Kallt krig i Korea

Försvarsutskottets resa i Korea var givande. "Koreakriget" är ett begrepp för mig, men nu vet jag mer. Efter andra världskriget kontrollerade kommunisten Kim Il Sung med stöd av Sovjet och Kina Korea norr om 38:e breddgraden, medan demokraten Syngman Ree blev president i korea söder om 38:e. Midsommarafton 1950 anföll kommunisterna med full kraft det oförberedda Sydkorea och under ett mycket brutalt krig med oerhörda lidanden intog man på en månad nästan hela landet. Med stöd av USA och sedan FN lyckades dock Sydkorea stå emot ner i sydöst och kunde gå till motoffensiv. På tre månader drev man tillbaka kommunistarmén och intog nästan hela Nordkorea. Då kastade sig kommunist-Kina och Mao in i kriget och pressade tillbaka sydsidan till den 38:e breddgrad där allt började. Flera miljoner människor dog och landet låg i ruiner efter tre års krig fram och tillbaka.

Något fredsavtal har inte skrivits utan endast ett militärt eld upphör, Korea delas sedan över 50 år av en hermetiskt tillsliuten gräns på 24 mil genom landet, med dubbla taggtrådshinder, med två armeér som står mitt emot varandra på över 1 miljon man i norr och kanske trekvarts miljon i söder.

Den "demokratiska folkrepubliken Korea" tillåter ingen demokrati utan är en kommunistdiktatur som kört landet helt i botten, ingen yttrandefrihet, ingen insyn, mycket lite handel, en våldsam övervakning av folk som delas in i femfamiljsgrupper som ska övervakakar och ange varandra osv osv. Man kan inte försörja sin befolkning som får knappa matransoner och sannolikt har 10.000 eller 100.00-tals människor svultit ihjäl. Vi vet inte för Nordkorea "stänger" då några provinser. 25 procent av landets låga BNP satsas på den väldiga armén, och ideologin är precis som 1950 att "återförena Korea" genom anfallskrig så att hela Korea ska njuta kommunismens paradis, inte bara norra delen....

Kim Il Sung är död sedan mer än tio år men fortfarande landets evige president..., hans son Kim Jong Il leder kommunistdiktaturen idag. Man skaffar sig missiler med allt längre räckvidd och utvecklar kärnvapen...

Södra Korea är demokratiskt och liberalt och har genomgått en helt fantastisk utveckling, från att vara ett av världens fattigaste länder är det idag världens 10:e största ekonomi med ett sjudande näringsliv, med välstånd och en BNP som är 30 gånger Norra Koreas. Liberalismen-kommunismen 98-2 eller något liknande, för att tala fotbollsspråk.

Nu pågår sexpartssamtal om stora mat- och andra biståndsinsatser till Nordkorea mot att regimen backar om kärnvapen och missiler. Orsaken till att regimen trots de nära banden med Kina inte alls öppnat för marknadskrafterna är nog för att man fruktar att förlora makten med minsta uppluckring i det oerhörda förtrycket.

Det var en sällsam upplevelse att besöka gränsen och de uppbyggda förhandlingslokalerna där de neutrala nationerna Sverige och Schweiz varje vardag infinner sig för att medla mellan parterna, men där Nordkorea sedan 15 år bojkottar samtalen...

Korea är ett vacker land med grönska, kullar och berg men medan Sydkorea är skog och trädklätt är Nordkorea renrakat på träd i befolkningens vedjakt för att överleva kölden på vintern...

Lika väl som Sovjetunionen kollapsade när USA med sin överlägsna ekonomi pressade på kommer sannolikt även Nordkorea att göra det. Det kan mycket väl ligga i närtid men det har bedömare trott rätt länge. Kommer kollapsen att bli i någotsånär ordnade former - och med fullständigt enorma återuppbyggningsinsatser väntande - eller kommer det att ske med en kärnvapenförödelse?

Låt oss verkligen hoppas på det förstnämnda och inte på det ohyggliga andra scenariot. Vad som kommer att ske, och hur, kommer att påverka ostasien och skicka svallvågor över världen och världsekonomin.

Bloggen lever!

Åter i Sverige efter mycket givande dagar i Sydkorea (Republic of Korea) och Japan. En stor upplevelse var givetvis gränsen mellan Koreanska Republiken och Nordkorea (Demokratic Peoples Republic of Korea) där kalla kriget fortgår oförhindrat sedan Koreakrigets slut 1953.

Självfallet följdes med stort intresse bytet av försvarsminister - plötsligt och oväntat - i Sverige. Jag återkommer.

förändrad värnplikt, för både män och kvinnor!

