Jag har tyvärr blivit sämre på julkort med åren,andra i familjen håller ställningarna bättre.
Så God Jul och Gott Nytt År till alla Ni kända och okända som i rätt begränsad omfattning förirrar Er in på denna min blogg!
Min grundinställning till vår värld är positiv; tack vare fredlig samverkan genom t ex EU och FN lever vi utan kallt krig, öppna kärnvapenhot eller världskrig. Genom marknadsekonomins och demokratins mekanismer, som ändå sprids över världen, ökar tillväxt och välfärd snarare än tvärtom.
Vi har visst fruktansvärda regionala eller lokala konflikter och inbördeskrig, och vi har den fruktansvärda terrorismen som blint offrar människoliv genom hemska massmord i stor skala. Det måste vi tillsammans göra allt för att undanröja, och även undanröja orsakerna till att människor kan handla så.
I Sverige är vi lyckligt lottade i många avseenden, och med den nödvändiga vitamininjektion som den nya regeringen innebär blir förutsättningarna lite bättre i olika avseenden. Samtidigt ska vi vara glada över att skiljelinjerna i vårt rätt lilla land är rätt små, och att samstämmigheten i grundläggande värderingar och uppfattningar faktiskt är stor.
Det skriver jag trots en het debatt om A-kassans nivåer igår i kammaren. Fortfarande har Sverige en av världens mest generösa arbetslöshetsförsäkringar som till huvuddelen är skattefinansierad. Och enighet råder om att grunden för välfärd och utveckling i Sverige är att vi ska ha så nära "full sysselsättning" som möjligt.
Jag deltog i en intressant EU-debatt som kommittén för EU-debatt ordnade i Stockholm i måndags som sitt finalarrangemang. Rubricerat som Wallström versus Malmström (Vår EU-kommissionär contra vår EU-minister). Vi sju riksdagspolitiker kom väl lite i skymundan, men fick vara med en hel del ändå.
Det är trist att den svenska EU-debatten fortfarande lite för mycket handlar om det "nej till EU", som vänsterpartiet och miljöpartiet driver. Jag vädjade till dem att lägga ner, och att istället bidra till den viktiga diskussionen kring hur EU ska växa vidare och utvecklas, så att det kan omfatta allt mer av vår världsdel, Europa!
Detta kräver ett enklare och effektivare EU-samarbete och därför behövs verkligen ett nytt fördrag. Vid EU-nämndens utfrågning av statsministern inför toppmötet förra veckan i Bryssel, och vid utfrågningen av honom i kammaren efteråt, lyfte jag just denna fråga, hur slutför EU det nya fördraget på ett bra sätt efter de två nejen i folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna.
25 regeringar har godkänt fördraget, och 16 länder har godkänt det, senast Finland.
En del av lösningen är nog att markera att handlar om ett samlat fördrag (än en "konstitution") som ersätter dagens många fördrag med inslag av både mer samlat beslutsfattande, och ner förankring i nationella parlament och i Europaparlamentet. Likaså kan fördraget begränsas i viss utsträckning.
God helg!
torsdag, december 21, 2006
söndag, december 17, 2006
Län eller regioner - mitt recept
Sverige delades in i sina nuvarande län och landskap för flera hundra år sedan, och indelningen har fungerat väl och länge.
Men nu står landet inför ett vägval, omtag och förnyelse eller ej.
Flera landshövdingar vill ha kvar nuvarande länstruktur, och det kunde vara lätt för en centerpartist att tycka lika.
Men jag gör inte det.
Världen förändras och även Sverige. Vägar och telekommunikationer är helt andra idag än för flera hundra år sedan....För att hela Sverige ska leva och konkurrera med andra regioner i vår omvärld måste våra förutsättningar vara goda. Och antingen gör vi en rejäl förändring nu, eller också gör vi det inte....jag tror vi ska göra något rejält och göra det samlat!
Jag tror att för att kunna ge utrymme för fortsatt många kommuner och för starka självstyrande regioner så erfordras det rationella och avgränsade och färre regioner än dagens län. Vi har långtgående försök i Skåne och Västra Götaland, och de ger en kraft för utveckling som är starkare än i många av de gamla länen.
Regionkommittén verkar nu landa i att föreslå max 10 regioner och att statens myndighets- och verksindelning ska följa dessa istället för dagens oöverblickbara gytter.
Jag bejakar båda dessa förslag liksom även att de nya regionkommunerna - regionerna - ska följa samma områdesindelning som för statens myndigheter och verk.
Det är en oerhörd framgång för centerpartiet att de nya regionerna ska välja sina företrädare i direkta val.
Med den grundläggande framgången i ryggen menar jag att vi får acceptera att regionerna blir få och starka och att de avgränsas geografiskt.
Och jag tänker bryta mot det tabu som stadgar att ingen ansvarskännade politiker ska diskutera hur regionerna ska se ut.
Så här kan jag tänka mig en regionindelning:
1. Skåne
2. Västra Götaland
3. Småland och Halland
4. Småland och Östergötland
5. Stockholm
6. Mälardalen
7. Norrland
( Stockholm/Mälardalen blir ju den särklassigt största regionen, kanske kan den delas enligt ovan eller naggas lite från angränsande regioner? Exakt hur Småland-Halland-Östergötland och kanske någon del av Väst ska avgränsas vet jag inte men det bör nog utfalla i två regioner, tror jag.)
Tänk oss kraften i att dessa regioner/regionkommuner med sina direktvalda fullmäktigeförsamlingar ansvarar för och utvecklar hälso- och sjukvård, infrastruktur, företagsutveckling med mera!
Eller tänk oss att vi inte gör något eller något till hälften...Det är nu vi har tillfället, låt oss visa mod och handlingskraft, tycker jag.
Men nu står landet inför ett vägval, omtag och förnyelse eller ej.
Flera landshövdingar vill ha kvar nuvarande länstruktur, och det kunde vara lätt för en centerpartist att tycka lika.
Men jag gör inte det.
Världen förändras och även Sverige. Vägar och telekommunikationer är helt andra idag än för flera hundra år sedan....För att hela Sverige ska leva och konkurrera med andra regioner i vår omvärld måste våra förutsättningar vara goda. Och antingen gör vi en rejäl förändring nu, eller också gör vi det inte....jag tror vi ska göra något rejält och göra det samlat!
Jag tror att för att kunna ge utrymme för fortsatt många kommuner och för starka självstyrande regioner så erfordras det rationella och avgränsade och färre regioner än dagens län. Vi har långtgående försök i Skåne och Västra Götaland, och de ger en kraft för utveckling som är starkare än i många av de gamla länen.
Regionkommittén verkar nu landa i att föreslå max 10 regioner och att statens myndighets- och verksindelning ska följa dessa istället för dagens oöverblickbara gytter.
Jag bejakar båda dessa förslag liksom även att de nya regionkommunerna - regionerna - ska följa samma områdesindelning som för statens myndigheter och verk.
Det är en oerhörd framgång för centerpartiet att de nya regionerna ska välja sina företrädare i direkta val.
Med den grundläggande framgången i ryggen menar jag att vi får acceptera att regionerna blir få och starka och att de avgränsas geografiskt.
Och jag tänker bryta mot det tabu som stadgar att ingen ansvarskännade politiker ska diskutera hur regionerna ska se ut.
Så här kan jag tänka mig en regionindelning:
1. Skåne
2. Västra Götaland
3. Småland och Halland
4. Småland och Östergötland
5. Stockholm
6. Mälardalen
7. Norrland
( Stockholm/Mälardalen blir ju den särklassigt största regionen, kanske kan den delas enligt ovan eller naggas lite från angränsande regioner? Exakt hur Småland-Halland-Östergötland och kanske någon del av Väst ska avgränsas vet jag inte men det bör nog utfalla i två regioner, tror jag.)
Tänk oss kraften i att dessa regioner/regionkommuner med sina direktvalda fullmäktigeförsamlingar ansvarar för och utvecklar hälso- och sjukvård, infrastruktur, företagsutveckling med mera!
Eller tänk oss att vi inte gör något eller något till hälften...Det är nu vi har tillfället, låt oss visa mod och handlingskraft, tycker jag.
onsdag, december 13, 2006
försvarsdebatt hej och hå
I måndags 11 dec debatterades försvarspolitiken i riksdagen. Det stora försvarsbeslutet togs 2004 som ställde om från invasionsförsvar med många regementen och 700.00 personer i beredskap, till ett insatsförsvar med kanske 30.000 man och med stark internationell profil. Centerpartiet hade samarbetat med s en del år, ville bredda försvarsbeslutet till 5 partier och samlade alliansen, men s valde att istället göra upp med mp och v, något helt unikt i svensk politik. Om omställningen rådde i huvudsak samstämmighet, men s var låste av budgetsamarbetet med v och mp och ville inte närma sig alliansen i fråga om pengar, 400 mkr skilde.
Efter valet har de tre vänsterpartierna visat upp sin djupa oenighet i försvarspolitiken, vilket jag ägnade en del av mitt inlägg om;
"Vad jag förstår ansluter sig socialdemokraterna i mycket hög grad till alliansens budgetförslag i sak, det råder alltså en fortsatt bred enighet om försvarspolitikens inriktning vilket lovar gott inför de fortsatta diskussionerna. Socialdemokraterna vill i ett särskilt yttrande minska alliansens budgetförslag med samma 400 mkr som striden gällde vid försvarsbeslutet 2004. Det är trist att det som socialdemokraterna vill skära ner på är vår solidaritet med de utsatta länder där våra internationella fredsförband säkerligen kommer att vara efterlängtade av civilbefolkningen.
