Opassande Emma är en intressant humanist och bloggare. Hon oroar sig inte för islamisering vilket jag i mycket kan instämma i.
Men jag oroar mig för fanatism och terrorism i alla dess former, och den kan bli förfärlig när den kopplas till t ex extrema tolkningar av urgamla skrifter.
Här min replik till Emma:
staffan danielsson said:
Jag oroar mig dock för fanatism och terrorism och tron på att ändamålet helgar medlen, vare sig det försvaras av fundamentalistiska mullor eller av högerextremister eller av några andra.
Att “för sakens skull” massmörda oskyldiga människor i New York eller i fasansfulla attacker där människor samlas i Irak eller Afghanistan, eller i Oklahoma eller på Utöya, måste gemensamt fördömas och bekämpas av FN och världens länder och religioner och organisationer.
Att religionerna med tiden ändrar karaktär och blir mindre bokstavliga kan vara en trend. Bekymret vad gäller muslimsk extremism är att rätt starka krafter vill tvinga hela länder att återgå till 600-talets e kr rättskipning och sedvänjor.
Läs även andra bloggares åsikter om terror, extremism, politik, centerpartiet
söndag, augusti 07, 2011
fredag, augusti 05, 2011
Annie Lööfs stora kvaliteter!
Centerpartiet har trampat vatten lite grann efter valet, men tack vare Maud Olofssons ledarskap och genom kraften att välja rätt tidpunkt för sin avgång står partiet nu inför en spännande nytändning.
Tre goda kandidater kommer att turnera över landet för att göra sig kända och stärka sina positioner inför valberedningens slutgranskning och den avgörande stämman.
Fast i praktiken är det nog bara en som turnerar just nu, eftersom W Jonsson mjukstartar och Annie Lööf måste prioritera mycket starkt.
Anna-Karin Hatt bidrar till att hålla grytan kokande i partiledarvalet genom att uttrycka sig väl och genom att få stöd från en del i ”centeretablissemanget” och annorstädes. Och det är bra, ett partiledarval mår bara väl av goda kandidater som öppet och positivt blir prövade i processen.
Lite ”negativ campanjning” blir det lätt i en valrörelse och Annie Lööf får ibland höra att hon nog är lite för ung och för lite socialistisk…Det senare stämmer nog in på både nuvarande partiledare och på alla tre kandidaterna.
Några ledande Centerpartister som förespråkar Annie Lööf skrev nyligen följande rader i Göteborgsposten, som jag tycker är bra och som säkert förenar alla tre kandidaterna liksom huvudfåran i Centerpartiet:
"Under 2000-talets första hälft positionerade sig Centerpartiet som ett varmt socialliberalt parti med frihetliga värderingar. Med framgång var vi partiet som stod upp för de svagaste i samhället och som framgångsrikt drev kampen mot övergångsregler och övervakningssamhället. Vår 100-åriga historia har sin utgångspunkt i att skapa förutsättningar för människor att lyckas och få individer att växa. Det är viktigt att en ny partiledare med full kraft tar tag i förnyelsearbetet inom partiet och att Centerpartiet återtar positionen som ett varmt, grönt och företagsamt socialliberalt parti där den lilla människan sätts i centrum. Centerpartiet ska vara det mest öppna och toleranta partiet i svensk politik!"
Jag har ju i min egen valanalys lyft fram vikten av att Centerpartiet starkare än som nu skett måste lyfta fram rättvisafrågorna:
” Det är utmärkt att Centerpartiet så starkt driver rättvisefrågor som ungas rätt till jobb, högre lägstapensioner och den grundtrygghet och solidaritet som en allmän A-kassa skulle innebära. Men vår röst måste ljuda mycket starkare och bredare. Vår gamla paroll om Grundtrygghet måste lyftas fram, vi måste ryta till om att människor inte får falla mellan ramarna. En allmän A-kassa koordinerad med sjukförsäkringen under en gemensam myndighet skulle ge en inkomsttrygghet utan det integritetsintrång som socialbidragsprövningen utgör, och skulle vara en befrielse för alla dem som idag orättmätigt knuffas ut ur systemen eller aldrig släpps in i dem.”
Annies ungdom då? Hade hon varit lika mogen och erfaren som jag var i trettioårsåldern torde hon inte varit partiledaraktuell. Nu utvecklas vi ju olika snabbt och Annie Lööf är redan en lysande politiker som det vore en dröm för ett parti att få som partiledare! Naturligtvis kan partiet tacka nej och satsa på något mer traditionellt, men jag hoppas att Centerpartiet tar vara på den stora möjlighet som nu ligger inom räckhåll!
Jag tror säkert att medelåldern för svenska partiledare kanske ligger runt 40-50 och för längre sedan 60. Men det finns och ska alltid finnas undantag. Ronald Reagan blev president vid 71 och hade kraften att bidra till kommunismens fall. Maria Wetterstrands ålder talar ingen längre om och Gustaf Fridolin har inte heller blivit granskad utifrån detta. Lantbrukarsonen Hans Linde tillhör samma generation och kandiderar nu till partiledare i Vänsterpartiet med – tror jag – goda möjligheter.
Jag har arbetat nära Annie i fem år i vår riksdagsgrupp. Hon har gått från klarhet till klarhet och anförtrotts ständigt mer tunga och ansvarsfulla uppgifter som hon skött och sköter på ett alldeles utmärkt sätt. I dagsläget är Annie Lööf vice ordförande i Riksdagsgruppen, sitter i Finansutskottet och är ekonomisk talesperson. Annie fick också förtroendet att leda partiets valanalysgrupp, som lade fram en läsvärd analys.
Annie har rest mycket över landet i sina olika roller och har snabbt fått en stark ställning och ett stort förtroende i partiet. Denna respekt för henne finns också i hög grad också hos andra partiers företrädare, hos ledande journalister och den slår också igenom bland väljarna, nu senast bevisat i hennes många tusen personkryss vid senaste valet. Han besitter en stor mognad, goda ledaregenskaper och är en lysande kommunikatör som "går genom rutan".
Anna-Karin Hatt och Anders W Jonsson är utmärkta och kvalificerade personer som säkert kommer att ha tunga roller i Centerpartiet även efter partistämman i Åre. Och de är äldre än Annie, den meriten kan ingen ta ifrån dem.
Men jämför vi deras politiska tyngd, erfarenhet och breda förankring med Annies är det slående hur väl den jämförelsen faller ut till Annies fördel.
En ny partiledare, oavsett vem, har ju sin förankring i partistyrelsen och i presidiet och ska föra ut och agera utifrån partiets politik som våra beslutande stämmor lägger fast.
Jag är 64 år och snarast övermogen, får man kanske säga. Jag kunde valt att stödja någon med stor livserfarenhet som mig själv eller någon annan 60 plus.
Nu finns inte det alternativet tillgängligt, och vi har tre starka kandidater som jag har stor respekt för.
Och bland dessa håller jag alltså Annie Lööf steget före. Visst kan Centerpartiet tacka nej till Annies kvaliteter och välja någon annan, så är förutsättningarna. Och det bra att Anna-Karin Hatt skärper konkurrensen! Men jag hoppas och tror att Centerpartiet kommer att ta vara på den chans man nu har att välja en karismatisk ny partiledare som kommer att ge partiet en stark nytändning!
..............................
Per Ankersjö har formulerat något liknande på ett bra sätt!
Vill du ge Annie ditt stöd så tryck på "gilla-knappen" på denna facebooksida "Annie ny partiledare"!
Läs gärna denna DN debatt där engagerade centerpartister förespråkar Annie.
Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, annie lööf, politik, anna-karin hatt, anders w jonsson,
Tre goda kandidater kommer att turnera över landet för att göra sig kända och stärka sina positioner inför valberedningens slutgranskning och den avgörande stämman.
Fast i praktiken är det nog bara en som turnerar just nu, eftersom W Jonsson mjukstartar och Annie Lööf måste prioritera mycket starkt.
Anna-Karin Hatt bidrar till att hålla grytan kokande i partiledarvalet genom att uttrycka sig väl och genom att få stöd från en del i ”centeretablissemanget” och annorstädes. Och det är bra, ett partiledarval mår bara väl av goda kandidater som öppet och positivt blir prövade i processen.
Lite ”negativ campanjning” blir det lätt i en valrörelse och Annie Lööf får ibland höra att hon nog är lite för ung och för lite socialistisk…Det senare stämmer nog in på både nuvarande partiledare och på alla tre kandidaterna.