Regeringen tillsätter inom kort en utredning om hur värnplikten ska kunna anpassas till dagens förändrade situation, där allt färre gör värnplikten och där det inte är rimligt att straffa de som vill avstå.
Centerpartiet har alltid stått bakom den allmänna värnplikten och gör det alltfort. Men det är möjligt att plikten t ex kan göras vilande i fredstid, att straffen tas bort och att rekryteringen då sker med frivilligheten som grund.

Centerpartiet beslutade också i bred enighet på sin partistämma att ett förändrat pliktsystem bör omfatta både män och kvinnor. Den närmare utformingen av detta får prövas i utredningen.

centerstämma med kraft och mod!

Åter hemma efter två fina dagar på centerstämman i Kalmar.

Bara positiva vibbar, Maud en kraftfull ledare med energi och visioner, ett parti som vågar utmana och tänka nytt, ett tydligt och trovärdigt parti....jovisst är jag lite partisk, men i alla fall, det kändes mycket bra!

Lång debatt torsdag kväll om EU-fördraget, ska Sveriges Riksdag behandla och godkänna det komplicerade nya fördraget, eller ska centerpartiet ändra sig och likt nej-partierna mp och v förorda folkomröstning.

Några engagerade "EU-rävar" med rötter i en krtisk syn på EU använde demokratiargumentet med stor energi. En del andra inklusive mig argumenterade för att hålla fast vid partiets linje som vi redovisat rätt länge. Stämman beslutade med mycket bred majoritet att frågan väl lämpar sig för att avgöras av de folkvalda i vårt parlament.

Fredag förmiddag var det en livlig debatt om centerpartiet skulle hålla fast vid sin linje från stämman 2005, då stämman på partistyrelsens förslag efter en lång och utförlig debatt med bred majoritet beslutade att skatten på öl behöver sänkas, för att stoppa det ohämmade införseleländet som ger våra ungdomar i hela landet "fri" tillgång till billigt starköl utan någon ålderskontroll på gator och parkeringsplatser .
Partistyrelsen hade fått något märkligt återfall i ett vacklande beslutsfattande genom att föreslå att ölskatten "möjligen skulle sänkas". Trots denna betydande framgång för "ölskattefundamentalisterna" (sänk aldrig en svensk alkoholskatt) nöjde man sig inte med det utan lyckade få stämmokommittén att med 13-8 föreslå att stämman borde byta uppfattning och inte sänka skatten.

Debatten var även här lång och bra, med god argumentering från båda sidor. Votreingen blev lite jämnare än 2005, tycke jag nog, men ändå med en klar majoritet för oss som menar att en skattesänkning behövs för att minska tillgängligheten och styra försäljningen till ordnade former på systembolaget, minskar lönsamheten vid ölinförseln så minskar den.

Försvarsdebatten fredag kväll gav en framgång för CUF som ville att både kvinnor och män skulle omfattas av värnpliktssystemet. Grundförslaget var att utreda detta i en positiv anda, men stämman beslutade i bred enighet att anta CUFs förslag.

Vi är ju också positiva till att också utreda ändå mer frivillighet i värnplikten, ta bort straffen för vägran och överväga om plikten kan t ex vara vilande i fredstid.

Likaså är det mycket intressant och positivt med ÖBs konstruktiva förslag om ökat samarbete på försvarsområdet med Norge (och även fler nordiska länder vartefter, hoppas jag).

Jag återkommer med nästa inlägg om någon vecka, när försvarsutskottet återkommit från sin säkert mycket givande studieresa till bortre Asien (Sydkorea/Japan).

etanolfunderingar

och det handlar inte om dryck, såklart.
Ett fungerande förnybart drivmedel, inte det bästa men bra under en övergångsperiod som kan bli rätt länge.
Sverige låginblandar 5 procent, kommer att öka till 10 procent så snart EUs nya riktlinjer processats. Jag tycker att de borde höjas till åtminstone 15 procent, på andra håll låginblandar man upp till 20 procent enligt hörsägen.

Detta är de stora volymerna, renetanolen är på väg upp men det tar lite tid. Inte heller renetanolen är 100 procent etanol, utan 85 procent, vintertid i norr kanske bara 70 procent.

Så alla bensinbilar i Sverige körs således på bensin/etanolblandningar!

Svårigheten framöver är inte att sälja mer etanolbilar eller konvertera begagnade, tror jag. Svårigheten blir att få fram tillräckligt med etanol, helt enkelt.

Strategin nu är från Sveriges sida att EU tar bort sina skyddstullar, som möjliggjort en tillverkning inom EU. Då ökar importen från främst Brasilien. Men alltfler länder vill köpa etanol och det finns gränser för hur stora volymer EU och Sverige kan importera. Marknadsefterfrågan kan rätt snabbt komma att överstiga tillgången och världsmarknadspriserna stiger, ett troligt scenario.

