(åter från Kroatien och sol, längsta bloggavbrottet någonsin..(?), ska inte upprepas..)
Råvarupriser tiger och sjunker. Oljepriset har mångdubblats på några decennier. Även mat och energi närmar sig en bristsituation och priserna har både stigit och fallit.
FNs jordbruksorgan FAO oroar sig enligt nedan för att matpriserna i u-länder inte har sjunkit tillbaka efter världsmarknadsprisuppgången för några år sedan. Man verkar anse att matpriserna då - och sedan lång tid tillbaka - låg på "rätt nivå". Det kan ifrågasättas, eftersom världsmarknaden matpriser i många decennier varit "dumpade" genom överproduktion och därmed överskottsbetingade priser under produktionskostnaden.
Detta faktum, tillsammans med att många u-länder därtill brandskattar det egna jordbruket ytterligare på olika sätt (uppköpsmonopol,skatter mm), är en viktig orsak till att jordbruksproduktionen i Afrika stått och stampat i många decennier utan egentlig tillväxt. Detta är en skandal, som inte blir mindre av att i-världen under samma tyid pumpat in stora årliga biståndssatsningar, utan långsiktiga resultat som kan avläsas i statistiken.
Därför är högre råvarupriser för Afrikas bönder den kanske viktigaste nyckeln till att få lönsamhet och incitament för investeringar i jordbruk och infrastruktur så att produktionen kan öka!
jag inser fuller väl det som FAO påtalar, situationen för dem som köper maten. Men att behålla matpriser som ligger under eller i nivå med produktionskostnaden - och som cementerar produktionen på en oförändrat låg nivå - är heller ingen framtidslösning, vilket 1900-talets bittra erfarenheter från Afrika visar.
Högre matpriser som ger tillväxt och investeringar i jordbruket kan på sikt vara kanske det bästa för både Afrikas bönder och konsumenter. Det tror jag, men det verkar inte FAO tycka.
Läs även andra bloggares åsikter om frihande, matpriser, jordbruk, afrika, fao, sida, politik, lrf, centerpartiet
"Rom, 16 juli 2009, I sin senaste skördeprognos Crop Prospects and Food Situation varnar FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, idag för att matpriserna i utvecklingsländerna är fortsatt höga. Det är trots en kraftig nedgång på internationella priser och överlag goda spannmålsskördar.
I flera länder har priserna ökat ännu mer än förra årets rekordhöga prisnivåer eller så ligger de kvar på samma höga nivåer (se fakta nedan). Detta leder till svårigheter för miljontals människor. FAO poängterar att situationen med de höga matpriserna fortsätter att orsaka oro över en tryggad tillgång till mat för utsatta befolkningsgrupper på landsbygden och i städer, eftersom dessa grupper lägger en stor del av sin inkomst på mat.
I Sudan, Östafrika var priserna på hirs tre gånger högre i juni än vad de var två år tidigare. I Uganda, Kenya och Etiopien har priserna på majs dubblerats i jämförelse med två år tidigare. I Sydafrika har priserna sjunkit de senaste månaderna på grund av ovanligt goda skördar men fortfarande är priserna högre än före krisen. Priserna sjönk i Västafrika i slutet av 2008 efter goda spannmålsskördar men ökade igen under 2009. I Ghana har priserna på majs i staden Accra dubblerats i jämförelse med juni 2007.
Enligt rapporten är det varierande orsaker till de höga matpriserna. Exempel på orsaker kan vara minskade skördar, inbördeskonflikt, devalvering av den nationella valutan, ökad eller försenad import, stark efterfrågan från grannländer och från regionala varuströmmar, ändrad mat- eller handelspolitik, ökade inkomster och efterfrågan, transportbegränsningar och ökade transportkostnader."
fredag, juli 24, 2009
söndag, juli 12, 2009
sol och bad - Sverige är bäst - även med Euro!
Den svenska historien är ju urgammal och stolt och slår USAs med hästlängder, som vi alla vet.
Och vår svenska modell är stolt och överlägsen de flesta - kanske alla - andra modeller. Vilket i vart fall vi svenskar nog vet.
Därför har det varit bekymmersamt att resa utomlands och notera de moderna bilflottor som finns lite överallt, ofta är den svenska bilmedelåldern högre. Men lösningen är nära, vi hushållar ju med resurserna!
Något bekymmersamt kan det också vara att jämföra Sveriges överlägsna social- och sjukförsäkringssystem med en del andra välfärdsländers. Även här hamnar vi ibland nästan i bakvatten.
Men vi har ju vår egen urstarka krona, bättra än alla andra valutor...? Tja, dess värde har sjunkit med 25 procent på ett år, och dessförinnan med än mer de senaste decennierna. Kronans vänner jublar över dess ständiga försämring, vilket sägs rädda jobb och konkurrenskraft kvar i Sverige på andra länders bekostnad.
Min enkla motfråga är om inte ett modernt välfärdsland borde kunna klara detta utan att valutan och därmed landets köpkraft ständigt måste rasa?
Kroatien knackar på dörren till EU och dess valuta - Kuna - börjar närma sig den svenska i köpkraft, känns det som. I varje fall om Sverige fortsätter att oåterkalleligen försämra kronans värde allt mer gentemot t ex euron och kunan, samt mot Danmarks och Norges kronor.
Vad är syftet med detta eftertänksamma inlägg, som ju skrivs på annan ort där badvattnet är kristallklart och ca 24 grader. Det hör ju sommaren till att detta kanske kan få vara lite oklart.
Förmodligen ska vi ju glädjas över att andra länder kommer ifatt Sverige på välfärdsområdet. Lite trist bara att vi verkar ha stelnat lite och t o m halkar efter.
Förmodligen kan mitt inlägg tolkas som ett stöd för alliansregeringens reformer för ökad konkurrenskraft och fler jobb och företag i Sverige.
Och för att Sverige - som med all rätt vill vara ett drivande land i EU-samarbetet - noga bör överväga att ansluta sig till Eurosamararbetet fullt ut.
Jag tycker inte att de senaste decenniernas ständiga devalveringar bör fortsätta. Nog borde väl svenska företag och näringslivsorganisationer, anställda och fackförbund samt riksdag och regering kunna enas om framsynta och fungerande regelverk även efter en svensk anslutning till EMUs tredje steg, den gemensamma valutan!
Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverige, kroatien, euron, euro, kronan, centerpartiet
Och vår svenska modell är stolt och överlägsen de flesta - kanske alla - andra modeller. Vilket i vart fall vi svenskar nog vet.
Därför har det varit bekymmersamt att resa utomlands och notera de moderna bilflottor som finns lite överallt, ofta är den svenska bilmedelåldern högre. Men lösningen är nära, vi hushållar ju med resurserna!
Något bekymmersamt kan det också vara att jämföra Sveriges överlägsna social- och sjukförsäkringssystem med en del andra välfärdsländers. Även här hamnar vi ibland nästan i bakvatten.
Men vi har ju vår egen urstarka krona, bättra än alla andra valutor...? Tja, dess värde har sjunkit med 25 procent på ett år, och dessförinnan med än mer de senaste decennierna. Kronans vänner jublar över dess ständiga försämring, vilket sägs rädda jobb och konkurrenskraft kvar i Sverige på andra länders bekostnad.
Min enkla motfråga är om inte ett modernt välfärdsland borde kunna klara detta utan att valutan och därmed landets köpkraft ständigt måste rasa?
Kroatien knackar på dörren till EU och dess valuta - Kuna - börjar närma sig den svenska i köpkraft, känns det som. I varje fall om Sverige fortsätter att oåterkalleligen försämra kronans värde allt mer gentemot t ex euron och kunan, samt mot Danmarks och Norges kronor.
Vad är syftet med detta eftertänksamma inlägg, som ju skrivs på annan ort där badvattnet är kristallklart och ca 24 grader. Det hör ju sommaren till att detta kanske kan få vara lite oklart.
Förmodligen ska vi ju glädjas över att andra länder kommer ifatt Sverige på välfärdsområdet. Lite trist bara att vi verkar ha stelnat lite och t o m halkar efter.
Förmodligen kan mitt inlägg tolkas som ett stöd för alliansregeringens reformer för ökad konkurrenskraft och fler jobb och företag i Sverige.
Och för att Sverige - som med all rätt vill vara ett drivande land i EU-samarbetet - noga bör överväga att ansluta sig till Eurosamararbetet fullt ut.
Jag tycker inte att de senaste decenniernas ständiga devalveringar bör fortsätta. Nog borde väl svenska företag och näringslivsorganisationer, anställda och fackförbund samt riksdag och regering kunna enas om framsynta och fungerande regelverk även efter en svensk anslutning till EMUs tredje steg, den gemensamma valutan!
Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverige, kroatien, euron, euro, kronan, centerpartiet
onsdag, juli 08, 2009
SEP eller Patria - pansarterrängfordon
Så här presenterar Ny teknik de två konkurrenterna om försvarets stora order, som nu föreslås gå till finska Patria (113 fordon, 2,8 miljarder kr):
Fakta Patria AMV (Armored modular vehicle). 8x8 eller 6x6-hjulsdrift. Stridsvikt 26 ton. 1200 vagnar sålda, bland annat till Polen, Sydafrika och Förenade Arabemiraten.
Aktiv tjänst i Afghanistan och Chad. (Jodå, jag åkte en del med den i Mazar).
Fakta Hägglunds Sep (Splitterskyddad enhetsplattform). Branschunik, avancerad elhybrid. Anpassad för aktivt pansar. Utvecklad sedan 1994 av Försvarets Materielverk (avhoppad), Hägglunds, Storbritannien (avhoppad) och Hägglunds moderbolag BAE Systems. Årets stridsfordon 2008” enligt industrikonsulten Frost & Sullivan. Stridsvikt 27 ton
Alltså, Patria bygger på beprövad teknik, är färdigutvecklad och i användning. SEPen bygger på ny teknik, är under utveckling och flera samarbetspartner har hoppat av.
Regeringens instruktion till försvaret är att köpa mer beprövad teknik, och inte delta i utvecklingsprojekt lika ambitiöst som förr.
Det som talar för Patrian är enligt ovan.
Det som talar för SEPen är att staten redan har plöjt ner någon miljard i dess utveckling, och att den närmar sig produktion.
.
Försvaret har gjort sitt val, och regeringen ska nu ta ställning. Hade frågan varit avgjord hade den inte lämnats till regeringen för godkännande. Kommer regeringens prövning att väga in det bredare perspektivet med nedplöjda utvecklingskostnader, eller gå på det beprövade och färdigutvecklade?
Jag har inte hela beslutsbilden fullt klar för mig, och frågan är komplicerad och grannlaga. Oppositionen, som vill minska försvarets årliga budget med 2 miljarder kronor relativt regeringen, vet redan att ordern borde rivas upp med Patria och gå till Hägglunds istället.
Jag ska givetvis tränga in djupare i frågan, och det ska bli intressant att på riksdagshåll följa regeringens prövning av den!
Läs även andra bloggares åsikter om sep, patria, pansarterrängbil, försvar, försvaret, oppositionen, regeringen, centerpartiet
Läs även andra bloggares åsikter om politik
Fakta Patria AMV (Armored modular vehicle). 8x8 eller 6x6-hjulsdrift. Stridsvikt 26 ton. 1200 vagnar sålda, bland annat till Polen, Sydafrika och Förenade Arabemiraten.
Aktiv tjänst i Afghanistan och Chad. (Jodå, jag åkte en del med den i Mazar).
Fakta Hägglunds Sep (Splitterskyddad enhetsplattform). Branschunik, avancerad elhybrid. Anpassad för aktivt pansar. Utvecklad sedan 1994 av Försvarets Materielverk (avhoppad), Hägglunds, Storbritannien (avhoppad) och Hägglunds moderbolag BAE Systems. Årets stridsfordon 2008” enligt industrikonsulten Frost & Sullivan. Stridsvikt 27 ton
Alltså, Patria bygger på beprövad teknik, är färdigutvecklad och i användning. SEPen bygger på ny teknik, är under utveckling och flera samarbetspartner har hoppat av.
