Sveriges militära allianser

Ungdomsförbund ska ju vara lite uppkäftiga och pådrivande, och kunna rota även bland heta potatisar. CUF har aldrig varit - och ska inte vara - något undantag här.

Magnus Andersson - CUF-ordförande - har skrivit den här artikeln i Sydsvenska Dagbladet.

Om att Sverige - som är ett ledande land i Natos samarbetsorganisation Partnerskap för fred (PFF)- borde utreda att ta steget över till fullvärdigt medlemskap. Redan detta, att föreslå en utredning är en laddad fråga. Sverige har ju inte varit i krig på 200 år, och vi har varit militärt alliansfria sedan mycket länge. När Danmark och Norge efter den tyska ockupationen under andra världskriget kunde bestämma själva igen, gick man med i den nybildade "Atlantpakten" (North Atlantic Treaty Organisation - NATO), bestående av Västeuropaländer samt USA och Canada. Finland hade stränga restriktioner efter fredsavtalet med Sovjetunionen då man förlorade Karelen och markområden i norr, och kunde inte gå med med. Sverige, som varit neutralt under världskriget fortsatte med sin militära alliansfrihet.

När Sovjetunionen äntligen rasade samman gick ett antal östeuropaländer med i Nato - t ex Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tjeckien. Finland valde att fortsätta som alliansfritt land liksom Sverige. De tre baltiska staterna känner sig under press från Ryssland, vilket man verkligen kan förstå efter Rysslands agerande nere i Kaukasus, IT-attacken mot Estland med mera. De är mycket tydliga med att de skulle känna sig tryggare och välkomna Finland och Sverige, om dessa skulle överväga att bli medlemmar i Nato.

Finland har analyserat och utrett denna fråga flera gånger, och landat i att inte gå med. Sverige har utan att närmare analysera förändringarna i omvärlden känt trygghet och stabilitet i sin hävdvunna linje, som har en stark förankring i folkdjupet. Socialdemokraterna och Centerpartiet är traditionellt garanter för detta.

Socialdemokraternas nya partiledare har velat markera detta så starkt att hon i Almedalen i somras fällde det egentligen uppseendeväckande uttalandet att "Sverige aldrig ska gå med i Nato". Detta är nämligen något så sällsynt i politiken som ett löfte med evighetsgaranti.... Aldrig är faktiskt aldrig och kan inte misstolkas.

Jag och centerpartiet är trygga i Sveriges militära alliansfrihet, men att garantera en ståndpunkt som oeftergivlig oavsett hur världen kan förändra sig och se ut om 10 eller 50 eller 500 år, det tycker jag faktiskt inte är seriöst.

Centerpartiet är som bekant ett öppet, grönt och modigt parti med liberala rötter som vill och vågar diskutera även svåra framtidsfrågor. Så det är bra att CUF följder dessa våra traditioner.

jag sitter ju med i Försvarsberedningen som i juni lade fram sin rapport om försvarets inriktning. Försvarsberedningen menade enigt att det kan vara lämpligt att analysera Sveriges förhållande till olika militära allianser, efter allt omvälvande som hänt de senaste decennierna. Utöver i PFF är ju Sverige medlem i EU som efter de förfärliga inbördeskrigen i f.d Jugoslavien med bl a de fruktansvärda massmorden i Srebrenica har tätat sitt militära samarbete och bla inför solidaritetsparagrafer i det nya fördraget.

Försvarsberedningen skrev så här i sin rapport DS 2008:48 "Försvar i användning":

"Genom olika former av internationella samarbeten, bland annat
militärt samarbete, ökar svensk förmåga att värna våra intressen
och värderingar. Samarbete i bilaterala och multilaterala
konstellationer inom EU och med Nato är av stor vikt, vilket
tidigare understrukits i denna och Försvarsberedningens förra
rapport (Ds 2007:46). Det är viktigt att ständigt utvärdera hur
Sveriges samarbete inom EU, med Nato och andra berörda fora
kan utvecklas. Hur dessa samarbeten ska kunna förbättras
ytterligare, bör analyseras och utvecklas i särskild ordning. Det
bör lämpligen genomföras i anslutning till att Lissabonfördraget,
vilket påverkar förutsättningarna för svenskt agerande inom EU,
träder ikraft."

Daler-Krona-Euro

Finanskris i världen och Sverige står egentligen förbluffande starkt, mycket tack vare att regeringens politik för fler i arbete givit högre skatteintäkter och lägre försäkringsersättningar! Det är bra. Jag tycker att det varit några riktigt bra veckor för alliansen när detta tydligt kommit fram, och när samtidigt oppositionens ensidiga bidragsfokus mals ständigt fram liksom deras inbördes oenighet borde rimligen opinionen börja svänga. Men det vet man aldrig, vi får se vad Sifo på söndag kommer att säga.

Jag spådde ju McCain för ett tag sedan. han verkar vara körd nu, p g av finanskrisen där republikanerna bär ett tungt delansvar för sin motvilja mot att reglera finansmarknaderna och för sina väldiga budgetunderskott. Han har heller inte övertygar i debatterna mot Obama, som å andra sidan verkar göra allt rätt. Så som amerikan skulle jag rösta på Obama och demokraterna.

Vid EU-nämndens utfrågning av Statsministern (med biträde av Borg och Bildt och Malmström) frågade jag just om republikanerna ansvar, och finansminister Borg bejakade detta.
Jag frågade också om Sveriges möjligheter att påverka EUs krispaket var sämre genom att vi inte deltar i Euro-ländernas möten. Borg gav mig en liten skrapa eftersom han ansåg sig ha rett ut detta på förra veckans möte där jag inte var med - vilket minne! Hans bedömning var att Sverige och andra mindre EU-länder spelat en betydande roll i detta.

Sverige klarar sig ju bra utanför euron, det är sant, men hade övriga EU-länder resonerat likadant hade EU varit värre ute i denna finansstorm. Det är bra att Europa har euron och på sikt är jag övertygad om att det är bra för Sverige att ansluta sig. När EUs ekonomier alltmer börjar komma upp på samma nivå, och när vi ser värdet vid t ex en kris att ingå i ett större valutaområde, så tror jag att vi går med. Och rent praktiskt är det väl bättre att kunna använda samma valuta hemma och i EU! För oss som privatpersoner och än mer för företagen.

