Den svenska historien är ju urgammal och stolt och slår USAs med hästlängder, som vi alla vet.
Och vår svenska modell är stolt och överlägsen de flesta - kanske alla - andra modeller. Vilket i vart fall vi svenskar nog vet.
Därför har det varit bekymmersamt att resa utomlands och notera de moderna bilflottor som finns lite överallt, ofta är den svenska bilmedelåldern högre. Men lösningen är nära, vi hushållar ju med resurserna!
Något bekymmersamt kan det också vara att jämföra Sveriges överlägsna social- och sjukförsäkringssystem med en del andra välfärdsländers. Även här hamnar vi ibland nästan i bakvatten.
Men vi har ju vår egen urstarka krona, bättra än alla andra valutor...? Tja, dess värde har sjunkit med 25 procent på ett år, och dessförinnan med än mer de senaste decennierna. Kronans vänner jublar över dess ständiga försämring, vilket sägs rädda jobb och konkurrenskraft kvar i Sverige på andra länders bekostnad.
Min enkla motfråga är om inte ett modernt välfärdsland borde kunna klara detta utan att valutan och därmed landets köpkraft ständigt måste rasa?
Kroatien knackar på dörren till EU och dess valuta - Kuna - börjar närma sig den svenska i köpkraft, känns det som. I varje fall om Sverige fortsätter att oåterkalleligen försämra kronans värde allt mer gentemot t ex euron och kunan, samt mot Danmarks och Norges kronor.
Vad är syftet med detta eftertänksamma inlägg, som ju skrivs på annan ort där badvattnet är kristallklart och ca 24 grader. Det hör ju sommaren till att detta kanske kan få vara lite oklart.
Förmodligen ska vi ju glädjas över att andra länder kommer ifatt Sverige på välfärdsområdet. Lite trist bara att vi verkar ha stelnat lite och t o m halkar efter.
Förmodligen kan mitt inlägg tolkas som ett stöd för alliansregeringens reformer för ökad konkurrenskraft och fler jobb och företag i Sverige.
Och för att Sverige - som med all rätt vill vara ett drivande land i EU-samarbetet - noga bör överväga att ansluta sig till Eurosamararbetet fullt ut.
Jag tycker inte att de senaste decenniernas ständiga devalveringar bör fortsätta. Nog borde väl svenska företag och näringslivsorganisationer, anställda och fackförbund samt riksdag och regering kunna enas om framsynta och fungerande regelverk även efter en svensk anslutning till EMUs tredje steg, den gemensamma valutan!
Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverige, kroatien, euron, euro, kronan, centerpartiet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hej Staffan!
Tycker du verkligen att centralisering är bra? Att det är bra att en centralbank i Frankfurt fastställer en genomsnittsränta för hela Euroland trots att de ekonomiska förhållandena varierar väldigt mycket mellan olika delar?
Tycker du också att det hade varit värt sisådär 100 000 fler arbetslösa idag för att vi skulle ha ersatt kronan med euron?
Nog finns det skäl att fundera över vad som är bäst för Sverige och för Europa. Vi ska ha ett nära samarbete mellan de europeiska länderna men det behöver inte betyda att vi ska ersätta mångfald med enfald även om det kallas för "harmonisering".
Med hälsning från Jämtland
Håkan L
!!!
Är det inte den förda politiken som styr kronan?
Hade EU-länderna haft kvar sina valutor hade det varit kaos i nuvarande kris, med konkurrensdevalveringar hit och dit.
Nu skär Sverige "pipor i vassen" genom att ständigt lösa alla sina kriser genom en ytterligare försvagad krona.
Jag tycker ärligt talet inte att vår historia och vårt agerande i denna fråga imponerar.
Och innebär "den svenska modellen" på valutaområdet en ständigt försvagad krona tycker inte jag att den är en framtidsmodell!
Bra Staffan! Köpkraftsargumentet är ett argument som allt för sällan hörs i EMU-debatten. Svenska konsumenters köpkraft har försämrats avsevärt de senaste decennierna, delvis pga att ett litet antal exportföretag har stora påverkansmöjligheter på kronans värde. Exportföretagen är mycket välskötta och klarar sig fint utan den ytterst minimala valutaeffekt som deprecieringen av kronan under lågkonjunkturer medför. Givetvis beror den långsiktiga deprecieringen på fler faktorer, som lägre tillväxt till följd av sämre investeringsklimat och högre inflation. Valutadeprecieringens effekter på köpkraften bör dock inte förringas, med tanke på att svenska konsumenter importerar hälften av sin konsumtion.
Skicka en kommentar