Några ledande Centerpartister som förespråkar Annie Lööf skrev nyligen följande rader i Göteborgsposten, som jag tycker är bra och som säkert förenar alla tre kandidaterna liksom huvudfåran i Centerpartiet:
"Under 2000-talets första hälft positionerade sig Centerpartiet som ett varmt socialliberalt parti med frihetliga värderingar. Med framgång var vi partiet som stod upp för de svagaste i samhället och som framgångsrikt drev kampen mot övergångsregler och övervakningssamhället. Vår 100-åriga historia har sin utgångspunkt i att skapa förutsättningar för människor att lyckas och få individer att växa. Det är viktigt att en ny partiledare med full kraft tar tag i förnyelsearbetet inom partiet och att Centerpartiet återtar positionen som ett varmt, grönt och företagsamt socialliberalt parti där den lilla människan sätts i centrum. Centerpartiet ska vara det mest öppna och toleranta partiet i svensk politik!"
Jag har ju i min egen valanalys lyft fram vikten av att Centerpartiet starkare än som nu skett måste lyfta fram rättvisafrågorna:
” Det är utmärkt att Centerpartiet så starkt driver rättvisefrågor som ungas rätt till jobb, högre lägstapensioner och den grundtrygghet och solidaritet som en allmän A-kassa skulle innebära. Men vår röst måste ljuda mycket starkare och bredare. Vår gamla paroll om Grundtrygghet måste lyftas fram, vi måste ryta till om att människor inte får falla mellan ramarna. En allmän A-kassa koordinerad med sjukförsäkringen under en gemensam myndighet skulle ge en inkomsttrygghet utan det integritetsintrång som socialbidragsprövningen utgör, och skulle vara en befrielse för alla dem som idag orättmätigt knuffas ut ur systemen eller aldrig släpps in i dem.”
Annies ungdom då? Hade hon varit lika mogen och erfaren som jag var i trettioårsåldern torde hon inte varit partiledaraktuell. Nu utvecklas vi ju olika snabbt och Annie Lööf är redan en lysande politiker som det vore en dröm för ett parti att få som partiledare! Naturligtvis kan partiet tacka nej och satsa på något mer traditionellt, men jag hoppas att Centerpartiet tar vara på den stora möjlighet som nu ligger inom räckhåll!
Jag tror säkert att medelåldern för svenska partiledare kanske ligger runt 40-50 och för längre sedan 60. Men det finns och ska alltid finnas undantag. Ronald Reagan blev president vid 71 och hade kraften att bidra till kommunismens fall. Maria Wetterstrands ålder talar ingen längre om och Gustaf Fridolin har inte heller blivit granskad utifrån detta. Lantbrukarsonen Hans Linde tillhör samma generation och kandiderar nu till partiledare i Vänsterpartiet med – tror jag – goda möjligheter.
Jag har arbetat nära Annie i fem år i vår riksdagsgrupp. Hon har gått från klarhet till klarhet och anförtrotts ständigt mer tunga och ansvarsfulla uppgifter som hon skött och sköter på ett alldeles utmärkt sätt. I dagsläget är Annie Lööf vice ordförande i Riksdagsgruppen, sitter i Finansutskottet och är ekonomisk talesperson. Annie fick också förtroendet att leda partiets valanalysgrupp, som lade fram en läsvärd analys.
Annie har rest mycket över landet i sina olika roller och har snabbt fått en stark ställning och ett stort förtroende i partiet. Denna respekt för henne finns också i hög grad också hos andra partiers företrädare, hos ledande journalister och den slår också igenom bland väljarna, nu senast bevisat i hennes många tusen personkryss vid senaste valet. Han besitter en stor mognad, goda ledaregenskaper och är en lysande kommunikatör som "går genom rutan".
Anna-Karin Hatt och Anders W Jonsson är utmärkta och kvalificerade personer som säkert kommer att ha tunga roller i Centerpartiet även efter partistämman i Åre. Och de är äldre än Annie, den meriten kan ingen ta ifrån dem.
Men jämför vi deras politiska tyngd, erfarenhet och breda förankring med Annies är det slående hur väl den jämförelsen faller ut till Annies fördel.
En ny partiledare, oavsett vem, har ju sin förankring i partistyrelsen och i presidiet och ska föra ut och agera utifrån partiets politik som våra beslutande stämmor lägger fast.
Jag är 64 år och snarast övermogen, får man kanske säga. Jag kunde valt att stödja någon med stor livserfarenhet som mig själv eller någon annan 60 plus.
Nu finns inte det alternativet tillgängligt, och vi har tre starka kandidater som jag har stor respekt för.
Och bland dessa håller jag alltså Annie Lööf steget före. Visst kan Centerpartiet tacka nej till Annies kvaliteter och välja någon annan, så är förutsättningarna. Och det bra att Anna-Karin Hatt skärper konkurrensen! Men jag hoppas och tror att Centerpartiet kommer att ta vara på den chans man nu har att välja en karismatisk ny partiledare som kommer att ge partiet en stark nytändning!
..............................
Per Ankersjö har formulerat något liknande på ett bra sätt!
Vill du ge Annie ditt stöd så tryck på "gilla-knappen" på denna facebooksida "Annie ny partiledare"!
Läs gärna denna DN debatt där engagerade centerpartister förespråkar Annie.
Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, annie lööf, politik, anna-karin hatt, anders w jonsson,
Etiketter:
centerpartiet,
personligt,
politiker
söndag, juli 31, 2011
Om Hatt och Lööf och dubbelW..
Maud Olofsson lämnar efter ett starkt och framgångsrikt partiledarskap över till nästa centerledare i september. Hon ska ha stor heder för kraften att välja en riktig tid för sin avgång. Nu ska Maud hyllas för sin stora gärning, och så väljer vi vid samma stämma i Åre en efterträdare.
Men har Maud varit framgångsrik, Centerpartiet fick bara 6,6 % i valet?
Det stämmer, här borde Maud och Centerpartiet ha lyckats bättre. Och jag har här på bloggen analyserat hur detta nu bör åtgärdas! Grundorsaken är att alliansens framgång helt krediterats moderaterna - som fördubblats - medan de tre övriga allianspartierna alla trampar vatten.
Det här känns inte rättvist, vare sig för centerpartiet eller för Maud, men politiken är nu inte alls alltid rättvis.Det är bara att jobba på, följa sina idéer och visioner och så börjar det lossna igen.
Rimligen torde moderaterna ha toppat på 30-35 procent och riskerar snarare att backa än att öka på. Och rimligen är Centerpartiet på en golvnivå med enorma möjligheter att öka rejält.
Detta har de två starka kvinnorna i partiledarkandidatstrion mycket tydligt tagit fasta på, vilket är utmärkt. Anna-Karin Hatt lyfter fram Centerpartiets kraft för 2-3decennier sedan, och Annie Lööf (nygift!) sätter upp målet 20 procent i valet 2022.
Anders W Jonsson stärker sina aktier och lyfter fram de sociala frågorna, vilket behövs.
Centerpartiets öppna valprocess är mycket glädjande och jag hoppas att kandidaterna - och vi som stöttar dem - lyfter fram sina förtjänster mera än medtävlarnas förmenta svagheter.
Jag håller alltså Annie steget före och vill ånyo hänvisa till facebooksidan "Annie ny partiledare" där den som vill ge annie sitt stöd kan göra det genom inlägg och/eller att "gilla"-markera!
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, annie, annie lööf, alliansen, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, socialdemokraterna, miljöpartiet
Men har Maud varit framgångsrik, Centerpartiet fick bara 6,6 % i valet?
Det stämmer, här borde Maud och Centerpartiet ha lyckats bättre. Och jag har här på bloggen analyserat hur detta nu bör åtgärdas! Grundorsaken är att alliansens framgång helt krediterats moderaterna - som fördubblats - medan de tre övriga allianspartierna alla trampar vatten.
Det här känns inte rättvist, vare sig för centerpartiet eller för Maud, men politiken är nu inte alls alltid rättvis.Det är bara att jobba på, följa sina idéer och visioner och så börjar det lossna igen.
Rimligen torde moderaterna ha toppat på 30-35 procent och riskerar snarare att backa än att öka på. Och rimligen är Centerpartiet på en golvnivå med enorma möjligheter att öka rejält.
Detta har de två starka kvinnorna i partiledarkandidatstrion mycket tydligt tagit fasta på, vilket är utmärkt. Anna-Karin Hatt lyfter fram Centerpartiets kraft för 2-3decennier sedan, och Annie Lööf (nygift!) sätter upp målet 20 procent i valet 2022.
Anders W Jonsson stärker sina aktier och lyfter fram de sociala frågorna, vilket behövs.
Centerpartiets öppna valprocess är mycket glädjande och jag hoppas att kandidaterna - och vi som stöttar dem - lyfter fram sina förtjänster mera än medtävlarnas förmenta svagheter.
Jag håller alltså Annie steget före och vill ånyo hänvisa till facebooksidan "Annie ny partiledare" där den som vill ge annie sitt stöd kan göra det genom inlägg och/eller att "gilla"-markera!