Då kan det åter bli intressant att räkna hem etanolproduktionäven i EU, om den tvingats i malpåse p g av tullsänkningar.

(Även om Sverige driver tullsänkningar kan det paradoxalt nog bli tullhöjningar, vilket EU just överväger...!)

En för den EU- och sverigeproducerade etanolen oroande faktor är också den växande efterfrågan på spannmål, vilket lett till en nästan fördubbling av spannmålspriset s edan förra året, från ca 1 kr till 1,80 kr/kg.

Om spannmålen blir väsentligt högre prissatt än tidigare (=dyrare etanolråvara) samtidigt som EUs tullar tas bort (= lägre försäljningspris) blir EUs och Sveriges närproducerade etanol snabbt olönsam och fabrikerna går med röda siffror. Vad händer då med Sveriges största etanolfabrik i Norrköping, och med den pågående utbyggnaden?

Och vad händer med världsmarknadspriset på etanol, det stiger ju också eftersom Brasilien m fl kan välja mellan att producera mat, foder eller drivmedel.

Slutsats...Öka etanolbilar och låginblandning, visst, bra. Men lägg huvudkraften på att överblicka marknadstillgången i ett flerårsperspektiv och hur Sverige kan trygga erforderliga volymer till ett pris som inte gör etanoldrift dyrare än bensin. Det kan vara en ko på isen här.

hur blir försvarsbudgeten?

Riksdagen och svenska folket väntar nu på alliansregeringens första riktigt genomarbetade budget, den förra fick ju p g av ett orimligt kort tid mellan valdag och budgetlåsning arbetas fram under en oerhörd tidspress.

Försvarsområdet intresserar självfallet mig och mina kollegor i försvarsutskottet särskilt, liksom förhoppningsvis många andra. I sommar har det faktiskt förts en försvarsbudgetdebatt, initierad av finansministern. Tyvärr inte helt samordnad med försvarsministern.

Jag har kritiserat Anders Borg för att hänvisa till kontakter med partiledarna för att underbygga sitt utspel om kraftiga miljardbesparingar. Och min tro är att försvarsbudgeten för 2008 i mycket stora drag kommer att likna innevarande års budget, där alliansen ju höjde anslaget med nära en halv miljard över den tidigare nivån.

Sedan får vi se vad regeringen gör för bedömning av besparingsmöjligheter i kommande budgetar efter 2008. Uppenbart är att det finns ett betydande utrymme för att effektivisera och sänka kostnaderna för försvarsmaterielen, och det är möjligt att det grovt går att bedöma utrynmet för detta redan nu.

Det definitiva ställningstagandet till hur budgetarna efter 2008 ska se ut bör dock enligt min uppfattning inte tas förrän försvarsberedningen - i november - har lagt fram sin analys om säkerhetsutvecklingen i vår omvärld, och när försvarsdepartementets arbetsgrupp har hunnit göra en djupanalys av effektiviseringsmöjligheterna i försvarsmaterielsupphandlingen. Därefter får en bedömning göras hur en ändrad inriktning ska förankras i riksdagen.

Jag fick igår en fråga från SvD,här, om hur jag såg på att prioritera besparingar i försvaret på bekostnad av alliansen vallöfte att öka Sveriges utlandsstyrkor. Jag avvisade självfallet detta som en omöjlighet, vallöften är till för att hållas och det är nödvändigt att Sverige bidrar till fredsbevarande insatser i världen.

Jag citeras ha sagt att "de" - min alliansregering" - får inte gå ifrån detta. Jag tror mig omöjligen ha sagt "de" om "vår alliansregering", däremot säkerligen mycket tydligt gjort bedömningen att regeringen kommer att stå fast vid att prioritera utrymme för de internationella insatserna enligt planen.

Ja, så här resonerar jag i dessa dagar. Den slutliga låsningen av statsbudgeten bestäms i dagarna av regeringen, och trots goda kontakter in i regeringskansliet vet jag inte i skrivande stund hur försvarsbudgeten kommer att se ut, sannolikt är det ännu inte helt klart. Och så ska det vara, regeringen lägger fram sin budget, och riksdagen har sedan att gå igenom den och fatta beslut.

Mina förhoppningar om en stark och bra statsbudget är stora!!

Vilnius - en vacker stad med en hemsk historia

Vi besökte en vän i Vilnius, huvudstad i Litauen, i veckan. Så nära det ändå är till Lettland och Litauen, till Vitryssland, Polen och Ryssland. Flyg med Ryan Air till Riga, hyrbil knappt 30 mil till Vilnius, raka riktigt bra vägar genom slättbygd med mycket mark ur produktion men också en hel del i gott bruk.