Regeringens instruktion till försvaret är att köpa mer beprövad teknik, och inte delta i utvecklingsprojekt lika ambitiöst som förr.
Det som talar för Patrian är enligt ovan.
Det som talar för SEPen är att staten redan har plöjt ner någon miljard i dess utveckling, och att den närmar sig produktion.
.
Försvaret har gjort sitt val, och regeringen ska nu ta ställning. Hade frågan varit avgjord hade den inte lämnats till regeringen för godkännande. Kommer regeringens prövning att väga in det bredare perspektivet med nedplöjda utvecklingskostnader, eller gå på det beprövade och färdigutvecklade?
Jag har inte hela beslutsbilden fullt klar för mig, och frågan är komplicerad och grannlaga. Oppositionen, som vill minska försvarets årliga budget med 2 miljarder kronor relativt regeringen, vet redan att ordern borde rivas upp med Patria och gå till Hägglunds istället.
Jag ska givetvis tränga in djupare i frågan, och det ska bli intressant att på riksdagshåll följa regeringens prövning av den!
Läs även andra bloggares åsikter om sep, patria, pansarterrängbil, försvar, försvaret, oppositionen, regeringen, centerpartiet
Läs även andra bloggares åsikter om politik
tisdag, juli 07, 2009
Ekologiskt jordbruk -javisst,ekologiskt skogsbruk - förbjudet
Innan jag går djupare in i dessa "ekologiska begrepp" vill jag klargöra min tveksamhet mot att enskilda metoder för jord- och skogsbruk etiketteras som "ekologiska" respektive - antar jag - "icke ekologiska". Ekologi är läran om samspelet i naturen och dessa samspel torde finnas oavsett om man t ex bekämpar ogräs med biologiska eller kemiska bekämpningsmedel, eller om man bearbetar jorden mycket eller lite med redskap efter dieseldrivna traktorer.
Nåväl, det är mycket intressant att analysera skillnaden mellan hur staten behandlar den enskildes äganderätt till sin jord respektive skog. Grundregeln borde ju vara att den som äger sin mark själv avgör hur den ska användas och brukas.
Detta gäller i hygglig utsträckning inom jordbruket så länge man inte vill omföra åkermarken till skogsmark, detta torde kräva tillstånd. Men vill man bruka jorden extensivt utan insatser av t ex handelsgödsel och med mycket arealkrävande gröngödslingsgrödor är det grönt ljus. Staten t o m uppmuntrar markägarna till mer lågavkastande produktion genom frikostig statlig rådgivning utan kostnad och genom betydande statliga bidrag till den extensivare produktionen. Den enskilde markägaren avgör dock själv hur han eller hon vill bedriva sitt jordbruk, staten nöjer sig med att rekommendera och stödja odlingssystem som är animalietunga och ger lägre avkastning.
Inom skogsbruket är den enskildes äganderätt mycket mera begränsad och kringränd. Många är de skogsägare som under decennier och sekel kämpat för att få bedriva skogsbruk på sin egen ägandes mark så som man själv vill. Harald Holmberg i Lycksele vill t ex nu avverka sin skog genom plockhuggning och inte genom kalavverkning. Han vill bevara en olikåldrig skog och fågellivet. Skogsstyrelsen hänvisar till skogsvårdslagen och länsrätten förbjuder Harald att avverka sin egen ägandes skog så som han själv vill..., ham måste kalavverka.
Sammalunda behandlas den skogsägare som t ex vill bedriva ett "ekologiskt skogsbruk" med "naturliga" brukningsmetoder utan t ex röjning eller gallring och med självföryngring istället för plantering. Staten har genom sin skogsvårdslag kriminaliserat den som så vill använda sin egen skog, och dömer ut kännbara straff till den som tycker annorlunda än staten om hur den ägda skogsmarken ska brukas.
Min egen far ville på 1960-talet behålla en del ek- och lövinslag i sitt skogsbruk, men ålades av staten att plantera granskog. Idag är förhållandet snarare det motsatta, den stora likheten är att det är staten då och nu bestämmer hur skogsägaren ska bedriva sitt skogsbruk. Äganderätten till marken finns hos skogsägaren, men det är staten som i detalj bestämmer hur skogsskötseln ska bedrivas. Har skogsägaren en annan uppfattning så bestämmer staten.
Är detta egentligen rimligt? Om vi i övrigt tror på marknadsekonomi och frihet under ansvar och på äganderätten så borde väl detta gälla även för brukandet av jord och skog?
Vad är då orsaken till att staten i så hög grad tar över äganderätten i skogsbruket, och i så hög grad genom stimulanser vill påverka hur jordbruket ska bedrivas?
Och vad är orsaken till att staten pekar med hela handen i en riktning vad gäller skogsbruket - effektiv och uthållig produktion - och i en helt annan riktning i jordbruket - extensiv och mer lågavkastande produktion.
I korthet ligger nog mycket av förklaringen i att staten velat säkerställa en hög och uthållig produktion av virkesråvara till skogsindustrin, där efterfrågan alltid varit hög. Och staten har inte litat till marknadskrafterna utan har i lag detaljreglerat hur ett intensivt skogsbruk måste bedrivas. Äganderätten har i hög grad begränsats, staten bestämmer.
Inom jordbruket däremot har det under något sekel funnits ett överskott på mat på marknaden, den köpkraftiga efterfrågan har understigit tillgången. Därför har staten istället ägnat sig åt att begränsa jordbruksproduktionen med olika stimulanser; allt ifrån trädesbidrag och åläggande att inte odla mark till bidrag för att odla med mer lågavkastande metoder.
Inom skogsbruket är efterfrågan fortsatt hög på virkesråvara till trä- och pappersändamål samt i växande grad till energi i olika former. Detta torde enligt min uppfattning leda till att skogsmarken i allt väsentligt används till en hög och uthållig produktion av timmer och massa- och energived alldeles oavsett skogsvårdslagen utformning. Jag har svårt att se varför inte lagen borde ses över och ge en större frihet åt markägarna så att de som vill bedriva ett mer "ekologiskt eller naturligt" skogsbruk också skulle få göra det på sin egen ägandes skog.
Inom jordbruket närmar sig nu en situation liknande den som skogsbruket varit i i alla tider, dvs en hög och uthållig efterfrågan på mat och energi. Jag menar inte att en "jordvårdslag" likt i skogen nu skulle införas som i detalj skulle säkerställa att åkermarken används för en hög och uthållig produktion av mat och energi. Nej, jag är övertygad om att grundfundamenten i marknadsekonomin, äganderätten och en fri handel, kommer att leda till ett ökat utbud av mat och energi när efterfrågan och därmed priset stiger.
Däremot är det tveksamt om staten i ett sådant läge kommer att vara lika inriktad på att med riktade stöd och riktad rådgivning fortsatt premiera en mer lågavkastande produktion.
Varför återkommer jag ibland till dessa frågeställningar? De är viktiga, de är aktuella och de kan påverka förutsättningarna för markägandet och -brukandet i framtiden, både av skogsmark och jordbruksmark.
Läs även andra bloggares åsikter om ekologiskt jordbruk, ekologiskt skogsbruk, jordbruk, skogsbruk, äganderätt, frihet, marknadsekonomi, politik, centerpartiet, miljöersättningar, eu
Nåväl, det är mycket intressant att analysera skillnaden mellan hur staten behandlar den enskildes äganderätt till sin jord respektive skog. Grundregeln borde ju vara att den som äger sin mark själv avgör hur den ska användas och brukas.
Detta gäller i hygglig utsträckning inom jordbruket så länge man inte vill omföra åkermarken till skogsmark, detta torde kräva tillstånd. Men vill man bruka jorden extensivt utan insatser av t ex handelsgödsel och med mycket arealkrävande gröngödslingsgrödor är det grönt ljus. Staten t o m uppmuntrar markägarna till mer lågavkastande produktion genom frikostig statlig rådgivning utan kostnad och genom betydande statliga bidrag till den extensivare produktionen. Den enskilde markägaren avgör dock själv hur han eller hon vill bedriva sitt jordbruk, staten nöjer sig med att rekommendera och stödja odlingssystem som är animalietunga och ger lägre avkastning.
Inom skogsbruket är den enskildes äganderätt mycket mera begränsad och kringränd. Många är de skogsägare som under decennier och sekel kämpat för att få bedriva skogsbruk på sin egen ägandes mark så som man själv vill. Harald Holmberg i Lycksele vill t ex nu avverka sin skog genom plockhuggning och inte genom kalavverkning. Han vill bevara en olikåldrig skog och fågellivet. Skogsstyrelsen hänvisar till skogsvårdslagen och länsrätten förbjuder Harald att avverka sin egen ägandes skog så som han själv vill..., ham måste kalavverka.
Sammalunda behandlas den skogsägare som t ex vill bedriva ett "ekologiskt skogsbruk" med "naturliga" brukningsmetoder utan t ex röjning eller gallring och med självföryngring istället för plantering. Staten har genom sin skogsvårdslag kriminaliserat den som så vill använda sin egen skog, och dömer ut kännbara straff till den som tycker annorlunda än staten om hur den ägda skogsmarken ska brukas.
Min egen far ville på 1960-talet behålla en del ek- och lövinslag i sitt skogsbruk, men ålades av staten att plantera granskog. Idag är förhållandet snarare det motsatta, den stora likheten är att det är staten då och nu bestämmer hur skogsägaren ska bedriva sitt skogsbruk. Äganderätten till marken finns hos skogsägaren, men det är staten som i detalj bestämmer hur skogsskötseln ska bedrivas. Har skogsägaren en annan uppfattning så bestämmer staten.
Är detta egentligen rimligt? Om vi i övrigt tror på marknadsekonomi och frihet under ansvar och på äganderätten så borde väl detta gälla även för brukandet av jord och skog?
Vad är då orsaken till att staten i så hög grad tar över äganderätten i skogsbruket, och i så hög grad genom stimulanser vill påverka hur jordbruket ska bedrivas?
Och vad är orsaken till att staten pekar med hela handen i en riktning vad gäller skogsbruket - effektiv och uthållig produktion - och i en helt annan riktning i jordbruket - extensiv och mer lågavkastande produktion.
I korthet ligger nog mycket av förklaringen i att staten velat säkerställa en hög och uthållig produktion av virkesråvara till skogsindustrin, där efterfrågan alltid varit hög. Och staten har inte litat till marknadskrafterna utan har i lag detaljreglerat hur ett intensivt skogsbruk måste bedrivas. Äganderätten har i hög grad begränsats, staten bestämmer.
Inom jordbruket däremot har det under något sekel funnits ett överskott på mat på marknaden, den köpkraftiga efterfrågan har understigit tillgången. Därför har staten istället ägnat sig åt att begränsa jordbruksproduktionen med olika stimulanser; allt ifrån trädesbidrag och åläggande att inte odla mark till bidrag för att odla med mer lågavkastande metoder.
Inom skogsbruket är efterfrågan fortsatt hög på virkesråvara till trä- och pappersändamål samt i växande grad till energi i olika former. Detta torde enligt min uppfattning leda till att skogsmarken i allt väsentligt används till en hög och uthållig produktion av timmer och massa- och energived alldeles oavsett skogsvårdslagen utformning. Jag har svårt att se varför inte lagen borde ses över och ge en större frihet åt markägarna så att de som vill bedriva ett mer "ekologiskt eller naturligt" skogsbruk också skulle få göra det på sin egen ägandes skog.
Inom jordbruket närmar sig nu en situation liknande den som skogsbruket varit i i alla tider, dvs en hög och uthållig efterfrågan på mat och energi. Jag menar inte att en "jordvårdslag" likt i skogen nu skulle införas som i detalj skulle säkerställa att åkermarken används för en hög och uthållig produktion av mat och energi. Nej, jag är övertygad om att grundfundamenten i marknadsekonomin, äganderätten och en fri handel, kommer att leda till ett ökat utbud av mat och energi när efterfrågan och därmed priset stiger.
Däremot är det tveksamt om staten i ett sådant läge kommer att vara lika inriktad på att med riktade stöd och riktad rådgivning fortsatt premiera en mer lågavkastande produktion.