Socialdemokraterna lade alltså ingen försvarsmotion. Men det har minsann deras tidigare samarbetspartier gjort. Miljöpartiet har en lång och genomarbetad motion med rader av yrkanden, som i rätt betydande grad faktiskt tillgodoses. Och det är bra att miljöpartiet står upp i alla fall för Sveriges internationella insatser. Men, talman, med nästan en miljard – 900 mkr - vill miljöpartiet skära ned försvaret vilket självfallet ger allvarliga och svåröverskådliga konsekvenser för försvarets resurser, personal och insatsförband
Detta är ändå bara en fjärdedel av vad det tredje tidigare samarbetspartiet lyckas rasera i sin ohämmade försvarspolitiska populism. Det är 4 resor värre rakt ner i diket. Vänsterpartiet skär utan någon analys värd namnet ner försvaret med nästan 4 miljarder kronor utöver de stora nedskärningar som försvaret just är i färd med att komma igenom. Ingen omställningstid alls, vilket säger mycket om respekten för politiken, för dessa frågor och för mänskorna som verkar inom sektorn. Vänsterpartiets politik skulle ge förödande och oöverskådliga konsekvenser för försvarets resurser, personal och insatsförband, för vårt lands säkerhet och sårbarhet, och vi skulle smita ifrån den internationella solidaritet som vänsterpartiet så mycket brukar orda om i uppenbarligen tomma fraser. Man kan se det som att vänsterpartiet tryggt hukar under Natos mantel och därför tycker sig ha råd att smita ifrån Sveriges eget ansvar, vilket är nog så anmärkningsvärt. Eller är det i det nya Rysslands styrkor som vänsterpartiet söker sin och Sveriges trygghet, vad vet jag om era motiv och er analys, jag ser bara det förskräckande resultatet.
Det här är alltså den samarbetspartner som socialdemokraterna valde att ty sig till istället för till en blocköverskridande samsyn med allianspartierna. Och det här är alltså ett parti som kunde ha varit i regeringsställning nu om det velat sig illa.
En centerpartistisk federalist brukar säga hej och hå, och det tycker jag karakteriserar vänsterpartiets grovt tillyxade politik rätt bra. 200.000 nya statliga jobb, hej och hå. Bort med alla privata entreprenörer i vård, skola och omsorg, hej och hå, 4 miljarder mindre till försvaret, hej och hå.
Ja, talman, ursäkta en lätt raljerande ton, men det är svårt att låta bli.
Jag måste ju erkänna att jämfört med vänsterpartiets försvarspolitik framstår socialdemokraternas alternativ, som jag har förstått det, i något av ett förklarat skimmer, även om det är en bit kvar till utskottsmajoritetens förslag, som jag yrkar bifall till."
Efter valet har de tre vänsterpartierna visat upp sin djupa oenighet i försvarspolitiken, vilket jag ägnade en del av mitt inlägg om;
"Vad jag förstår ansluter sig socialdemokraterna i mycket hög grad till alliansens budgetförslag i sak, det råder alltså en fortsatt bred enighet om försvarspolitikens inriktning vilket lovar gott inför de fortsatta diskussionerna. Socialdemokraterna vill i ett särskilt yttrande minska alliansens budgetförslag med samma 400 mkr som striden gällde vid försvarsbeslutet 2004. Det är trist att det som socialdemokraterna vill skära ner på är vår solidaritet med de utsatta länder där våra internationella fredsförband säkerligen kommer att vara efterlängtade av civilbefolkningen.
Socialdemokraterna lade alltså ingen försvarsmotion. Men det har minsann deras tidigare samarbetspartier gjort. Miljöpartiet har en lång och genomarbetad motion med rader av yrkanden, som i rätt betydande grad faktiskt tillgodoses. Och det är bra att miljöpartiet står upp i alla fall för Sveriges internationella insatser. Men, talman, med nästan en miljard – 900 mkr - vill miljöpartiet skära ned försvaret vilket självfallet ger allvarliga och svåröverskådliga konsekvenser för försvarets resurser, personal och insatsförband
Detta är ändå bara en fjärdedel av vad det tredje tidigare samarbetspartiet lyckas rasera i sin ohämmade försvarspolitiska populism. Det är 4 resor värre rakt ner i diket. Vänsterpartiet skär utan någon analys värd namnet ner försvaret med nästan 4 miljarder kronor utöver de stora nedskärningar som försvaret just är i färd med att komma igenom. Ingen omställningstid alls, vilket säger mycket om respekten för politiken, för dessa frågor och för mänskorna som verkar inom sektorn. Vänsterpartiets politik skulle ge förödande och oöverskådliga konsekvenser för försvarets resurser, personal och insatsförband, för vårt lands säkerhet och sårbarhet, och vi skulle smita ifrån den internationella solidaritet som vänsterpartiet så mycket brukar orda om i uppenbarligen tomma fraser. Man kan se det som att vänsterpartiet tryggt hukar under Natos mantel och därför tycker sig ha råd att smita ifrån Sveriges eget ansvar, vilket är nog så anmärkningsvärt. Eller är det i det nya Rysslands styrkor som vänsterpartiet söker sin och Sveriges trygghet, vad vet jag om era motiv och er analys, jag ser bara det förskräckande resultatet.
Det här är alltså den samarbetspartner som socialdemokraterna valde att ty sig till istället för till en blocköverskridande samsyn med allianspartierna. Och det här är alltså ett parti som kunde ha varit i regeringsställning nu om det velat sig illa.
En centerpartistisk federalist brukar säga hej och hå, och det tycker jag karakteriserar vänsterpartiets grovt tillyxade politik rätt bra. 200.000 nya statliga jobb, hej och hå. Bort med alla privata entreprenörer i vård, skola och omsorg, hej och hå, 4 miljarder mindre till försvaret, hej och hå.
Ja, talman, ursäkta en lätt raljerande ton, men det är svårt att låta bli.
Jag måste ju erkänna att jämfört med vänsterpartiets försvarspolitik framstår socialdemokraternas alternativ, som jag har förstått det, i något av ett förklarat skimmer, även om det är en bit kvar till utskottsmajoritetens förslag, som jag yrkar bifall till."
Etiketter:
försvar,
försvarsdebatt,
riksdagen
torsdag, december 07, 2006
Barroso och Solana.
Mina nya uppgifter i försvar och EU-nämnd är ju intressanta, och ökar mina internationella kontakter. Efter ett möte med parlamentariker från de olik aEU-länderna i Helsingfors nyligen så deltog jag också i "konferensen om Europas framtid" i Bryssel i måndags och tisdags. Mycket prat, givetvis, men ändå positivt att européer träffas inom EUs ram och vill förbättra samarbetet för att utveckla EU och Europa.
Det finska ordförandeskapet ledde konferensen - statsminister Vanhanen och Talman Lipponen på det "karismatiskt finska sättet" - lugnt och samlat, effektivt och tydligt. Kanske på gränsen till tråkigt men i alla fall. Barroso -som leder EU-kommissionen - är en engagerad och vältalig portugis, som talade för enklare samarbetsformer och det akuta behovet av en ny "konstitution" när nu EU snart består av 27 länder.
Jag delar den uppfattningen, men EU får nog skylla sig lite självt som lanserat ordet "konstitution". Hade det kallats fördrag som de nuvarande regelverken hade nog dramatiken minskat. Men OK, visst minskar vetomöjligheterna och visst ökar de beslut som tas med kvalificerad majoritet. Det är ändå nödvändigt med förändringarna för att förbättra EUs samarbetsmöjligheter, där ju vi i centern jobbar efter principen "smalare men vassare".
Idag var EUs "urikesminister" - Javier Solana - på besök i utrikes- och försvarsutskottet, för en kort dialog kring aktuella frågor. Bl a togs Libanon, Kosovo och Turkiet upp.
Regeringens förankring i riksdagen inför besluten i Bryssel är djupare och bättre än jag har insett. Och ska bli ändå tätare genom mer tid i utskottet för detta.
Det finska ordförandeskapet ledde konferensen - statsminister Vanhanen och Talman Lipponen på det "karismatiskt finska sättet" - lugnt och samlat, effektivt och tydligt. Kanske på gränsen till tråkigt men i alla fall. Barroso -som leder EU-kommissionen - är en engagerad och vältalig portugis, som talade för enklare samarbetsformer och det akuta behovet av en ny "konstitution" när nu EU snart består av 27 länder.
Jag delar den uppfattningen, men EU får nog skylla sig lite självt som lanserat ordet "konstitution". Hade det kallats fördrag som de nuvarande regelverken hade nog dramatiken minskat. Men OK, visst minskar vetomöjligheterna och visst ökar de beslut som tas med kvalificerad majoritet. Det är ändå nödvändigt med förändringarna för att förbättra EUs samarbetsmöjligheter, där ju vi i centern jobbar efter principen "smalare men vassare".
Idag var EUs "urikesminister" - Javier Solana - på besök i utrikes- och försvarsutskottet, för en kort dialog kring aktuella frågor. Bl a togs Libanon, Kosovo och Turkiet upp.
Regeringens förankring i riksdagen inför besluten i Bryssel är djupare och bättre än jag har insett. Och ska bli ändå tätare genom mer tid i utskottet för detta.
fredag, december 01, 2006
"A-kassan-medborgarlön eller omställningsfrösäkring"
Vi har en "särskild debatt-timme" ibalnd, där man på tre minuter kan ta upp en debatt. Jag tänkte säga följande om A-kassan, men fick inte plats. Iställer här till att börja med:
Arbetslöshetskassan är en viktig försäkring där en mindre del idag betalas av dem som är medlemmar och där lejonparten – ca 90 % - betalas av skattepengar. Arbetslöshetsförsäkringen är viktig och jag tycker att det är bra att den nya regeringen avser att låta den omfatta alla så att en del inte som idag står utanför. Vi har en tradition av generella trygghetssystem i Sverige vad gäller t ex pension, sjukförsäkring och förtidspension, och rimligen bör detta omfatta också den så i hög grad skattefinansierade A-kassan. Det är, tycker jag, märkligt att det hinner bli 2007 eller 2008 innan detta trygghetssystem vid arbetslöshet görs tillgänglig för alla och inte bara för en del, låt vara en stor del.
Vad jag förstår är både gamla och nya regeringen överens om att A-kassan är ett omställningsinstrument, under tiden i arbetslöshet mellan ett tidigare och ett kommande arbete. Enighet råder också enligt min uppfattning om att A-kassan ska vara en internationellt sett generös ersättning.
Diskussion nu handlar om den till övervägande del skattefinansierade A-kassan ska ligga på dagens 80 procent eller stegvis efter trekvarts till två år sjunka till 70 och 65 %.
Jag ställer den lite provocerande frågan om A-kassan ska vara en ”medborgarlön” eller en omställningsförsäkring. Miljöpartiet driver frågan om medborgarlön och i viss mån har vi väl redan en sådan genom den grundnivå som socialbidraget innebär; där man efter prövning erhåller de grundläggande behoven men inte mer. För den som av hälsoskäl hänvisas till förtidspension är den inkomstrelaterade nivån som bekant knappt 65 procent.