Växtförädling med genteknik (GMO)

ATL rapporterar om en demonstration i Helsingborg; med krav på Nej till GMO i jord och på bord:

"Ett uttalande med krav på jordbruksministerns avgång antogs. LRF utpekades som den främsta kraften bakom den förda jordbrukspolitiken som "i mer än ett halvsekel gynnat kött-, fläsk- och mjölkfabriker".

Ett 60-tal personer deltog i demonstrationen. Den arrangerades av 18 organisationer, bland andra Förbundet Sveriges småbrukare, Folkrörelsen Nej till EU, Greenp eace, Grön ungdom, vänsterpartiet och Svensk-kubanska föreningen. Enligt Rune Lanestrand är det glädjande att så många organisationer nu sluter upp bakom gmo-motståndet, och demonstrationen ska ses som ett avstamp för en intensifierad kamp mot gmo."

En blandad - får man väl säga - folkrörelsepalett mobiliserade mot GMO.

All respekt för engagemanget, men jag håller inte med.

Jag tror att de flesta accepterar bättre sorter av olika grödor genom växtförädling. Gentekniken är ett sätt att växtförädla på ett snabbare sätt. Den måste kontrolleras och regleras, självklart.

Den tar allt större plats i jordbruket över världen. I potatis kan t ex motståndskraft mot det fruktade bladmöglet kanske byggas in, vilket skulle kunna minska bekämpningsmedelsanvändningen drastiskt och möjliggöra för ekologisk odling, som idag har stora problem.

I Eu finns det en tveksamhet och även motståndsgrupper enligt ovan. Samtidigt blir det allt svårare att kunna köpa majs och sojabönor på världmarknaden som är rimligt GMO-fria. Och kostnaden stiger, och EU-jordbrukets konkurrenskraft kan försämras.

Vore GMO farligt skulle självfallet varken övriga världen eller Europa acceptera tekniken. Min bedömning är att denna växtförädlingsteknik har förtjänster och även vissa nackdelar, men att verkligheten talar för att även EU bör öppna för GMO-användning i kontrollerade former.

Svensk-kubanska föreningen får ursäkta.

Ett starkt Sverige med alliansen!

Jag spår att opinionsklyftan till den splittrade vänsteroppositionens fördel snabbt kommer att minska.
I en värld av ekonomiskt turbulens står Sverige närmast förbluffande starkt, och i betydande grad beror detta givetvis på att regeringens politik för fler i arbete resulterat i nära 200.000 gått från utanförskap och till arbete. Regeringen har tappat röster på oppositionens envetna fokusering på att det inte alltid längre är 80procent hur länge som helst i ersättningssystemen. Som är i världsklass alltjämt.

Det är en styrka för Sverige att i denna kritiska tid ledas av en samspelt och handlingskraftig regering. Jag fasar faktiskt för oenigheten och överbuden från vänsterkanten, och för Mona Sahlins kappvändningar under veckan i helt centrala samarbetsfrågor med - eller inte med - vänsterpartiet. Med en sådan regering hade jag varit mycket bekymrad för Sverige.

Centerpartiets kunniga och sympatiska oppositionsråd i Norrköping Karin Jonsson skriver en trivsam och läsvärd blogg, och jag delar helt hennes analys av kvällens partiledardebatt.

Brevbärare för några timmar!

Det här kommer att stå på Forum för fastighetsboxars hemsida:

"Centerpartistisk riksdagsman ute i brevbäringen

Den 9 oktober var Staffan Danielsson, riksdagsman för Centerpartiet, ute och provade på brevbäraryrket i Linköping. Tillsamman med Tommy Johansson från FFF och Kristian Petri, brevbärare från Posten, gick Staffan en brevbärarrunda.

Staffan fann dagen mycket intressant och givande. Efter att ha provat på utdelning till flerfamiljshushåll, så anser han att fastighetsboxar borde vara framtidens utdelningssystem även i Sverige. Det finns också en förståelse hos Staffan för arbetsmiljöproblematiken.

Staffan säger också att han kommer ta med sig sina nya erfarenheter och FFF:s synpunkter för vidare diskussioner i Riksdagen. Han instämmer i Åsa Torstenssons begäran om förändring av det Allmänna rådet avseende fastighetsboxar. Upphöra med postutdelning till en stor grupp människor är ingen acceptabel lösning vid införande av fastighetsboxar. Det vore bättre att stimulera, ge någon form av ”morötter”, för att åstadkomma ett snabbt genomförande av reformen även i Sverige."

I tordags besökte jag Posten i Linköping och Tommy B. Johansson som aktivt arbetar för att fastighetsägare ska övergå från trapputdelning i flerfamiljshus och till fastighetsbox i entrén. Tommy är en utmärkt ambassadör för Posten och informerade väl om varför brevbärarna och postfacket (inom Seko)tillsammans med Posten och Citymail m fl vill komma ifrån den slitsamma trapputdelningen och istället dela ut posten i moderna boxar i entrén.

Kristian Petri - en lika fin postambassadör som Tommy - och jag cyklade sedan ut på en minirunda till 4-5 trappuppgångar med en massa post fram och bak på den lättrampade gula cykeln. Det var rätt nybyggda hus, och de första uppgångarna hade brevinkast som det gick bra att släppa in brev och reklam i. Upp i hissen, laddad med all posten i knippor på armbågen och i tumvecket, och sedan ner alla våningsplanen. Öppna brevinkastet och släppa ner posten. Tungt på armen och raskt ömt i tumvecket.

I de två nästa uppgångarna var brevinkasten trots nybyggt hus "under all kritik". Svåra att öppna, och man fick använda båda händerna för att "bända upp dem" och få in posten. Finns det ingen certifiering av hur postinkast i dörrar får vara konstruerade? Jag frågade Tommy. Nej, det som regleras är tydligen längd och bredd, ungefär. Här behövs en ändring!

Fast hur brevinkasten ska regleras blir ju oviktigt om flerfamiljshusen installerar boxar i entrén! Så fungerar det i stora delar av Europa, Danmark inför det snart och Post- och Telestyrelsen rekommenderade 2005 Sveriges Fastighetsägare att göra detta till 2011.

Det har gått segt, flera miljoner hushåll har fortfarande trapputbärning.

Det sista huset på vår lilla runda hade en fastighetsbox i entrén. Det gick snabbare och lättare att lägga in posten. Brevbäraren slipper att springa i trappor 3-4 timmar per dag med otaliga knälyft och axelbelastningar. De boende får posten lika säkert och snabbt som tidigare, det finns plats för större försändelser i boxen och dörren till lägenheten kan vara utan brevinkast.

De boende i flerfamiljshus som övergått till fastighetsboxar är med stor majoritet nöjda med det nya systemet.

Investeringskostnaden per hushåll för en fastighetsbox är ca 500 kr och månadskostnaden 4-5 kr för avskrivning m.m.

Regeringen har nu ändrat Post- och Telestyrelsens hot att är inte fastighestbox installerad till 2011 riskerar fastighetens hushåll att få hämta posten vid något av Postens utdelningsställen. Det är bra, det är inte rimligt att miljoner hushåll skulle förlora sin postutdelning på grund av fastighetsägarens försumlighet.

Däremot är det rimligt, tycker jag, att som i stora delar av Europa skynda på en övergång till utdelning via fastighetsboxar.
Detta kunde t ex föreskrivas för nybyggda hus, och man kunde införa morötter för att fastighetsägare installerar boxar i befintliga hus.

Jag ska forska vidare i denna fråga!

Med Eu namnden i Prag

Jag visste inte att Prag / och Wien / ligger vaster om Stockholm. Men faktiskt ar det sa.

En delegation fran namnden under ordf Anna Kinberg Batras goda ledning besoker Tjeckien infor deras ordforandeskap nasta halvar. Givande samtal med ministrar och parlamentariker i deputerandekammaren ( "andra kammaren") och i senaten ("forsta kammaren). I gar mote med EU minister Vondra, som var mycket upptagen med finanskrisen och gemensamma EU uttalanden. Idag har TT sagt att Tjeckiens finansminister avviker genom att vara tveksam till alltfor langtgaende gemensamma ataganden.

Idag intressanta diskussioner med senatorer kring Tjeckiens ratificering av Lissabonfordraget, vars forenlighet med deras grundlag forst nu ska provas i vissa avseenden av forfattningsdomstolen. Osakert var det landar, verkar det faktiskt. jag hoppas att bade tjeckien och sa smaningom Irland godkanner fordraget, det behovs for att EU ska fungera battre och kunna ta in fler medlemmar.

Prag ar en vacker stad vid floden Wisla. Med svenska ambassaden hogt belagen med utsikt over staden. Mitt forsta besok i Prag, har gatt flera ggr over Karlsbron vandrat i de gamla judiska kvarteren. Som den omansklige Hitler tydligen skulle bevara som ett museum over en folkgrupp manniskor som han holl pa att utrota.....

Drack gott morkt ol pa krogen fran 1499 U Ilekit (ung).

giftermål för alla!

På 1990-talet skedde ett mycket stort framsteg för att juridiskt likställa samkönade förhållanden med olikkönade sådana, partnerskapslagen infördes.
När riksdagen 1994 beslutade om detta var det endast två moderater som röstade för, varav en var Fredrik Reinfeldt.

Idag säger moderaterna ja inte endast till registrerade partnerskap utan också till samkönade äktenskap, vilket säger mycket om det stora opinonssvängning som fortsätter att ske i denna viktiga fråga.

När trenden är stark är det lätt att hamna i bakvatten, vilket har skett mig i denna fråga. Jag bejakar helt och fullt människors rätt att på samma juridiska fundament leva tillsammans oavsett kön.
Däremot har jag respekt för den mycket långa tradition som definierar ordet äktenskap som relationen mellan man och kvinna, och som än idag betyder mycket för många människor i Sverige och i världen. Även bland de homosexuella finns det många som accepterar ordet partnerskap eftersom det faktiskt finns skillnader i kön mellan sam- och särkönade förhållanden.

Detta enkla konstaterande leder ibland till upprördhet, vilket jag tycker är trist. Alla människor är lika mycket värda, all kärlek är lika mycket värd men för den skull är inte alla människor och förhållanden identiska.

I centergruppen i riksdagen har vi en öppen och levande dialog i denna fråga som i så många andra, och jag vill länka till några goda kollegors bloggar och synpunkter i denna fråga, Fredrick Federley och Johan Linander.

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande - RFSL - har varit mycket engagerade och skickliga i sin opinionsbildning, och deras krav är att full likabehandling för de homosexuella kräver att deras samlevnad fullt ut ska benämnas med det urgamla begreppet äktenskap. Annars är det orättvist.

Det är på just denna punkt som jag inte fullt ut stödjer dem. Begreppet äktenskap ser jag per definition som ett förhållande mellan man och kvinna, med lång tradition bakom sig och med betydelse för många människor. Är det helt nödvändigt för full respekt för alla människors lika värde att definiera om ordet äktenskap så att det ändrar sin ursprungliga och hävdvunna mening? Jag tror och tycker inte det.

Nu finns det tankar om att i den civila lagstiftningen likställa sam- och särkönade förhållanden helt och fullt både juridiskt och ordmässigt genom en giftermålsbalk. Jag tycker att det är ett utmärkt förslag.

Sedan kan kyrkor och religioner - och de människor som vill välsigna sitt förhållande där - fortsätta att göra detta i religionsfrihetens namn.

RFSL och andra har i detta läge att välja mellan två saker; antingen kan man ta hem en mycket stor seger efter decennier av kamp, den civilrättsliga lagstiftningen likställer äntligen helt och fullt sam- och särkönade förhållanden. Och man kan vara generös nog att acceptera att beteckningen äktenskap inte används i lagstiftningen, eftersom den per definition har begränsningar och av respekt för andra människors känslor i detta.

Begreppet giftermålsbalk skulle ju också innebära att de som föredragit benämningen äktenskapsbalk tillsammans med en likvärdig partnerskapslag gör en betydande kompromiss.

Men RFSL väljer nog inte denna väg, att ta hem en seger, utan man kommer sannolikt att välja fortsatt strid för att det inte bara ska vara rätt innehåll i den nya balken, utan framförallt (?) rätt ord.

Jag tycker man kunde vara lite mer storsint i den segerns stund som detta ändå innebär för alla som arbetat för likställdhet mellan olika förhållanden.

"jag får inte ihop det intellektuellt", sa Björn Ericsson

Jaha, och vem är Björn Eriksson då som har sådana problem.

Jag syftar så klart på vår utmärkte och engagerade landshövding i Östergötland, emeritus bland landets hövdingar. Som verkligen engagerar sig och driver på i Östergötland, och som utvecklat ett fantastiskt nätverk i hemlänet och i landet.