Varför återkommer jag ibland till dessa frågeställningar? De är viktiga, de är aktuella och de kan påverka förutsättningarna för markägandet och -brukandet i framtiden, både av skogsmark och jordbruksmark.
Läs även andra bloggares åsikter om ekologiskt jordbruk, ekologiskt skogsbruk, jordbruk, skogsbruk, äganderätt, frihet, marknadsekonomi, politik, centerpartiet, miljöersättningar, eu
söndag, juli 05, 2009
DN och Nycander versus Wallén och TiS - om U-båtar
Vad är sanning?
Jag läser dagens DN debatt om u-båtskränkningarna, där DNs förre chefredaktör Svante Nycander med hänvisning till ambassadören och huvudsekreteraren Mathias Mossberg utsagor anser att det lika gärna kunde varit Nato-U-båtar som kränkte då när det begav sig på 1980-talet.
Jag läser och det känns ju bestickande.
Sedan uppmärksammas jag på en färsk artikel i Tidskrift i Sjöväsendet (TiS) (nr 2 2009) där konteamiral Göran Wallén, expert i de utredningar där Mossberg var huvudsekreterare, ger sin bild.
Detta känns även det bestickande...Mossberg gillade aldrig Sovjetspåret, menar Wallén
Så vad är sanning?
Klart är att den helt dominerande bilden sätts av huvudsekreteraren och DN.
Genom bloggosfären och även denna enkla blogg kanske debatten kan vidgas till att omfatta även debattinlägget i TiS!
Läs även andra bloggares åsikter om u-båtar, dn debatt, svante nycander, u-båtskränkningar, försvar, försvaret, politik, centerpartiet
Jag läser dagens DN debatt om u-båtskränkningarna, där DNs förre chefredaktör Svante Nycander med hänvisning till ambassadören och huvudsekreteraren Mathias Mossberg utsagor anser att det lika gärna kunde varit Nato-U-båtar som kränkte då när det begav sig på 1980-talet.
Jag läser och det känns ju bestickande.
Sedan uppmärksammas jag på en färsk artikel i Tidskrift i Sjöväsendet (TiS) (nr 2 2009) där konteamiral Göran Wallén, expert i de utredningar där Mossberg var huvudsekreterare, ger sin bild.
Detta känns även det bestickande...Mossberg gillade aldrig Sovjetspåret, menar Wallén
Så vad är sanning?
Klart är att den helt dominerande bilden sätts av huvudsekreteraren och DN.
Genom bloggosfären och även denna enkla blogg kanske debatten kan vidgas till att omfatta även debattinlägget i TiS!
Läs även andra bloggares åsikter om u-båtar, dn debatt, svante nycander, u-båtskränkningar, försvar, försvaret, politik, centerpartiet
onsdag, juli 01, 2009
Fred i Afghanistan - FN-insatsen nödvändig
Afghanistans folk har lidit av krig och inbördeskrig i decennier. Kommunister tog makten och Ryssland invaderade. Efter tio år drog man sig tillbaka och efter inbördeskrig tog de religiösa fundamentalisterna talibanerna över. De vill införa medeltiden igen - ungefär -, vill att en sträng islam ska styra alla människors liv, återinförde stränga sharialagar, förbjöd kvinnor att ensamma gå utanför hemmet, förbjöd flickor rätten till utbildning och kvinnor rätten att jobba, förbjöd privat bilkörning, gav skydd och samarbetade med Usama bin laden och al quaida osv.
Med anledning av samarbetet med al quaida gav USA stöd till Norra Alliansen och drev talibanerna från makten. idag finns utöver USA-styrkor den ISAF-insats som med FNs mandat och under Natos ledning engagerar 41 länder, däribland Sverige.
Ídag är Afghanistan en färsk demokrati som mödosamt försöker lägga gamla och existerande maktstrukturer bakom sig. Det går sakta framåt, och problemen är stora. Men det rör sig ändå i rätt riktning, och den 20 augusti hålls återigen presidents- och parlamentsval samt lokala val. Första gången var 2004.
ISAF stöder Afghanistans armé och poliser i deras arbete med att upprätthålla kontrollen i landet. Det stora hotet mot detta är främst talibanerna, som med stöd av liknande krafter i Pakistan och andra länder bedriver terror för att förstöra återuppbyggnaden av landet och störa de kommanden valen.
De är fullständigt hänsynslösa och skyr inga medel för att attackera soldater, poliser och civila.
De ställer inte upp i valen, där bedömningarna är att de skulle få kanske 5-10 procent av rösterna. De respekterar inte demokratin och människornas vilja, eftersom de anser sig ha gud på sin sida enligt den tolkning de själva gör och därmed rätt att bestämma över landet.
Skulle världssamfundet dra sig ur Afghanistan och prisge landet och människorna till ett hänsynslöst nytt inbördeskrig vore det ett väldigt svek mot afghanerna, som vill ha fred och utveckling.
Självfallet är civila återuppbyggnadsinsatser det långsiktigt avgörande, där behovet av vägar och all annan infrastruktur och annat ät utomordentligt stort. Talibanerna gör allt för att förhindra även detta, och attackerar och mördar som nämnts även ägarbetare och biståndsarbetare.
Därför är ISAFs - Internationell Security Assistance Forces - närvaro helt nödvändig under lång tid framåt.
Jag tycker det är bra att Sverige tar sin del av ansvaret för att stödja Afghanistans väg till fred och frihet, och de svenska soldaterna gör en mycket viktig insats. Sverige ger också ett mycket betydande bistånd, och Afghanistan är nu vårt kanske viktigaste biståndsland.
Ska världssamfundet och Sverige upphöra med sina fredsbevarande insatser i Afghanistan? Jag har uppfattat att 1/3 av de rödgröna kräver detta, inte så överraskande är det vänsterpartiet. Jag förstår faktiskt inte hur man kan ha den uppfattningen.
Däremot är det självklart en ständig avvägning att överväga hur den svenska kontingenten ska dimensioneras och vara utformad, liksom hur avvägningen mellan fredsinsatser och civil uppbyggnad ska ske över tiden.
I dagsläget är den militära närvaron nödvändig, och jag och vi från försvarsutskottet har under vårt besök fått värdefulla synpunkter och erfarenheter av vad som kan behöva tillföras insatsen av materiel och kanske soldater. Jag tar med mig detta till vårt fortsatta arbete med dessa frågor. Intrycken härifrån är starka och kräver bearbetning under lång tid framåt.
Som framgått är det med stolthet som man tar del av de mycket viktiga insatser i fredens tjänst som Sverige och svenska soldater så förtjänstfullt utför i Mazar-e Sharif i Afghanistan.
Läs även andra bloggares åsikter om isaf, afghanistan, försvar, försvaret, fs17, mazar-e sharif, centerpartiet, politik
Med anledning av samarbetet med al quaida gav USA stöd till Norra Alliansen och drev talibanerna från makten. idag finns utöver USA-styrkor den ISAF-insats som med FNs mandat och under Natos ledning engagerar 41 länder, däribland Sverige.
Ídag är Afghanistan en färsk demokrati som mödosamt försöker lägga gamla och existerande maktstrukturer bakom sig. Det går sakta framåt, och problemen är stora. Men det rör sig ändå i rätt riktning, och den 20 augusti hålls återigen presidents- och parlamentsval samt lokala val. Första gången var 2004.
ISAF stöder Afghanistans armé och poliser i deras arbete med att upprätthålla kontrollen i landet. Det stora hotet mot detta är främst talibanerna, som med stöd av liknande krafter i Pakistan och andra länder bedriver terror för att förstöra återuppbyggnaden av landet och störa de kommanden valen.
De är fullständigt hänsynslösa och skyr inga medel för att attackera soldater, poliser och civila.
De ställer inte upp i valen, där bedömningarna är att de skulle få kanske 5-10 procent av rösterna. De respekterar inte demokratin och människornas vilja, eftersom de anser sig ha gud på sin sida enligt den tolkning de själva gör och därmed rätt att bestämma över landet.
Skulle världssamfundet dra sig ur Afghanistan och prisge landet och människorna till ett hänsynslöst nytt inbördeskrig vore det ett väldigt svek mot afghanerna, som vill ha fred och utveckling.
Självfallet är civila återuppbyggnadsinsatser det långsiktigt avgörande, där behovet av vägar och all annan infrastruktur och annat ät utomordentligt stort. Talibanerna gör allt för att förhindra även detta, och attackerar och mördar som nämnts även ägarbetare och biståndsarbetare.
Därför är ISAFs - Internationell Security Assistance Forces - närvaro helt nödvändig under lång tid framåt.
Jag tycker det är bra att Sverige tar sin del av ansvaret för att stödja Afghanistans väg till fred och frihet, och de svenska soldaterna gör en mycket viktig insats. Sverige ger också ett mycket betydande bistånd, och Afghanistan är nu vårt kanske viktigaste biståndsland.
Ska världssamfundet och Sverige upphöra med sina fredsbevarande insatser i Afghanistan? Jag har uppfattat att 1/3 av de rödgröna kräver detta, inte så överraskande är det vänsterpartiet. Jag förstår faktiskt inte hur man kan ha den uppfattningen.
Däremot är det självklart en ständig avvägning att överväga hur den svenska kontingenten ska dimensioneras och vara utformad, liksom hur avvägningen mellan fredsinsatser och civil uppbyggnad ska ske över tiden.
I dagsläget är den militära närvaron nödvändig, och jag och vi från försvarsutskottet har under vårt besök fått värdefulla synpunkter och erfarenheter av vad som kan behöva tillföras insatsen av materiel och kanske soldater. Jag tar med mig detta till vårt fortsatta arbete med dessa frågor. Intrycken härifrån är starka och kräver bearbetning under lång tid framåt.
Som framgått är det med stolthet som man tar del av de mycket viktiga insatser i fredens tjänst som Sverige och svenska soldater så förtjänstfullt utför i Mazar-e Sharif i Afghanistan.
Läs även andra bloggares åsikter om isaf, afghanistan, försvar, försvaret, fs17, mazar-e sharif, centerpartiet, politik
tisdag, juni 30, 2009
Strid med "upprorsmän" i Sveriges PRT i norra Afghanistan
Norra Afghanistan är stabilare än södra Afghanistan, men det förekommer tyvärr vägbomber, dolda sprängladdningar och eldöverfall även här. De svenska trupperna lever alltid med risken för dessa "lömska" attacker och tvingas agera med hög skyddsnivå.
När det händer något agerar "vi" regelmässigt snabbt och professionellt, som erfarna och välutbildade soldater ju ska. Och FS17 - innevarande kontingent - är verkligt erfaren med stommen i den nordiska battlegroup (NBG) som nyligen ansvarade för EUs beredskap. Sverige är kända för sin professionalitet och kvalitet på sina soldater och förband, och FS17 återfinns tvivelsutan i toppskiktet.
Man ska också inse den stora vikten av att Sverige finns i området och med sin närvaro stödjer Afghanistans demokratiskt tillsatta regering och landets armé och poliser och därmed bromsar eller hindrar "upprorsmän" eller terrorister - vilket jag tycker är en tydligare benämning - att tränga in och etablera sig.
Idag har svenska soldater samarbetat med afghanska styrkor, blivit överfallna av "insurgents/upprorsmän"och strider har ägt rum. Enligt Svenska Dagbladet kan det ha skett en längre bit västerut från Mazar-e Sharif. Såvitt känt är inga soldater skadade, vilket vi alla här på Camp Northern Light djupt hoppas stämmer.
När det bränner till ökar intensiteten på campen, stämmningen blir tätare och allvarsam.
Samtidigt går vardagslivet vidare, och det sker positiva saker i Afganistan, även om talibaner och andra gör allt för att förstöra och sabotera; mördar vägarbetare vid ett viktigt vägbygge, använder små pojkar för att bära fram bomber, sig själva ovetande, kidnappar och mördar politiker och hjälparbetare osv.
Idag har vi besökt en företagsam och beundransvärd 8-barnsmamma som tillsammans med sin man och sina barn byggt upp en syverksamhet för flera tusen kvinnor, utifrån en enkel bas i lokaler i Mazar. Tillverkningen av kläder och andra textilier sker i stor utsträckning i deras egna hem. Hon startar också en skolverksamhet.