För att få rätt till A-kassa måste man kvalificera sig genom att ha haft ett arbete i ett antal månader och av viss omfattning. Alliansregeringen skärper nu i viss mån kraven för detta.
Låt oss ta två ungdomar, Margot och Mona. Margot lyckade få ett jobb och kvalificera sig till A-kassan genom ett halvt till ett års arbete, därefter tog jobbet slut och hon började stämpla med ca 13.000 kr per månad i ersättning. Mona däremot lyckades inte få något jobb utan har endast erhållit A-kassans grundbelopp på ca 6.500 kr/månad, hälften av vad Margot fick.
Alliansregeringens samlade politik syftar ju som bekant till att få fler i arbete och att fler företag bildas och expanderar. Därför sänks skatterna i vanliga inkomstlägen så att det blir mer lönsamt att arbete, därför ska företagen ges bättre förutsättningar och därför görs förändringar i A-kassan.
Avsikten är att allt färre ska vara i arbetslöshet allt kortare tider, och att de som erhåller A-kassa i flera år ska minska dramatiskt.
Den principiella fråga jag vill lyfta är om A-kassan ska vara ständigt t ex 80 procent även om arbetslöshetsperioden blir flera eller många år, eller om den successivt bör sjunka ju längre arbetslöshetsperioden är.
Ta de två ungdomar jag nämnde, säg att det nu är 3-4 år sedan de försökte ta sig in på arbetsmarknaden. Margot hade ju jobb ett tag, men har därefter nu stämplat i över tre år och liksom Mona vandrat mellan öppen arbetslöshet och olika arbetsmarknadsåtgärder. Skillnaden dem emellan är att Margot har en låg men ändå månatlig inkomst på 13.000 kr per månad, medan Mona bara har hälften.
Är det rättvisa och likabehandling, att den som haft ett arbete ska erhålla en framförallt skattefinansierad A-kassa utan bortre gräns, medan den som inte lyckats få något arbete hänvisas till socialbidragsnivån, trots att båda i mycket hög grad är skattefinansierade?
Om man av medicinska skäl beviljas förtidspension är det ju uppenbarligen inte 80-procentsnivån som gäller, utan då är ersättningen knappt 65 procent av tidigare inkomst.
Uppenbart är det rimligt att A-kassan trappas ner över tid. Alliansen bromsar fallet vid 65 procent. Är verkligen grundbeloppet för A-kassan riktigt satt med 320 kr/dag, borde inte en höjning övervägas.
Notera – som globaljuggler gör på sin blogg – att s inte föreslår någon höjning av grundbeloppet utan inriktar sig på att istället höja maxbeloppet till över 20.000 kr/månad…..
Arbetslöshetskassan är en viktig försäkring där en mindre del idag betalas av dem som är medlemmar och där lejonparten – ca 90 % - betalas av skattepengar. Arbetslöshetsförsäkringen är viktig och jag tycker att det är bra att den nya regeringen avser att låta den omfatta alla så att en del inte som idag står utanför. Vi har en tradition av generella trygghetssystem i Sverige vad gäller t ex pension, sjukförsäkring och förtidspension, och rimligen bör detta omfatta också den så i hög grad skattefinansierade A-kassan. Det är, tycker jag, märkligt att det hinner bli 2007 eller 2008 innan detta trygghetssystem vid arbetslöshet görs tillgänglig för alla och inte bara för en del, låt vara en stor del.
Vad jag förstår är både gamla och nya regeringen överens om att A-kassan är ett omställningsinstrument, under tiden i arbetslöshet mellan ett tidigare och ett kommande arbete. Enighet råder också enligt min uppfattning om att A-kassan ska vara en internationellt sett generös ersättning.
Diskussion nu handlar om den till övervägande del skattefinansierade A-kassan ska ligga på dagens 80 procent eller stegvis efter trekvarts till två år sjunka till 70 och 65 %.
Jag ställer den lite provocerande frågan om A-kassan ska vara en ”medborgarlön” eller en omställningsförsäkring. Miljöpartiet driver frågan om medborgarlön och i viss mån har vi väl redan en sådan genom den grundnivå som socialbidraget innebär; där man efter prövning erhåller de grundläggande behoven men inte mer. För den som av hälsoskäl hänvisas till förtidspension är den inkomstrelaterade nivån som bekant knappt 65 procent.
För att få rätt till A-kassa måste man kvalificera sig genom att ha haft ett arbete i ett antal månader och av viss omfattning. Alliansregeringen skärper nu i viss mån kraven för detta.
Låt oss ta två ungdomar, Margot och Mona. Margot lyckade få ett jobb och kvalificera sig till A-kassan genom ett halvt till ett års arbete, därefter tog jobbet slut och hon började stämpla med ca 13.000 kr per månad i ersättning. Mona däremot lyckades inte få något jobb utan har endast erhållit A-kassans grundbelopp på ca 6.500 kr/månad, hälften av vad Margot fick.
Alliansregeringens samlade politik syftar ju som bekant till att få fler i arbete och att fler företag bildas och expanderar. Därför sänks skatterna i vanliga inkomstlägen så att det blir mer lönsamt att arbete, därför ska företagen ges bättre förutsättningar och därför görs förändringar i A-kassan.
Avsikten är att allt färre ska vara i arbetslöshet allt kortare tider, och att de som erhåller A-kassa i flera år ska minska dramatiskt.
Den principiella fråga jag vill lyfta är om A-kassan ska vara ständigt t ex 80 procent även om arbetslöshetsperioden blir flera eller många år, eller om den successivt bör sjunka ju längre arbetslöshetsperioden är.
Ta de två ungdomar jag nämnde, säg att det nu är 3-4 år sedan de försökte ta sig in på arbetsmarknaden. Margot hade ju jobb ett tag, men har därefter nu stämplat i över tre år och liksom Mona vandrat mellan öppen arbetslöshet och olika arbetsmarknadsåtgärder. Skillnaden dem emellan är att Margot har en låg men ändå månatlig inkomst på 13.000 kr per månad, medan Mona bara har hälften.
Är det rättvisa och likabehandling, att den som haft ett arbete ska erhålla en framförallt skattefinansierad A-kassa utan bortre gräns, medan den som inte lyckats få något arbete hänvisas till socialbidragsnivån, trots att båda i mycket hög grad är skattefinansierade?
Om man av medicinska skäl beviljas förtidspension är det ju uppenbarligen inte 80-procentsnivån som gäller, utan då är ersättningen knappt 65 procent av tidigare inkomst.
Uppenbart är det rimligt att A-kassan trappas ner över tid. Alliansen bromsar fallet vid 65 procent. Är verkligen grundbeloppet för A-kassan riktigt satt med 320 kr/dag, borde inte en höjning övervägas.
Notera – som globaljuggler gör på sin blogg – att s inte föreslår någon höjning av grundbeloppet utan inriktar sig på att istället höja maxbeloppet till över 20.000 kr/månad…..
fredag, november 24, 2006
Oj, har det verkligen redan gått en vecka...Jag kikade in på min kollega Johan Linanders utmärkta blogg och blev riktigt trött av att bara läsa hans digra veckoprogram. Och det är klart, tiden går snabbt när många bollar är uppe i luften.
Min vardag är ju rätt mycket försvarsutskott och EU-nämnd, så här i början. Inläsning och sammanträden, förmöten och andra möten, besök och träffar osv.
Tillsammans med en delegation politiker och tjänstemän från EU-nämnden var jag två dagar i Helsingfors i veckan på "Cosac-möte", två gånger per år sedan några decennier träffas representanter från medlemsländernas parlament till informationsutbyte och samråd i aktuella frågor. Finland är ju ordförandeland för EU detta halvår, och vi lyssnade till både statsminister Matti Vanhanen, talman Paavo Lipponen, president Tarja Halonen och ryska dumans ordförande i "Eu-utskottet". "Den nordiska dimensionen" var en viktig fråga som Finland - och Sverige - drivit sedan EU-inträdet, ett samarbete likt det i medelhavsområdet. Konferensen var mycket välorganiserad, och min partiska uppfattning är att vi vår nordliga dimension är duktiga på organisation och rätt effektiva i att tydliggöra och driva på.
Mina intryck av EU-nämnden är att regeringens och ministrarnas förankring i riksdagen före och efter ministerrådsmöten m.m. i Bryssel är mer omfattande än jag riktigt har insett. Under EU-nämnden på riksdagens hemsida finns efter varje sammanträde en ordagrann stenografisk medteckning av allt som sagts (frånsett vissa begränsade delar som kan hemligstämplas)med dialogen mellan respektive minister och nämnden.
Ju mer jag följer EUs krångliga men ända fungerande samarbetsformer (humlan som flyger) ju gladare är jag över att Europas länder hittat ett redskap för samarbete och fredliga lösningar, och där ständigt fler länder knackar på dörren och vill vara med. Naturligtvis behöver detta växande EU en förändrad "konstitution" och det är spännande att få vara med och diskutera hur detta nu ska genomföras, efter de folkliga nejen i några folkomröstningar.
I det svenska valets vallokalundersökning ställdes frågan om man var positiv eller negativ till Sveriges EU-medlemskap, och siffrorna verkade vara mycket glädjande, med t ex ca 50 % för och ca 25 % emot i centerpartiet.
Jag och några till var också bjudna till slottet i veckan. Det var mycket trevligt, och jag har nog aldrig varit där förut måste jag bekänna. Rikssalen var en upplevelse där de fyra stånden från 16/1700-talet och till 1866 träffades under Kungens ordförandeskap, och där riksdagen öppnades fram till 1975. Även övriga salar var pampiga med mycket tradition och kultur.
Rent prinicipellt må jag erkänna en stark tvekan inför att man i vår moderna tid kan ärva ett helt kungadöme, men visst har Sverige en djup tradition på detta område och visst sköter sig vår kungafamilj utmärkt. Smoking var anbefalld som klädsel, vilket jag alltid haft svårt för...
Och "jag och några till" var ju riksdagen och regeringen, men det förstod ni säkert.
Min vardag är ju rätt mycket försvarsutskott och EU-nämnd, så här i början. Inläsning och sammanträden, förmöten och andra möten, besök och träffar osv.