Bondgårdar i variende skick, ständigt omålade nästan, en del förfallna kollektivjordbruk.

Vi besökte Druzkininskai (ungefär), en stad som Mjölby ungefär med mycket grönska och skog och med flod och sjöar intill (dock obadbara..) I utkanten hade dagens Litauer samlat ihop alla sovjetkommunistiska praktmonument från Litauen då man med fruktansvärda metoder förtryckte folket och skulle omskola det till solidariska kollektivarbetare. Utanför platsen - som var omgiven av höga taggtrådsstängsel - stod ett litet lokomotiv och en liten "boskapsvagn" med galler för två små gluggar.

Några år efter andra världskriget skulle jordbruket kollektiviseras, under mörka nätter knackade KGB på i bondgårdarna där folkfienderna - de bönder som ägde och brukade sina små gårdar - bodde med sina familjer. De rycktes upp ur sängarna och fick inget ta med sig, männen skiljdes från sina kvinnor och barn och den splittrade familjen tvingades in i fångvagnarna för månader av fångtransport många hundra mil bort till Sibirien. Männen för sig, och kvinnor och barn för sig.

Vad var deras brott? Att de brukade sin jord och var hårt arbetande småföretagare, ingenting annat. Under oerhörda lidanden under transporten, där de dog som flugor i hetta eller sträng kyla, av vattenbrist, svält,köld eller sjukdomar och senare i Sibirien i de mest primitivaförhållanden av samma orsaker. Efter många år kommer en del av dem att komma tillbaka, men kanske de flesta - jag har ej skattningen - har i praktiken mördats av sovjetunionen och av sovjetkommunismen.

Vad hände med deras ägodelar, deras fotoalbum och kläder och sängar och bord, vad hände med deras hus. De plundrades säkert och sedan togs huset i anspråk av kommunisterna, eller fick det helt enkelt förfall obebott. (Ingen skulle ju bo individuellt, kollektivjordbruk byggdes upp med hyreskaserner till). Man ser ibland dessa förfallna hus eller ibland bara en träddunge som markerar platsen för en förstörd och förfallen bondgård.

Det lidande som dessa och andra människor - lärare,politiker, humanister - som torterades och deporterades av inkräktarna och deras kollaboratörer (jag menar de kommunistiska litauiska medlöpare som åtog sig att söka legitimera övergeppen och förtrycket genom lydregeringar och -parlament) är fruktansvärt och omätbart. Tänk Dig in i din situation när det knackar på dörren på natten, och ni snart med hugg och slag är skilda åt och infösta i olika fångvagnar.

Med dessa regeringar - i Sovjetryssland och Litauen osv - hade det svenska kommunistpartiet vänskapliga och kamratliga förbindelser hela tiden detta pågick och sedan decennium efter decennium till nästan kommunismens sammanbrott. Nuvarande vänsterledaren anser sig vara kommunist utan att vilja kallas för det längre. Jag saknar faktiskt ord för det mycket nära samröre som rötterna till dagens vänsterparti hade under nästan hela 1900-talet med sovjetkommunismen. Fler dog under den och Stalin än under Hitlers koncentrationslägersutrotningar...

Och den sovjetkommunismen under Josef Stalins ledning, den gjorde tydligen det mesta rätt enligt signaler ifrån makthavarna i dagens kreml. Det var "nödvändigt" med hårda tag, skenrättegångar, avrättningar, angiveri, deportationer, enorma fångläger (GULAG), deporationer av besegrade nationer osv osv. Stämmer signalerna från dagens Kreml finns det anledning att vara oerhört kritisk och mycket oroad över vad som sker.

Jag återkommer från det mycket positiva som nu äntligen sker i de f.d kommuniststaterna utanför Ryssland, och från dagens positiva Litauen och Vilnius. Från mitt förra besök i Vilnius minns jag fortfarande den vita byggnaden på en höjd där KGB huserade, med avrättningsrum, med två särskilda rum för vattentortyr, med små celler där otaliga oskyldiga människor från det fria Litauens politiska ledning och många andra torterades med fruktansvärda metoder och ofta med döden som befriare.

Äger föräldrar sina barns kroppar?

Jag tycker ärligen att det det är mycket tveksamt att föräldrar bestämmer att barn ska omskäras, och likaså om landstingen då ska åläggas att utföra ingreppet. Givet att föräldrar äger och ska fortsätta att äga denna rätt till sina barns kroppar finns det ju en logik, förstås.

