol,  och ett integritetsskyddsråd på FRA, starkare mandat för kontrollorganet Statens Inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (SIUN), Kontrollstationer för att vartefter utvärdera att det fungerar som avsett osv.

Dessa viktiga frågor, för vår säkerhet och för vår integritet, lyftes genom den nya lagstiftningen och den politiska diskussionen i anslutning till beslutsprocessen fram på ett öppet och transparent sätt, och det var och är bra, Sverige torde ha en av de mest genomlysta regelverken i världen på detta område.

Genom anmärkningsvärda läckor från USAs verksamhet på detta område förs nu med all rätt en intensiv debatt mellan länder och med medborgarna där media fyller sin roll som demokratins granskare av makten, vilket är bra.

Naturligtvis innebär de uppgifter som offentliggörs att även försvarsutskottet måste intensifiera sitt arbete i dessa frågor. Utskottet besökte idag Försvarets Radioanstalt (FRA) under ett rätt kort och intensivt möte. En del av det som avhandlades omgärdas naturligtvis av sekretess.

Jag tycker att mötet var bra, vi fick en god redovisning av FRAs arbete och hann ta upp flera viktiga frågeställningar. Jag tog bla upp frågan om det tekniska utvecklingsarbete genom insamling av trafikdata som FRA bedriver, och som varit föremål för en betydande debatt för några år sedan, och nu åter igen genom t ex Mark Klambergs debattartikel i Expressen idag. Jag är tillfreds med de svar som utskottet fick på ställda frågor.

Som jag skrivit tidigare i mina blogginlägg syftar insamlingen av trafikdata inte till direkt försvarsunderrättelseinhämtning, utan till att utveckla metoder för hur inhämtningen ska utvecklas och bedrivas. Att detta sker på avsett sätt, även i kontakter med andra länder, har SIUN bl a till uppgift att kontrollera.

Vårt besök idag var som sagt kort och intensivt och vi behöver uppenbarligen, enligt min uppfattning, träffa FRA igen i relativ närtid för att kunna gå lite mer på djupet och bredden i våra frågeställningar. Det skulle också ha ett värde att träffa representanter för de organ som ger tillstånd till signalspaning och kontrollerar verksamheten.

Regeringen lämnar årligen till riksdagen en skrivelse om försvarsunderrättelseverksamheten på detta område, och det är viktigt att den så utförligt som är möjligt belyser de frågeställningar som nu diskuteras.

Likaså är det viktigt att en ny kontrollstation, genom SIUNs verksamhet eller på annat sätt, genomförs där erfarenheterna av ett antal års verksamhet med den nya lagstiftningen noga analyseras och där t ex ytterligare skärpningar från integritetssynpunkt kan övervägas om analysen skulle visa att rutinerna kan förbättras ytterligare efter vunna erfarenheter.

Tillagt 7 nov, em och kväll. Jag länkade till folkrättsexperten Mark Klambergs debattartikel i Expressen. Mark har på sin blogg citerat mig som jag citeras i Dagens Nyheter. Jag har respekt för Marks engagemang och kunnande. Jag inser att korta uttalanden kring dessa komplicerade frågor lätt kan bli för kategoriska. Jag menar ändå att den levande dialogen är så viktig att jag tagit dessa risker sedan 2007..! Jag känner själv att det fört debatten framåt, och så hoppas jag sker även denna gång.

 Jag citeras också i Svenska Dagbladet, vilket stämmer bättre:
"Centerpartiets ledamot Staffan Danielsson säger att det var ett bra och viktigt möte.
– Det här är jätteviktiga och högaktuella frågor och de förtjänar självfallet granskning, säger han.
Han tog själv upp frågan om hur trafikdata hanteras och lagras.
– Jag är till freds med de besked jag fick utan att kunna gå in på detaljer. Men min bild är att det inte pågår en massinsamling som lagras väldigt länge och byts med andra länder."

Jag har som framgår av min blogg sedan 2007 ständigt sökt att föra en saklig dialog kring dessa viktiga frågor. Jag försökte nu kortfattat kommentera kring de trafikdata som används för att utveckla signalspaningen , som enligt min bild främst används för just utveckling och inte för underrättelseinhämtning. Däremot torde ju trafikdata användas inom underrättelseinhämtningen lika väl som innehållet i det inhämtade materalet. I båda fallen naturligtvis endast i enlighet med vad respektiva lagar och inriktningar stadgar, t ex vad gäller hur lång tid data kan lagras med mera.