Tillsammans med en delegation politiker och tjänstemän från EU-nämnden var jag två dagar i Helsingfors i veckan på "Cosac-möte", två gånger per år sedan några decennier träffas representanter från medlemsländernas parlament till informationsutbyte och samråd i aktuella frågor. Finland är ju ordförandeland för EU detta halvår, och vi lyssnade till både statsminister Matti Vanhanen, talman Paavo Lipponen, president Tarja Halonen och ryska dumans ordförande i "Eu-utskottet". "Den nordiska dimensionen" var en viktig fråga som Finland - och Sverige - drivit sedan EU-inträdet, ett samarbete likt det i medelhavsområdet. Konferensen var mycket välorganiserad, och min partiska uppfattning är att vi vår nordliga dimension är duktiga på organisation och rätt effektiva i att tydliggöra och driva på.
Mina intryck av EU-nämnden är att regeringens och ministrarnas förankring i riksdagen före och efter ministerrådsmöten m.m. i Bryssel är mer omfattande än jag riktigt har insett. Under EU-nämnden på riksdagens hemsida finns efter varje sammanträde en ordagrann stenografisk medteckning av allt som sagts (frånsett vissa begränsade delar som kan hemligstämplas)med dialogen mellan respektive minister och nämnden.
Ju mer jag följer EUs krångliga men ända fungerande samarbetsformer (humlan som flyger) ju gladare är jag över att Europas länder hittat ett redskap för samarbete och fredliga lösningar, och där ständigt fler länder knackar på dörren och vill vara med. Naturligtvis behöver detta växande EU en förändrad "konstitution" och det är spännande att få vara med och diskutera hur detta nu ska genomföras, efter de folkliga nejen i några folkomröstningar.
I det svenska valets vallokalundersökning ställdes frågan om man var positiv eller negativ till Sveriges EU-medlemskap, och siffrorna verkade vara mycket glädjande, med t ex ca 50 % för och ca 25 % emot i centerpartiet.
Jag och några till var också bjudna till slottet i veckan. Det var mycket trevligt, och jag har nog aldrig varit där förut måste jag bekänna. Rikssalen var en upplevelse där de fyra stånden från 16/1700-talet och till 1866 träffades under Kungens ordförandeskap, och där riksdagen öppnades fram till 1975. Även övriga salar var pampiga med mycket tradition och kultur.
Rent prinicipellt må jag erkänna en stark tvekan inför att man i vår moderna tid kan ärva ett helt kungadöme, men visst har Sverige en djup tradition på detta område och visst sköter sig vår kungafamilj utmärkt. Smoking var anbefalld som klädsel, vilket jag alltid haft svårt för...
Och "jag och några till" var ju riksdagen och regeringen, men det förstod ni säkert.
fredag, november 17, 2006
regeringen föreslår - jag kanske röstar ja...
Med lite aktuell touch en synpunkt på hur partiers samregerande kanske inte bör gå till.
Regeringen lägger ett förslag, förankrat i alla partier. Det kan finnas skönhetsfläckar som bör justeras, givetvis, vilket ska ske i första hand i regeringens beredning av sitt förslag och i andra hand i utskottets behandling av förslaget i riksdagen.
Miljöpartiet drev förra mandatperioden ofta sina frågor parallellt i både förhandlingar med regeringen och genom utspel i media. Oftast genom en företrädare för partiets förhandlingslinje, ibland någon eller några enskilda ledamöter som gjorde utspel. Det är ett sätt att se på hur man förtroendefullt samarbetar.
Skulle partier i den samspelta Alliansen frekvent börja ägna sig åt åt sådana parallella strategier där t ex enskilda riksdagsledamöter ställer sina egna villkor för att rösta än si, än så så kan den här resan bli gungigare än vad den behöver bli.
Med en gemensam borgerlig värdegrund och inför ansvaret att finna gemensamma lösningar utifrån valmanifest och i andra frågor utgår jag ifrån att det bara blir i verkligt besvärliga frågor där vår spänstiga inre dialog ev. behöver kombineras med offentliga villkor och krav i olika mediautspel.
Regeringen lägger ett förslag, förankrat i alla partier. Det kan finnas skönhetsfläckar som bör justeras, givetvis, vilket ska ske i första hand i regeringens beredning av sitt förslag och i andra hand i utskottets behandling av förslaget i riksdagen.
Miljöpartiet drev förra mandatperioden ofta sina frågor parallellt i både förhandlingar med regeringen och genom utspel i media. Oftast genom en företrädare för partiets förhandlingslinje, ibland någon eller några enskilda ledamöter som gjorde utspel. Det är ett sätt att se på hur man förtroendefullt samarbetar.
Skulle partier i den samspelta Alliansen frekvent börja ägna sig åt åt sådana parallella strategier där t ex enskilda riksdagsledamöter ställer sina egna villkor för att rösta än si, än så så kan den här resan bli gungigare än vad den behöver bli.
Med en gemensam borgerlig värdegrund och inför ansvaret att finna gemensamma lösningar utifrån valmanifest och i andra frågor utgår jag ifrån att det bara blir i verkligt besvärliga frågor där vår spänstiga inre dialog ev. behöver kombineras med offentliga villkor och krav i olika mediautspel.
lördag, november 11, 2006
svensk millimeterrättvisa ger byråkrati och krångel
Jag har motionerat om det orimliga körjournalskrånglet i små företag, sannolikt även annorstädes. För 15 år sedan och tidigare fick man uppskatta andelen procent som en företagsbil användes i företaget resp för privata ändamål. Det gick utmräkt i många decennier. Man fick alltså göra troligt vad en rimlig andel företags- resp. privatresor av de samlade milkostnaderna var beroende på företagets utseende och omsättning mm.
Detta ansågs vid skattereformen alltför grovt, och istället infördes krav på att en företagsbil - t ex en liten skåp eller flakbil - alltid ska föra körjournal, om volymen privat mil är fler än 100 mil per år (ca 5 km per dag). Alltså tvingas 100.000-tals småföretagare varje gång man sätter sig i företagsbilen anteckna mäterställning vid start och framkomst på varenda resa, från någon km till många mil. Och avgöra om resan är i företaget eller privat (självfallet blir också en hel del resor av blandad karaktär). Risken för fusk blir på intet vis mindre än med schablonregeln, enligt min uppfattning, eftersom företagsresor lätt kan konstrueras av den som vill fuska. Jag anser att schablonbedömning beroende på företagets utseende och omsättning ger snarast mindre utrymme för oegentligheter samtidigt som systemet är mycket mindre byråkratiskt och tidsödande.
Skatteutskottet gjorde tummen ner för min motion, ingen förenkling här inte.
Mobiltelefonkostnaderna sjunker nu för varje år, och summorna blir allt mindre. Här finns samma bedömning kring företagsabonnemang, och hur ev privat användning av mobilerna ska uppskattas eller kontrolleras. Självfallet är det enklaste även här att göra en schablonbedömning av andelen privatsamtal, mot bakgrund av frekvensen samtal i tjänsten beroende på tjänstens art och totalvolymen samtal. För telefoner på arbetsplatserna föreligger ju delvis samma situation, och måste mobilernas samtal - vart och ett - fördelas på privat eller i tjänsten borde ju samma teknik tillämpas även för de fasta telefonerna.
Vi får ett Sverige där alla ropar efter behovet av förenklingar för företag och organisationer men där skatterättvisans millimeterbyråkrati firar allt större triumfer genom att företagaren - eller den anställde - tvingas lägga en rätt betydande energi på att vid många tillfällen under dagen tänka efter "vart ska jag köra och vad ska jag göra" respektive "till vem ska jag ringa och vilket är ändamålet".
Vi ska inte sila mygg och svälja kameler, jag tror på vettiga schablonlösningar för sådana här frågor där sedvanliga skattekontroller får granska skäligheten i gjorda fördelningar.
Det är bra att även ledande beslutsfattare får känna av hur dagen skattemässiga regelverk fungerar och tillämpas, kanske kan då regelverken förenklas och byråkratin minskas.
Detta skrivet mot bakgrund av en diskussion om även riksdagsledamoternas kostnader och redovisningsprinciper för vårt kanske förnämsta arbetsredskap, mobiltelefonen.
Detta ansågs vid skattereformen alltför grovt, och istället infördes krav på att en företagsbil - t ex en liten skåp eller flakbil - alltid ska föra körjournal, om volymen privat mil är fler än 100 mil per år (ca 5 km per dag). Alltså tvingas 100.000-tals småföretagare varje gång man sätter sig i företagsbilen anteckna mäterställning vid start och framkomst på varenda resa, från någon km till många mil. Och avgöra om resan är i företaget eller privat (självfallet blir också en hel del resor av blandad karaktär). Risken för fusk blir på intet vis mindre än med schablonregeln, enligt min uppfattning, eftersom företagsresor lätt kan konstrueras av den som vill fuska. Jag anser att schablonbedömning beroende på företagets utseende och omsättning ger snarast mindre utrymme för oegentligheter samtidigt som systemet är mycket mindre byråkratiskt och tidsödande.
Skatteutskottet gjorde tummen ner för min motion, ingen förenkling här inte.
Mobiltelefonkostnaderna sjunker nu för varje år, och summorna blir allt mindre. Här finns samma bedömning kring företagsabonnemang, och hur ev privat användning av mobilerna ska uppskattas eller kontrolleras. Självfallet är det enklaste även här att göra en schablonbedömning av andelen privatsamtal, mot bakgrund av frekvensen samtal i tjänsten beroende på tjänstens art och totalvolymen samtal. För telefoner på arbetsplatserna föreligger ju delvis samma situation, och måste mobilernas samtal - vart och ett - fördelas på privat eller i tjänsten borde ju samma teknik tillämpas även för de fasta telefonerna.
Vi får ett Sverige där alla ropar efter behovet av förenklingar för företag och organisationer men där skatterättvisans millimeterbyråkrati firar allt större triumfer genom att företagaren - eller den anställde - tvingas lägga en rätt betydande energi på att vid många tillfällen under dagen tänka efter "vart ska jag köra och vad ska jag göra" respektive "till vem ska jag ringa och vilket är ändamålet".
Vi ska inte sila mygg och svälja kameler, jag tror på vettiga schablonlösningar för sådana här frågor där sedvanliga skattekontroller får granska skäligheten i gjorda fördelningar.
Det är bra att även ledande beslutsfattare får känna av hur dagen skattemässiga regelverk fungerar och tillämpas, kanske kan då regelverken förenklas och byråkratin minskas.