Men är det rimligt att föräldrarna "äger" sina barns kroppar och kan beordra kirurgiska ingrepp på dem? Detta har ju uppenbara integritetsaspekter bl a .

Jag är medveten om att det gamla testamentets Gud beordrade judarna - var det till Mose?- att låta omskära sig och att detta är en stark tradition sedan flera tusen år. Det finns nog liknande påbud i andra religioner och kulturer. Men är det för den skull okontroversiellt att idag år 2007 fortsätta med detta, innan myndighetsåldern? Äger verkligen föräldrarna rätten till sina barns kroppar?

Omskärelse av sexualorganen förekommer sedan tusentals år tillbaka i olika kulturer och religioner. Det innebär ett kirurgiskt ingrepp som skär bort olika delar av organen.

Vad gäller kvinnor finns en diskussion om att detta är oacceptabla ingrepp och att dessa ingrepp bör upphöra. I Sverige är kvinnlig omskärelse förbjuden och grova fall kan ge upp till tio års fängelse

Vad gäller män finns inte samma debatt, och manlig omskärelse är tillåten. Manlig omskärelse är ett mindre ingrepp jämfört med den kvinnliga.

Icke desto mindre innebär båda ingreppen att människokroppen så som den är skapad vid födseln förändras genom ett kirurgiskt ingrepp där delar av de känsliga sexualorganen skärs bort. Utöver det principiellt mycket tvivelaktiga att efter födseln förändra en människas kropp innebär omskärelse innan myndighetsåldern att allvarligt ingrepp mot barnets integritet eftersom föräldrar oåterkalleligt fattar beslut om sina barns kroppar.

Självfallet bär kulturella och religiösa sedvänjor bemötas med respekt, men det finns gränser för vad som ett modernt samhälle kan acceptera. Därför är den svenska lagstiftningen mot vissa sorters omskärelse mycket bra, liksom att Sverige driver frågan internationellt.

Är det inte dags att utreda samhällets syn på omskärelse av omyndiga från principiell synpunkt och integritetssynpunkt?

Jaga inte fildelare!

Förr kopierade jag och många musik på våra bandspelare, och bytte band med varandra. Idag kopierar man lätt musik och annat med den nya tekniken, vilket skivindustrin vill förbjuda med allt mer integritetskränkande lagar.

Centerpartiet har markerat tveksamhet inför utvecklingen, vilket är bra.

Idag har min riksdagskollega Karl Sigfrid (m) en utmärkt och knivskarp debattartikel i Dagens Nyheter i frågan!

medborgarlön....?

Två makar ifrån kinda kommun i Ög hudflängs nu i spalterna, de anser sig oförmögna att arbeta och har erhållit socialbidrag - ibland fullt, ibland delvis - i många år.

De lever under små omständigheter och har utvecklat en egen argumentation för varför de inte kan arbeta.

Socialnämnden i Linköping, där de tidigare bodde, försvarar sig med att man gjort allt men misslyckats, och att Sveriges sociallagstiftning inte tillåter att folk hungrar eller kastas ut på gatan.

Visst ska man som medborgare arbeta eller vilja arbeta som grundprincip. Samtidigt har vi en verklighet där över en miljon människor är utanför arbetsmarknaden, som t ex förtidspensionärer eller långtidssjukskrivna.

Tänk om detta par ovan istället för att visa hur de skadas av arbete hade argumenterat för sina rýgg- eller andra smärtor, verkliga eller upplevda. Då "fungerar systemet" på gott och på ont, och någon principiell diskussion hade ej uppstått.

Jag har haft en öppenhet för att diskutera kring om rätten till socialbidrag - efter individuell prövning i varje fall - kunde förenklas till ett lågt grundbelopp utan sådan prövning när behoven är små.
Det finns argument för detta, men också motargument.

en världsvid deklaration mot terrormord

Fråga till utrikesminister Carl Bildt

En världsvid deklaration mot terrormord

Mycket i dagens värld går åt rätt håll; samarbete, tillväxt, utveckling.

Men samtidigt ökar en fruktansvärd terror med likgiltighet för oskyldiga människoliv. Med grumliga fundamentalistiska villfarelser utbildas människor i att med dynamit spränga så många oskyldiga som möjligt för att de ska dödas eller lemlästas. Med hemskans list närmar eller lockar man till sig så många oskyldiga barn, kvinnor och män som möjligt innan bomben utlöses.
I Irak och Afghanistan kidnappas, halshuggs och mördas människor blint, respekten för människoliv och FNs regelverk är ingen.

Just nu har en grupp vanliga människor från Sydkorea kidnappats och mördas en efter en.