 

C i regeringen - Åtgärder för landsbygd och jordbruk!

Exempel på åtgärder som Centerpartiet drivit fram i alliansregeringen för att stärka jordbruket

(oktober 2013)

• Regeringen har på C-initiativ tillsatt en utredning för att stärka det svenska lantbrukets konkurrenskraft.
• Över en miljard har hitills satsats på Matlandet, primärproduktion, offentlig mat, förädlad mat, restaurangnäringen och matupplevelser.
• Djurägarnas kostnader för kontrollen vid slakterier har tagits över av staten, 120 miljoner kr per år. Myndighetskontrollen vid länsstyrelsen för djurskyddet betalas nu av staten och inte av djurägarna
• Den unika svenska skatten på mineralgödsel har tagits bort, över 300 milj kr per år.
• Ständigt arbete med att förenkla regelverk och minska byråkrati (visst återstår mycket att göra..) Biotopskyddet ses över, t ex att stenmurar måste kunna tas bort ibland.
• Landsbygdsministern driver på så att CAP ska gynna aktiva bönder, att landsbygdsprogrammet består, att förgröningen blir rimlig och att betesmark definieras rimligt.
• En översyn görs av åkermarkens skydd i miljöbalk mm, skyddet behöver stärkas. Gårdsstödet betalas ut tidigare
• Djurvälfärdsersättning införd till grisbönder.
• Landsbygdsministern vill ha en kopeng. Vallstödet har höjts
• Stöd till förnybara drivmedel som etanol och biogas (en ständig kamp)
• Lantbrukarnas egenavgifter har sänkts med 5 %.
• Medfinansiering i sjukförsäkringen (efter 2 veckor) har tagits bort och C kämpar för att se över hur lägre kostnader för de första veckorna ska uppnås.
• Anslaget till enskilda vägar har höjts till över 1 miljard per år.
• Drivit fram satsningar för bredband över hela Sverige, totalt 1,2 miljarder.
• Möjlighet att överföra skogskonto vid generationsskifte.
• Centerpartiet driver på för att maten ska ursprungsmärkas.
• Centerpartiet driver på för att den offentliga matupphandlingen ska ställa högre krav på god djuromsorg och miljöhänsyn.
• EUs landsbygdsprogram för kommande 7-årsperiod kunde blivit ca 27,5 miljarder kr, om finansen och M fått som de ville. Centerpartiet slogs för oförändrat 35 miljarder, det blev 32,4, dvs nära 5 miljarder mer än utgångsbudet. Sveriges del på nära 18 miljarder per år ökades med 130 mkr per år jämfört med tidigare tack vare C, dock förhindrade M/FP att tillskottet blev de 500 mkr per år vi slogs för.
• Min (Staffan Danielssons) uppfattning är att ytterligare åtgärder behövs för att svensk livsmedelsproduktion ska kunna öka igen och pressa ner importen, och landsbygdsministern arbetar säkert i den riktningen men måste ju ha hela regeringen med sig; En parlamentarisk livsmedelsberedning typ försvarsberedningen behöver tillsättas, nya riksdagsmål behöver antas,  en bred kraftsamling i en samlad livsmedelsstrategi behöver utarbetas! Det är mycket trist att moderaterna går emot alla dessa förslag och hänvisar till att EU istället bör ha en gemensam livsmedelsstrategi för sina 28 medlemsländer (dvs Sverige ska utveckla sitt jordbruk tillsammans med t ex Grekland, Italien och Spanien..?). Jag tycker ärligt talat att det är korkat resonerat, andra EU-länder har naturligtvis egna livsmedelsstrategier och naturligtvis borde Sverige ha en vässad sådan för att vända den negativa utvecklingen för jordbruk och livsmedelsproduktion i vårt land.! Tala om att Centerpartiet behöver stärkas!

 M och sannolikt FP har också i regeringen trots hårt C-motstånd drivit fram att återbetalningen till jordbruket av dieselskatt nu (2013 och 2015) minskar med 600 milj kr. Både Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har offentligt deklarerat hur viktigt detta var, bönder ska minsann betala lika mycket dieselskatt som lastbilarna i Sverige även om övriga bönder i EU redan betalar väsentligt mindre än de svenska bönderna. Statsministern har också närmast beklagat att handelsgödselskatten tagits bort – ”det var inte vi som drev det”.