Detta skrivet mot bakgrund av en diskussion om även riksdagsledamoternas kostnader och redovisningsprinciper för vårt kanske förnämsta arbetsredskap, mobiltelefonen.
torsdag, november 09, 2006
Kort om Staffan Danielssons (c) riksdagsmotioner okt-nov 2206:
Antalet enskilda motioner under allmänna motionstiden har minskat från ca 4.000 till ca 2.500, ungefär. Det tar tid att hitta sina roller, eller också är det vad som faktiskt har skett. I regeringsställning har jag begränsat mina motioner till ca 20 mot ca 35 tidigare år. Det blir lite blandat med bäring på Östergötland, på engagemang i vissa frågor och på initiativ av några väljare. Varsågor:
Kort om Staffan Danielssons (c) riksdagsmotioner okt-nov 2206:
• Östergötlands infrastruktur
Flerpartimotion om vikten av mer resurser till Östergötlands vägar, järnvägar och hamnar. En kraftfullare järnvägsförbindelse mellan länet och Stockholm – Ostlänken – är trängande nödvändig liksom väginvesteringar vid Söderköping, Motala och Vadstena samt sammanbindningslederna (väg och järnväg) mellan Östergötland och Kalmar och norrut.
• Upprustning av vägar och järnvägar mellan Östergötlands och Kalmar län
(Motion tillsammans med Anders Åkesson, Kalmar.)
I statsbudgeten görs nu rejäla satsningar på infrastrukturinvesteringar samtidigt som man öppnar för nya sätt att finansiera den nödvändiga utbyggnaden. Samtidigt med detta måste det regionala inflytandet öka över var och hur investeringar görs. Våra respektive län är öppna för andra kompletterande sätt att finansiera transportinfrastruktur än enbart direkt över statsbudgeten. Resurstilldelningen har tidigare varit för njugg till denna del av Sverige, och nu måste Stångådals- och Tjustjärnvägarna mellan Linköping och Kalmar respektive Västervik rustas upp liksom t ex E 22 förbi Söderköping och väg 35 mellan Linköping och Västervik.
• Gräv ned Sydlänken!
Svenska Kraftnät överväger nu hur kraftledningen Sydlänken ska dras mellan Hallsberg och Hörby. Ett alternativ är öster om Vättern. Mot traditionell luftledning med stora intrång och jättelika stålskelett öppnas nu möjlighet till en elegant markkabellösning. Regeringen bör sträva efter att en markkabellösning kan förverkligas.
• Bort med TV-avgiften!
När alla har TV är det inte rimligt att inkassera en TV-avgift med stor byråkrati och med ett bortfall av 10-20 procent (flera hundra tusen hushåll) som inte betalar. Regeringen bör därför utreda en annan finansiering av public service, i första hand via skattsedeln eller genom en kortlicenslösning via digitalboxen.
• Utred förbud mot opinionsundersökningar dagarna före riksdagsvalet!
Egentligen borde ett ev förbud mot partpolitiska opinionsundersökningar vara otänkbart. Men det finns i andra länder, och uppenbarligen kan olika undersökningsresultat nära inpå valet faktiskt påverka valutgången. Frågan bör därför prövas av regeringen.
• Ge Afrikas bönder bättre förutsättningar!
Fantastiska framsteg har skett i jordbruket i t ex Asiens länder, mycket beroende på en nationell jordbrukspolitik som utvecklar landsbygden och jordbruket. I Afrikas länder styrs den nationella politiken oftast av urbaniserade krafter som istället håller tillbaka och suger ut jordbruket. Det är ett upprörande faktum att Afrikas fattiga bönder i flera länder inte ens erhåller halva eller tre fjärdedelar av världsmarknadspriset för sina produkter. Sverige bör därför i samband med sina biståndsinsatser agera för en rättfärdig nationell jordbrukspolitik, vilket egentligen är en förutsättning för att vårt bistånd ska få rimlig effekt.
• Miljöstöd även till Östergötlands åkrar!
Miljöersättning erhålles för åtgärder för minskat växtnäringsläckage – fånggröda och vårplöjning – i slättbygder i södra och mellersta Sverige undantaget Östergötland. Även jordar i Östergötland kan må väl av dessa åtgärder, och dessa miljöstöd bör även innefatta Östergötland.
• Tillåt miljövänlig ogräsbekämpning genom avslagning!
Jordbruksverket tillåter en del lantbrukare att slå av ogräsen på mark ur produktion (träda), men förbjuder nu denna urgamla metod för de flesta bönder. Härigenom ökar behovet av kemisk ogräsbekämpning. Att vilja främja biologisk mångfald på åkermark genom ökad kemisk bekämpning är ologiskt och förbudet mot miljövänlig ogräsbekämpning bör snarast tas bort. Stöd även den miljövänliga vedeldningen.
• Stöd även den moderna miljövänliga vedeldningen!
Det finns statliga investeringsstimulanser för att värma bostäder med vattenburna förnybara energialternativ istället för med olja och el. I stor omfattning växer nu användningen av träpellets, vilket är bra. Däremot är det obegripligt att stöd förvägras om man vill installera en modern miljövänlig vedeldning med vedträn och energilagringstankar, som varken kräver transporter i båda riktningar eller en industriell pelleteringsprocess. Modern vedeldning bör därför likställas med träpellets vad gäller investeringsstödet.
• Effektivare körkortsprov!
Allt färre tar allt dyrare körkort på allt färre provplatser över landet. Körkort och rätt att utnyttja vårt gemensamma vägnät får inte vara något som alltmer förbehålls dem som har god studievana och har ekonomiska resurser. Denna utveckling måste brytas utan att ge avkall på trafiksäkerheten. En översyn bör därför göras av regelverken för att ta körkort; t ex genom mindre tillkrånglade teoriprov och genom att certifierade trafikskolor tillåts utfärda ”prövokörkort” vilket också ger fler provplatser över landet. Trafikkunskap bör också ges större utrymme i våra skolor.
• Översyn av regelverket för hur synfältsbegränsningar kan diskvalificera till körkort!
Självfallet ska rimliga krav på bl a kunskaper, omdöme och fysiska förutsättningar ställas på den som vill erhålla körkortstillstånd. Därför krävs bl a godkänd synkontroll. I ett internationellt perspektiv är dock de svenska regelverken strängare, och samma synfel i andra länder som ger körkortstillstånd där kan förvägras i Sverige. Genom att körkortet erhålles på livstid utan omprövning i Sverige accepteras uppenbarligen en gradvis sämre syn i olika avseenden för de som har körkort, vilket anses kompenseras genom erfarenhet och omdöme. På samma vis bör en översyn göras av dagens stränga praxis för körkortstillstånd, där körkort kan förvägras trots godkänt synprov och körkortsprov.
• Ett rimligare hundägaransvar!
Enligt lagen om tillsyn av hundar och katter från 1943 delar de båda hundägarna på ansvar och kostnader om en lösspringande hund attackerar en kopplad hund under god tillsyn. Även vårdkostnader för skador på den attackerande hunden delas lika, trots att ansvaret ligger på endast den ena hunden och hundägaren. Detta är inte rimligt och det ”strikta hundägaransvaret” i lagen bör därför luckras upp så att en oskyldig hund och hundägare inte straffas för misstag begånget av andra.
• Sänk skatten på öl och vin!
Väldiga mängder av framförallt öl väller in i landet i oordnade former och försäljs i likaledes oordnade former. Situationen är ohållbar; det väldiga inflödet göder framväxten av kriminella nätverk, gör tillgängligheten till alkohol mycket stor, försvagar systembolagets ställning, minskar skatteintäkterna och hotar de svenska bryggerierna. Regeringen bör därför allvarligt överväga att sänka skatten på öl och vin.
Kort om Staffan Danielssons (c) riksdagsmotioner okt-nov 2206:
• Östergötlands infrastruktur
Flerpartimotion om vikten av mer resurser till Östergötlands vägar, järnvägar och hamnar. En kraftfullare järnvägsförbindelse mellan länet och Stockholm – Ostlänken – är trängande nödvändig liksom väginvesteringar vid Söderköping, Motala och Vadstena samt sammanbindningslederna (väg och järnväg) mellan Östergötland och Kalmar och norrut.
• Upprustning av vägar och järnvägar mellan Östergötlands och Kalmar län
(Motion tillsammans med Anders Åkesson, Kalmar.)
I statsbudgeten görs nu rejäla satsningar på infrastrukturinvesteringar samtidigt som man öppnar för nya sätt att finansiera den nödvändiga utbyggnaden. Samtidigt med detta måste det regionala inflytandet öka över var och hur investeringar görs. Våra respektive län är öppna för andra kompletterande sätt att finansiera transportinfrastruktur än enbart direkt över statsbudgeten. Resurstilldelningen har tidigare varit för njugg till denna del av Sverige, och nu måste Stångådals- och Tjustjärnvägarna mellan Linköping och Kalmar respektive Västervik rustas upp liksom t ex E 22 förbi Söderköping och väg 35 mellan Linköping och Västervik.
• Gräv ned Sydlänken!
Svenska Kraftnät överväger nu hur kraftledningen Sydlänken ska dras mellan Hallsberg och Hörby. Ett alternativ är öster om Vättern. Mot traditionell luftledning med stora intrång och jättelika stålskelett öppnas nu möjlighet till en elegant markkabellösning. Regeringen bör sträva efter att en markkabellösning kan förverkligas.
• Bort med TV-avgiften!
När alla har TV är det inte rimligt att inkassera en TV-avgift med stor byråkrati och med ett bortfall av 10-20 procent (flera hundra tusen hushåll) som inte betalar. Regeringen bör därför utreda en annan finansiering av public service, i första hand via skattsedeln eller genom en kortlicenslösning via digitalboxen.
• Utred förbud mot opinionsundersökningar dagarna före riksdagsvalet!
Egentligen borde ett ev förbud mot partpolitiska opinionsundersökningar vara otänkbart. Men det finns i andra länder, och uppenbarligen kan olika undersökningsresultat nära inpå valet faktiskt påverka valutgången. Frågan bör därför prövas av regeringen.
• Ge Afrikas bönder bättre förutsättningar!