I fredags var länets riksdagsledamöter hos landshövdingen på Linköpings slott för att överlägga och utbyta information i aktuella frågor. Alltid givande. Jag förvånades återigen över Östergötlands bottenplacering i olika arbetsmarknadssammanhang, länet ligger helt enkelt illa till i andel sysselsatta, ungdomsarbetslöshet osv. Vi tror det knappt själva och säkert inte vår omvärld, men så är det tyvärr. En tung bakomliggande orsak är vår industristruktur och kräftgången hos ett antal företag där.

Vi trätte lite i regionfrågan, som vanligt. Landshövdingen vill låta folket djupdiskutera om landstinget och länet ska bestå eller vidgas, och i så fall med vilka angränsande delar eller ej som en regionförstoring ska ske. Han nöjer sig inte med att länets representanter för folket i bred enighet över partigränserna gör bedömningen att det är bra att Östergötland ingår i en större region med mer ansvar och inflytande över regionala frågor, och att huvudinriktningen är söderut med öppenhet även åt andra håll.

Jag tänkte vara indiskret och läcka från våra förtroendefulla överläggningar, vilket jag just gjort.

Landshövdingen fällde också yttrandet i rubriken, vilket jag tycker var roligt. Syftade han kanske på sin egen inställning i regionfrågan...?

Nej, faktiskt inte. Det handlade om en annan fråga. Och det var nog inte sig själv han syftade på heller.

Men hade jag fällt det om regionfrågan och med syftning på landshövdingens linje, så hade det kunnat varit sant...!

Signalspaning - Demokrati eller Zimbabwe...?!

* Det har varit en rätt omvälvande tid för många av oss som ifrån olika positioner varit djupt engagerade i den svåra och viktiga frågan om hur Sveriges signalspaning för att trygga landets säkerhet ska bedrivas.

* Jag har - det ska villigt erkännas - under resans gång trängt allt djupare in i frågans sakligt och tekniskt sett komplexa dimensioner, och med den grundläggande svåra avvägningen mellan landets säkerhet och det integritetsintrång som signalspaning oundvikligen innebär.

* Är det som skett i denna frågas utveckling sedan s började utreda den redan 1998, och sedan framförallt från alliansregeringens tillträde med propositionen och trefaldig riksdagsbehandling (OK, trean väntar) och sedan den fjärde efter den kontrollstation som jag och Annie föreslog och som ska ske 2011, är detta ett bra exempel på demokrati, eller handlar det om mörker som i NordKorea eller Zimbabwe...?

* Hur någon kan jämföra den öppna process som har skett sedan 2007 med hur dessa två länder fungerar och styrs är fullständigt obegripligt för mig, och leder också till frågor om kvaliteten i den svenska juristutbildningen, om jag får vara lite elak.

* Jag tycker precis tvärtom! Visst skulle säkert mycket i denna fråga gjorts annorlunda, om vi fick börja på ett oskrivet blad och året var 1998 eller 2000. Säkert hade i så fall en bred parlamentariskt utredning tillsatts av s-regeringen, skulle jag tro (I verkligheten skedde ju aldrig detta). Och säkert hade ytterligare saker gjorts annorlunda och bättre.

* Nu hade frågan utretts sedan länge när alliansregeringen tillträdde, och efter väsentliga integritetsstärkande åtgärder, som inte minst drivits fram från centerpartiet, lades propositionen i början av 2007 eftersom signalspaningen behövde regleras och utsträckas till kabel.

* Med lyhördhet för socialdemokraternas och borgerliga riksdagsledamöters synpunkter tillfördes ytterligare förstärkningar inför det första riksdagsbeslutet, och efter några dramatiska veckor i fjol ytterligare flera, till vilka regeringen skulle återkomma i en ny proposition. Efter en omfattande process - där t ex centerpartiet och folkpartiet haft en rejäl dialog med kritiker med respekt för den starka kritik som förts fram - görs nu ytterligare betydande förändringar av lagen som t ex riktar signalspaningen mer selektivt på olika sätt. Med mera!

• Är denna lyhörda process något som förtjänar glåpord och fördömanden enligt ovan, eller är det snarare något av en demokratisk nytändning som har skett, där människors levande engagemang via internet och i "gammalmedia", och i riksdagen, verkligen har påverkat ett riksdagsbeslut om en ny viktig lag, och förändrat den i betydande utsträckning?! Och förtjänar den regering och riksdagsmajoritet som faktisk har lyssnat till kritiken och tagit till sig den och förändrat lagen ris och fördömanden, eller mera ros och lite beröm?
• Jag är subjektiv och lite partisk, det ska villigt erkännas, men jag lutar ju åt det senare hållet.
• Beröm måste ju också delas ut till alla människor som med mycket kraft och skicklighet, och med brinnande engagemang, nog gjort något märkligt och nytt. Förnyat vår demokrati är stora ord, men något åt det hållet handlar det om. Det är ett genombrott för internet och bloggvärlden som redskap för människors betydelse och möjligheter att påverka i vår demokrati. Och samspelet med ”gammelmedia” har ju fungerat bra, får man nog säga, och haft inte liten betydelse heller.

• Jag kanske tar i för mycket så här mitt i frågans behandling, det erkännes. Och så utskälld och sågad vid fotknölarna som jag blivit under resans gång så borde jag väl vara mer negativ. Men det är svårt. Tänk om engagemanget och diskussionen och dialogen var så här intensiv även i andra viktiga samhällsfrågor, det vore ju härligt.

• En positiv bieffekt för mig är ju det uppsving som min enkla blogg har fått. Risken är uppenbar att den återgår till en mer obemärkt tillvaro igen. Jag kommer att följa bloggosfärens liv och rörelse bättre än tidigare, och jag har upptäckt mångfald och kvalitet i den. Jag har försökt att lyssna och lära och föra en saklig dialog med alla Er som gjort inlägg på min blogg eller skickat e-post (utom de 27.000 som närmast dränkte mig i somras), det har varit mycket stimulerande måste jag säga. Liksom även de fysiska möten som dessa kontakter resulterat i!

