(åter från Kroatien och sol, längsta bloggavbrottet någonsin..(?), ska inte upprepas..)
Råvarupriser tiger och sjunker. Oljepriset har mångdubblats på några decennier. Även mat och energi närmar sig en bristsituation och priserna har både stigit och fallit.
FNs jordbruksorgan FAO oroar sig enligt nedan för att matpriserna i u-länder inte har sjunkit tillbaka efter världsmarknadsprisuppgången för några år sedan. Man verkar anse att matpriserna då - och sedan lång tid tillbaka - låg på "rätt nivå". Det kan ifrågasättas, eftersom världsmarknaden matpriser i många decennier varit "dumpade" genom överproduktion och därmed överskottsbetingade priser under produktionskostnaden.
Detta faktum, tillsammans med att många u-länder därtill brandskattar det egna jordbruket ytterligare på olika sätt (uppköpsmonopol,skatter mm), är en viktig orsak till att jordbruksproduktionen i Afrika stått och stampat i många decennier utan egentlig tillväxt. Detta är en skandal, som inte blir mindre av att i-världen under samma tyid pumpat in stora årliga biståndssatsningar, utan långsiktiga resultat som kan avläsas i statistiken.
Därför är högre råvarupriser för Afrikas bönder den kanske viktigaste nyckeln till att få lönsamhet och incitament för investeringar i jordbruk och infrastruktur så att produktionen kan öka!
jag inser fuller väl det som FAO påtalar, situationen för dem som köper maten. Men att behålla matpriser som ligger under eller i nivå med produktionskostnaden - och som cementerar produktionen på en oförändrat låg nivå - är heller ingen framtidslösning, vilket 1900-talets bittra erfarenheter från Afrika visar.
Högre matpriser som ger tillväxt och investeringar i jordbruket kan på sikt vara kanske det bästa för både Afrikas bönder och konsumenter. Det tror jag, men det verkar inte FAO tycka.
Läs även andra bloggares åsikter om frihande, matpriser, jordbruk, afrika, fao, sida, politik, lrf, centerpartiet
"Rom, 16 juli 2009, I sin senaste skördeprognos Crop Prospects and Food Situation varnar FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, idag för att matpriserna i utvecklingsländerna är fortsatt höga. Det är trots en kraftig nedgång på internationella priser och överlag goda spannmålsskördar.
I flera länder har priserna ökat ännu mer än förra årets rekordhöga prisnivåer eller så ligger de kvar på samma höga nivåer (se fakta nedan). Detta leder till svårigheter för miljontals människor. FAO poängterar att situationen med de höga matpriserna fortsätter att orsaka oro över en tryggad tillgång till mat för utsatta befolkningsgrupper på landsbygden och i städer, eftersom dessa grupper lägger en stor del av sin inkomst på mat.
I Sudan, Östafrika var priserna på hirs tre gånger högre i juni än vad de var två år tidigare. I Uganda, Kenya och Etiopien har priserna på majs dubblerats i jämförelse med två år tidigare. I Sydafrika har priserna sjunkit de senaste månaderna på grund av ovanligt goda skördar men fortfarande är priserna högre än före krisen. Priserna sjönk i Västafrika i slutet av 2008 efter goda spannmålsskördar men ökade igen under 2009. I Ghana har priserna på majs i staden Accra dubblerats i jämförelse med juni 2007.
Enligt rapporten är det varierande orsaker till de höga matpriserna. Exempel på orsaker kan vara minskade skördar, inbördeskonflikt, devalvering av den nationella valutan, ökad eller försenad import, stark efterfrågan från grannländer och från regionala varuströmmar, ändrad mat- eller handelspolitik, ökade inkomster och efterfrågan, transportbegränsningar och ökade transportkostnader."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar