Livlig jordbruksdebatt i riksdagen!

Riksdagen debatterade igår (scrolla ner en bra bit) viktiga frågor om världens och Sveriges matförsörjning, och hur den allvarliga nedgången av svensk livsmedelsproduktionen ska kunna brytas.

Jag har i tidigare inlägg här på bloggen och på andra sätt lyft dessa frågor tidigare. Några ytterligare blogglänkar här och här.

Jag visade på hur alliansen med jordbruksminister Eskil Erlandsson i spetsen målmedvetet arbetar för att öka konkurrenskraften hos det svenska jordbruket, världsledande på miljöhänsyn och god djuromsorg. Handelsgödselskatten har tagits bort och i årets budget föreslås 90 mkr i kostnadssänkning av kontrollkostnader vid slakterierna samt 90 mkr i en djurvälfärdsersättning till grisnäringen. Regeringen för en ständig kamp för att minska byråkratin och förenkla regelverken.

Ändå har utvecklingen ännu inte vänt utan Sverige är tillsammans med åkerfattiga Norge nu bland de länder i Europa som importerar mest mat, dvs har lägst andel självförsörjningsgrad på bara drygt 50 procent.Detta är djupt allvarligt med bäring på både miljö, resurshushållning,sysselsättning och sårbarhet.

Regeringen föreslår ett nytt mål för jordbruket, att de gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling. Det är alldeles utmärkt och gör det självfallet helt nödvändigt att bryta Sveriges ökande importberoende på mat. Jag menade att detta borde föranleda en förnyelse av riksdagens mål för jordbruket, där fokus flyttas från den viktiga ekonischen till den moderna miljövänliga "konventionella" produktionen.

Jag riktade också stark kritik mot de f.d. rödgrönas gemensamma linje att införa en handelsgödselskatt på 300 mkr, trots att handelsgödselns pris stigit med 40 procent sedan 2005, långt mer än den föreslagna skatten. Och trots att skatten har endast marginella miljöeffekter och inte finns i något annat land.

Det är också beklämmande att S och V motsätter sig att jordbrukets kontrollkostnader i slakterierna sänks med 90 milj kr. Inser inte det gamla industripartiet Socialdemokraterna att dessa förslag bidrar till att flytta mer livsmedelsproduktion och fler jobb i livsmedelsindustrin utomlands?

Tillsammans med den kommande CO2-skattehöjningen på dieselolja för lantbruket på 500 mkr vill alltså de rödgröna ge jordbruket en skattechock på ca 900 mkr, och i ett slag ta bort ca 20 procent av jordbrukets samlade nettoinkomst på 4-5 miljarder kronor. Detta kan endast accelerera den minskning av svensk livsmedelsproduktion och livsmedelsindustri som skett de senaste decennierna.

Miljöpartiet är trots sitt namn ett hot mot både världens och Sveriges livsmedelsförsörjning. Man förespråkar endast en helt orealistisk övergång till ett jordbruk utan tillförsel av växtnäring genom handelsgödsel, trots att över 900 milj människor idag hungrar i världen och trots att jordbruket i världen enligt FAO behöver öka sin produktion med 70 procent fram till 2050.

Afrikas livsmedelsproduktion har stått och stampat i många decennier och det är uppenbart att Afrikas magra jordar oftast behöver tillförsel av växtnäring för att kunnna fördubbla sin produktion och mer.

Och Miljöpartiet, liksom V och märkligt nog S, inriktar sina förslag om svenskt jordbruk mest på att minska konkurrenskraften i den helt dominerande delen (95 procent) med modern miljövänlig produktion för att flytta pengar till stöd för den viktiga ekonischen, all respekt, som står för 5 procent. Ekoandelen kanske ökar eller dubblas, men totalproduktionen kommer att minska till kanske bara 30-40 procent av vår livsmedelskonsumtion. Så sviker idag de f.d rödgröna både svensk och därmed global livsmedelsförsörjning.

Matilda Ernkrans (S) uttryckte respekt - tack för det! - och menade att jag var frustrerad. Javisst, när man ser en sådan här negativ utveckling som måste vändas, när regeringen är på rätt väg men det behövs mer, och då lägger oppositionen helt huvudlösa förslag!

Socialdemokraterna har ändå goda ansatser, de vill vända utvecklingen i Sverige (!), de vill ha en parlamentarisk livsmedelskommitté och de har insett Sveriges ökade sårbarhet. Det är bra, men därför är de förslag jag kritiserat helt contraproduktiva och gåtfulla.

Jag hann inte svara om min syn på behovet av en svensk livsmedelsstrategi, men har diskuterat det tidigare här på bloggen. Den behövs, och jordbruksministern arbetar med att ta fram en sådan inom ramen för satsningen på Matlandet Sverige. Jag ser en poäng med att det skulle ske i form av en parlamentarisk kommitté, för att få en allmän kraftsamling, för att verkligen få fram den alarmerande situationen och för att få oppositionen att inse att man lägger contraproduktiva förslag!

Här länkar till web-TV från debatten, mitt inlägg och replikväxlingen med Kew Nordqvist och Matilda Ernkrans.
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, riksdagen, politik, lrf, livsmedel, fao, socialdemokraterna, centerpartiet, alliansen