• Jag har stor respekt för engagemanget i fildelnings- och upphovsrättsliga frågor som bl a lett till bildandet av Piratpartiet. (Och där jag, och många andra centerpartister, tycker att det finns viktiga poänger.) Vi som jobbat politiskt på fritid eller arbetstid vet hur mycket tid och kraft detta engagemang vanligen kräver, vilket partiledare Falkvinge säkerligen korrekt vidimerar på sin blogg. Bloggen Opassande kommer jag säkert att följa ett bra tag, och även andra intressanta bloggar utöver de som jag tidigare spanat av.

• Vi ”gammalpartier” kommer säkert att kämpa vidare länge än. Jag hoppas att vårt (och centerpartiets) tillskott av nya engagerade människor ökar, och även från de med rötterna i bloggvärlden också. Vi kommer liksom hittills att få tävla med ”enfrågerörelser” och nya strömningar eller partier men så ska det ju vara.

• Hur ska, och hur kommer, nu ”massavlyssningens” (inte mitt ord, obs!) kritiker förhålla sig till den förändrade lag som nu förhoppningsvis kommer att antas av riksdagen i vinter? Tja, det får ju Ni avgöra, och jag har med intresse läst en del färska kommentarer. Inte heller jag själv har fullt ut hunnit analysera de betydande förändringar som nu görs.

• Antingen kan kritikerna ta hem en seger, eller också ett nederlag, eller hamna i en gråzon mittimellan. Följa och bevaka frågan framåt, det kommer ju givetvis att ske. Min egen bedömning, om någon lyssnar, är att Ni har påverkat den här viktiga lagen i betydande grad.

• Jag ser att de kritiker inom centerrörelsen, som deltagit i den givande dialog som vi haft, gör analysen att dialogen har givit goda resultat i rätt riktning. (t ex Anckersjö, Hultin, Andersson, Hedin)Jag delar den analysen, och jag vet ju att både de och vi från riksdagsgruppen känner igen mycket i den kommande lagrådsremissen från den dialog vi har haft, och från de olika förslag som riksdagsgruppen spelade in till regeringens beredning av frågan. Men visst har beredningen i försvarsdepartementet, och i samordningen mellan de 4 allianspartierna, tagit väl vara på och utvecklat våra och andras förslag.

• Nu lägger regeringen snart sin lagrådsremiss. Vi får studera denna noga liksom remissutfallet (som man säger). Därefter kommer propositionen och sedan riksdagsbehandlingen, där jag självfallet med intresse ska läsa motionerna. Jag ser fram mot fortsatt dialog i denna viktiga fråga! Förhoppningsvis i ett lugnare tempo, men det får vi se.

Etiketter: FRA, signalspaning, Bodström, Nordkorea, Zimbabwe

signalspaning igen

jag läser ett tt-meddelande där Camilla Lindberg kritiserar ett av förslagen i vårt inspel från augusti, som tillkom efter en dialog med centerkritiker vid flera möten.

"I slutet av sommaren lämnade centern sitt förslag på tillägg till FRA-lagen. Det gick framförallt ut på att signalspaningen i kabel inte får ske om svenska IP-adresser är inblandade i data- eller telekommunikationen.

- Det gillar jag inte alls. Det skulle vara väldigt konstigt att göra skillnad mellan svenskar och andra européer, säger Camilla Lindberg."

Jag håller ju inte med. I andra länders lagstiftningar är det mycket restriktivare att spana i det egna landet eller mot egna medborgare. Och även kritiken i Sverige har ju främst gällt den mkt begränsade del av signalspaningen som kan riktas mot datorer eller telefoner i Sverige.

Vi får se vad regeringens lagrådsremiss kommer att innehålla. Jag hoppas att våra centerkritiker kommer att känna igen sig från våra tekniska diskussioner i augusti.

Sverige står starkt i svår tid

Regeringen har under en tid presenterat årets statsbudget, med final i måndags. Jag deltog själv tillsammans med allianskollegor från länet på presskonferenser i Norrköping och Motala.

Det är en stark och bra budget med offensiva satsningar på lägre skatter, på sänkta kostnader för företagen och satsningar på psykiatri, forskning, infrastruktur med mera.

Den internationella lågkonjunkturens härjningar berör Sverige förbluffande lite än så länge, vilket i hög grad beror på regeringens samlade åtgärder för att få fler i atbete och minska utanförskapet. Det har delvis smärtat lite med sänkningar av A-kassa och sjukförsäkring men det har varit nödvändiga förändringar som den förra regeringen inte mäktade med.

Nära 200.000 människor har gått från olika ersättningssystem till arbete och lön. Utan denna historiskt höga utveckling hade statskassan årligen belastats med flera tiotals miljarder kronor i kostnader, och Sverige hade stått väsentligt svagare i krisen.

Därför står Sverige starkt när det blåser i vår omvärld, det är mycket bättre att i en högkonjunktur rusta Sverige för dåliga tider genom en politik för fler i arbete än att passivt låta alldeles för många passiviseras i olika försäkringssystem.

Socialdemokraternas politik med fler i bidrag och färre i arbete - om man hårddrar lite - hade inte varit bra för Sverige, och deras förslag nu kan ge en skattechock på över 50 miljarder kronor.

Socialdemokraterna har kritiserat och varit emot varje inkomstskattesänkning som regeringen genom jobbskatteavdraget har föreslagit, varit emot den sänkning av arbetsgivaravgifterna som regeringen föreslår, varit emot borttagandet av förmögenhetsskatten och varit emot sänkningen av fastighetsskatten. Med mera. Med mera. Socialdemokraterna är först emot det mesta som regeringen gör, och är man inte det så tycker man att regeringen satsar för lite.

Alliansen börjar bli varma i regeringskläderna medan socialdemokraterna verkligen kommit in i oppositionsrollen...

Vanliga inkomsttagare får nu med regeringens politik behålla 1.000 kr och mer av lönen i sänkt skatt per månad.

Vore det någon stake i socialdemokraterna borde man ju stå stolta och starka för att höja skatten till den gamla invanda s-nivån från 2006. Men det vågar man inte.

Istället verkan man i efterhand acceptera alltmer av de nödvändiga förändringar som alliansen har genomfört, ju längre ett jobbavdrag har funnits så ökar chansen att s står bakom det! Det är bra och s förtjänar här beröm.

Fastighetsskatten fick massor av kritik från s när vi sänkt den, men nu tycker man att sänkningen är bra. Även här förtjänar socialdemokraternas omsvängning beröm!

Sverige har fortfarande världens mest generösa arbetslöshetsförsäkring, och det är bra. Socialdemokraterna levde rövare när alliansen markerade att a-kassan var en omställningsförsäkring och inte "evig". Det är bra att s nu verkar vara inne på samma linje.