Jag länkar återigen till mina kollegors moderata Aftonbladsblogg, och till officer Krister Fahlstedt som också ger inblickar från FS17 och med foton från vårt besök, där han varit i betydande grad delaktig.
Jag återkommer med en summering av intrycken från Sveriges fredsinsats i Afghanistan inom rätt kort.
Läs även andra bloggares åsikter om afganistan, isaf, fs17, mazar-e sharif, swecon, försvar, försvaret, centerpartiet, politik
När det händer något agerar "vi" regelmässigt snabbt och professionellt, som erfarna och välutbildade soldater ju ska. Och FS17 - innevarande kontingent - är verkligt erfaren med stommen i den nordiska battlegroup (NBG) som nyligen ansvarade för EUs beredskap. Sverige är kända för sin professionalitet och kvalitet på sina soldater och förband, och FS17 återfinns tvivelsutan i toppskiktet.
Man ska också inse den stora vikten av att Sverige finns i området och med sin närvaro stödjer Afghanistans demokratiskt tillsatta regering och landets armé och poliser och därmed bromsar eller hindrar "upprorsmän" eller terrorister - vilket jag tycker är en tydligare benämning - att tränga in och etablera sig.
Idag har svenska soldater samarbetat med afghanska styrkor, blivit överfallna av "insurgents/upprorsmän"och strider har ägt rum. Enligt Svenska Dagbladet kan det ha skett en längre bit västerut från Mazar-e Sharif. Såvitt känt är inga soldater skadade, vilket vi alla här på Camp Northern Light djupt hoppas stämmer.
När det bränner till ökar intensiteten på campen, stämmningen blir tätare och allvarsam.
Samtidigt går vardagslivet vidare, och det sker positiva saker i Afganistan, även om talibaner och andra gör allt för att förstöra och sabotera; mördar vägarbetare vid ett viktigt vägbygge, använder små pojkar för att bära fram bomber, sig själva ovetande, kidnappar och mördar politiker och hjälparbetare osv.
Idag har vi besökt en företagsam och beundransvärd 8-barnsmamma som tillsammans med sin man och sina barn byggt upp en syverksamhet för flera tusen kvinnor, utifrån en enkel bas i lokaler i Mazar. Tillverkningen av kläder och andra textilier sker i stor utsträckning i deras egna hem. Hon startar också en skolverksamhet.
Jag länkar återigen till mina kollegors moderata Aftonbladsblogg, och till officer Krister Fahlstedt som också ger inblickar från FS17 och med foton från vårt besök, där han varit i betydande grad delaktig.
Jag återkommer med en summering av intrycken från Sveriges fredsinsats i Afghanistan inom rätt kort.
Läs även andra bloggares åsikter om afganistan, isaf, fs17, mazar-e sharif, swecon, försvar, försvaret, centerpartiet, politik
måndag, juni 29, 2009
En svensk Hercules! i Afghanistan
Ett svenskt militärtransportplan - Hercules - tjänstgör med besättning och ledning och underhåll m.m. i ISAFs fredsfrämjande insats. Besöket där den är stationerade var mycket intressant, liksom samtalen med officerarna där.
Den gör efterfrågat transportarbete över stora delar av Afghanistan, och svarar för en betydande del av ISAFs flygtransportarbete, kanske i nivån 15 procent. De svenska planen - även detta - har ett antal decennier på nacken men fungerar bra tack vare ömsint skötsel och underhåll! Insatstiden är 4 månader och under den tiden jobbar de kvalificerade soldaterna intensivt, långt bort från hemmabasen i Såtenäs.
Vi förstod tydligt att ett införskaffande av den "nya modellen" - Johan - skulle vara efterlängtad. Försvaret har dock många behov och tillsvidare gäller nuvarande läge...
Afghanistan är ett bergigt och dammigt och hett land och det kräver mycket att flyga där. Herculesplanets 4 motorer ger dock kraft och förmåga att klara även svåra förhållanden, vilket uppskattas mycket inom ISAF.
Läs även andra bloggares åsikter om hercules, försvaret, försvar, isaf, afghanistan, swecon
Den gör efterfrågat transportarbete över stora delar av Afghanistan, och svarar för en betydande del av ISAFs flygtransportarbete, kanske i nivån 15 procent. De svenska planen - även detta - har ett antal decennier på nacken men fungerar bra tack vare ömsint skötsel och underhåll! Insatstiden är 4 månader och under den tiden jobbar de kvalificerade soldaterna intensivt, långt bort från hemmabasen i Såtenäs.
Vi förstod tydligt att ett införskaffande av den "nya modellen" - Johan - skulle vara efterlängtad. Försvaret har dock många behov och tillsvidare gäller nuvarande läge...
Afghanistan är ett bergigt och dammigt och hett land och det kräver mycket att flyga där. Herculesplanets 4 motorer ger dock kraft och förmåga att klara även svåra förhållanden, vilket uppskattas mycket inom ISAF.
Läs även andra bloggares åsikter om hercules, försvaret, försvar, isaf, afghanistan, swecon
söndag, juni 28, 2009
Uråldriga Afghanistan! Och islam
Jag har googlat lite om landet och Islam. Så snabbt man lär nuförtiden!
Afghanistans historia liksom länderna omkring är uråldrig, med rätt mycket känt även för årtusendet före Kristi födelse. I provinsen Baktrien, eller Balkh som området heter idag, och där Mazar-e Sharif är den stora staden idag, ligger också en av världens kanske äldsta städer, Balkh, som idag har kanske 13.000 invånare.
Balkhs storhetstid var från kanske 2.000 år före Kristi födelse fram till 500 år före... Jordbruk bedrevs i området kanske 6.000 år sedan..Indo-iranska stammar trängde in i området och senare ner i Iran med angränsande länder.
Afghanistan och de andra - stan länderna anger folkslaget, vilka är närbesläktade. -stan betyder plats eller land. Paki-,Tadjiki-,turkmeni,uzbek-,kasach- och säkert ännu fler -stan.
Landet ligger vid Sidenvägen där varor transporterades mellan Europa och China före kristi födelse och framåt..
Krig och inbördeskrig och invasioner har alltid förekommit i Afghanistan, från Persien, Kina, Alexander den store och på 1200-talet Djingis Khan och Timur Lenk. Dessa utrodade närmast Balkhs befolkning och staden förföll.
Islam är en religion grundad av Muhammed vars tideräkning startar år 622 e kr, när Muhammed tvingades flytta till Medina. Islam bygger på samma tradition som Judendeomen och Kristendomen.
Efter Muhammeds död 632 efterträddes han av en kalif (efterträdare), sedan en till, en till och sedan av en till som hette Ali.
Denne Ali mördades på 600-talets mitt i Irak. En mulla - präst - fick på 1100-talet en uppenbarelse att Ali var begravd vid Balkh, och platsen började vördas som "den heliga graven" (Mazar-e Sharif! Mazar betyder grav). Orsaken sades vara att Ali hade många fiender och att han därför transporterades till Baktrien och begravdes där. det låter ändå som om han nog kan ligga mest begraven i Irak, kanske!
Shiiamuslimerna följer Alis sons gren av Islam medan Sunni följer de fortsatta kaliferna där den första hette Omar, tror jag, som var gift med Muhammeds dotter.
Efter dessa omvälvningar under årtusendens lopp i detta urgamla kulturland -Afghanistan - kommer så 1900-talet med dess inbördeskrig och strider, fram till de senaste decennierna som ju varit likadana...
Världssamfundet - FN - har alltså ingen lätt uppgift, och alltså inte heller den svenska kontingenten här nere, Swecon FS17, har alltså ingen lätt uppgift, utan en oerhört svår och komplicerad. Läs gärna också på försvarsmaktens hemsida.
Läs även andra bloggares åsikter om afganistan, isaf, fs17, mazar-e sharif, försvaret, försvar, centerpartiet
Afghanistans historia liksom länderna omkring är uråldrig, med rätt mycket känt även för årtusendet före Kristi födelse. I provinsen Baktrien, eller Balkh som området heter idag, och där Mazar-e Sharif är den stora staden idag, ligger också en av världens kanske äldsta städer, Balkh, som idag har kanske 13.000 invånare.
Balkhs storhetstid var från kanske 2.000 år före Kristi födelse fram till 500 år före... Jordbruk bedrevs i området kanske 6.000 år sedan..Indo-iranska stammar trängde in i området och senare ner i Iran med angränsande länder.
Afghanistan och de andra - stan länderna anger folkslaget, vilka är närbesläktade. -stan betyder plats eller land. Paki-,Tadjiki-,turkmeni,uzbek-,kasach- och säkert ännu fler -stan.
Landet ligger vid Sidenvägen där varor transporterades mellan Europa och China före kristi födelse och framåt..
Krig och inbördeskrig och invasioner har alltid förekommit i Afghanistan, från Persien, Kina, Alexander den store och på 1200-talet Djingis Khan och Timur Lenk. Dessa utrodade närmast Balkhs befolkning och staden förföll.
Islam är en religion grundad av Muhammed vars tideräkning startar år 622 e kr, när Muhammed tvingades flytta till Medina. Islam bygger på samma tradition som Judendeomen och Kristendomen.
Efter Muhammeds död 632 efterträddes han av en kalif (efterträdare), sedan en till, en till och sedan av en till som hette Ali.
Denne Ali mördades på 600-talets mitt i Irak. En mulla - präst - fick på 1100-talet en uppenbarelse att Ali var begravd vid Balkh, och platsen började vördas som "den heliga graven" (Mazar-e Sharif! Mazar betyder grav). Orsaken sades vara att Ali hade många fiender och att han därför transporterades till Baktrien och begravdes där. det låter ändå som om han nog kan ligga mest begraven i Irak, kanske!
Shiiamuslimerna följer Alis sons gren av Islam medan Sunni följer de fortsatta kaliferna där den första hette Omar, tror jag, som var gift med Muhammeds dotter.
Efter dessa omvälvningar under årtusendens lopp i detta urgamla kulturland -Afghanistan - kommer så 1900-talet med dess inbördeskrig och strider, fram till de senaste decennierna som ju varit likadana...
Världssamfundet - FN - har alltså ingen lätt uppgift, och alltså inte heller den svenska kontingenten här nere, Swecon FS17, har alltså ingen lätt uppgift, utan en oerhört svår och komplicerad. Läs gärna också på försvarsmaktens hemsida.
Läs även andra bloggares åsikter om afganistan, isaf, fs17, mazar-e sharif, försvaret, försvar, centerpartiet
Vardag i Mazar-e Sharif
Besöket hos de svenska soldaterna i norra delen av Afghanistan fortsätter, och är mycket intressant och givande. Delegationen från försvarsutskottet består av 4 ledamöter. Två av dessa bloggar från resan i Aftonbladet, Isabella Jernbeck och Ulf Grape(båda m). Från den rödgröna sidan (mest röd) deltar Gunilla Wahlén (v).
Krister Fahlstedt har lagt ut några foton från avresan i fredags.
Igår gick vi i värmen en tur i några kvarter. Varmt! Det gäller att dricka mycket vatten. Slitna lerjordsgator med avloppen i diken eller ej längs gatorna. På några ställen grävde ett antal "kommunalarbetare" djupare diken, beordrade av guvernören, verkar som ett bra initiativ. De mynnade givetvis i ett mindre vattendrag.
Besöket på en enkel "vårdcentral" inriktad mycket på barn, vaccination och födsel var gripande. Många kvinnor i burka, många barn, en läkare och några sköterskor/barnmorskor som gav ett mycket gott intryck. Enkelt men rent och snyggt. Mycket ont om resurser och mediciner, vilket spontant påtalades av en upprörd kvinna.
Barnen många, vänliga och söker kontakt.
Camp Northern Light är mycket välordnad och effektivt indelad. De många kontakterna med soldater och officerare i givande samtal är av stort värde. När vi träffade representanter med dessa hade vi också en öppen och bra dialog.
Krister Fahlstedt har lagt ut några foton från avresan i fredags.