Jag tycker att Sverige i FN bör ta initiativ till en världsvid deklaration som fördömer attacker på civilbefolkning enligt ovan, som fördömer angrepp och mördande av civila, och som lyfter fram respekten för människors lika värde och de gränser detta sätter för stridshandlingar vid konflikter. Deklarationen bör vara riktad mot de som organiserar, utbildar och vilseleder unga människor att utföra dessa fruktansvärda handlingar. Denna deklaration bör undertecknas av länder, kyrkor och organisationer världen över.

Är utrikesministern beredd att för Sveriges räkning ta initiativ i denna riktning i Förenta Nationerna?

Staffan Danielsson

Försvarsminister Oden-Borg?

Jag ger vår utmärkte finansminister Borg lite berättigad kritik i dagens Svenska Dagblad,här.Visst kan och ska finansministern ha synpunkter på utgifterna i statsbudgeten, även inom försvarsområdet. Och visst kan finansministern uttala sin bedömning av att det finns utrymme för besparingar inom t ex försvarsområdet.
Men det blir fel när finansministern tar över försvarsområdet från försvarsministern och hänvisar till något samtal med partiledarna där han och möjligen de "beslutat" att det ska sparas ett antal miljarder inom försvaret.

Försvarsminister Odenberg verkar inte vara med på tåget, och inte heller jag. Saker och ting ska ske efter analys och moget övervägande, och i rätt tågordning.

Vi har nu en försvarsbudget som utgår ifrån det försvarspolitiska beslutet 2004, med en viss höjning efter valet av alliansen. Visst kan det finnas utrymme för en effektivare upphandling av försvarsmaterial, och visst kan vårt samarbete med de nordiska länderna utvecklas i bl a effektivitetsbefrämjande syfte, men detta ska rimligen i vanlig ordning prövas i de årliga statsbudgetarna. Försvarsmakten ska göra sina bedömningar liksom försvarsministern, och sedan får regeringen i sin helhet lägga fram den statsbudget som man gemensamt står bakom.

Därtill är självfallet utvecklingen i vår omvärld av avgörande betydelse för dimensioneringen av vårt försvar, och försvarsberedningens analys i frågan som läggs fram i november bör rimligen avvaktas innan betydande förändringar sker. Av särskilt intresse är vad som sker i Ryssland.

heja på i familjepolitiken!

Alliansregeringen betar av område efter område, och Sverige tuffar på allt bättre. Det känns mycket bra!

Det är dags att genomföra våra gemensamma vallöften i familjepolitiken, med bl a möjlighet för kommuner att betala ut en ersättning för de familjer som vill ta hand om sina små barn lite längre.

Tre moderata kommunpolitiker skrev för några dagar sedan en bra artikel om detta i DN, här

Tjaha, ingen rubrik gick att fylla i.

vi har semestrat 10 dagar i svensk högsommarvärme och varma vattentemperaturer, samtidigt som det varit regnsommar lika länge här hemma. Visst är det ett svek att åka söderut till gran canaria, men det är säkert. Och jag uppskattar allt mer badtemperaturer väl över de 20, helst över 25...

Debatten om ekoodling och ekostöd har fortsatt i ATL med ett inlägg av Tina Ehn (mp) och replik av mig. Rubriken blev väl fyrkantig - "bäst för ekoproduktion att klara sig utan stöd"-. Min tes är ju att miljöstöden bör fördelas efter miljönytta, där ekostöden idag är väl stora på det vanliga miljövänliga jordbruket bekostnad. Och att det stabilaste för ekoproduktionens utveckling är att utvecklas i takt med marknadstillväxt och merpriser. När nu efterfrågan på mat och energi kan närma sig en balanspunkt där efterfrågan överstiger produktionen kan det också bli en motsättning mellan behovet av högre produktion och att samtidigt stödja en extensivare sådan.

Almedalen missar jag tyvärr i år, men hoppas på bättring 2008.

Sverige och Europa

Jag såg till min glädje i en färsk opinionsundersökning att 46 procent av de tillfrågade svenskarna bejakade EU-medlemskapet, medan 26 procent inte gjorde det. Största differensen sedan mycket länge.

Glädjande också för oss alla som vill utveckla Europa tillsammans - där EU idag är det i särklass viktigaste instrumentet - att de 27 länderna nu med ett förhoppningsvis snart godkänt nytt fördrag kan dels samarbeta bättre, dels välkomna ytterligare medlemmar.

Jag tycker att nej-sidan med v och mp i spetsen har fastnat i en rätt trist argumentation som svartmålar det mesta som EU-länderna tillsammans försöker att göra, samtidigt som man bedyrar att man visst vill ha ett Europasamarbete men som börjar från grunden på ett helt annat sätt....