Centerpartiet har alltså drivit fram många åtgärder för att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Ibland bromsar andra partier i regeringen. Resultatet är ändå långt bättre än om en rödgrön konstellation hade styrt. Vänner av landsbygd och jordbruk bör stärka centerpartiet så att vi kan lyckas ändå bättre åren framöver i utvecklingen av lantbruket och landsbygden!

Medlemsomröstningen (C) i Östergötland, riksdagen

Så är det dags igen. Östergötland har sin nomineringsstämma för att fastställa riksdags- och landstingslistan den 30 november. Förra gången (2010) t hölls den på våren, med detta resultat. (Och i valet 2010 kryssade väljarna så här).

Jag har ju, som alert 66-åring (om jag får säga det själv..), grunnat över om jag skulle vara beredd att kandidera även i valet 2014. Det var inget självklart beslut. Idéprogramsdebatten, där Östergötland var mycket aktiva, avgjorde nog, det känns viktigt och meningsfullt att fortsätta att arbeta för Centeridéerna! Jag lämnade mitt besked till väljare och centermedlemmar i valkretsen i blogginlägg och tidningsartiklar, bl a  i Corren och Länstidningen.

Som framgår ställer jag mig bakom Lena Ek, vår "politiska megastjärna" för Centerpartiet här i Östergötland. Vi har alltid samarbetat bra, och Lena gör ett suveränt jobb!

Efter 7 år i Bryssel och 3 år i regeringen kommer Lena åter att kandidera till riksdagen för Centerpartiet i Östergötland. Hon vann också medlemsomröstningen, och jag gratulerar Lena varmt!

Själv är jag stolt och hedrad över att komma rätt nära Lena som tvåa, det känns som ett bra kvitto på mitt arbete denna riksdagsperiod. Jag gratulerar också vår nya distriktsordförande och mångåriga oppositionsråd i Norrköping, Karin Jonsson, till en tung tredjeplats i omröstningen. Jag känner verkligen flåset, och det känns bara bra!
Sedan kommer en stark trio, Birgitta Gunnarsson, Muharrem Demirok och Lars Vikinge! Det känns som om valberedningen kommer att kunna jobba fram en mycket bra riksdagslista!
 

SNF bidrar till nedläggning av svenskt jordbruk

Jag skrev i Aftonbladet om Naturskyddsföreningens infama kampanj mot det vanliga miljövänliga svenska lantbruket, lätt kamoflerad till en kampanj för att alla - I Sverige och Världen - borde köpa mat odlad enligt ekokonceptet, där bl a ingen mineralgödsel tillförs.

Ordförandena i Naturskyddsföreningen svarade stilenligt med att jag "för giftjordbrukets röst"...Beklämmande.

Jag skriver idag en slutreplik i Aftonbladet rubricerad "SNF bidrar till nedläggning av svenskt jordbruk":

"Svensk ekomjölk är att bra miljöalternativ, men det är faktiskt vanlig miljövänlig svensk mjölk också. Naturskyddsföreningens ordföranden utmålar i stället föraktfullt och helt felaktigt 95 procent av de svenska bönderna som "giftjordbrukare".

När man beskriver världens mest miljövänliga jordbruk på det sättet missleder man konsumenterna och bäddar för att hälften av dem nu i stället köper importerad mat från länder med sämre djurskydd och mer kemikalieanvändning.
Detta är den stora miljöfaran, att svenskt jordbruk läggs ner vilket hotar en levande svensk landsbygd, den biologiska mångfalden och arbetet för att sluta kretsloppen.
I stället för att arbeta sida vid sida med Centerpartiet för att stärka det svenska lantbruket i sin helhet väljer Naturskyddsföreningen att inta extrema positioner som bidrar till ökad import och nedläggning av svenskt jordbruk.
Som natur- och miljövän vill jag, och säkert många andra, kunna vara med i SNF. Tänk till, SNF, och gör det möjligt!"

Svar på och slutreplik till Mikael Karlssons och Johanna Sandahls replik "Ekologiskt är framtiden för svenskt jord-bruk" publicerad 23 oktober. Läs artikeln och kommentera den på aftonbladet.se.

OBS: Ekoproduktion är ett miljövänligt koncept. Men även det vanliga miljövänliga jordbruket, inom världens strängaste miljö- och djurskyddslagar, är ett bra miljöalternativ. Jag har full respekt för båda, men Naturskyddsföreningen bara för det ena, vilket tyvärr bidrar till att många istället köper mat importerad från länder med sämre miljö- och djuromsorg.