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, annie, annie lööf, alliansen, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, socialdemokraterna, miljöpartiet
måndag, juli 25, 2011
Alla terrordåd och massmord måste fördömas!
Var och en som mördar människor genom terrordåd/massmord måste fördömas. Grupper och organisationer som gör detta likaså, liksom regimer. Ändamål får aldrig helga medlen så att terrordåd/massmord kan försvaras.
Norske extremistens/galningens fasansfulla massmord på barn och ungdomar och vuxna är vidrigt och vedervärdigt, fegt och fruktansvärt.
Den och de som väljer att massmörda ställer sig utanför all dialog om samhällsutvecklingen, och måste gemensamt bekämpas av världens länder och av världens organisationer och religioner osv.
Ofta används uttrycket "Självmordsbombare" när någon sprängt sig själv och tio eller 100-tals andra till döds i något djävulskt planerata attentat bland oskyldiga männsikor på marknader eller torg. Jag har motionerat om att benämningen istället borde vara t ex massmordsterrorist. Det är fel att benämningen sätter gärningsmannen i fokus och inte offren.
Läs även andra bloggares åsikter om oslobomb, oslo, terror, massmord, politik, centerpartiet,
Norske extremistens/galningens fasansfulla massmord på barn och ungdomar och vuxna är vidrigt och vedervärdigt, fegt och fruktansvärt.
Den och de som väljer att massmörda ställer sig utanför all dialog om samhällsutvecklingen, och måste gemensamt bekämpas av världens länder och av världens organisationer och religioner osv.
Ofta används uttrycket "Självmordsbombare" när någon sprängt sig själv och tio eller 100-tals andra till döds i något djävulskt planerata attentat bland oskyldiga männsikor på marknader eller torg. Jag har motionerat om att benämningen istället borde vara t ex massmordsterrorist. Det är fel att benämningen sätter gärningsmannen i fokus och inte offren.
Läs även andra bloggares åsikter om oslobomb, oslo, terror, massmord, politik, centerpartiet,
torsdag, juli 21, 2011
Centerpartiets framtida väg!
Centerpartiet är högaktuellt och jag lägger ut länkar som speglar min bild av nuläge, framtid och val av ny partiledare!
Jag gav på Newsmill i januari min programförklaring för Centerpartiet (Artikel av staffan danielsson - Centerpartiets framtida vägval - Jag ger här mitt 8-punktsrecept för Centerpartiets framtida vägval; Håll fast kursen, fastna inte i egna ministrarnas fögderier, tillsätt en vice partiledare, ryt till mot orättvisor i sjukförsäkring och a-kassa, satsa på stad och land ...).
Vi är idag den 21 juli 11 centerpartister som på DN Debatt ställer oss bakom Annie Johansson som vår nästa partiledare. Centerpartiets partiledarprocess är öppen och transparent, det finns flera mycket goda kandidater men Annie Johansson har mycket stora kvaliteter och ligger steget före!
Jag är också med om en Facebooksida där man kan Gilla Annie som ny partiledare. Sociala medier är allt viktigare och jag uppskattar dialogen här på bloggen, på Facebook och på Twitter. Så ge gärna Annie ditt stöd också, genom att gilla "Annie ny partiledare"!
Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, annie johansson, politik,
Jag gav på Newsmill i januari min programförklaring för Centerpartiet (Artikel av staffan danielsson - Centerpartiets framtida vägval - Jag ger här mitt 8-punktsrecept för Centerpartiets framtida vägval; Håll fast kursen, fastna inte i egna ministrarnas fögderier, tillsätt en vice partiledare, ryt till mot orättvisor i sjukförsäkring och a-kassa, satsa på stad och land ...).
Vi är idag den 21 juli 11 centerpartister som på DN Debatt ställer oss bakom Annie Johansson som vår nästa partiledare. Centerpartiets partiledarprocess är öppen och transparent, det finns flera mycket goda kandidater men Annie Johansson har mycket stora kvaliteter och ligger steget före!
Jag är också med om en Facebooksida där man kan Gilla Annie som ny partiledare. Sociala medier är allt viktigare och jag uppskattar dialogen här på bloggen, på Facebook och på Twitter. Så ge gärna Annie ditt stöd också, genom att gilla "Annie ny partiledare"!
Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, annie johansson, politik,
Etiketter:
centerpartiet,
integritet,
partier,
personer,
politiker
måndag, juli 18, 2011
Hemleverans av vin är inte gårdsförsäljning!
Styrelseledamoten i Systembolaget Carl B Hamilton skriver på DN debatt att hemleveranser av flaskor och lådor borde kunna göras, samt att Systembolaget under ansvar borde kunna fatta beslut om sina öppettider utan att riksdagen varje gång ska godkänna detta.
Tja, det låter väl inte alls orimligt!
Sedan tillåter sig Systembolagets styrelsemedlem att hävda att om hemleverans kan beställas så kan den mikroskopiska försäljning av vin som en gårdsförsäljning skulle innebära ske genom hemleveranser från Systembolaget...Fel, mittåt, Hamilton skriver inte som styrelseledamot utan som politiker, hävdar han.
Hans tankar är dock gåtfulla, oavsett på vilken stol han sitter.
Låt oss gå till verkligheten i en liten gårdsbutik på landet som producerar en del flaskor vin per år. En kund är på besök och vill köpa 1 flaska vin för 130 kr. Detta arbetar Folkpartiet och Hamilton starkt emot, det vore förfärligt och får inte tillåtas.
Nu ska istället kunden erbjudas att beställa en hemleverans från Systembolaget av den vinflaskan.
För det första så krävs det stora leveransvolymer för att få plats i Systembolagets sortiment, så sannolikt har Systembolaget därför inte några flaskor att sälja.
Och för det andra så skulle flaskan vid hemleveransen kosta kanske 250-300 kr inklusive hemleverans, dvs dubbelt så mycket.
Jag begriper inte det stora engagemang som läggs ner för att fortsatt förbjuda all gårdsföräljning av vin i mikroskopiska former, samtidigt som alkoholdrycker väller in över landets gränser och finns tillgängligt på gator och torg i fullständigt okontrollerade former. Det är detta vi borde diskutera och få bort, och inte lägga kraften på att till varje pris förhindra en liten gårdsbutik att sälja några flaskor vin till besökare.
Läs även andra bloggares åsikter om gårdsförsäljning, vin, systembolaget, folkpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna, moderaterna, socialdemokraterna, centerpartiet, , politik
Tja, det låter väl inte alls orimligt!
Sedan tillåter sig Systembolagets styrelsemedlem att hävda att om hemleverans kan beställas så kan den mikroskopiska försäljning av vin som en gårdsförsäljning skulle innebära ske genom hemleveranser från Systembolaget...Fel, mittåt, Hamilton skriver inte som styrelseledamot utan som politiker, hävdar han.
Hans tankar är dock gåtfulla, oavsett på vilken stol han sitter.
Låt oss gå till verkligheten i en liten gårdsbutik på landet som producerar en del flaskor vin per år. En kund är på besök och vill köpa 1 flaska vin för 130 kr. Detta arbetar Folkpartiet och Hamilton starkt emot, det vore förfärligt och får inte tillåtas.
Nu ska istället kunden erbjudas att beställa en hemleverans från Systembolaget av den vinflaskan.
För det första så krävs det stora leveransvolymer för att få plats i Systembolagets sortiment, så sannolikt har Systembolaget därför inte några flaskor att sälja.
Och för det andra så skulle flaskan vid hemleveransen kosta kanske 250-300 kr inklusive hemleverans, dvs dubbelt så mycket.
Jag begriper inte det stora engagemang som läggs ner för att fortsatt förbjuda all gårdsföräljning av vin i mikroskopiska former, samtidigt som alkoholdrycker väller in över landets gränser och finns tillgängligt på gator och torg i fullständigt okontrollerade former. Det är detta vi borde diskutera och få bort, och inte lägga kraften på att till varje pris förhindra en liten gårdsbutik att sälja några flaskor vin till besökare.
Läs även andra bloggares åsikter om gårdsförsäljning, vin, systembolaget, folkpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna, moderaterna, socialdemokraterna, centerpartiet, , politik
Etiketter:
allmänpolitik,
debatt,
diverse,
sociala frågor
söndag, juli 10, 2011
Klokt från Smålands-ÖgCentern i regionfrågan!
Jag tycker ärligt talat att det är rätt bedrövligt hur moderaterna har agerat i regionfrågan på riksplanet och på många håll regionalt. Man bromsar och söker förhindra det som en enig regionutredning var överens om, en fortsatt regionnivå och ca 7-9 regioner. Det är också mycket trist att M i Jönköping fått mig sig delar av S till att tro på samma län/region imorgon som på 1600-talet.