Fantastiska framsteg har skett i jordbruket i t ex Asiens länder, mycket beroende på en nationell jordbrukspolitik som utvecklar landsbygden och jordbruket. I Afrikas länder styrs den nationella politiken oftast av urbaniserade krafter som istället håller tillbaka och suger ut jordbruket. Det är ett upprörande faktum att Afrikas fattiga bönder i flera länder inte ens erhåller halva eller tre fjärdedelar av världsmarknadspriset för sina produkter. Sverige bör därför i samband med sina biståndsinsatser agera för en rättfärdig nationell jordbrukspolitik, vilket egentligen är en förutsättning för att vårt bistånd ska få rimlig effekt.
• Miljöstöd även till Östergötlands åkrar!
Miljöersättning erhålles för åtgärder för minskat växtnäringsläckage – fånggröda och vårplöjning – i slättbygder i södra och mellersta Sverige undantaget Östergötland. Även jordar i Östergötland kan må väl av dessa åtgärder, och dessa miljöstöd bör även innefatta Östergötland.
• Tillåt miljövänlig ogräsbekämpning genom avslagning!
Jordbruksverket tillåter en del lantbrukare att slå av ogräsen på mark ur produktion (träda), men förbjuder nu denna urgamla metod för de flesta bönder. Härigenom ökar behovet av kemisk ogräsbekämpning. Att vilja främja biologisk mångfald på åkermark genom ökad kemisk bekämpning är ologiskt och förbudet mot miljövänlig ogräsbekämpning bör snarast tas bort. Stöd även den miljövänliga vedeldningen.
• Stöd även den moderna miljövänliga vedeldningen!
Det finns statliga investeringsstimulanser för att värma bostäder med vattenburna förnybara energialternativ istället för med olja och el. I stor omfattning växer nu användningen av träpellets, vilket är bra. Däremot är det obegripligt att stöd förvägras om man vill installera en modern miljövänlig vedeldning med vedträn och energilagringstankar, som varken kräver transporter i båda riktningar eller en industriell pelleteringsprocess. Modern vedeldning bör därför likställas med träpellets vad gäller investeringsstödet.
• Effektivare körkortsprov!
Allt färre tar allt dyrare körkort på allt färre provplatser över landet. Körkort och rätt att utnyttja vårt gemensamma vägnät får inte vara något som alltmer förbehålls dem som har god studievana och har ekonomiska resurser. Denna utveckling måste brytas utan att ge avkall på trafiksäkerheten. En översyn bör därför göras av regelverken för att ta körkort; t ex genom mindre tillkrånglade teoriprov och genom att certifierade trafikskolor tillåts utfärda ”prövokörkort” vilket också ger fler provplatser över landet. Trafikkunskap bör också ges större utrymme i våra skolor.
• Översyn av regelverket för hur synfältsbegränsningar kan diskvalificera till körkort!
Självfallet ska rimliga krav på bl a kunskaper, omdöme och fysiska förutsättningar ställas på den som vill erhålla körkortstillstånd. Därför krävs bl a godkänd synkontroll. I ett internationellt perspektiv är dock de svenska regelverken strängare, och samma synfel i andra länder som ger körkortstillstånd där kan förvägras i Sverige. Genom att körkortet erhålles på livstid utan omprövning i Sverige accepteras uppenbarligen en gradvis sämre syn i olika avseenden för de som har körkort, vilket anses kompenseras genom erfarenhet och omdöme. På samma vis bör en översyn göras av dagens stränga praxis för körkortstillstånd, där körkort kan förvägras trots godkänt synprov och körkortsprov.
• Ett rimligare hundägaransvar!
Enligt lagen om tillsyn av hundar och katter från 1943 delar de båda hundägarna på ansvar och kostnader om en lösspringande hund attackerar en kopplad hund under god tillsyn. Även vårdkostnader för skador på den attackerande hunden delas lika, trots att ansvaret ligger på endast den ena hunden och hundägaren. Detta är inte rimligt och det ”strikta hundägaransvaret” i lagen bör därför luckras upp så att en oskyldig hund och hundägare inte straffas för misstag begånget av andra.
• Sänk skatten på öl och vin!
Väldiga mängder av framförallt öl väller in i landet i oordnade former och försäljs i likaledes oordnade former. Situationen är ohållbar; det väldiga inflödet göder framväxten av kriminella nätverk, gör tillgängligheten till alkohol mycket stor, försvagar systembolagets ställning, minskar skatteintäkterna och hotar de svenska bryggerierna. Regeringen bör därför allvarligt överväga att sänka skatten på öl och vin.
Etiketter:
körkort,
motioner,
östergötland
fredag, november 03, 2006
Religion och könsstympningar
Vi upprörs många över religiösa sedvänjor i vissa muslimska grupper i Afrika och könsstympa små flickor. Människor tror sig ha fått i budskap av "Gud" att ändra hans skapelse på detta sätt.
Jag tycker 1. att det är fel att skada människokroppen genom kirurgiska ingrepp och 2. att detta i så fall först får ske genom ett medvetet beslut av den vuxna människan själv.
Lagarna i ett demokratiskt rättssamhälle ska förvisso trygga den enskildes frihet på t ex det religiösa området, men de måste också trygga den enskildes - framförallt barnets - rätt till sin kropp som den är skapad. (Och jag menar också att det finns gränser för hur religionen kan tillåtas föreskriva t ex osynliggörande av kvinnan genom att hela huvudet döljs av en slöja).
Vi talar nu mest om kvinnlig könsstympning, men det finns ju faktiskt också en manlig sådan sedan flera 1.000 år tillbaka, nämligen Judendomens tecken på att enligt sin tro vara guds egendomsfolk genom att förhuden på männen opereras bort.
Även detta borde - om det genomförs - vara ett medvetet beslut av den vuxna mannen, inte något som som föräldrar beslutar på sina barns vägnar.
Jag tycker 1. att det är fel att skada människokroppen genom kirurgiska ingrepp och 2. att detta i så fall först får ske genom ett medvetet beslut av den vuxna människan själv.
Lagarna i ett demokratiskt rättssamhälle ska förvisso trygga den enskildes frihet på t ex det religiösa området, men de måste också trygga den enskildes - framförallt barnets - rätt till sin kropp som den är skapad. (Och jag menar också att det finns gränser för hur religionen kan tillåtas föreskriva t ex osynliggörande av kvinnan genom att hela huvudet döljs av en slöja).
Vi talar nu mest om kvinnlig könsstympning, men det finns ju faktiskt också en manlig sådan sedan flera 1.000 år tillbaka, nämligen Judendomens tecken på att enligt sin tro vara guds egendomsfolk genom att förhuden på männen opereras bort.
Även detta borde - om det genomförs - vara ett medvetet beslut av den vuxna mannen, inte något som som föräldrar beslutar på sina barns vägnar.
Etiketter:
etik och moral,
omskärelse,
religion
torsdag, oktober 26, 2006
SJ och radiolurar...
Efter en som vanligt blandad och intressant vecka med försvarsdiskussioner på högsta nivå, med frågor till statsministern efter toppmötet i Finland, med motionsskrivande och en hel del till åkte jag tåg (X2000) till Linköping ikväll.
Det är alltid skönt att åka tåg, bra lästid och en fin landsbygd utanför fönstret. Och givande att lyssna på radio, P1 - nyheter med mera. Men tänk så ofta som radion inte fungerar, inga kanaler inställda, fel kanaler, usel ljudkvalitet osv.
Man tänker lätt den hädiska (?) tanken att hur hade detta fungerat om det varit en fungerande konkurrens i tågtrafiken.
I ett välskött och professionellt kundanpassat tågföretag, där fungerar enligt min uppfattning en så banal sak som radiomottagningen i de hörlurar som finns vid varje säte.
Tyvärr lever SJ inte alls upp till detta. Tråkigt.
Det är alltid skönt att åka tåg, bra lästid och en fin landsbygd utanför fönstret. Och givande att lyssna på radio, P1 - nyheter med mera. Men tänk så ofta som radion inte fungerar, inga kanaler inställda, fel kanaler, usel ljudkvalitet osv.
Man tänker lätt den hädiska (?) tanken att hur hade detta fungerat om det varit en fungerande konkurrens i tågtrafiken.
I ett välskött och professionellt kundanpassat tågföretag, där fungerar enligt min uppfattning en så banal sak som radiomottagningen i de hörlurar som finns vid varje säte.
Tyvärr lever SJ inte alls upp till detta. Tråkigt.
måndag, oktober 23, 2006
eftervalskrönika i Länstidningen Ög
Valet en befrielse!
Trots en mycket stark internationell konjunktur röstade väljarna för en förändring i Sverige. Jag är övertygad om att detta var bra och nödvändigt för Sverige, och det känns mycket stimulerande att få vara med i riksdagen och få genomföra Allians för Sveriges program.
Det känns också som om vänstersidan också på många håll insåg att man var tröttkörd och att den nya oppositionsrollen kan kännas som en befrielse, efter många år vid regeringstaburetterna. Tonläget efter maktskiftet har varit någorlunda balanserat, till skillnad t ex från 1976 när Olof Palmes tonläge var mycket uppskruvat.
Centerpartiet gjorde inom alliansen ett bra val, och riksdagsgruppen har ökat från 22 till 29 platser. Det är en spännande och kompetent grupp med bla både riksdagens äldsta (Lennart Lewi 76) och yngsta ledamot (Annie Johansson 23). Hälften av gruppen består av nya ledamöter och tre av oss har blivit statsråd vilket gör att många fått nya arbetsuppgifter i riksdagens utskott. För egen del känns det spännande att få representera östgötarna som ordinarie ledamot i försvarsutskottet och i EU-nämnden. I den senare diskuteras regeringens mandat inför förhandlingsarbetet i Bryssel, och vi har redan frågat ut både Carl Bildt, Fredrik Reinfeldt, Eskil Erlandsson och Andreas Carlgren.
I EU-nämnden blir det också en hel del jordbrukspolitik, vilket det ska bli intressant att återuppta närkontakten med. Regeringsförklaringen innehåller ju offensiva skrivningar om landsbygdsprogram och likvärdiga konkurrensvillkor, som det nu gäller att följa upp i kommande budgetar. Detta är mycket viktigt eftersom lönsamheten i livsmedelsproduktionen fortfarande är mycket pressad. Det ljusnar vid horisonten på ett glädjande sätt, men framförallt för animalieproduktionen är lönsamheten och därmed investeringarna alldeles för låga.