Sammanfattningsvis står Sverige och alliansregeringen stark när det nu blåser i den internationella ekonomin. Den låga arbetslösheten beräknas öka något de närmaste åren men sedan åter sjunka. Statsskulden sjunker kraftigt genom fortsatta amorteringar.

Jag är optimist inför valet om två år. Alliansen har genomfört sina vallöften och kommer att gå till val i god harmoni mellan de 4 borgerliga partierna och med en stark och gemensam valplattform.

Mot detta står en socialdemokrati som inte själva hade kraften till de nödvändiga förändringar som Alliansregeringen genomfört, och som därtill måste kompromissa ihop sig med miljöpartiets och vänsterpartiets olika skattehöjningar och utgiftsexplosioner.

Sahlin och Nato

Sverige har alltid stått utanför Nato som medlem, men samverkar nära med organisationen i Partnerskap för fred (PFF). Det är stor samsyn i Sverige om PFF-samarbetet (frånsett främst vänsterpartiet), medan några borgerliga partier med fp i spetsen vill att Sverige även ska bli medlem i Nato.

Mona Sahlin uttryckte på DN-debatt för några dagar sedan sig så här:

"Sverige ska däremot inte ansöka om medlemskap i Nato, då ett Nato-medlemskap inte skulle öka vår säkerhet. Sverige ska vara militärt alliansfritt men fortsätta det nära samarbete, i alla frågor utom bindande försvarsförpliktelser, som sedan flera år utvecklats. Den militära alliansfriheten ger oss handlingsfrihet som också innebär möjligheter att agera vid internationella konflikter där militärt bundna stater av olika skäl inte kan utnyttjas."

Första meningen är kategorisk, men inte lika kategorisk som för lite sedan då hon sa att "Sverige ska aldrig...." osv. Det förvånade mig då att ledaren för ett stort parti valde ordet "aldrig" som ju står evigheten nära. Jag är mer ödmjuk, vi vet ju inte hur världen och framtidens organisering ser ut om t ex 250 år...

Jag nöjer mig med att konstatera att Sverige har en god stabilitet i det samarbete med Nato som har utformats genom åren, att vi genom EU-medlemskapet har åtagit oss - och erhåller - ett gemensamt ansvar för de 27 ländernas säkerhet liksom att Sverige också åtagit sig samma ansvar för de nordiska länderna.

I tunga säkerhetspolitiska frågor som dessa är det självfallet viktigt att fortlöpande följa utvecklingen i vår omvärld, göra analyser och överväganden där Sveriges intressen väger tyngst men där helheten också är viktig. Ett sådant resultat av bl a Försvarsberedningen arbete, där bred enighet råder, är just värdet av att ytterligare fördjupa samarbetet inom Norden.

är det liberalt att reglera jordbruket?

Vårt kära liberala systerparti har producerat ännu en rapport från sin partistyrelse, om klimatet.

Och visst, en mycket viktig fråga.

Men kraven är lite märkliga:

* Bygg 4 nya kärnkraftverk...(i världens redan kanske kärnkraftsverkstätaste land)

* Biobränsleproduktion bör inte subventioneras utan konkurrera fritt med andra branscher om bioråvaran.

* Inga biobränslen från spannmål.

* Höjd CO2-skatt i jordbruket.


Man blir lite trött.

Hur liberalt är det att reglera vad en jordbruksprodukt får användas till? Eller att staten inte ska stötta utvecklingen av förnybara drivmedel?

Eller att höja skatten för just det svenska jordbruket när inte EUs övriga länder gör det?

Jag saknar bara förslaget att krympa det svenska jordbruket kraftigt för att rädda Östersjön, och istället köpa mat från Polen, Danmark och Argentina istället.

riksdag och kor på grönbete

Lite skruvad rubrik, erkännes. Riksdagen samlas nu efter en sommar på "grönbete". Många engagerade i debatten om signalspaning kommer att demonstrera i våra tre stora städer idag, jag ska lyssna och diskutera så klart.

Rick Falkvinge listar arrangörerna i Gbg och Malmö, och jag vidarebefordrar: "Kredd till Grön Ungdom, Kommunistiska Partiet, Miljöpartiet, Piratpartiet (våra aktivister), Proletärens FF, Revolutionär Kommunistisk Ungdom (RKU), Ung Pirat, Ung Vänster och Vänsterpartiet som ordnar en demonstration i Göteborg. Samling på Gustaf Adolfs Torg klockan 1800.

Kredd till Grön Ungdom, Miljöpartiet de Gröna, Piratpartiet (våra aktivister), SSU, Ung vänster, Centeruppropet, Ung Pirat, Svart Måndag och Liberala studenter som fixar en demonstration i Malmö. Samling på Möllevångstorget klockan 1730."

Den mindre uppmärksammade sommardebatt som jag har varit inblandad i - utöver signalspaning - handlar om mjölkkor på lagligt reglerat sommarbete, eller ej. I min sista krönika i tidningen Världen idag skriver jag så här:

Kor på grönbete – och människor

Människor är människor och kor är kor. Och lagar är lagar. Äldre människor i servicehus och demensboenden behöver komma ut och få frisk luft. Detta brister i dag, här och där. Det finns ingen generell lagstiftning för hur detta ska uppfyllas, det är upp till kommuner och huvudmän att utforma sina riktlinjer och regler.
För mjölkkor finns det däremot detaljerade och mycket specifika lagkrav på utevistelse. De är generella och bindande. Staten ålägger varje svensk mjölkko – genom dess ägare – att sommartid vara på bete minst sex timm­ar per dag under två månader (i Norrland) och under tre månader (Norra Götaland och Svealand). Men under huvuddelen av dygnet sommartid och under nio eller tio månader av året vistas korna i sitt kostall.
Under många århundraden har korna i Sverige vintertid stått uppbundna på båspallar i ladugårdar, fått foder och mjölkats. När gräset började växa släpptes de ut på bete, oftast i skogsmark. Fortfarande står de flesta kor på båspallar och de behöver gå ut på bete sommartid. Så var det i Astrid Lindgrens värld och så är det än i dag.

Men behöver precis alla mjölkkor ut på bete i dag? Nya kostallar byggs i stort sett enbart för lösdrift, mjölkkorna rör sig fritt mellan foderplats, mjölkning och viloplats och man har oftast tillgång året runt till rymliga rasthagar. Kon producerar mycket mjölk varje dag och har det bra och trivs i sitt kostall. Ofta är besättningarna allt större med flera hundra kor. Är sommardagarna varma, regnar det mycket eller finns det mycket insekter avstår korna ofta från att gå ut på bete även om de har möjlighet till det. Och betesperioden är kort.
Det stora bekymret för den svenska mjölkproduktionen där djurmiljön är i världsklass, är att både antal kor och mjölkproduktion minskat i flera decennier medan produktionen upprätthållits i de allra flesta EU-länder. Och där finns inga lagar om betestider.

Många av kobönderna upplever att den fyrkantiga beteslagen är för detaljerad och ibland svår att uppfylla. Kontroller visar att kanske flera tiotals procent av besättningarna inte alltid klarar lagen. Kraven ökar på fler kontrollanter och strängare straff.
En annan väg vore att ge mer utrymme för den enskilde lantbruksföretagaren att i dialog med djurskyddsinspektören utforma en bra djuromsorg för sina kor. Lagkravet skulle vara en bra djuromsorg. Har en lösdriftsladugård en sådan med rymliga rasthagar borde inte beteskravet vara tvingande. Vill mejeriet eller till exempel Kravkonceptet ladda sin mjölk med mervärdet ”betesdrift”, kan man själva uppställa regler om detta.
Jag tror på enklare regelverk och mer frihet under ansvar för den enskilde lantbrukaren, där kontrollerna kan ha en flexibilitet utifrån grundkravet ”en bra djuromsorg”. Och där finns ingen prutmån.

För att byta spår, hur detaljerade ska de statliga lagkraven vara inom äldreomsorgen? De äldre ska ges förutsättningar för ett värdigt liv i dialog med vårdgivare, anhöriga och kommunerna. Men vore det bra med ett statligt krav på till exempel två timmars utevistelse fem dagar i veckan? För alla? Även här tror jag på ett generellt grundkrav – värdigt liv – som sedan får utformas i lokal dialog.

Staffan Danielsson
riksdagsledamot (c)

Sakta i backarna, Försvaret!

Jag tycker att partiledarnas besked idag i SvD är bra, inga förändringar i grundorganisationen ska göras och besparingarna på försvarsmateriel ska återföras till förbanden.

Vi har som jag skrivit många gånger garnisoner och förband av hög klass i Sverige, och det ska till starka skäl för att ytterligare minska dem efter de omfattande nedskärningar som beslutades 2004. Centerpartiet vill att hela Sverige ska både leva och försvaras, och det finns gränser för hur försvaret kan koncentreras till endast få platser.

Det har spridit sig en stark oro hos många garnisoner efter uppdraget till ÖB i våras att på kort tid föreslå nya besparingar istället för de som underkändes, och beräkningar har skett på alla möjliga alternativ. Jag förstår att det känns befriande idag på många orter, jag har besökt de flesta av dem och har kunnat konstatera kvaliteten på verksamheten t ex i Arvidsjaur, i Eksjö, i Karlsborg och Skövde samt i Luleå och Ronneby.

Det var också därför som jag redan när uppdraget till ÖB gavs om att räkna på omfattande besparingar på grundorganistionen myntade uttrycket "sakta i backarna". Dvs i första hand besparingar på materiel och byråkrati, inte på garnisoner och förband. Jag utesluter givetvis inte att någon ytterligare effektivisering i framtiden kan göras även i grundorganisationen, men efter partiledarnas tydliga besked - "Därför kan vi konstatera att förändringar i grundorganisationen inte behöver genomföras" - känns detta rätt avlägset.


Det är också bra att besparingarna på försvarsmateriel närmast i sin helhet återförs till försvaret. Detta minskar takten i den minskning av försvarets andel av BNP som skett sedan lång tid, och som nu närmar sig 1,2 procent av BNP vilket är kanske lägst i Norden. Jg har ju pekat på denna utveckling en tid och menar att detta förhållande bör analyseras i ett framtidsperspektiv, eftersom det ju råder bred samstämmighet i Sverige om att vi ska ta vårt ansvar för fred och säkerhet både här hemma och där den hotas i världen.

En annan tänkvärd formulering hos partiledarna är denna: "Det finns starka skäl att analysera de vidare konsekvenserna av sensommarens konflikt mellan Ryssland och Georgien. Så kommer också att ske. Av detta följer inte automatiskt att det nu finns skäl att drastiskt ändra bedömningen av möjliga hot mot Sveriges säkerhet."

Jag fäster mig lite vid ordet "drastiskt". Det visar att vi måste ta allvarligt på kriget i Georgien, som borde varit otänkbart år 2008 i Europa men som inte var det.

Det är bra att försvarsberedningens omvärldsanalys från i juni nu ska fördjupas mot bakgrund av vad som skett, och det tål att tänka på hur detta arbete bäst kan förankras i en bred politisk samsyn.

välgörande väg/järnvägssatsning!

Det är utmärkt att alliansenregeringen nu föreslår kraftiga satsningar på Sveriges infrastruktur.

Mycket går till vägar, där verkligen behover är stora efter tidigare försummelser. Självfallet behöver också järnvägen ökade resurser till underhåll och till upprustning och nyinvesteringar.

För Östergötlands del är det mycket glädjande att genomfarten genom Motala kommer att dras förbi centrum genom att bron över Motalaviken nu ska bli verklighet efter många decenniers diskussioner. Totalkostnad ca 1.700 mkr, varav Motala kommun står för 100 mkr.

Jag är medveten om den kritik som finns inte minst kommunalt över att inte staten själv tar hela dessa kostnader - som förr i tiden. Behoven är idag dock så stora att det behövs fler finansiärer än tidigare, och där både kommuner och privata intressenter kan spela viktiga roller.

Vad säger då miljöpartiet till Motalaborna och till alla de andra som bor eller använder de eftersatta vägar som nu förbättras.

"Inte en krona ska gå till vägarna", säger järnvägsfundamentalisten Karin Svensson-Smith, talesperson för miljöpartiet.

Även socialdemokraternas talesperson Ibrahim Baylan verkar resonera i en liknande riktning, om än inte lika fullständigt orealistiskt.