Centerpartiets ledande företrädare i de tre Smålandslänen och Östergötland skriver nu en mycket bra debattartikel i flera tidningar i området, här i Smålandsposten.
Vi har i praktiken 3 stora regioner redan, i Skåne, i Västra Götaland och i Stockholm. De fungerar allt bättre, ingen talar där om att återgå till de gamla länen, och de tar över allt mer ansvar från riksplanet och ror hem mer infrasatsningar och annat till sina regioner. Småland och Ög har här hamnat lite i bakvattnet och det vill M och delar av S i Jönköping att så ska det förbli.
Jag hoppas att en stark ny region snarast kan bildas mellan Skåne, Västra Götaland, Målardalen och Östersjön! Kanske Kronoberg går till syd men att i varje fall Kalmar, Jönköping och Östergötland agerar rationellt!
Tåget går inom något halvår, så det brådskar. Staten kommer snart att göra sin regiondelning för sina myndigheter och verk. Det skulle vara trist och tråkigt om Småland och Ög fortsätter att halka efter de stora regionerna även efter 2014 och kanske fram till 2018. Jag hoppas på sans och eftertanke och handlingskraft!
Läs även andra bloggares åsikter om region, skl, småland, östra götaland, östergötland, kalmar, jönköping, politik, centerpartiet, moderaterna, socialdemokraterna,
Centerpartiets ledande företrädare i de tre Smålandslänen och Östergötland skriver nu en mycket bra debattartikel i flera tidningar i området, här i Smålandsposten.
Vi har i praktiken 3 stora regioner redan, i Skåne, i Västra Götaland och i Stockholm. De fungerar allt bättre, ingen talar där om att återgå till de gamla länen, och de tar över allt mer ansvar från riksplanet och ror hem mer infrasatsningar och annat till sina regioner. Småland och Ög har här hamnat lite i bakvattnet och det vill M och delar av S i Jönköping att så ska det förbli.
Jag hoppas att en stark ny region snarast kan bildas mellan Skåne, Västra Götaland, Målardalen och Östersjön! Kanske Kronoberg går till syd men att i varje fall Kalmar, Jönköping och Östergötland agerar rationellt!
Tåget går inom något halvår, så det brådskar. Staten kommer snart att göra sin regiondelning för sina myndigheter och verk. Det skulle vara trist och tråkigt om Småland och Ög fortsätter att halka efter de stora regionerna även efter 2014 och kanske fram till 2018. Jag hoppas på sans och eftertanke och handlingskraft!
Läs även andra bloggares åsikter om region, skl, småland, östra götaland, östergötland, kalmar, jönköping, politik, centerpartiet, moderaterna, socialdemokraterna,
Etiketter:
centerpartiet,
debatt,
partier,
regionfrågan,
östergötland
måndag, juli 04, 2011
Givande vecka i Rom!
Slutrapport från FAOs vartannatårskonferens i Rom.
Departementsrådet Anders Lönnblad presenterade som ordförande en skogsrapport, som bl a föreslog en årlig Skogens Dag i världen. Rapporten mottogs väl och t ex China stödde en Skogens Dag i ett inlägg.
Landsbygsminister Erlandsson använde sina fem minuter väl på en god engelska. Vi samtalade med jägmästare Peter Holmgren, chef för FAOs klimatarbete. Mycket intressant.
Fotosyntesen binder ca 60 gigaton kol per år i världen..En årlig nettolagring på 0,7 gigaton per år. CO2-utsläpp årligen ca 13,4 gigaton, varav 7,6 fossil förbränning.
Böndernas internationella organisation IFAD konkursade för något år sedan, nu håller istället Wordl Farmers Organisation på att (ny)bildas, sätet flyttas från Paris till Rom. Vi träffade Robynne Andersen.
Under torsdagen följde jag slutförhandlingarna om FAOs budget de kommande två åren, där kanslirådet Michael Hjelmåker och FAO-ambassadören Cecilia Nordin van Gansberghe i god samverkan med EUs länder var aktiva.
Jag tog ett kort på Micke in action, vilket ledde till frågor om hans pappa ingick i delegationen...(Helt obegripligt, även om det fysiskt är mycket möjligt kan ju ingen tro det...)
Skillnaderna mellan de som betalar..(USA, EU m fl) och de som använder (G77 m fl) var små men föranledde ändå olika förhandlingsturer och kompromisser. FAOs budget är totalt över 2 miljarder dollar, varav hälften som frivilliga tillskott.
Fredag förmiddag fick en del åka buss till Peterskyrken och i Clemenskapellet träffa Påven Benediktus som läste upp en världslig hälsning till Konferensen på franska..
Detta var mitt första besök i Rom ever och utöver huvuduppdraget - FAOs konferens - hann jag även med att vandra runt en del i Rom. Staden var mindre än jag trott och både gamla (ca 2000 år gammalt och äldre) och nya centrum inklusive floden Tibern och Vatikanstaten gick att vandra runt på 3-4 timmar.
Rom växte fram för ca 2.600 år sedan och anlades på 7 kullar nära Tibern några mil från Medelhavet. Om det var Romolus och Remus känns tveksamt.., mer sannolikt att namnet är etruskiskt från folket som föregick romarna.
Sedan växte Rom under Romarrepubliken år 500 f kr till ca kristi födelse då det var en helt enorm - för den tiden - stad på någon miljon invånare och med avancerade vattensystem och badanläggningar med mera. Colosseum - som jag först gjorde ner som "en gammal utomhusteater" - och Circus Massimo (hästtävlingar mm) och de olika pelarsalarna och torgen - Forum Romanum osv - fanns precis utanför FAO-huset.
Fontana di trevi - där Anita Ekberg badade 1953 - var en förnämlig fontän, Tibern slingrade sig fram mellan alla minnesmärken och hus, trafiken var intensiv, Peterskyrkan väldig med Petrus grav osv.
Efter republiken blev det en kejsardiktatur från ca år noll med Julius Caesar och Augustus (Octavianus) i början. De gotiska folkstammarna och hunerna attackerade Romarriket som delades i Väst och Östrom (Konstantinopel). Västrom föll samman och Roms befolkning minskade till bara kanske 50.000 invånare år 450 och lång tid framåt. Från 1400-talet började så Rom expandera till dágens runt 3 miljoner invånare.
Läs även andra bloggares åsikter om fao, rom, jordbruk, centerpartiet, livsmedelsförsörjning,
Departementsrådet Anders Lönnblad presenterade som ordförande en skogsrapport, som bl a föreslog en årlig Skogens Dag i världen. Rapporten mottogs väl och t ex China stödde en Skogens Dag i ett inlägg.
Landsbygsminister Erlandsson använde sina fem minuter väl på en god engelska. Vi samtalade med jägmästare Peter Holmgren, chef för FAOs klimatarbete. Mycket intressant.
Fotosyntesen binder ca 60 gigaton kol per år i världen..En årlig nettolagring på 0,7 gigaton per år. CO2-utsläpp årligen ca 13,4 gigaton, varav 7,6 fossil förbränning.
Böndernas internationella organisation IFAD konkursade för något år sedan, nu håller istället Wordl Farmers Organisation på att (ny)bildas, sätet flyttas från Paris till Rom. Vi träffade Robynne Andersen.
Under torsdagen följde jag slutförhandlingarna om FAOs budget de kommande två åren, där kanslirådet Michael Hjelmåker och FAO-ambassadören Cecilia Nordin van Gansberghe i god samverkan med EUs länder var aktiva.
Jag tog ett kort på Micke in action, vilket ledde till frågor om hans pappa ingick i delegationen...(Helt obegripligt, även om det fysiskt är mycket möjligt kan ju ingen tro det...)
Skillnaderna mellan de som betalar..(USA, EU m fl) och de som använder (G77 m fl) var små men föranledde ändå olika förhandlingsturer och kompromisser. FAOs budget är totalt över 2 miljarder dollar, varav hälften som frivilliga tillskott.
Fredag förmiddag fick en del åka buss till Peterskyrken och i Clemenskapellet träffa Påven Benediktus som läste upp en världslig hälsning till Konferensen på franska..
Detta var mitt första besök i Rom ever och utöver huvuduppdraget - FAOs konferens - hann jag även med att vandra runt en del i Rom. Staden var mindre än jag trott och både gamla (ca 2000 år gammalt och äldre) och nya centrum inklusive floden Tibern och Vatikanstaten gick att vandra runt på 3-4 timmar.
Rom växte fram för ca 2.600 år sedan och anlades på 7 kullar nära Tibern några mil från Medelhavet. Om det var Romolus och Remus känns tveksamt.., mer sannolikt att namnet är etruskiskt från folket som föregick romarna.