Visst kunde säkert EU-samarbetet fungera ändå bättre, vara ännu bättre organiserat och ännu mer förankrat på ett levande sätt hos EU-medborgarna osv osv. Det kunde för övrigt säkert även den svenska politiska demokratin också göra, fungera bättre med mer förankring bland medborgarna, alltså.

Men inte diskuterar vi att bryta ner Sverige och sedan bygga upp vår demokrati från grunden igen, vi utgår ifrån att landet finns och utifrån det försöker vi utveckla och förbättra våra ansträngningar.

Tänk om EU-motståndarna kunde använda sin energi och sina analyser till att diskutera EUs utveckling framåt och inte hålla fast vid att det ligger något nödvändigt i att lämna EU innan ett bättre Europasamarbete kan byggas upp. En sådan utveckling i Europa tror jag skulle innebära mycket stora risker i olika avseenden.

De allra flesta Eu-länder har nu en gemensam valuta - euron - vilket i hög grad väver ihop marknader och ekonomier och inte minst underlättar vid handel eller resor i Europa. Även för oss svenskar underlättar det ju, vi behöver oftast bara växla till en enda valuta. Tänk om det fortfarande hade funnits 27 valutor i EU-länderna...

Nåväl, vi står utanför och frågan återkommer kanske om ett antal år, vi får se.

Afrikas bönder!

I torsdags hade jag en givande debatt med biståndsminister Gunilla Carlsson, min interpellation här, och debatten här.

Asiens och latinamerikas länder utvecklar sina jordbruk och sin produktion starkt, medan Afrika står och stampar. En stor del av problemet, och lösningen, är att Afrikas länder - många - både brandskattar jordbruket och låter det konkurrera med inhemska priser långt under världsmarknadsnivåerna. Utan lönsamhet sker inga investeringar och ingen produktionsökning. Sverige bör ta upp och diskutera detta med sina viktigare samarbets(bistånds)länder!!

Jordbruksminister Erlandsson!

Jag funderade på rubriken "Det våras för jordbruket" men valde att fokusera på vår omtyckte men lite kontroversielle jordbruksminister istället.
Det har skett en hel del på jordbruksområdet sedan regeringsskiftet; djurskyddsmyndigheten, minknäringen, EU-ersättningarnas utbetalning, längre momsinbetalning mm. Men det återstår också en hel del.

Före valet ville flera allianspartier ta bort Europas enda (!) skatt på växtnäring, men där har ministern sagt att detta är ej aktuellt. Jag är oklar på hur förhandlingarna i regeringen gått till i denna fråga, och är tveksam inför resultatet. En av Europas högsta skatter på traktordiesel behöver sänkas ytterligare, jag hoppas det blir utrymme för det i höstbudgeten.

Jordbruksministern och flera andra ministrar vill inom EU verka för borttagna tullar på etanol, och regeringen har skickat en skrivelse till EU om att snabbt minska jordbrukets EU-ersättningar.

Jag har följt diskussionen om detta noga, och tolkningarna av regeringsskrivelsen och "oraklet" Erlandssons utsagor varierar; från en massiv stödminskning till en balanserad nedtrappning i takt med att marknaden stabiliseras och priserna stiger.

I torsdagens ATL "utvecklar nu jordbruksministern tankarna bakom brevets innehåll". Jag citerar de centrala avsnitten.

" Vi vill påverkan de övriga länderna i vår riktning och därefter genomföra alla förändringar samtidigt i unionen".

" Exportsubventionerna måste bort, kvoterna avskaffas och frikopplingen öka".

"Exakt hur vi ska uppnå det långsiktiga målet och hur lång tid det ska ta preciserar vi inte".

"Jag är positiv till ett frikopplat stöd lika för alla (samma belopp per ha)".

Bra, med de preciseringarna är jag med.

Jag har som lantbrukare och politiker i flera decennier arbetat mot en ensidigt svensk avreglering för jordbruket. 1990 års ensidiga avregleringsbeslut hade resulterat i kaos för det svenska jordbruket om det hade genomförts, enligt min uppfattning. EU-inträdet tvingade fram en återgång till eu-regelverken vilket förhindrade de drastiska konsekvenser som då ännu inte hade blommat ut.

Vartefter som nu efterfrågan på mat och alltmer energi närmar sig en balanspunkt mellan produktion och efterfrågan, så börjar marknadsekonomins lagar att fungera och behovet av regleringar och stöd minskar alltmer. Så riktningen bort från generella ersättningssystem är entydig.

Samtidigt kan marknadspriserna plötsligt rasa, vilket skett återkommande. USA geneomförde t ex sin "freedom to farm"-avreglering på 1990-talet, men när sedan världsmarknapriserna plötsligt rasade återinförde man raskt de olika skyddsinstrument som funnits (olika typer av lån och garantipriser mm.).