Det är bra att regeringen öppnar för att dieselskatten ska sänkas, men det gäller också att leva upp till flera partiers vallöften att detta även gäller handelsgödselskatten!
Med Åsa Torstensson som ”vägminister” (ja, också järnvägsminister givetvis) finns det nu bättre hopp om mer budgetpengar och mer offentlig privat samverkan (PPP) så att de mycket angelägna vägprojekten i Östergötland nu kan förverkligas. Jag och mina borgerliga kollegor ifrån länet kommer att göra vårt yttersta i det arbetet, och jag är också övertygad om vikten av att hela östgötabänken arbetar nära tillsammans i dessa frågor.
Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (c)
Trots en mycket stark internationell konjunktur röstade väljarna för en förändring i Sverige. Jag är övertygad om att detta var bra och nödvändigt för Sverige, och det känns mycket stimulerande att få vara med i riksdagen och få genomföra Allians för Sveriges program.
Det känns också som om vänstersidan också på många håll insåg att man var tröttkörd och att den nya oppositionsrollen kan kännas som en befrielse, efter många år vid regeringstaburetterna. Tonläget efter maktskiftet har varit någorlunda balanserat, till skillnad t ex från 1976 när Olof Palmes tonläge var mycket uppskruvat.
Centerpartiet gjorde inom alliansen ett bra val, och riksdagsgruppen har ökat från 22 till 29 platser. Det är en spännande och kompetent grupp med bla både riksdagens äldsta (Lennart Lewi 76) och yngsta ledamot (Annie Johansson 23). Hälften av gruppen består av nya ledamöter och tre av oss har blivit statsråd vilket gör att många fått nya arbetsuppgifter i riksdagens utskott. För egen del känns det spännande att få representera östgötarna som ordinarie ledamot i försvarsutskottet och i EU-nämnden. I den senare diskuteras regeringens mandat inför förhandlingsarbetet i Bryssel, och vi har redan frågat ut både Carl Bildt, Fredrik Reinfeldt, Eskil Erlandsson och Andreas Carlgren.
I EU-nämnden blir det också en hel del jordbrukspolitik, vilket det ska bli intressant att återuppta närkontakten med. Regeringsförklaringen innehåller ju offensiva skrivningar om landsbygdsprogram och likvärdiga konkurrensvillkor, som det nu gäller att följa upp i kommande budgetar. Detta är mycket viktigt eftersom lönsamheten i livsmedelsproduktionen fortfarande är mycket pressad. Det ljusnar vid horisonten på ett glädjande sätt, men framförallt för animalieproduktionen är lönsamheten och därmed investeringarna alldeles för låga.
Det är bra att regeringen öppnar för att dieselskatten ska sänkas, men det gäller också att leva upp till flera partiers vallöften att detta även gäller handelsgödselskatten!
Med Åsa Torstensson som ”vägminister” (ja, också järnvägsminister givetvis) finns det nu bättre hopp om mer budgetpengar och mer offentlig privat samverkan (PPP) så att de mycket angelägna vägprojekten i Östergötland nu kan förverkligas. Jag och mina borgerliga kollegor ifrån länet kommer att göra vårt yttersta i det arbetet, och jag är också övertygad om vikten av att hela östgötabänken arbetar nära tillsammans i dessa frågor.
Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (c)
Etiketter:
centerpartiet,
diverse,
riksdagen
fredag, oktober 13, 2006
ATL: utan majoritet ingen jämlikhet...
ATL idag: "7 av 18 ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet är kvinnor. Mycket bättre ställt med jämlikheten är det inte i näringsutskottet där 8 av de 17 stolarna intas av kvinnor."
Nog är det väl ändå rätt bra jämställt om enda sättet att komma närmare 50-50 är att dela den 17:e ledamoten...
Nog är det väl ändå rätt bra jämställt om enda sättet att komma närmare 50-50 är att dela den 17:e ledamoten...
torsdag, oktober 12, 2006
mindre prat och mera verkstad!
Jag är glad över mina två "oppositions- och inlärningsår" i riksdagen med ersättarplatser i skatte- och i trafikutskottet. Två utskott med många propositioner och massor av motioner och många kammardebatter. I opposition är det också enklare att profilera sig genom att ställa frågor och interpellationer till regeringen, och att lägga många enskilda motioner.
Nu är Alliansen vid makten, och ska kunna gemonföra mycket av det som jag och andra motionerat,frågat och interpellerat om. Så det blir mycket mer av jobb innan riksdagsbesluten med att delta vid utformingen av regeringens förslag och att lotsa dem genom riksdagen, än att motionera, fråga och interpellera. Skulle jag tro.
Så utskottsplatserna. Mycket viktigt, för det avgör vad man kommer att i hög grad arbeta med under mandatperioden. Jag var tidigare ersättare i skatteutskottet och i trafikutskottet, och trivdes mycket bra med det. Innan dess har jag ju främst utanför riksdagen drivit lantbruks- och landsbygdsfrågorna.
Nu får jag en ny spännande plattform för bla dessa frågor genom att jag blivit ordinarie ledamot i EU-nämnden. Regeringen överlägger med EU-nämnden inför sitt agerande i Bryssel i olika frågor. Detta sker nästan varje fredag och är alltså arbetstungt med många frågor och mycket att läsa in och ta ställning till.
"Mitt" utskott blir nu försvarsutskottet, som ordinarie ledamot. Också det en spännande utmaning. Tunga och viktiga frågor med allt mer fokus på internationella fredsinsatser utifrån det inte så jättestora men tekniskt mycket framstående försvar vi har. Också andra tunga områden kring katastrofberedskap och samhällets sårbarhet m.m. Mycket av arbetet i utskottet är att nära följa det viktiga arbetet i den största myndigheten vi har i Sverige, vårt försvar, medan riksdagsdebatterna blir färre.
Så därför... Jag kommer säkert att rasa i tidningarnas topplistor på volymen motioner, frågor, interpellationer och inlägg i riksdagen...
Orsaken är enligt ovan, Alliansen regerar och försvarsutskott och EU-nämnd är mycket arbete men mindre prat...
Jag ser fram mot det!
Nu är Alliansen vid makten, och ska kunna gemonföra mycket av det som jag och andra motionerat,frågat och interpellerat om. Så det blir mycket mer av jobb innan riksdagsbesluten med att delta vid utformingen av regeringens förslag och att lotsa dem genom riksdagen, än att motionera, fråga och interpellera. Skulle jag tro.
Så utskottsplatserna. Mycket viktigt, för det avgör vad man kommer att i hög grad arbeta med under mandatperioden. Jag var tidigare ersättare i skatteutskottet och i trafikutskottet, och trivdes mycket bra med det. Innan dess har jag ju främst utanför riksdagen drivit lantbruks- och landsbygdsfrågorna.
Nu får jag en ny spännande plattform för bla dessa frågor genom att jag blivit ordinarie ledamot i EU-nämnden. Regeringen överlägger med EU-nämnden inför sitt agerande i Bryssel i olika frågor. Detta sker nästan varje fredag och är alltså arbetstungt med många frågor och mycket att läsa in och ta ställning till.
"Mitt" utskott blir nu försvarsutskottet, som ordinarie ledamot. Också det en spännande utmaning. Tunga och viktiga frågor med allt mer fokus på internationella fredsinsatser utifrån det inte så jättestora men tekniskt mycket framstående försvar vi har. Också andra tunga områden kring katastrofberedskap och samhällets sårbarhet m.m. Mycket av arbetet i utskottet är att nära följa det viktiga arbetet i den största myndigheten vi har i Sverige, vårt försvar, medan riksdagsdebatterna blir färre.
Så därför... Jag kommer säkert att rasa i tidningarnas topplistor på volymen motioner, frågor, interpellationer och inlägg i riksdagen...
Orsaken är enligt ovan, Alliansen regerar och försvarsutskott och EU-nämnd är mycket arbete men mindre prat...
Jag ser fram mot det!
Kriminella barnvaktsköparsvenskar..??
förra inlägget citerar först ett avsnitt i Dagens Nyheters ledare idag, sedan några kommentarer från mig.
Jag vet inte om vi ska hylla just dem som bara har levt bakom stängda dörrar...Eller om just dessa personer är bäst kvalificerade att leda det samhälle som vi alla utgör och finns mitt i?
Självfallet finns det gränser där man bryter mot våra skattelagar och -principer. Men det blir fel om dessa gränser sätts så att nästan alla kan utmålas som skattefuskare, det handlade min kommentar om.
Jag vet inte om vi ska hylla just dem som bara har levt bakom stängda dörrar...Eller om just dessa personer är bäst kvalificerade att leda det samhälle som vi alla utgör och finns mitt i?
Självfallet finns det gränser där man bryter mot våra skattelagar och -principer. Men det blir fel om dessa gränser sätts så att nästan alla kan utmålas som skattefuskare, det handlade min kommentar om.
"De flesta medborgare har någon gång brutit mot lagen: kört för fort, köpt kvittolösa tjänster, fört in en flaska sprit för mycket genom tullen. Motiven är för det mesta låga - snålhet, lättja, brådska - och står sig illa i eftertankens kranka blekhet. Men dessa överträdelser speglar mer människans ofullkomlighet än ett kriminellt temperament.
Vi bör för all del hylla de oförvitliga medborgare som aldrig har trampat över gränsen. Men det är inte särskilt förnuftigt att göra varje regelbrott till en diskvalifikation för en förtroendepost i samhället."
Tv-licensen, där har Stegö bekymmer. Visserligen bör systemet ändras, t ex kostnaden läggas in i statsbudgeten eller ett bättre utformat system utvecklas där centerpartisten Bengt Walla i Linköping har sedvanligt intressanta tekniska lösningar. Men har vi systemet ska man betala.
Däremot blir det konstigt om man kriminaliserar varje byte av tjänst mellan människor i vardagen, t ex om man betalar för någon kvälls "barnvakt" ibland. Om vi bara ska rekrytera ministrar och riksdagsledamöter bland människor som när man anlitat barnvakt någon enstaka gång har tagit personuppgifter och betalat in arbetsgivaravgifter och ev skatt, då blir inte urvalet så stort. Det är väl Lars Ohly och några skattefundamentalister till som kan komma ifråga..?
Vi bör för all del hylla de oförvitliga medborgare som aldrig har trampat över gränsen. Men det är inte särskilt förnuftigt att göra varje regelbrott till en diskvalifikation för en förtroendepost i samhället."