Sedan växte Rom under Romarrepubliken år 500 f kr till ca kristi födelse då det var en helt enorm - för den tiden - stad på någon miljon invånare och med avancerade vattensystem och badanläggningar med mera. Colosseum - som jag först gjorde ner som "en gammal utomhusteater" - och Circus Massimo (hästtävlingar mm) och de olika pelarsalarna och torgen - Forum Romanum osv - fanns precis utanför FAO-huset.
Fontana di trevi - där Anita Ekberg badade 1953 - var en förnämlig fontän, Tibern slingrade sig fram mellan alla minnesmärken och hus, trafiken var intensiv, Peterskyrkan väldig med Petrus grav osv.
Efter republiken blev det en kejsardiktatur från ca år noll med Julius Caesar och Augustus (Octavianus) i början. De gotiska folkstammarna och hunerna attackerade Romarriket som delades i Väst och Östrom (Konstantinopel). Västrom föll samman och Roms befolkning minskade till bara kanske 50.000 invånare år 450 och lång tid framåt. Från 1400-talet började så Rom expandera till dágens runt 3 miljoner invånare.
Läs även andra bloggares åsikter om fao, rom, jordbruk, centerpartiet, livsmedelsförsörjning,
tisdag, juni 28, 2011
Nästan en miljard hungrar - rapport från FAO i Rom
Här i Rom är det 35 grader varmt..FAOs huvudkontor ligger precis intill urgamla Rom med god utsikt över t ex Colosseum från takrestauranten.
FAO är FNs fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor. De allra flesta FN-länder är med, 192 stycken.
FAOs vision är en värld fri från hunger och undernäring. Utmärkt! Men målet är tyvärr långt bort, 925 miljoner människor hungrar i världen och matproduktionen behöver fördubblas under detta sekel.
Utmaningen är störst i Afrika. Afrika har 60 procent av världens odlingsbara mark men är nettoimportör av livsmedel och trots FAOs existens och stora biståndsinsatser inte minst från Sverige är matproduktionen låg och har bara ökar rätt marginellt de senaste 50 åren.
49 länder ingår i FAOs styrande Råd.., och vartannat år hålls denna Konferens. Just nu talar de flesta av medlemsländernas jordbruksministrar i femminuterinlägg späckade med höga ambitioner och trendriktiga ord som livsmedelssäkerhet, klimat, women och gender, strategier osv. De allra flesta tackar också avgående GD Jacques Diouf, Senegal, som suttit i 18...år. Nu är mandatperioden minskat till max 2 x 4 år, och en brasiliansk agronom vann knappt över en spansk f.d utrikesminister med 92-88 i kampen om att bli ny GD. Han gratuleras regelmässigt.
FAOs organisation är präglad av byråkrati och kontroll och är i desperat behov av en kulturförändring. Därför genomförs nu en stor och nödvändig organisationsförändring. Vi får se hur drivande i denna som den nye GD kommer att bli.
Sverige är ju här som på andra FN-områden en ekonomisk stormakt genom vårt stora utvecklingsbistånd. Den svenska delegationen här leds av landsbygdsminister Eskil Erlandsson som ska tala imorgon. I övrigt ingår ledande tjänstemän från Landsbygdsdepartementet, stationerade i Stockholm och här i Rom, några riksdagsledamöter med flera.
Sverige är ett drivande land i FN, så även på detta område. SIDA är vår stora biståndsmyndighet, som dock satsar märkligt små resurser på att mätta världen, bara några procent av sin budget tror jag. (Ska kolla och återkomma).
Jag anser ju också - i t ex motioner, artiklar och interpellationsdebatter - att Sveriges och världens bistånd till Afrika i hög grad har misslyckats eftersom matproduktionen är märkligt låg trots väldiga insatser. Nyckeln är att ge Afrikas bönder förutsättningar till lönsamhet och investeringar genom att de högre världsmarknadspriserna inte tas ifrån dem genom inhemska monopol och inrikespolitiska åtgärder som håller jordbruket tillbaka. Detta borde Sverige och SIDA ge mycket högre prioritet i sina kontaker med sina biståndsländer och i internationella sammanhang.
Läs även andra bloggares åsikter om fao, sida, afrika, hunger, bistånd, jordbruk, mat, politik, centerpartiet, lrf, alliansen
FAO är FNs fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor. De allra flesta FN-länder är med, 192 stycken.
FAOs vision är en värld fri från hunger och undernäring. Utmärkt! Men målet är tyvärr långt bort, 925 miljoner människor hungrar i världen och matproduktionen behöver fördubblas under detta sekel.
Utmaningen är störst i Afrika. Afrika har 60 procent av världens odlingsbara mark men är nettoimportör av livsmedel och trots FAOs existens och stora biståndsinsatser inte minst från Sverige är matproduktionen låg och har bara ökar rätt marginellt de senaste 50 åren.
49 länder ingår i FAOs styrande Råd.., och vartannat år hålls denna Konferens. Just nu talar de flesta av medlemsländernas jordbruksministrar i femminuterinlägg späckade med höga ambitioner och trendriktiga ord som livsmedelssäkerhet, klimat, women och gender, strategier osv. De allra flesta tackar också avgående GD Jacques Diouf, Senegal, som suttit i 18...år. Nu är mandatperioden minskat till max 2 x 4 år, och en brasiliansk agronom vann knappt över en spansk f.d utrikesminister med 92-88 i kampen om att bli ny GD. Han gratuleras regelmässigt.
FAOs organisation är präglad av byråkrati och kontroll och är i desperat behov av en kulturförändring. Därför genomförs nu en stor och nödvändig organisationsförändring. Vi får se hur drivande i denna som den nye GD kommer att bli.
Sverige är ju här som på andra FN-områden en ekonomisk stormakt genom vårt stora utvecklingsbistånd. Den svenska delegationen här leds av landsbygdsminister Eskil Erlandsson som ska tala imorgon. I övrigt ingår ledande tjänstemän från Landsbygdsdepartementet, stationerade i Stockholm och här i Rom, några riksdagsledamöter med flera.
Sverige är ett drivande land i FN, så även på detta område. SIDA är vår stora biståndsmyndighet, som dock satsar märkligt små resurser på att mätta världen, bara några procent av sin budget tror jag. (Ska kolla och återkomma).
Jag anser ju också - i t ex motioner, artiklar och interpellationsdebatter - att Sveriges och världens bistånd till Afrika i hög grad har misslyckats eftersom matproduktionen är märkligt låg trots väldiga insatser. Nyckeln är att ge Afrikas bönder förutsättningar till lönsamhet och investeringar genom att de högre världsmarknadspriserna inte tas ifrån dem genom inhemska monopol och inrikespolitiska åtgärder som håller jordbruket tillbaka. Detta borde Sverige och SIDA ge mycket högre prioritet i sina kontaker med sina biståndsländer och i internationella sammanhang.
Läs även andra bloggares åsikter om fao, sida, afrika, hunger, bistånd, jordbruk, mat, politik, centerpartiet, lrf, alliansen
Etiketter:
internationellt,
jordbruk,
lrf,
mat
söndag, juni 26, 2011
FAO, Rom och världens livsmedelsförsörjning
Som ny suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet blir det en rivstart genom att tillsammans med Kew Nordqvist (MP) ingå de regeringens delegation till FNs jordbruksorgans FAOs konferens, ledd av landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Det ska bli givande att under en vecka få en bild över världens mycket stora utmaningar vad gäller jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning.
Jag är ju ledamot i försvarsutskottet, och att säkerställa landets matförsörjning är en viktig grundbult i försvaret. Därför är det rätt alarmerande att Sveriges självförsörjningsgrad med mat på bara några decennier sjunkit ner mot 50 procent, i nivå med importlandet Norge och bland de lägsta i Europa.
Jag har varit med och initierat viktiga motioner till höstens centerstämma, med förslag om att utreda Sveriges livsmedelsförsörjning, sätta upp nya moderna mål för jordbruksproduktionen, stärka den offentliga upphandlingen av mat producerad med god djur- och miljöomsorg, anpassa Sveriges skatter till omvärldens med mera.
Utmaningen för världens bönder är att under första hälften av 2000-talet nära fördubbla matproduktionen, så att inte svälten i världen ska öka. FNs förre generalsekreterare Kofi Annan har uttryckt en djup oro för situationen, och även FAO ger uttryck för detsamma.
Jag återkommer med några rapporter från FAO och Rom under veckan!
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, mat, fao, lrf, politik, centerpartiet
Det ska bli givande att under en vecka få en bild över världens mycket stora utmaningar vad gäller jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning.
Jag är ju ledamot i försvarsutskottet, och att säkerställa landets matförsörjning är en viktig grundbult i försvaret. Därför är det rätt alarmerande att Sveriges självförsörjningsgrad med mat på bara några decennier sjunkit ner mot 50 procent, i nivå med importlandet Norge och bland de lägsta i Europa.