Igår gick vi i värmen en tur i några kvarter. Varmt! Det gäller att dricka mycket vatten. Slitna lerjordsgator med avloppen i diken eller ej längs gatorna. På några ställen grävde ett antal "kommunalarbetare" djupare diken, beordrade av guvernören, verkar som ett bra initiativ. De mynnade givetvis i ett mindre vattendrag.
Besöket på en enkel "vårdcentral" inriktad mycket på barn, vaccination och födsel var gripande. Många kvinnor i burka, många barn, en läkare och några sköterskor/barnmorskor som gav ett mycket gott intryck. Enkelt men rent och snyggt. Mycket ont om resurser och mediciner, vilket spontant påtalades av en upprörd kvinna.
Barnen många, vänliga och söker kontakt.
Camp Northern Light är mycket välordnad och effektivt indelad. De många kontakterna med soldater och officerare i givande samtal är av stort värde. När vi träffade representanter med dessa hade vi också en öppen och bra dialog.
fredag, juni 26, 2009
stekhet bastu-eller pansarterrängbil..?
Åter från ett påfrestande men intressant besök med flera timmar i en stekhet bastu enligt ovan.
Till en svensk utpost i distriktet vid en stad med mycket gamla traditioner, flera tusen år.
Platta och torra slätter där ibland vete skördas efter regnen i våras, då floddalarna svämmade över katastrofalt, förra gången 1950-talet.
Staden sliten med mycket enkla stånd och affärer, husen ofta omgivna av murar gjorda av lera och gödsel (Vatten och timmer är exklusiva bristvaror här). Murarna ska bla skydda kvinnorna, som oftast har burka...
Rapporter om "insurgents" i området, terrorister som ofta nog rekryteras från fundamentalistiska kretsar i t ex Pakistan, Uzbekistan och några även från Kaukasus norra del..
Det är självfallet mycket viktigt att demokratin kan stå emot och att den afghanska armén och polisen kan stå emot attackerna och få allt starkare kontroll och ordning i landet.
Valkampanjen är i full gång, och valaffischer pryder gatorna.
De svenska - och finska - soldaterna ger ett mycket gott intryck; effektiva, välutbildade, professionella. Och de jobbar verkligen under tuffa förhållanden.
Läs även andra bloggares åsikter om afghanistan, försvar, isaf, centerpartiet,
Till en svensk utpost i distriktet vid en stad med mycket gamla traditioner, flera tusen år.
Platta och torra slätter där ibland vete skördas efter regnen i våras, då floddalarna svämmade över katastrofalt, förra gången 1950-talet.
Staden sliten med mycket enkla stånd och affärer, husen ofta omgivna av murar gjorda av lera och gödsel (Vatten och timmer är exklusiva bristvaror här). Murarna ska bla skydda kvinnorna, som oftast har burka...
Rapporter om "insurgents" i området, terrorister som ofta nog rekryteras från fundamentalistiska kretsar i t ex Pakistan, Uzbekistan och några även från Kaukasus norra del..
Det är självfallet mycket viktigt att demokratin kan stå emot och att den afghanska armén och polisen kan stå emot attackerna och få allt starkare kontroll och ordning i landet.
Valkampanjen är i full gång, och valaffischer pryder gatorna.
De svenska - och finska - soldaterna ger ett mycket gott intryck; effektiva, välutbildade, professionella. Och de jobbar verkligen under tuffa förhållanden.
Läs även andra bloggares åsikter om afghanistan, försvar, isaf, centerpartiet,
torsdag, juni 25, 2009
Camp Northern Light
Afghanistan är ett mycket fattigt land. Medåldern är för män och kvinnor ca 44 år. Kanske 30 procent av männen och endast 10 procent av kvinnorna är INTE analfabeter...
Enligt Gender Advisor, kapten Krister Fahlstedt, som hade en bland många andra intressanta föredragningar idag.
Orsaken till att FN vill stabilisera situationen i landet var från grunden Talibanernas kopplingar till internationell terror genom bla Al Quida. Talibanerna är oftast pashtuner, men en fundamentalistisk syn på Islam och på verkligheten.
De attackerade några flickskolor med gas, de bränner ner dem och skulle de komma åter skulle samma medeltida förtryck och livsmönster återkomma.
Den demokratiskt valda Afghanska regeringen styr landet, och ISAF-styrkornas uppgift är att stötta lag och ordning som ska upprätthållas av den afghanska armén och polisen. Den blir allt starkare, men talibanerna och kanske också andra krafter bedriver inbördeskrig genom bakhåll, överfall, vägbomder och IED:er, som kan drabba blint och orsaka massmord och förödelse.
Vägen framåt är inte att FN eller Sverige drar sig ur Afghanistan och öppnar för ett nytt förödande inbördeskrig, utan här gäller uthållighet och att inte ge efter för den fullständigt hänsynslösa krigföringen från dem som låter ändamålet helga medlen och för vilka människoliv är ingenting värt jämfört med att tvinga sig till makten.
Våra svenska soldater gör en mycket viktig fredsfrämjande insats, som en del i den ISAF-styrka som består av -tror jag - 38 länder.
Läs även andra bloggares åsikter om isaf, afghanistan, fn, politik.centerpartiet, försvar, försvaret
Enligt Gender Advisor, kapten Krister Fahlstedt, som hade en bland många andra intressanta föredragningar idag.
Orsaken till att FN vill stabilisera situationen i landet var från grunden Talibanernas kopplingar till internationell terror genom bla Al Quida. Talibanerna är oftast pashtuner, men en fundamentalistisk syn på Islam och på verkligheten.
De attackerade några flickskolor med gas, de bränner ner dem och skulle de komma åter skulle samma medeltida förtryck och livsmönster återkomma.
Den demokratiskt valda Afghanska regeringen styr landet, och ISAF-styrkornas uppgift är att stötta lag och ordning som ska upprätthållas av den afghanska armén och polisen. Den blir allt starkare, men talibanerna och kanske också andra krafter bedriver inbördeskrig genom bakhåll, överfall, vägbomder och IED:er, som kan drabba blint och orsaka massmord och förödelse.
Vägen framåt är inte att FN eller Sverige drar sig ur Afghanistan och öppnar för ett nytt förödande inbördeskrig, utan här gäller uthållighet och att inte ge efter för den fullständigt hänsynslösa krigföringen från dem som låter ändamålet helga medlen och för vilka människoliv är ingenting värt jämfört med att tvinga sig till makten.
Våra svenska soldater gör en mycket viktig fredsfrämjande insats, som en del i den ISAF-styrka som består av -tror jag - 38 länder.
Läs även andra bloggares åsikter om isaf, afghanistan, fn, politik.centerpartiet, försvar, försvaret
onsdag, juni 24, 2009
intryck från Mazar-e Sharif - 1
Vi är några från riksdagens försvarsutskott som nu besöker de svenska soldaterna i Afghanistan. Det ska bli mycket intressant att på plats få inblick i de mycket viktiga fredsinsatser som Sverige och våra soldater gör "i en annan del av världen".
Avstånden minskar ju på vårt klot, men det här ligger ändå en bit bort. Efter ett kort besök i Abu Dhabi har vi idag flugit över mycket torra bergs- och högslättområden. Först när vi närmade oss Mazar-e Sharif - vilket lär betyda ungeför "den heliga Moskén" - började det bli lite grönt i floddalar och på högslätter.
Med på resan var vältränade,skickliga och motiverade soldater - män och kvinnor - som varit hemma i Sverige på "leave" och som gör ett mycket gott intryck. Detta är i och för sig ingen överraskning, detta gäller regelmässigt när jag träffar officerare och soldater i det svenska försvaret.
Jag har fasat lite för hettan- som jag inte brukar gilla -och här har idag varit 41 grader varmt, 67 grader i solen...
Men hettan är torr och nu på kvällen är den faktiskt riktigt behaglig.
Flaggorna för FNs ISAF-insats (ledd av Nato) i Afghanistan vajar idag på halv stång, sedan flera tyska soldater lär ha stupat i samband med en attack.
Afghanistan är ju ett av världens fattigaste länder, och ovanpå det har man en lång tragisk historia av krig och inbördeskrig. Sovjetunionen invaderade och drog sig tillbaka, de muslimska fundamentalisterna "Talibanerna" grep makten och styrde enligt medeltida Sharialagar och med stort förtryck, inte minst mot flickor och kvinnor.
Många nationer deltar i ISAFs insats, så även Sverige. Talibanerna är aktivast i södra delen av landet och har ofta sina baser i närliggande Pakistan.
Deras stridsmetoder är ofta förkastliga och drabbar oskyldiga blint, ändamålet får helga alla medel och vägbomber och självmordattacker kan drabba vém som helst.
Jag återkommer!
Läs även andra bloggares åsikter om afghanistan, politik, centerpartiet, prt, mazar-e sharif, ISAF,
Avstånden minskar ju på vårt klot, men det här ligger ändå en bit bort. Efter ett kort besök i Abu Dhabi har vi idag flugit över mycket torra bergs- och högslättområden. Först när vi närmade oss Mazar-e Sharif - vilket lär betyda ungeför "den heliga Moskén" - började det bli lite grönt i floddalar och på högslätter.
Med på resan var vältränade,skickliga och motiverade soldater - män och kvinnor - som varit hemma i Sverige på "leave" och som gör ett mycket gott intryck. Detta är i och för sig ingen överraskning, detta gäller regelmässigt när jag träffar officerare och soldater i det svenska försvaret.
Jag har fasat lite för hettan- som jag inte brukar gilla -och här har idag varit 41 grader varmt, 67 grader i solen...
Men hettan är torr och nu på kvällen är den faktiskt riktigt behaglig.
Flaggorna för FNs ISAF-insats (ledd av Nato) i Afghanistan vajar idag på halv stång, sedan flera tyska soldater lär ha stupat i samband med en attack.
Afghanistan är ju ett av världens fattigaste länder, och ovanpå det har man en lång tragisk historia av krig och inbördeskrig. Sovjetunionen invaderade och drog sig tillbaka, de muslimska fundamentalisterna "Talibanerna" grep makten och styrde enligt medeltida Sharialagar och med stort förtryck, inte minst mot flickor och kvinnor.
Många nationer deltar i ISAFs insats, så även Sverige. Talibanerna är aktivast i södra delen av landet och har ofta sina baser i närliggande Pakistan.
Deras stridsmetoder är ofta förkastliga och drabbar oskyldiga blint, ändamålet får helga alla medel och vägbomber och självmordattacker kan drabba vém som helst.
Jag återkommer!
Läs även andra bloggares åsikter om afghanistan, politik, centerpartiet, prt, mazar-e sharif, ISAF,
måndag, juni 22, 2009
åtvidaberg = @vidaberg= ett fint stycke Sverige!
Stora delar av riksdagens östgötabänk har idag under det avgående landshövdingeparets värdskap besökt Åtvidaberg, en härlig kommun i det gamla ursprungliga "bergslagen" 3 mil sydost Linköping.
Här började kopparbrytning redan på 1300-talet i den äldsta gruvan "mormor", och slutade först på 496 meters djup år 1873...! Mormorsgruvans byalag berättade på plats om alla vedermödor under åren, där långa tider 500 personer arbetade och slet ont. När Linköping någon gång hade 6.000 invånare (1700-talet?) hade Åtvidaberg 5.000...!
Åtvidaberg prunkade av grönska, med vackra "smålandsfält" och djupa skogar , sjöar och raviner. Baroniet Adelswärd har varit och är delvis fortfarande en tung aktör i kommunen, trots att både koppargruvor, elkraftsbolag (Forskraft) och timmersågen nu är avyytrade. Facits skriv- och räknemaskiner som sysselsatte 2.000 personer under 1950-talets storhetstid är nu borta, och Partnertech i den "nya fabriken" sysselsätter bara knappt några hundra. Istället växer småföretagen och Åtvidabergs företagsklimat ligger i Sverige topp, åtminstone enligt någon undersökning!
Detta i kombination med ett långvarigt s-styre och en brokig partiflora ledde till en usel ekonomi 2006, vilket tvingade ihop s och m till en "ohelig" koalition som genomfört tuffa men säkert flera nödvändiga beslut, som även oppositionen (C) i mycket är med på.