Tv-licensen, där har Stegö bekymmer. Visserligen bör systemet ändras, t ex kostnaden läggas in i statsbudgeten eller ett bättre utformat system utvecklas där centerpartisten Bengt Walla i Linköping har sedvanligt intressanta tekniska lösningar. Men har vi systemet ska man betala.
Däremot blir det konstigt om man kriminaliserar varje byte av tjänst mellan människor i vardagen, t ex om man betalar för någon kvälls "barnvakt" ibland. Om vi bara ska rekrytera ministrar och riksdagsledamöter bland människor som när man anlitat barnvakt någon enstaka gång har tagit personuppgifter och betalat in arbetsgivaravgifter och ev skatt, då blir inte urvalet så stort. Det är väl Lars Ohly och några skattefundamentalister till som kan komma ifråga..?
Etiketter:
diverse,
etik och moral,
politiker
fredag, oktober 06, 2006
En bra och fräsch regering!
Alliansen känns mycket stabil, regeringsförklaring helt enligt valmanifesten och en stabil ministerlista med några kryddor.
För centerpartiets del slog mina tips in, med Maud, Eskil och Åsa och med Andreas Carlgren som bubblare. Andreas är en lysande politiker och det är roligt att han nu är tillbaka och därtill på den så viktiga miljöministerposten! Mauds kombination som vice statsminister och näringsminister är helbra för både centerpartiet, alliansen och Sverige fast egentligen i omvänd ordning. Åsa blir en spännande infrastrukturminister och Eskil en stabil och stark jordbruksminister.
Nu väntar det allra mest intressanta för oss som inte denna gång blev ministrar..., utskottsfördelningen!
Jag återkommer!
För centerpartiets del slog mina tips in, med Maud, Eskil och Åsa och med Andreas Carlgren som bubblare. Andreas är en lysande politiker och det är roligt att han nu är tillbaka och därtill på den så viktiga miljöministerposten! Mauds kombination som vice statsminister och näringsminister är helbra för både centerpartiet, alliansen och Sverige fast egentligen i omvänd ordning. Åsa blir en spännande infrastrukturminister och Eskil en stabil och stark jordbruksminister.
Nu väntar det allra mest intressanta för oss som inte denna gång blev ministrar..., utskottsfördelningen!
Jag återkommer!
onsdag, oktober 04, 2006
fel i Mjölby är rätt i Hudiksvall?
Bloggar kan vara rätt givande att läsa! Min riksdagskollegas Sven Bergströms blogg gav intressant information om kommunvalutslaget i Hudiksvall. Därför mitt inlägg till Östgöta Corren nedan. Och ja, jag ska lägga in Bergström som en länk, så kan ni läsa en än vassare replik kanske?:
Fel i Mjölby är rätt i Hudiksvall?
Kommunalrådet Jörgen Oskarsson i Mjölby är upprörd över att de borgerliga plus SPI fick majoritet i Mjölby, trots något färre röster än vänstersidan.( 48,4 procent mot 50,1 procent). Han vill att segrarna inte ska använda sig av sin faktiska mandat utan istället låta socialdemokraterna (Oskarsson) fortsätta att regera.
I Hudiksvall är det precis tvärtom. Där fick allianspartierna och miljöpartiet precis 50 procent av rösterna, medan s och v bara fick 47,97 procent. Ändå regerar s och v glatt vidare med 26 mandat mot 25. I Hudiksvallstidningen har inga upprörda artiklar influtit från s-kommunalrådet där, till skillnad från i Corren. Jag är inte heller säker på att Oskarsson varit lika upprörd om det varit vänstersidan i Mjölby som hade färre röster men fler mandat.
Jag kan hålla med Oskarsson om att valkretsindelning osv alltid kan diskuteras, men vi har trots allt haft nuvarande valsystem en mycket lång tid. Och innan det eventuellt förändras, då är det faktiskt erhållna mandat i kommunfullmäktige som avgör vilka som har majoritet eller ej!
Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (c)
Fel i Mjölby är rätt i Hudiksvall?
Kommunalrådet Jörgen Oskarsson i Mjölby är upprörd över att de borgerliga plus SPI fick majoritet i Mjölby, trots något färre röster än vänstersidan.( 48,4 procent mot 50,1 procent). Han vill att segrarna inte ska använda sig av sin faktiska mandat utan istället låta socialdemokraterna (Oskarsson) fortsätta att regera.
I Hudiksvall är det precis tvärtom. Där fick allianspartierna och miljöpartiet precis 50 procent av rösterna, medan s och v bara fick 47,97 procent. Ändå regerar s och v glatt vidare med 26 mandat mot 25. I Hudiksvallstidningen har inga upprörda artiklar influtit från s-kommunalrådet där, till skillnad från i Corren. Jag är inte heller säker på att Oskarsson varit lika upprörd om det varit vänstersidan i Mjölby som hade färre röster men fler mandat.
Jag kan hålla med Oskarsson om att valkretsindelning osv alltid kan diskuteras, men vi har trots allt haft nuvarande valsystem en mycket lång tid. Och innan det eventuellt förändras, då är det faktiskt erhållna mandat i kommunfullmäktige som avgör vilka som har majoritet eller ej!
Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (c)
Riksdagen öppnad!
Det är alltid högtidligt att öppna riksmötet, och det känns på något vis ändå bättre i majoritet..! Nu blir det spännande på fredag då nye statsministern - jag tippar att det blir Reinfelt - presenterar departementsindelning och ministrar. Samt senare redan den 11 oktober när nye finansministern överlämnar budgetpropositionen.
En fullständigt otrolig tidspress för en ny regering att göra en statsbudget på någon eller några veckor, jag undrar hur "vi alla" tänkte när detta beslutades.
Funderingarna kring dessa frågor handhas än så länge i en mycket liten krets, så jag är lika nyfiken på resultatet som alla andra!
Till skillnad från epoken Persson kommer säkert ministrarna i mycket högre grad från riksdagen, men jag hoppas att Reinfelt och de tre överraskar både i departementsindelning och ministerposter, och gärna några "externa".
Därefter fördelas utskottsplatserna vilket är mycket avgörande för vilka frågor som vi - och jag - ska arbeta med de närmaste 4 åren..!
En fullständigt otrolig tidspress för en ny regering att göra en statsbudget på någon eller några veckor, jag undrar hur "vi alla" tänkte när detta beslutades.
Funderingarna kring dessa frågor handhas än så länge i en mycket liten krets, så jag är lika nyfiken på resultatet som alla andra!
Till skillnad från epoken Persson kommer säkert ministrarna i mycket högre grad från riksdagen, men jag hoppas att Reinfelt och de tre överraskar både i departementsindelning och ministerposter, och gärna några "externa".
Därefter fördelas utskottsplatserna vilket är mycket avgörande för vilka frågor som vi - och jag - ska arbeta med de närmaste 4 åren..!
fredag, september 29, 2006
Utskottsfördelning!
Apropå bensinfyllda dieselbilar......6.000 kr. För att tömma bensin och fylla diesel. Tala om känsliga bil-primadonnor idag, min nästa bil blir kanske en Belarus, eller biogasdriven. Jag återkommer.
Vi har haft den första riksdagsgruppsträffen med centerpartiets nya 29-personersuppställning, tidigare 22. Med riksdagens yngsta Annie Johansson, och äldsta Lennart Lewi, både lika spännande fast på olika sätt. Det kändes mycket bra, och jag ser fram mot en spännande och offensiv regeringstid.
Här i Östergötland verkar landstinget få borgerligt styre med stöd av Norrköpings nya sjukvårdsparti (Vrinnevilistan), och likaså verkar det lossna för maktskifte i flera kommuner, fast med mycket små marginaler.
På riksplanet väntar den nya departementsindelningen, ska bli intressant att se de förändringar som säkert kommer att ske. Sedan ministerlistan, där jag redan givit min centerprognos. Och därefter hur vi ska dela ansvaret i de olika utskotten, vilket i hög grad avgör vad t ex jag ska främst ägna mig åt de kommande 4 åren. Blir det skattefrågor eller trafik som de gångna två, eller landsbygd, näring, socialförsäkring eller något annat.
Jag är självfallet också en mycket spännande riksdagsledamot, varför annars denna dynamiska blogg! En medelålders yngling född 1947 som känner sig sisådär 45 år gammal... Jag var och klippte mig i Linköping häromdagen, en trevlig kvinna gav mig en tuff och ungdomlig kortklippt look med raktuppstående hårtestar indränkta i gelé. Jag var beredd att som en stålmannen möta kommande utmaningar när hon vid betalningstillfället tittade på mig och erbjöd mig pensionärsrabatt...Jag andades djupt, bet ihop...och accepterade. Vad ska man göra?
Vi har haft den första riksdagsgruppsträffen med centerpartiets nya 29-personersuppställning, tidigare 22. Med riksdagens yngsta Annie Johansson, och äldsta Lennart Lewi, både lika spännande fast på olika sätt. Det kändes mycket bra, och jag ser fram mot en spännande och offensiv regeringstid.
Här i Östergötland verkar landstinget få borgerligt styre med stöd av Norrköpings nya sjukvårdsparti (Vrinnevilistan), och likaså verkar det lossna för maktskifte i flera kommuner, fast med mycket små marginaler.
På riksplanet väntar den nya departementsindelningen, ska bli intressant att se de förändringar som säkert kommer att ske. Sedan ministerlistan, där jag redan givit min centerprognos. Och därefter hur vi ska dela ansvaret i de olika utskotten, vilket i hög grad avgör vad t ex jag ska främst ägna mig åt de kommande 4 åren. Blir det skattefrågor eller trafik som de gångna två, eller landsbygd, näring, socialförsäkring eller något annat.
Jag är självfallet också en mycket spännande riksdagsledamot, varför annars denna dynamiska blogg! En medelålders yngling född 1947 som känner sig sisådär 45 år gammal... Jag var och klippte mig i Linköping häromdagen, en trevlig kvinna gav mig en tuff och ungdomlig kortklippt look med raktuppstående hårtestar indränkta i gelé. Jag var beredd att som en stålmannen möta kommande utmaningar när hon vid betalningstillfället tittade på mig och erbjöd mig pensionärsrabatt...Jag andades djupt, bet ihop...och accepterade. Vad ska man göra?
Etiketter:
centerpartiet,
riksdagen,
östergötland
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)