Därför tror jag att Sverige utöver mer marknadsekonomi bör driva ett skyddsnät om priserna skulle rasa, så att inte mattan dras undan för miljoner europeiska jordbrukare i det, förhoppningsvis hypotetiska, läget.

För växtodlingen ljusnar det nu uppenbarligen, vilket är glädjande efter många pressade år. För animalieproduktionen - som sjunkit stadigt de senaste åren - blir det än tuffare innan också de priserna vänder upp. Här måste Sverige se upp och agera så att förutsättningar för produktionen är sådana att investeringar sker så att den inte sfortsätter att sjunka utan ökar!

Bodström backar!

Debatten om signalspaning i kammaren i onsdags tyckte jag var belysande och avslöjande, kolla gärna i riksdagsprotokollet den 13 juni. Det blev uppenbart att orsaken till att (s) bröt förhandlingarna med oss i alliansen var att man inte ville göra upp trots att vi egentligen kommit överens. Och också att den som drivit detta var Thomas Bodström, som i ett känslo- och personbaserat anförande främst hänvisade till något tidningscitat av försvarsministern som motiv för att bryta förhandlingarna.
Bodström sågade liksom vid bordläggningsdebatten tidigare helt sin egen regerings beredning av den här frågan, den tillsatte aldrig en parlamentarisk utredning utan flera andra utredningar vilket Bodström nu tyckte var upprörande....

Och på min fråga, ställd tre gånger, varav två i direkta repliker, om varför han falskeligen när han bröt förhandlingarna sade att "regeringen har avbrutit dem och sa blankt nej till att utreda en domstolsprövning" när sanningen var precis den motsatte, hade Thomas Bodström inget svar.
Han svarade helt enkelt inte på min mycket grava anklagelse, vilket är ett mycket klargörande besked; det var tyvärr helt korrekt och förre justitieministern handskas alltså mycket vårdslöst med sanningen (snällt uttryckt) när han försökte hitta något motiv för att förklara varför (s) trots befintlig samsyn själva bröt förhandlingarna.

kommentar DN-debatt idag

En kommentarar till de 8 moderaterna på DN-debatt idag.

Deras argumentation är felaktig och oerhört tillspetsad i följande citat: "Resonemang där äktenskapsbegreppet utgår från fortplantning utesluter inte bara sammanboende utan vigselringar. Det utesluter även gifta par som inte kan eller vill skaffa biologiska barn. Och det är dessutom ett direkt påhopp på ensamstående och/eller ogifta föräldrar".
Vårt enkla budskap är ju att begreppet äktenskap som hittills avser förhållandet mellan man och kvinna, (vilket är själva förutsättningen för underverket att "skapa nya människor"). Att tvingas "bevisa detta" för att få ingå äktenskap är en tanke som vi självfallet aldrig haft och det är trist att våra kollegor lånar sig till sådana debattmetoder.

Jag instämmer med "Grupp åtta" att det är bra att det nu sker en djupare debatt i denna fråga.

krut i östgöta-CUF! Håll tyst, Staffan!

Det ska vara krut i ett bra ungdomsförbund! Och visst vet jag att mitt försvar för dagens partnerskapslag redan är överspelat hos c-ungdomen. Så här säger Vår ög-ordf till radio östergötland:

"Vi är ett liberalt parti med visserligen högt i tak där alla ska få uttrycka sina åsikter men någonstans finns det en gräns för vad man kan tycka och vad man kan säga menar Christoffer Rosendahl ,ordförande för CUF i länet.

Dom unga centerpartisterna är upprörda över att Östgötacenterns ende kandidat i riksdagen torgför åsikter mot partlinjen i den här frågan.

Christoffer Rosendahl säger att om Staffan Danielsson ska kunna fortsätta fram till nästa val, får han vare sig rösta emot partiet riksdagen eller eller propagera för sin ståndpunkt."

Jag har givit besked att jag har kvar samma uppfattning och står för den. Vill CUF ha riksdagsledamöter som alltid tycker som partiprogrammet ska man ju driva det.. Och de som kryssade mig i höstas visste nog att jag också kan ha egna åsikter, och stå för dem.

Diskussionen fortsätter, och medlemmarna och ytterst väljarna avgör! Så klart!

(Är fortfarande upprörd över Mona Sahlins hets mot oss bakom DN-artikeln, som fått andra att att ta efter än mer än "högerextremist" och med ordet "rasism" i samma mening. Hur kan en ledande politiker säga något sådant. Och ska det kunna ske opåtalat...Jag återkommer)