Riksväg 35 mellan Linköping och Åtvid är bitvid krokig och alltmer 70-inriktad, äntligen skymtar vägen i vägverkets planer på 2+1-
sträckor framåt 2014! Tjustbanan - tåg - mellan Linköping och Västervik via Åtvidaberg byggdes ca 1905 och är idag i stort behov av upprustning med miljardbelopp...Mycket angeläget men också mycket kostsamt, sannolikt får det ske successivt.
Åtvidabergs fotbollsförenings glansperiod under 1970-talet är ofattbart stor, och även idag gör laget är lysande prestation att ligga i topp i superettan med en omsättning på under 15 mkr.
Vi besökte ett framgångsrikt företag, Rodeco, där den dynamiska VD:n bl a lyfte fram vikten av ett internationellt slagkraftigt namn vid export, helst utan å,ä och ö. @vidaberg, ett namn i tiden..?!
Med Åtvidabergs idylliska grönska i själen reser jag nu bort ett tag till en mycket hetare ( + 40 grader och mer), torrare och inte lika trygg plats där över 400 svenska soldater gör viktiga fredsfrämjande insatser i ett mycket avlägset och krigshärjat land. Jag återkommer med rapporter och intryck!
Läs även andra bloggares åsikter om åtvidaberg, mormorsgruvan, centerpartiet, ÅFF, tjustbanan, riksväg 35
Här började kopparbrytning redan på 1300-talet i den äldsta gruvan "mormor", och slutade först på 496 meters djup år 1873...! Mormorsgruvans byalag berättade på plats om alla vedermödor under åren, där långa tider 500 personer arbetade och slet ont. När Linköping någon gång hade 6.000 invånare (1700-talet?) hade Åtvidaberg 5.000...!
Åtvidaberg prunkade av grönska, med vackra "smålandsfält" och djupa skogar , sjöar och raviner. Baroniet Adelswärd har varit och är delvis fortfarande en tung aktör i kommunen, trots att både koppargruvor, elkraftsbolag (Forskraft) och timmersågen nu är avyytrade. Facits skriv- och räknemaskiner som sysselsatte 2.000 personer under 1950-talets storhetstid är nu borta, och Partnertech i den "nya fabriken" sysselsätter bara knappt några hundra. Istället växer småföretagen och Åtvidabergs företagsklimat ligger i Sverige topp, åtminstone enligt någon undersökning!
Detta i kombination med ett långvarigt s-styre och en brokig partiflora ledde till en usel ekonomi 2006, vilket tvingade ihop s och m till en "ohelig" koalition som genomfört tuffa men säkert flera nödvändiga beslut, som även oppositionen (C) i mycket är med på.
Riksväg 35 mellan Linköping och Åtvid är bitvid krokig och alltmer 70-inriktad, äntligen skymtar vägen i vägverkets planer på 2+1-
sträckor framåt 2014! Tjustbanan - tåg - mellan Linköping och Västervik via Åtvidaberg byggdes ca 1905 och är idag i stort behov av upprustning med miljardbelopp...Mycket angeläget men också mycket kostsamt, sannolikt får det ske successivt.
Åtvidabergs fotbollsförenings glansperiod under 1970-talet är ofattbart stor, och även idag gör laget är lysande prestation att ligga i topp i superettan med en omsättning på under 15 mkr.
Vi besökte ett framgångsrikt företag, Rodeco, där den dynamiska VD:n bl a lyfte fram vikten av ett internationellt slagkraftigt namn vid export, helst utan å,ä och ö. @vidaberg, ett namn i tiden..?!
Med Åtvidabergs idylliska grönska i själen reser jag nu bort ett tag till en mycket hetare ( + 40 grader och mer), torrare och inte lika trygg plats där över 400 svenska soldater gör viktiga fredsfrämjande insatser i ett mycket avlägset och krigshärjat land. Jag återkommer med rapporter och intryck!
Läs även andra bloggares åsikter om åtvidaberg, mormorsgruvan, centerpartiet, ÅFF, tjustbanan, riksväg 35
lördag, juni 20, 2009
Oppositionens motion om FRA -intressant analys av Klamberg
Det har varit intensivt nu i riksdagens slutspurt och jag har därför först nu tagit del av den samlade oppositionens motion på regeringens kompletterande signalspaningsproposition genom Mark Klambergs balanserade och intressanta kommentar.
Efter att sedan ha läst själva motionen landar jag mycket nära Mark i analysen av oppositionens vägval.
Dessa ledande riksdagsledamöter har undertecknat motionen; "Mona Sahlin (s),Anders Karlsson (s),Peter Eriksson (mp),Peter Rådberg (mp),Lars Ohly (v) och Gunilla Wahlén (v)".
De vill börja om från början med en bred parlamentarisk utredning, och de kritiserar de många integritetsförstärkningar som vidtagits...I rättvisans namn, de kritiserar säkert inte integritetsförstärkningarna i sig, utan de förhandlingar som sedan resulterat i förstärkningarna, vilka är högst betydande jämfört med resultatet från de olika utredningar som den tidigare s-regeringen genomförde från 1998 och framåt. (man utredde på flera olika sätt med undantag för just den parlamentariska utredning som man nu kräver..)
Intressan är också, vilket Klamberg framhåller, att regeringen kritiseras för att ha begränsat signalspaningen för mycket..!
Intressant är också att inte bara socialdemokraterna och vänsterpartiet utan nu också miljöpartiet uppenbarligen accepterar att det finns ett behov av signalspaning i kabel. Jag delar alltså Mark Klambergs analys även på den punkten.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, fra, mark klamberg, socialdemokraterna, centerpartiet, politik, folkpartiet, fra, fra-lagen
Efter att sedan ha läst själva motionen landar jag mycket nära Mark i analysen av oppositionens vägval.
Dessa ledande riksdagsledamöter har undertecknat motionen; "Mona Sahlin (s),Anders Karlsson (s),Peter Eriksson (mp),Peter Rådberg (mp),Lars Ohly (v) och Gunilla Wahlén (v)".
De vill börja om från början med en bred parlamentarisk utredning, och de kritiserar de många integritetsförstärkningar som vidtagits...I rättvisans namn, de kritiserar säkert inte integritetsförstärkningarna i sig, utan de förhandlingar som sedan resulterat i förstärkningarna, vilka är högst betydande jämfört med resultatet från de olika utredningar som den tidigare s-regeringen genomförde från 1998 och framåt. (man utredde på flera olika sätt med undantag för just den parlamentariska utredning som man nu kräver..)
Intressan är också, vilket Klamberg framhåller, att regeringen kritiseras för att ha begränsat signalspaningen för mycket..!
Intressant är också att inte bara socialdemokraterna och vänsterpartiet utan nu också miljöpartiet uppenbarligen accepterar att det finns ett behov av signalspaning i kabel. Jag delar alltså Mark Klambergs analys även på den punkten.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, fra, mark klamberg, socialdemokraterna, centerpartiet, politik, folkpartiet, fra, fra-lagen
Integritet igen - hos c och fp
Jag kan inte låta bli att kommentera - och göra lite reklam för, varsågod - en ny fp-blogg betitlad "folkhjälte, diva & ledamot". Förhoppningsvis går det att spåra någon ironi i detta, lite oklart hur dock.
Min liberala kollega uppmärksammar och bekymrar sig också för centerpartiet; "På dagens partiledardebatt var Maud Olofsson väldigt tydlig med vad hon ville - ta röster från PP, men jag undrar hur Centern ska kunna återfå förtroendet i integritetsfrågorna."
Folkpartiet och alliansen i övrigt har tydligen inte detta bekymmer, men däremot centerpartiet.
Jag tycker det var bra att Maud Olofsson i riksdagsdebatten i onsdags anslog en ödmjuk och lyssnade inställning i integritetsfrågorna och med anledning av EU-valsresultatet. Ni som följer min blogg vet att det här är mycket viktiga frågor för centerpartiet och mig, vi följer dem noga och driver på men vi måste också ta hänsyn till verkligheten och kunna avväga motstående intressen mot varandra. För detta har vi - och alliansen - fått kritik, inte minst från engagerade centerpartister, några tyvärr just nu förre detta. Kritiken har inte varit lika intensiv i andra allianspartier, det är nog också korrekt.
Folkpartiet och centerpartiet är liberala partier och varandra närstående, och vi har tillsammans, tycker jag, arbetat för att bygga in mer integritetsskydd i signalspaningslagen. Vid första riksdagsbehandlingen juni 2007 drev enskilda riksdagsledamöter - jag tänker på Fredrick Federley och Annie Johansson - starkt på för ytterligare förbättringar vilket ledde till flera konkreta resultat. Inför nästa riksdagsbehandling flyttades positionerna fram ytterligare, fortfarande med bl a Fredrick och Annie som pådrivande, och efter riksdagsbeslutet - där Camilla Lindberg överraskande röstade nej, det är korrekt - följde en fortsatt dialog mellan allianspartierna som resulterade i den 15-punktsöverenskommelse som alliansens riksdagsledamöter alla ställt sig bakom.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, alliansen, integritet, signalspaning, fra, centerpartiet, folkpartiet, politik
Min liberala kollega uppmärksammar och bekymrar sig också för centerpartiet; "På dagens partiledardebatt var Maud Olofsson väldigt tydlig med vad hon ville - ta röster från PP, men jag undrar hur Centern ska kunna återfå förtroendet i integritetsfrågorna."
Folkpartiet och alliansen i övrigt har tydligen inte detta bekymmer, men däremot centerpartiet.
Jag tycker det var bra att Maud Olofsson i riksdagsdebatten i onsdags anslog en ödmjuk och lyssnade inställning i integritetsfrågorna och med anledning av EU-valsresultatet. Ni som följer min blogg vet att det här är mycket viktiga frågor för centerpartiet och mig, vi följer dem noga och driver på men vi måste också ta hänsyn till verkligheten och kunna avväga motstående intressen mot varandra. För detta har vi - och alliansen - fått kritik, inte minst från engagerade centerpartister, några tyvärr just nu förre detta. Kritiken har inte varit lika intensiv i andra allianspartier, det är nog också korrekt.
Folkpartiet och centerpartiet är liberala partier och varandra närstående, och vi har tillsammans, tycker jag, arbetat för att bygga in mer integritetsskydd i signalspaningslagen. Vid första riksdagsbehandlingen juni 2007 drev enskilda riksdagsledamöter - jag tänker på Fredrick Federley och Annie Johansson - starkt på för ytterligare förbättringar vilket ledde till flera konkreta resultat. Inför nästa riksdagsbehandling flyttades positionerna fram ytterligare, fortfarande med bl a Fredrick och Annie som pådrivande, och efter riksdagsbeslutet - där Camilla Lindberg överraskande röstade nej, det är korrekt - följde en fortsatt dialog mellan allianspartierna som resulterade i den 15-punktsöverenskommelse som alliansens riksdagsledamöter alla ställt sig bakom.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, alliansen, integritet, signalspaning, fra, centerpartiet, folkpartiet, politik
torsdag, juni 18, 2009
Integritet, FRA och våldtäkt
Jag har ju diskuterat svåra avvägningar vad gäller landets säkerhet contra människors rätt till integritet sedan länge. Se gärna mina - och andras - inlägg under rubriken signalspaning i vänsterkanten på bloggen.
Så jag vågar språnget och gör ett mycket försiktigt inlägg i en glödhet pågående debatt efter ett blogginlägg av min riksdagskollega Annika Qarlsson.
Vad menade hon? För så som det kan uppfattas kan hon ju inte ha menat, och det är trist att det kan tolkas så. Blogginlägg är ju en färskvara som kan bli fel och det blev det i detta fall.
Jag håller inte heller med henne i att skuldbelägga och klumpa ihop grupper av människor, tex "män" eller "unga män" eller "piratpartiröstande". Och mena att vi - eller de - har ett särskilt ansvar för de män som begår övergrepp och våldtäkt.
Alla människor - män och kvinnor - har ett gemensamt ansvar för att utveckla ett så bra samhälle som möjligt, och det är vad politik och samhällsengagemang i andra former i grunden handlar om.