Jag har varit med och initierat viktiga motioner till höstens centerstämma, med förslag om att utreda Sveriges livsmedelsförsörjning, sätta upp nya moderna mål för jordbruksproduktionen, stärka den offentliga upphandlingen av mat producerad med god djur- och miljöomsorg, anpassa Sveriges skatter till omvärldens med mera.
Utmaningen för världens bönder är att under första hälften av 2000-talet nära fördubbla matproduktionen, så att inte svälten i världen ska öka. FNs förre generalsekreterare Kofi Annan har uttryckt en djup oro för situationen, och även FAO ger uttryck för detsamma.
Jag återkommer med några rapporter från FAO och Rom under veckan!
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, mat, fao, lrf, politik, centerpartiet
torsdag, juni 23, 2011
Invald i Miljö- och jordbruksutskottet
Mitt huvudansvar i riksdagen för Centerpartiet är ju Försvarspolitiken. Jag är därtill ersättare i Utrikesutskottet, eftersom försvars- och utrikesfrågorna ofta är nära sammankopplade (Afghanistan, Libyen, EU och Nato, omvärldsanalyser, Ryssland osv.
Mycket intressanta områden med egentligen hela världen som arbetsfält. Samarbetet med vår erfarna, engagerade och mycket kunniga Kerstin Lundgren i Utrikesutskottet är utmärkt.
Sedan årsskiftet har jag också på initiativ av Per Åsling (C-ledamot i MjoU) börjat att följa fiske- och fiskerifrågor. Det är ett viktigt område inom Miljö- och jordbruksutskottet. Min bakgrund och intresse är ju starkt kopplade till gröna näringar, hållbarhet och landsbygdsutveckling och det har varit mycket intressant att "lämna landbacken" och sätta mig in i verkligheten för de kunniga och hårt arbetande företagare som under strängt reglerade förhållanden arbetar med att fiska. Hav och sjöar är ju en enorm naturresurs men inte oändlig. Fisket är mycket omfattande och omgärdas av mycket regleringar för att utfiskning ska förhindras.
Sedan någon vecka är jag nu invald som ersättare i Miljö- och jordbruksutskottet för att främst bevaka fiskefrågor. Det ska bli mycket intressant, liksom även möjligheten att lite närmare kunna följa även jordbrukets frågor som ju alltid engagerat mig.
Både jordbruk och fiske ska ju bedrivas uthålligt och med stor respekt för kretslopp och miljö. Det är ofrånkomligt att samhället sätter de ramar inom vilka förvaltningen av både åkrar och vatten ska ske, men det gäller också att ge jordbrukare och fiskare så mycket frihet under ansvar som möjligt för att bedriva sin mycket viktiga verksamhet.
Läs även andra bloggares åsikter om fiske, fiskare, jordbruk, politik, riksdagen, östergötland, centerpartiet, lrf
Mycket intressanta områden med egentligen hela världen som arbetsfält. Samarbetet med vår erfarna, engagerade och mycket kunniga Kerstin Lundgren i Utrikesutskottet är utmärkt.
Sedan årsskiftet har jag också på initiativ av Per Åsling (C-ledamot i MjoU) börjat att följa fiske- och fiskerifrågor. Det är ett viktigt område inom Miljö- och jordbruksutskottet. Min bakgrund och intresse är ju starkt kopplade till gröna näringar, hållbarhet och landsbygdsutveckling och det har varit mycket intressant att "lämna landbacken" och sätta mig in i verkligheten för de kunniga och hårt arbetande företagare som under strängt reglerade förhållanden arbetar med att fiska. Hav och sjöar är ju en enorm naturresurs men inte oändlig. Fisket är mycket omfattande och omgärdas av mycket regleringar för att utfiskning ska förhindras.
Sedan någon vecka är jag nu invald som ersättare i Miljö- och jordbruksutskottet för att främst bevaka fiskefrågor. Det ska bli mycket intressant, liksom även möjligheten att lite närmare kunna följa även jordbrukets frågor som ju alltid engagerat mig.
Både jordbruk och fiske ska ju bedrivas uthålligt och med stor respekt för kretslopp och miljö. Det är ofrånkomligt att samhället sätter de ramar inom vilka förvaltningen av både åkrar och vatten ska ske, men det gäller också att ge jordbrukare och fiskare så mycket frihet under ansvar som möjligt för att bedriva sin mycket viktiga verksamhet.
Läs även andra bloggares åsikter om fiske, fiskare, jordbruk, politik, riksdagen, östergötland, centerpartiet, lrf
Etiketter:
fiske,
jordbruk,
lrf,
personligt,
riksdagen,
östergötland
fredag, juni 17, 2011
Maud Olofssons storhet! Annie!
Det kan vara så att Maud Olofsson idag meddelar att hon tänker avgå som partiledare för Centerpartíet.
Det visar i så fall på hennes storhet som en av de starkaste av Centerpartiets inte så många partiordförande genom tiderna!
Maud Olofsson är en stark politisk ledare med mycket skinn på näsan, och med en tydlig riktning för det hon driver och vill genomföra.
Hon har haft kraften att lansera både sin och Centerpartiets Dröm för Sverige, hon har lett arbetet med att lyfta fram partiets socialliberala rötter och hon har som den avgörande drivkraften bakom Allians för Sverige ett stort ansvar för att Sverige sedan 2006 leds av en borgerlig regering.
Maud Olofsson har gjort en enorm politisk insats under mer än ett decennium i en omvälvande tid för Sverige.
Hon kommer säkert att välja en lämplig tid för att lämna över stafettpinnen till någon annan. Är det idag så understryker det ytterligare hennes storhet som politisk ledare, att ha styrkan att kunna välja en väl avvägd tid för att "abdikera".
Sanna Rayman i SvD summerar Mauds gärning på ett bra sätt.
Centerpartiet är dessutom i den lyckliga situationen att flera kraftfulla blommor blommar i Centerpartiets toppskikt som tänkbara efterträdare. Lena Ek och Andreas Carlgren skulle både bli utmärkta partiledare, t ex.
Jag tror dock att marknaden för lite yngre alternativ är starkare, och t ex Anna-Karin Hatt skulle bli en alldeles utmärkt partiledare.
Det skulle också den erfarna men unga Annie Johansson, som är en lysande talang. Det är nu som Centerpartiet har chansen att använda Annie helt och fullt!
Om Maud idag väljer att meddela sin avgång tror jag att Annie har stora chanser att bli ny Centerledare. Om hon själv vill ta på sig detta oerhört krävande uppdrag, vill säga!
Läs även andra bloggares åsikter om maud olofsson, annie johansson, centerpartiet, politik,
Det visar i så fall på hennes storhet som en av de starkaste av Centerpartiets inte så många partiordförande genom tiderna!
Maud Olofsson är en stark politisk ledare med mycket skinn på näsan, och med en tydlig riktning för det hon driver och vill genomföra.
Hon har haft kraften att lansera både sin och Centerpartiets Dröm för Sverige, hon har lett arbetet med att lyfta fram partiets socialliberala rötter och hon har som den avgörande drivkraften bakom Allians för Sverige ett stort ansvar för att Sverige sedan 2006 leds av en borgerlig regering.
Maud Olofsson har gjort en enorm politisk insats under mer än ett decennium i en omvälvande tid för Sverige.
Hon kommer säkert att välja en lämplig tid för att lämna över stafettpinnen till någon annan. Är det idag så understryker det ytterligare hennes storhet som politisk ledare, att ha styrkan att kunna välja en väl avvägd tid för att "abdikera".
Sanna Rayman i SvD summerar Mauds gärning på ett bra sätt.
Centerpartiet är dessutom i den lyckliga situationen att flera kraftfulla blommor blommar i Centerpartiets toppskikt som tänkbara efterträdare. Lena Ek och Andreas Carlgren skulle både bli utmärkta partiledare, t ex.
Jag tror dock att marknaden för lite yngre alternativ är starkare, och t ex Anna-Karin Hatt skulle bli en alldeles utmärkt partiledare.
Det skulle också den erfarna men unga Annie Johansson, som är en lysande talang. Det är nu som Centerpartiet har chansen att använda Annie helt och fullt!
Om Maud idag väljer att meddela sin avgång tror jag att Annie har stora chanser att bli ny Centerledare. Om hon själv vill ta på sig detta oerhört krävande uppdrag, vill säga!
Läs även andra bloggares åsikter om maud olofsson, annie johansson, centerpartiet, politik,
tisdag, juni 14, 2011
S och SD går ihop - S bryter sitt löfte igen och igen
Socialdemokraterna skulle aldrig någonsin medverka till att ge Sverigedemokraterna något som helst politiskt inflytande. Aldrig, Aldrig någonsin.