Det känns skönt med en realistisk alliansregering som satsar på både väg och järnväg! Jag hoppas att många noterar skillnaderna mellan alliansens finansierade satsningar och deras fördelning, jämfört med dels den tidigare s-regeringens ofinansierade löften samt dels med mp och s-ambitionerna enligt ovan.

Georgien hotar Ryssland.....

Rysskands president Medvedev har talat. "Ryssland måste stärka sitt försvar med anledning av hotet från Georgien"...

I ena ringhörnan, Georgien, 4,5 milj invånare samt flera 100.000 flyktingar från Abchasien och Sydossetien.

I andra ringhörnan, Ryssland, med 140 milj invånare och en hoper kärnvapen.

Tänk vilken befrielse när järnridån föll, när kommunismen och sovjetsystemet "imploderade".

Tänk vilka krafter som frigjordes när mänskor fick frihet att diskutera och rösta, handla och resa osv.

Vilken härlig utmaning att tillsammans i Europa - inklusive Ryssland - utveckla vår världsdel i fred och frihet, i handel och tillväxt.

Kom igen nu, Rysslands ledning, och fastna inte i gammalt tänk.

Men innan dess är det viktigt och bra att regeringen fördjupar Försvarsberedningens omvärldsanalys med anledning av vad som tyvärr faktiskt har skett och yttrats.

Sveriges Försvar!

Jag trodde kanske - det ska erkännas - att försvarsutskottet, där jag inträdde efter valet 2006, hade en lugn och stabil tillvaro efter det omvälvande försvarsbeslutet 2004.
Jag hade fel.

Utskottet har "rockat rätt fett" som ungdomen förmodligen skulle uttrycka det. Ny försvarsminister efter Odenberg, ny utskottsordförande efter Messing, finansministern kräver stora materielbesparingar, 1.500 mkr i oförutsedda kostnadsökningar 2008, ÖBs omfördelningar och besparingsförslag avvisade, istället uppdrag att återkomma med långsiktiga besparingsförslag på kort tid, Ryssland stressar Georgien i Sydossetien och tränger djupt in i Georgien med stridsvagnar och soldater, värnplikten utreds, signalspaningen diskuteras med mera.

Folkpartiets Jan Björklund har uttalat sig om garnisonsnedläggningar liksom nu också försvarsutskottets moderater. De säger ungefär som jag själv faktiskt sa i april, "sakta i backarna".

Det ska bli intressant att se regeringens försvarsbudget snart, och självfallet också den kommande propositionen om försvarets långsiktiga inriktning, som istället för i december kommer först på vårvintern.

Jag tycker att det är bra att regeringen i sin beredning fördjupar omvärldsanalysen med anledning av kriget i Georgien. Som försvarsberedningen sa är Rysslands agerande i kaukasus ett lackmuspapper på vart Ryssland är på väg, och jag har sagt att färgen nu är blodröd. Centerpartiet tar i regeringen sitt ansvar för en stabil försvarspolitik.

Jag har också något analyserat Sveriges försvarskostnader i procent av BNP i relation till länderna i vår omvärld. Vi låg för några decennier sedan på 2,5 procent vilket var i topp bland Nordens länder, men ligger nu med 1,2-1,3 procent i botten tillsammans med Finland och Danmark. Det är viktigt att Sverige tar sitt ansvar för fred och säkerhet här hemma och i omvärlden, och i ett framtidsperspektiv bör denna utveckling beaktas.

Sverige ska självfallet ha ett effektivt försvar, och det finns kostnader att spara på försvarsmateriel, på myndighetsstruktur och byråkrati och även på Högkvarteret. En del av dessa besparingar ska återföras till försvaret, och här spelar självfallet omvärldsanalysen en viktig roll.

Vad gäller garnisoner och förband kan det finnas åtgärder att vidta, men detta bör analyseras mycket noga i så fall. Det är bra med garnisoner och förband i olika delar av Sverige, kvaliteten är genomgående hög i dagens försvar och omställningskostnaderna är stora vid omstruktureringar.

McCain - (eller Obama)

jag har skrivit några gånger tidigare om detta. Min favorit har varit den enda kvinnan i racet, den mycket kompetenta Hillary Clinton. Efter en hård kamp slogs hon ut av den ende färgade kandidaten, Barack Obama.

Jag ligger ju närmast demokraterna i värderingar och politik, liksom 90 procent av svenskarna och 95 procent av svenska medier..? Och liksom en trygg europeisk majoritet, skulle jag tro.

Republikanerna känns för gammaldags konservativa, helt enkelt.

Ändå har dessa republikaner en märklig förmåga att vinna presidentval i USA. Sorgligt men sant...

W Bush är mycket impopulär, så nu har väl den 72-årige McCain ingen chans...

Jag står faktiskt fast vid min spådom sedan några månader tillbaka. Hade Clinton mött McCain kunde hon vunnit. I matchen Obama-McCain är min prognos att McCain vinner. Inte säkert, men inte osannolikt.

Obama känns lite färsk och lite mycket slagord, en fantastisk talare.

McCains "rekord" imponerar, en självständig republikan som ofta gått mot mitten, en ordinär talare.

Dick Erixon på sin blogg har skrivit mycket om detta på ett som oftast tankeväckande vis.

Skulle vi slå vad skulle jag tippa McCain. Många, många sätter säkert emot.

Försiktig kommentar

Jag har ju läst den stort uppslagna DN-artikeln för några dagar sedan. Ett antal personer med doktorand Mark Klamberg i spetsen slår larm, och deras oro sammanfattas i ingressen så här:

"Lagstiftarna tycks ha förts bakom ljuset när de antog FRA-lagen i juni. Tillsammans med tidigare regelverk ger den nya lagen FRA rätt och möjlighet att registrera alla medborgares sociala nätverk."

Är det så vore det ju förfärande. Om detta bör självfallet diskussionen fortsätta.

Min uppfattning är oförändrat att signalspaningen endast får ske mot dem som har koppling till de allvarliga yttre hoten och som vad gäller svenska datorer och telefoner därtill kommunicerar med utlandet.

Signalspaningen till skydd för landets säkerhet sker idag i etern och kommer i kabel att i mycket hög grad ske i internationell trafik och på främmande språk. Enligt Mats Nordkvist på FRA vid center-hearingen nyligen torde signalspaning där en svensk dator eller telefon berörs ligga i storleksordningen promille.

Det är ju dessa proportioner som bl a ligger bakom det inspel som centerpartiet gjort inför regeringens beredning av den kommande propositionen.