En viktig del i detta är självfallet att skapa ett säkert och tryggt samhälle, där länders och människors integritet respekteras både kollektivt och enskilt. Ibland handlar detta om svåra avvägningar där det ena måsta avvägas mot det andra, vilket vi intensivt diskuterat och fortsätter att diskutera vad gäller underättelseinhämtning för landets säkerhet.
En annan viktig diskussion är avvägningen mellan upphovsrätt och friheten att använda sig av modern teknik genom internet. Jag är tydlig med att jag anser den nya tekniken vara av "paradigmskifteskaraktär" och att upphovsmannarätten måste anpassas och moderniseras så att den får tåla fildelning för privat bruk. En kriminalisering av detta är inte rimlig. Centerpartiet fick igenom en del förbättringar av den Ipredlag som Sverige bundet av internationella avtal var tvingad att införa, även om vi ville mer. En viktig del är att tillämpningen av den nya lagen löpande ska följas för att säkerställa att inte upphovsrätten och domstolspraxis går för långt. Den upphovsrättutredning som centerpartiet vill ha är också mycket viktig och bör snarast komma till stånd.
Så till rättssamhället och det viktiga arbetet mot alla integritetsövergepp genom brott mot individen, där våldtäkt är ett mycket kränkande och allvarligt brott där vi alla har ett ansvar för att skapa ett samhälle byggt på respekt för varandra och för de principer och lagar som vi ska leva efter.
Ligger det ansvaret extra tungt på främst de som drabbas av våldtäkt - dvs kvinnor - eller på dem som begår detta övergepp - män?
Här förstår jag att Annika - och andra debattörer - ibland tycker att engagemanget är starkare bland kvinnor än bland män, och efterlyser mer engagemang från männen som grupp.
Det ligger något i detta, även om min grundprincip enligt ovan är att detta i grunden är ett gemensamt ansvar för oss människor, oavsett ålder eller kön eller politisk uppfattning osv.
I alla de upprörda kommentarerna efter Annikas misslyckade blogginlägg finns det ett som jag tror ligger i hygglig linje med Annikas andemening, och som jag därför vill hänvisa till, nämligen Henric Grubbström. Jag känner inte Henric, och även han provocerar både oss "män" eller "oss piratpartister" (om vi nu är det) en del, inte minst genom en provocerande rubrik och någon provocerande mening i texten. Av hans blogg framgår att han är "vänsterliberal", ligger nära Piratpartiet i integritetsfrågorna och stödjer Fi.
Motivet för att våga språnget i detta blogginlägg - enklast är ju alltid att låta bli - är att debatten kring människor integritet, både på nätet och i "livet utanför nätet" är så viktig i båda dessa aspekter och att det därför är bra att utnyttja de tillfällen som ges till en framåtsyftande dialog kring detta.
För övrigt har jag redan gratulerat Piratpartiet till ett bra valresultat - "Piratpartiet vill jag gratulera till ett engagerat arbete för sina viktiga profilfrågor, och till att ha vitaliserat demokratin i Sverige" - och jag hoppas att Piratpartiet och Christian Engström kommer att ingå i den liberala gruppen i Europaparlamentet.
Läs även andra bloggares åsikter om annika qarlsson, våldtäkt, integritet, piratpartiet, centerpartiet, politik
Så jag vågar språnget och gör ett mycket försiktigt inlägg i en glödhet pågående debatt efter ett blogginlägg av min riksdagskollega Annika Qarlsson.
Vad menade hon? För så som det kan uppfattas kan hon ju inte ha menat, och det är trist att det kan tolkas så. Blogginlägg är ju en färskvara som kan bli fel och det blev det i detta fall.
Jag håller inte heller med henne i att skuldbelägga och klumpa ihop grupper av människor, tex "män" eller "unga män" eller "piratpartiröstande". Och mena att vi - eller de - har ett särskilt ansvar för de män som begår övergrepp och våldtäkt.
Alla människor - män och kvinnor - har ett gemensamt ansvar för att utveckla ett så bra samhälle som möjligt, och det är vad politik och samhällsengagemang i andra former i grunden handlar om.
En viktig del i detta är självfallet att skapa ett säkert och tryggt samhälle, där länders och människors integritet respekteras både kollektivt och enskilt. Ibland handlar detta om svåra avvägningar där det ena måsta avvägas mot det andra, vilket vi intensivt diskuterat och fortsätter att diskutera vad gäller underättelseinhämtning för landets säkerhet.
En annan viktig diskussion är avvägningen mellan upphovsrätt och friheten att använda sig av modern teknik genom internet. Jag är tydlig med att jag anser den nya tekniken vara av "paradigmskifteskaraktär" och att upphovsmannarätten måste anpassas och moderniseras så att den får tåla fildelning för privat bruk. En kriminalisering av detta är inte rimlig. Centerpartiet fick igenom en del förbättringar av den Ipredlag som Sverige bundet av internationella avtal var tvingad att införa, även om vi ville mer. En viktig del är att tillämpningen av den nya lagen löpande ska följas för att säkerställa att inte upphovsrätten och domstolspraxis går för långt. Den upphovsrättutredning som centerpartiet vill ha är också mycket viktig och bör snarast komma till stånd.
Så till rättssamhället och det viktiga arbetet mot alla integritetsövergepp genom brott mot individen, där våldtäkt är ett mycket kränkande och allvarligt brott där vi alla har ett ansvar för att skapa ett samhälle byggt på respekt för varandra och för de principer och lagar som vi ska leva efter.
Ligger det ansvaret extra tungt på främst de som drabbas av våldtäkt - dvs kvinnor - eller på dem som begår detta övergepp - män?
Här förstår jag att Annika - och andra debattörer - ibland tycker att engagemanget är starkare bland kvinnor än bland män, och efterlyser mer engagemang från männen som grupp.
Det ligger något i detta, även om min grundprincip enligt ovan är att detta i grunden är ett gemensamt ansvar för oss människor, oavsett ålder eller kön eller politisk uppfattning osv.
I alla de upprörda kommentarerna efter Annikas misslyckade blogginlägg finns det ett som jag tror ligger i hygglig linje med Annikas andemening, och som jag därför vill hänvisa till, nämligen Henric Grubbström. Jag känner inte Henric, och även han provocerar både oss "män" eller "oss piratpartister" (om vi nu är det) en del, inte minst genom en provocerande rubrik och någon provocerande mening i texten. Av hans blogg framgår att han är "vänsterliberal", ligger nära Piratpartiet i integritetsfrågorna och stödjer Fi.
Motivet för att våga språnget i detta blogginlägg - enklast är ju alltid att låta bli - är att debatten kring människor integritet, både på nätet och i "livet utanför nätet" är så viktig i båda dessa aspekter och att det därför är bra att utnyttja de tillfällen som ges till en framåtsyftande dialog kring detta.
För övrigt har jag redan gratulerat Piratpartiet till ett bra valresultat - "Piratpartiet vill jag gratulera till ett engagerat arbete för sina viktiga profilfrågor, och till att ha vitaliserat demokratin i Sverige" - och jag hoppas att Piratpartiet och Christian Engström kommer att ingå i den liberala gruppen i Europaparlamentet.
Läs även andra bloggares åsikter om annika qarlsson, våldtäkt, integritet, piratpartiet, centerpartiet, politik
tisdag, juni 16, 2009
Miljöpartiets Rysslandspolitik "av dörrmattekaraktär"
Jag skriver idag på Politikerbloggen om dels "det nya radarparet" i försvarspolitiken, och dels om Miljöpartiets mycket anmärkningsvärda eftergiftspolitik gentemot Ryssland.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, politik, centerpartiet, regeringen, alliansen, miljöpartiet, ryssland, vänsterpartiet
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, politik, centerpartiet, regeringen, alliansen, miljöpartiet, ryssland, vänsterpartiet
lördag, juni 13, 2009
Nytt radarpar i försvarspolitiken - S och V...
Låt mig lyfta fram några anmärkningsvärda observationer efter gårdagens debatt om försvarets framtida inriktning:
* Socialdemokraterna orerar om att "regeringen vill inte ha någon blocköverskridande samsyn" om försvaret. Samtidigt följer uppenbarligen regeringen försvarsberedningens samstämda linje mycket väl både i stort och vad gäller t ex soldatrekrytering byggd på frivillighet där kontraktssoldater på deltid dominerar samt fördubblade internationella fredsinsatser. Miljöpartiet bekräftar detta och står fast vid samsynen från beredningen.
Medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet - det nya radarparet i svensk försvarspolitik - har bytt linje och nu vill ha någon lätt värnpliktsfernissa kvar samtidigt som man motarbetar ett ökat internationellt fredsfrämjande engagemang. Mycket trist att socialdemokraterna numera än minst intresserade i riksdagen av internationell solidaritet genom fredsfrämjande insatser.
* Vilka är det som nu tar strid om försvaret, allianspartierna som fullföljer samsynen från försvarsberedningen eller socialdemokraterna som har lierat sig med det f.d. kommunistpartiet/nuvarande vänsterpartiet i samtliga 12 reservationer i betänkandet...! Detta är en radikal historisk omsvängning som självfallet inger stark oro. Inte minst för oss i centerpartiet som alltid betonat värdet av en bred samsyn i de viktiga försvarsfrågorna.
* Första gången socialdemokraterna gick ihop med vänsterpartiet var 2004, när man skar ner försvaret med över en miljard kr per år mer än den dåvarande borgerliga oppositionen. Nu fördubblar man den skillnaden och vill skära ner försvaret med hela 2 miljarder kr mer per år än allianspartierna. Och samtidigt som man tycker precis som vänsterpartiet i hela försvarspolitiken...
*Samtidigt, det ska erkännas, är vänsterpartiets försvarspolitik mycket svajig och man har rört sig här och där i en mer realistisk riktning. Till exempel från 15 miljarder i besparing på tre år till "bara" 6 miljarder. Och numera kramar vänsterpartiet försvarsindustrin och dess exportmöjligheter lika mycket som socialdemokraterna.., medan miljöpartiet står fast vid att den närmast bör läggas ned!
* I fråga om rekrytering av soldater och officerare byter alltså socialdemokraterna fot sedan försvarsberedningen och försöker nu ge sken av att det är en avgrund mellan alliansens och miljöpartiets frivilliglinje och s-v-linjen om ”helst frivillighet men gärna ett liten värnpliktsinslag i början”.
Det är synd att man inte kunnat stå kvar vid frivilligprincipen och låtit pliktutredningen utforma detaljförslagen kring detta. Istället ordar man vitt och britt om fortsatt värnpliktsförsvar och risken för en yrkesarmé, trots att vi egentligen ligger nära varandra och skillnaderna är rätt små. Socialdemokraterna målar upp bilden av en ravin när det mera handlar om ett dike som skiljer.
Socialdemokraterna vill ha en försöksverksamhet i den nya personalförsörjningen, medan regeringen bygger in kontrollstationer. Överdriv inte heller här skillnaderna.
Vi är också överens om att de frivilliga soldaterna ska kunna tjänstgöra både i Sverige och internationellt, och regeringen anger att högst 25 procent av armén ska vara heltidsanställd. De kontrakterade deltidssoldaterna ska således dominera, och det är trist att s även här försöker måla upp en skillnad som egentligen inte finns, och som pliktutredningen borde kunna reda ut.
* Socialdemokraternas och vänsterpartiets piruetter om värnplikten kostar pengar, liksom deras olika besparingar, enligt försvarsministern runt 3,7 miljarder kr per budgetår. Detta samt att miljöpartiet i avgörande frågor delar alliansens inriktning gör att oppositionen ligger i spillror i försvarspolitiken, det finns helt enkelt inget alternativ till det förslag som riksdagen kommer att besluta om nästa vecka.
* Socialdemokraterna slår också knut på sig själva när de dels talar emot "ett yrkesförsvar" men samtidigt vill ha lagen om anställningsskydd fullt ut gällande för soldater och officerare. (Regeringen vill utreda om Sverige likt t ex Danmark kan behöva en särskild lagstiftning i något hänseende).