Nu hurrar socialdemokraterna varje gång som de med Sverigedemokraternas stöd vinner över alliansen i en votering.
Ylva Johansson tog med sig en Sverigedemokrat in till s för överläggning innan Patrik Björck snabbt lyfta ut honom. Att S försöker lägga sina förslag så att SD nappar, att de lyssnar på deras signaler och att de säkert talas vid någon gång, är uppenbart.
Därmed medverkar de aktivt till att ge Sverigedemokraterna ett avgörande politiskt inflytande, något som Socialdemokraterna aldrig, aldrig, aldrig skulle göra. Det är ett stort politiskt svek.
S hävdar nu att de bara lägger egna förslag och inte kan rå för att SD röstar på dem. Det borde S och Mona Sahlin ha tänkt på innan man gjorde sina kategoriska utfästelser. Löftet var kategoriskt, och nu bryter man mot det regelbundet när man med glädje låter SDs stöd avgöra att de klart mindre S+V+MP kan besegra alliansen.
Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, sverigedemokraterna, svek, politik, vallöfte, centerpartiet
Nu hurrar socialdemokraterna varje gång som de med Sverigedemokraternas stöd vinner över alliansen i en votering.
Ylva Johansson tog med sig en Sverigedemokrat in till s för överläggning innan Patrik Björck snabbt lyfta ut honom. Att S försöker lägga sina förslag så att SD nappar, att de lyssnar på deras signaler och att de säkert talas vid någon gång, är uppenbart.
Därmed medverkar de aktivt till att ge Sverigedemokraterna ett avgörande politiskt inflytande, något som Socialdemokraterna aldrig, aldrig, aldrig skulle göra. Det är ett stort politiskt svek.
S hävdar nu att de bara lägger egna förslag och inte kan rå för att SD röstar på dem. Det borde S och Mona Sahlin ha tänkt på innan man gjorde sina kategoriska utfästelser. Löftet var kategoriskt, och nu bryter man mot det regelbundet när man med glädje låter SDs stöd avgöra att de klart mindre S+V+MP kan besegra alliansen.
Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, sverigedemokraterna, svek, politik, vallöfte, centerpartiet
torsdag, juni 09, 2011
Arla + Milko är säkert Rätt!
Svenska Arla - den största mejeriföreningen i Sverige - gick för tiotalet år sedan ihop med danska MD-foods. Detta ifrågasattes naturligtvis av många, men jag är övertygad om att gjorde rätt. Istället för att konkurrera med varandra etablerade man en marknadsledande aktör i både Danmark och Sverige med styrka att matcha handelns behov i storstäder och i export över europa och världen.
Svenska Arla och Gefleortens mejeriförening ville fusionera för ca 15 år sedan, men förhindrades av Konkurrensverket. Ett märkligt beslut, tycker jag fortfarande. Inte minst tack vare Arlas ömsinthet, skulle jag tro, har Gefleortens kunna inrikta sig på lönsamma segment (främst dryckesmjölk)och skära russinen ur kakan, så man har hittills klarat sig bra.
Milko bildades genom samgående av flera mejeriföreningar och finns från Värmland och till mellersta Norrland. Man har stora avstånd och har haft för många mejerianläggningar.
Enligt min mening skulle man för länga sedan ha fusionerat med Arla eller norrut. Istället har man agerat passivt och kramat sin otidsenliga anläggningsstruktur (ofta under medlemstryck). Styrelserna torde nog ha insett det uppenbara men har inte haft kraften, eller möjligen viljan, att övertyga medlemmarna om vad verkligheten kräver.
Istället har företaget successivt fösvagats och nu är läget akut, man blöder likt Grekland, vars förtroendevalda inte heller har haft kraften att leda landet rätt.
Jag skulle tro att det som nu föreslås är det bästa, och kanske enda (?) alternativet för Milkos medlemmar, och jag hoppas att det också är bra för Arla och deras medlemmar.
Skånemejerier har lyckats väl med att utveckla produkter som Proviva mm, men har agerat riskfyllt den senaste tiden. Man har en mycket starkare marknads- och struktursituation än Milko men borde noga analysera Milkos utveckling och färdväg.
Läs även andra bloggares åsikter om arla, milko, skånemejerier, lrf, lantbruk, mjölk, politik, centerpartiet
Svenska Arla och Gefleortens mejeriförening ville fusionera för ca 15 år sedan, men förhindrades av Konkurrensverket. Ett märkligt beslut, tycker jag fortfarande. Inte minst tack vare Arlas ömsinthet, skulle jag tro, har Gefleortens kunna inrikta sig på lönsamma segment (främst dryckesmjölk)och skära russinen ur kakan, så man har hittills klarat sig bra.
Milko bildades genom samgående av flera mejeriföreningar och finns från Värmland och till mellersta Norrland. Man har stora avstånd och har haft för många mejerianläggningar.
Enligt min mening skulle man för länga sedan ha fusionerat med Arla eller norrut. Istället har man agerat passivt och kramat sin otidsenliga anläggningsstruktur (ofta under medlemstryck). Styrelserna torde nog ha insett det uppenbara men har inte haft kraften, eller möjligen viljan, att övertyga medlemmarna om vad verkligheten kräver.
Istället har företaget successivt fösvagats och nu är läget akut, man blöder likt Grekland, vars förtroendevalda inte heller har haft kraften att leda landet rätt.
Jag skulle tro att det som nu föreslås är det bästa, och kanske enda (?) alternativet för Milkos medlemmar, och jag hoppas att det också är bra för Arla och deras medlemmar.
Skånemejerier har lyckats väl med att utveckla produkter som Proviva mm, men har agerat riskfyllt den senaste tiden. Man har en mycket starkare marknads- och struktursituation än Milko men borde noga analysera Milkos utveckling och färdväg.
Läs även andra bloggares åsikter om arla, milko, skånemejerier, lrf, lantbruk, mjölk, politik, centerpartiet
onsdag, juni 08, 2011
Fortsatt svensk fredsinsats i Libyen - Bra!
Jag tänker här vara statsman, först, och något s-kritisk, i slutet..!
Det är för väl att en bred majoritet i riksdagen - alliansen, S och MP - kommer att stödja en fortsatt svensk fredsinsats i Libyen.
Det är bra att den efterfrågade svenska flygspaningen - i världsklass! - fortsätter med 4 plan och ett i reserv.
Det är alldeles utmärkt att spaningen byter fokus från objekt kopplade till flyg och luftvärn mm och till alla markmål som hotar och attackerar civilbefolkningen, t ex stridsvagnar och stalinorglar. Dagens restriktion med starkt fokus på spaning mot flygkopplade objekt har fått märkliga effekter när andra hot mot civilbefolkningen upptäcks men inte får rapporteras..
Naturligtvis måste också de civila insatserna för att hjälpa de oerhört hårt av strider och livsmedelsbrist drabbade människorna öka så fort det blir möjligt att förmedla bistånd vartefter striderna upphör.
Det är heller inget kontroversiellt med att Sverige även bistår med en del soldater som kan vara en resurs vid äntring av fartyg som misstänks smuggla vapen, tvärtom.
Så några försiktigt kritiska meningar mot det före detta statsbärande partiets agerande..
Det är mycket svårbegripligt, när vi nu ser resultatet av hur Sverige kommer att fortsätta sina insatser i den Natoledda fredsinsatsen i Libyen, att förstå det höga tonläget från S under någon månad.
Det är gåtfullt att förstå de kategoriska uttalandena mot fortsatt svensk flygspaning, just det som Nato främst efterfrågar.
För att komma ur sina låsta positioner radade man upp några självklarheter; att Sverige bör öka stt civila bistånd så snart detta är möjligt och överväga även andra insatser som Nato efterfrågar. Man ville ta patent på detta, och har polemiskt hävdat att om inte S hade drivit detta så hade regeringen inte själv öppnat för det.
Regeringens inställning är ju just att lyssna på vad som efterfrågas och bidra med det som Sverige kan åstadkomma, S slår in vidöppna dörrar.
Men OK, underlättar det för de tre musketörerna Juholt, Ahlin och Hultqvist att komma ur sin låsta position så låt gå.
S försöker också att blanda bort korten genom att nu hävda att det var just flygspaningen mot Gaddafis flyg man vill sätta punkt för, inte alls att ta hem stridsflygplanen. Inga fler kommentarer om det..
Jag ska vara hygglig och inte alls kommentera Juholt motiv för att Sverige inte skulle spana mot eller ingripa mot markmål som attackerar civilbefolkningen, eftersom det skulle kunna drabba Gaddafis "drogade barnsoldater"...
(Gaddafis trupper är tydligen nu i färd med en massiv offensiv mot Misrata och dess civilbefolkning...)