* Miljöpartiets Peter Rådberg gjorde några utomordentligt anmärkningsvärda uttalanden
i debatten och tidigare i Svenska Dagbladet. Han hävdar dels att Sverige ligger inom den ryska intressesfären och samtidigt att EU-ländernas solidaritets- respektive biståndsåtagande gentemot varandra inte omfattar Estland, Lettland och Litauen...??!
I varje fall ska Sverige aldrig kunna bistå de baltiska länderna med någon form av militärt stöd vad som än händer. Lägger man utöver detta till miljöpartiets mål att banta det svenska försvaret med hela 10 miljarder kronor skulle man enklast kunna karakterisera miljöpartiets politik gentemot Ryssland som av "dörrmattekaraktär". Jag är ledsen men jag finner inget annat ord.
* Moderaternas Rolf Gunnarsson tog sig delvis ut på rätt djupa vatten, när han räknade upp rader av orter där garnisoner lagts ned genom åren och verkade antyda att moderaterna inte accepterade detta. Pressad av socialdemokraternas Anders Karlsson om moderaterna således inte stod bakom nuvarande grundorganisation blev svaret: "Jag påstår inte att alla förbanden hade varit kvar." Jag kan väl avslöja att jag inte uppfattat några konkreta moderata krav om återställandet av nedlagda förband i vare sig regerings- eller riksdagsarbetet, utan det är ju nuvarande grundorganisation som gäller för alliansen.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret.försvarspolitik, politik, regeringen, alliansen, socialdemokraterna, centerpartiet, värnplikten
* Socialdemokraterna orerar om att "regeringen vill inte ha någon blocköverskridande samsyn" om försvaret. Samtidigt följer uppenbarligen regeringen försvarsberedningens samstämda linje mycket väl både i stort och vad gäller t ex soldatrekrytering byggd på frivillighet där kontraktssoldater på deltid dominerar samt fördubblade internationella fredsinsatser. Miljöpartiet bekräftar detta och står fast vid samsynen från beredningen.
Medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet - det nya radarparet i svensk försvarspolitik - har bytt linje och nu vill ha någon lätt värnpliktsfernissa kvar samtidigt som man motarbetar ett ökat internationellt fredsfrämjande engagemang. Mycket trist att socialdemokraterna numera än minst intresserade i riksdagen av internationell solidaritet genom fredsfrämjande insatser.
* Vilka är det som nu tar strid om försvaret, allianspartierna som fullföljer samsynen från försvarsberedningen eller socialdemokraterna som har lierat sig med det f.d. kommunistpartiet/nuvarande vänsterpartiet i samtliga 12 reservationer i betänkandet...! Detta är en radikal historisk omsvängning som självfallet inger stark oro. Inte minst för oss i centerpartiet som alltid betonat värdet av en bred samsyn i de viktiga försvarsfrågorna.
* Första gången socialdemokraterna gick ihop med vänsterpartiet var 2004, när man skar ner försvaret med över en miljard kr per år mer än den dåvarande borgerliga oppositionen. Nu fördubblar man den skillnaden och vill skära ner försvaret med hela 2 miljarder kr mer per år än allianspartierna. Och samtidigt som man tycker precis som vänsterpartiet i hela försvarspolitiken...
*Samtidigt, det ska erkännas, är vänsterpartiets försvarspolitik mycket svajig och man har rört sig här och där i en mer realistisk riktning. Till exempel från 15 miljarder i besparing på tre år till "bara" 6 miljarder. Och numera kramar vänsterpartiet försvarsindustrin och dess exportmöjligheter lika mycket som socialdemokraterna.., medan miljöpartiet står fast vid att den närmast bör läggas ned!
* I fråga om rekrytering av soldater och officerare byter alltså socialdemokraterna fot sedan försvarsberedningen och försöker nu ge sken av att det är en avgrund mellan alliansens och miljöpartiets frivilliglinje och s-v-linjen om ”helst frivillighet men gärna ett liten värnpliktsinslag i början”.
Det är synd att man inte kunnat stå kvar vid frivilligprincipen och låtit pliktutredningen utforma detaljförslagen kring detta. Istället ordar man vitt och britt om fortsatt värnpliktsförsvar och risken för en yrkesarmé, trots att vi egentligen ligger nära varandra och skillnaderna är rätt små. Socialdemokraterna målar upp bilden av en ravin när det mera handlar om ett dike som skiljer.
Socialdemokraterna vill ha en försöksverksamhet i den nya personalförsörjningen, medan regeringen bygger in kontrollstationer. Överdriv inte heller här skillnaderna.
Vi är också överens om att de frivilliga soldaterna ska kunna tjänstgöra både i Sverige och internationellt, och regeringen anger att högst 25 procent av armén ska vara heltidsanställd. De kontrakterade deltidssoldaterna ska således dominera, och det är trist att s även här försöker måla upp en skillnad som egentligen inte finns, och som pliktutredningen borde kunna reda ut.
* Socialdemokraternas och vänsterpartiets piruetter om värnplikten kostar pengar, liksom deras olika besparingar, enligt försvarsministern runt 3,7 miljarder kr per budgetår. Detta samt att miljöpartiet i avgörande frågor delar alliansens inriktning gör att oppositionen ligger i spillror i försvarspolitiken, det finns helt enkelt inget alternativ till det förslag som riksdagen kommer att besluta om nästa vecka.
* Socialdemokraterna slår också knut på sig själva när de dels talar emot "ett yrkesförsvar" men samtidigt vill ha lagen om anställningsskydd fullt ut gällande för soldater och officerare. (Regeringen vill utreda om Sverige likt t ex Danmark kan behöva en särskild lagstiftning i något hänseende).
* Miljöpartiets Peter Rådberg gjorde några utomordentligt anmärkningsvärda uttalanden
i debatten och tidigare i Svenska Dagbladet. Han hävdar dels att Sverige ligger inom den ryska intressesfären och samtidigt att EU-ländernas solidaritets- respektive biståndsåtagande gentemot varandra inte omfattar Estland, Lettland och Litauen...??!
I varje fall ska Sverige aldrig kunna bistå de baltiska länderna med någon form av militärt stöd vad som än händer. Lägger man utöver detta till miljöpartiets mål att banta det svenska försvaret med hela 10 miljarder kronor skulle man enklast kunna karakterisera miljöpartiets politik gentemot Ryssland som av "dörrmattekaraktär". Jag är ledsen men jag finner inget annat ord.
* Moderaternas Rolf Gunnarsson tog sig delvis ut på rätt djupa vatten, när han räknade upp rader av orter där garnisoner lagts ned genom åren och verkade antyda att moderaterna inte accepterade detta. Pressad av socialdemokraternas Anders Karlsson om moderaterna således inte stod bakom nuvarande grundorganisation blev svaret: "Jag påstår inte att alla förbanden hade varit kvar." Jag kan väl avslöja att jag inte uppfattat några konkreta moderata krav om återställandet av nedlagda förband i vare sig regerings- eller riksdagsarbetet, utan det är ju nuvarande grundorganisation som gäller för alliansen.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret.försvarspolitik, politik, regeringen, alliansen, socialdemokraterna, centerpartiet, värnplikten
fredag, juni 12, 2009
Efterskörd EU-val med mera
Har med intresse lyssnat på delar av dagens försvarsdebatt, samtidigt som jag skjutsat studenter - inklusive min dotter - genom Linköping. Återkommer imorgon med några synpunkter. Kerstin Lundgren är en skicklig centerpolitiker som debatterade för vår räkning.
EU-valet, ja. Jag gav mina snabba synpunkter i ett tidigare inlägg, centerpartiet kom inte riktigt in i matchen.
Jag har hela tiden hävdat att det varit i alla våra kandidaters gemensamma intresse att hårdsatsa på vår listetta Lena Ek. Fps Maritsatsning drog ju in i vart fall ett tredje mandat, den kunnige Olle Schmidt.
Ny lyckades vi inte fokusera Lena lika skarpt som jag önskat, och vårt budskap kunde också varit med koncentrerat. Nu lär vi och tar med till nästa val!
Lenas insatser i Bryssel är outstanding, vilket alltmer nu känner till, och det ska bli mycket spännande att följa henne under kommande period.
Våra övriga 4 toppkandidater har alla gjort intensiva och starka valrörelser.
Så här fördelades kryssen:
C Lena Ek 57836 33,35%
C Håkan Larsson 7625 4,40%
C Kent Johansson 7623 4,40%
C Marie Wickberg 6242 3,60%
C Abir Al-Sahlani 5312 3,06%
C Linda Ylivainio 1700 0,98% osv
Den moderate EU-kritikern - eller som han själv uttrycker det - "försiktige" EU-kritikern Håkan Larsson har legat i som en rem, och säkert samlat sina röster från andra försiktiga EU-kritiker i centerpartiet. De senaste centerstämmorna har haft några voteringar om EU-frågorna, som med mycket bred majoritet visat att centerpartiet har lämnat den negativa EU-synen bakom sig.
Nu får vi ett mått på det i EU-valet, där de positivt pådrivande EU-kandidaterna (av de fem) fått ca 77.013 kryss medan Håkan fick 7.625.
Detta räckte med 2 (!) rösters marginal för att Håkan skulle få 2 röster mer än Västra Götalands regionråd Kent Johansson, och komma 2 i krysskampen, men genom att 0,6 procent fattades är hans placering oförändrat nr 5 på listan.
Hatten av - verkligen - för Håkans engagemang och kämpaglöd!
Och likaså hatten av för övriga toppkandidater, som alla liksom Håkan nådde goda resultat! Kent är nämnd, Marie Wickberg gjorde en stark insats som ungdomskandidat och den fantastiska Abir Al Sahlani (som är svår att beskriva på något annat sätt) fick verkligen sitt genombrott i centerrörelsen! Vad månde bliva!
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, eu-valet, lena ek, håkan larsson, kent johansson, Marie wickberg, abir al sahlani
EU-valet, ja. Jag gav mina snabba synpunkter i ett tidigare inlägg, centerpartiet kom inte riktigt in i matchen.
Jag har hela tiden hävdat att det varit i alla våra kandidaters gemensamma intresse att hårdsatsa på vår listetta Lena Ek. Fps Maritsatsning drog ju in i vart fall ett tredje mandat, den kunnige Olle Schmidt.
Ny lyckades vi inte fokusera Lena lika skarpt som jag önskat, och vårt budskap kunde också varit med koncentrerat. Nu lär vi och tar med till nästa val!
Lenas insatser i Bryssel är outstanding, vilket alltmer nu känner till, och det ska bli mycket spännande att följa henne under kommande period.
Våra övriga 4 toppkandidater har alla gjort intensiva och starka valrörelser.
Så här fördelades kryssen:
C Lena Ek 57836 33,35%
C Håkan Larsson 7625 4,40%
C Kent Johansson 7623 4,40%
C Marie Wickberg 6242 3,60%
C Abir Al-Sahlani 5312 3,06%
C Linda Ylivainio 1700 0,98% osv
Den moderate EU-kritikern - eller som han själv uttrycker det - "försiktige" EU-kritikern Håkan Larsson har legat i som en rem, och säkert samlat sina röster från andra försiktiga EU-kritiker i centerpartiet. De senaste centerstämmorna har haft några voteringar om EU-frågorna, som med mycket bred majoritet visat att centerpartiet har lämnat den negativa EU-synen bakom sig.
Nu får vi ett mått på det i EU-valet, där de positivt pådrivande EU-kandidaterna (av de fem) fått ca 77.013 kryss medan Håkan fick 7.625.
Detta räckte med 2 (!) rösters marginal för att Håkan skulle få 2 röster mer än Västra Götalands regionråd Kent Johansson, och komma 2 i krysskampen, men genom att 0,6 procent fattades är hans placering oförändrat nr 5 på listan.
Hatten av - verkligen - för Håkans engagemang och kämpaglöd!
Och likaså hatten av för övriga toppkandidater, som alla liksom Håkan nådde goda resultat! Kent är nämnd, Marie Wickberg gjorde en stark insats som ungdomskandidat och den fantastiska Abir Al Sahlani (som är svår att beskriva på något annat sätt) fick verkligen sitt genombrott i centerrörelsen! Vad månde bliva!
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, eu-valet, lena ek, håkan larsson, kent johansson, Marie wickberg, abir al sahlani
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