Så här allvarliga och viktiga frågor som när Sverige skickar ut soldater i internationella fredsinsatser borde avgöras i dialog mellan partierna utan de övertoner och den löpsedelsdebatt som S drivit fram. Man har kommit i rampljuset som man säkert ville, låt vara att det också slagit tillbaka. Och man har säkert lyckats att visa på att regeringen är en minoritetsregering (låt vara stark sådan) som dessutom vill ha breda lösningar i dessa viktiga frågor.
Inför kommande beslut om fortsatta fredsinsatser i Libyen (eller i Sudan eller i syrien..)hoppas jag på ett lugnare tonläge och ett större statsmannaskap från framförallt det största oppositionspartiet.
DN,Aftonbladet(Melin)
Läs även andra bloggares åsikter om libyen, gadaffi, politik, försvar, jas gripen, politik, centerpartiet, socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, håkan juholt,
Det är för väl att en bred majoritet i riksdagen - alliansen, S och MP - kommer att stödja en fortsatt svensk fredsinsats i Libyen.
Det är bra att den efterfrågade svenska flygspaningen - i världsklass! - fortsätter med 4 plan och ett i reserv.
Det är alldeles utmärkt att spaningen byter fokus från objekt kopplade till flyg och luftvärn mm och till alla markmål som hotar och attackerar civilbefolkningen, t ex stridsvagnar och stalinorglar. Dagens restriktion med starkt fokus på spaning mot flygkopplade objekt har fått märkliga effekter när andra hot mot civilbefolkningen upptäcks men inte får rapporteras..
Naturligtvis måste också de civila insatserna för att hjälpa de oerhört hårt av strider och livsmedelsbrist drabbade människorna öka så fort det blir möjligt att förmedla bistånd vartefter striderna upphör.
Det är heller inget kontroversiellt med att Sverige även bistår med en del soldater som kan vara en resurs vid äntring av fartyg som misstänks smuggla vapen, tvärtom.
Så några försiktigt kritiska meningar mot det före detta statsbärande partiets agerande..
Det är mycket svårbegripligt, när vi nu ser resultatet av hur Sverige kommer att fortsätta sina insatser i den Natoledda fredsinsatsen i Libyen, att förstå det höga tonläget från S under någon månad.
Det är gåtfullt att förstå de kategoriska uttalandena mot fortsatt svensk flygspaning, just det som Nato främst efterfrågar.
För att komma ur sina låsta positioner radade man upp några självklarheter; att Sverige bör öka stt civila bistånd så snart detta är möjligt och överväga även andra insatser som Nato efterfrågar. Man ville ta patent på detta, och har polemiskt hävdat att om inte S hade drivit detta så hade regeringen inte själv öppnat för det.
Regeringens inställning är ju just att lyssna på vad som efterfrågas och bidra med det som Sverige kan åstadkomma, S slår in vidöppna dörrar.
Men OK, underlättar det för de tre musketörerna Juholt, Ahlin och Hultqvist att komma ur sin låsta position så låt gå.
S försöker också att blanda bort korten genom att nu hävda att det var just flygspaningen mot Gaddafis flyg man vill sätta punkt för, inte alls att ta hem stridsflygplanen. Inga fler kommentarer om det..
Jag ska vara hygglig och inte alls kommentera Juholt motiv för att Sverige inte skulle spana mot eller ingripa mot markmål som attackerar civilbefolkningen, eftersom det skulle kunna drabba Gaddafis "drogade barnsoldater"...
(Gaddafis trupper är tydligen nu i färd med en massiv offensiv mot Misrata och dess civilbefolkning...)
Så här allvarliga och viktiga frågor som när Sverige skickar ut soldater i internationella fredsinsatser borde avgöras i dialog mellan partierna utan de övertoner och den löpsedelsdebatt som S drivit fram. Man har kommit i rampljuset som man säkert ville, låt vara att det också slagit tillbaka. Och man har säkert lyckats att visa på att regeringen är en minoritetsregering (låt vara stark sådan) som dessutom vill ha breda lösningar i dessa viktiga frågor.
Inför kommande beslut om fortsatta fredsinsatser i Libyen (eller i Sudan eller i syrien..)hoppas jag på ett lugnare tonläge och ett större statsmannaskap från framförallt det största oppositionspartiet.
DN,Aftonbladet(Melin)
Läs även andra bloggares åsikter om libyen, gadaffi, politik, försvar, jas gripen, politik, centerpartiet, socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, håkan juholt,
lördag, juni 04, 2011
Anmärkningsvärt om Libyen, Juholt!
Jag måste kommentera Dagens P1 - lördagsintervju med Håkan Juholt.
Jag anser att han argumenterar fyrkantigt och långt ifrån den kompromissanda som han menar sig ha.
* 120 dagar insats. Juholt har rätt i att riksdagens beslut var att skicka stridsflyg för spaning i 3 månader. Däremot har han fel när han påstår att därmed är beslutet fattat och ingen verklig händelseutveckling kan motivera en förlängning. Tvärtom, det är snarare regel än undantag att fredsinsatser förlängs. Avgörande är självfallet händelseutvecklingen.
Därför är det nu viktigt vad Nato - som leder Libyen insatsen - gör för bedömning och sedan - vilket nu pågår - att regeringen söker en bred förankring i riksdagen.
* Natos bedömning är entydig och Anders Fogh Rasmussen lyfter i sitt brev till statsministern fram vikten av fortsatta svenska flyginsatser. Då hävdar Håkan Juholt - i lördagsintervjun - att Nato inte alls prioriterar fortsatt svensk flygspaning trots att det är just vad Fogh Rasmussen lyfter fram. Och Juholt hänvisar till att S (Juholt, Ahlin m fl) talat med alla länder i FNs säkerhetsråd vilka till skillnad från Natos generalsekretarare mera lutar åt stridsfartyg och andra insatser än just flyg..?
Jag menar att Juholt spelar högt och närmast bluffar. Det är uppenbart att flyginsatserna är fortsatt mycket behövda och har hög prioritet. Blanda inte bort korten, Juholt.
* Juholts världsbild är att FNs Libyenbeslut endast omfattade en flygförbudszon. Den är nu genomförd, flyget kan dras bort... Nu gäller det att upprätthålla vapenembargot, menar S, så att varken Gadaffi eller rebellerna kan få nya vapen. och där ska Sverige bidra i någon sjöblockad.
Har Juholt helt missat att Gadaffis styrkor fortsätter att attackera civilbefolkningen och har stora mängder vapen kvar, ett stort vapenövertag? Med Juholts strategi skulle Gadaffi i lugn och ro tillåtas utnyttja sitt vapenövertag och fortsätta attackera bostadsområden. Socialdemokraterna tar på sig ett mycket stort ansvar när man försöker att ställa veto. Det är beklagligt.
* En grupp från riksdagens försvarsutskott besökte i veckan den svenska fredsframtvingande insatsen på Sicilien. Den svenska flygspaningen levererar med hög kvalitet sina rapporter och får mycket goda vitsord. Tyvärr begränsas spaningen till främst objekt kopplade till flyg och luftvärn, medan spaning mot t ex stridsvagnar, stalinorglar och artilleri som skjuter in i bostadsområden är nedprioriterat. Det vore rimligt att den svenska spaningsinsatsen även omfattade skydd av civilbefolkningen mot attacker från andra stridsmedel än Gadaffis flygvapen. Detta ligger självfallet inom FN-mandatets ram.
* Partiledare Juholt och utrikestalesperson Ahlin försöker också ta patent på att endast de vill bredda FN-insatsen till mer civila insatser vartefter dessa kan genomföras. Självklart är det allas vår ambition så snart utvecklingen det medger, och sådana myndighetsbeslut har redan fattats.
Överläggningar om den fortsatta svenska insatsen i Libyen pågår. Jag hoppas verkligen på en fortsatt bred majoritet i riksdagen för att svara upp till det som Nato efterfrågar, dvs fortsatt flygspaning men även öppenhet om vi kan bidra med något mer och självfallet för ökade civila insatser. Det är mycket anmärkningsvärt att MP och V håller öppet för fortsatt svensk flygspaning medan S och Juholt fortfarande försöker smälla igen dörren.
Expressens artikel avslöjar tydligt bristerna i den Juholtska "logiken".
Läs även andra bloggares åsikter om libyen, juholt, socialdemokraterna, försvar, politik, centerpartiet, alliansen, moderaterna, folkpartiet
Jag anser att han argumenterar fyrkantigt och långt ifrån den kompromissanda som han menar sig ha.
* 120 dagar insats. Juholt har rätt i att riksdagens beslut var att skicka stridsflyg för spaning i 3 månader. Däremot har han fel när han påstår att därmed är beslutet fattat och ingen verklig händelseutveckling kan motivera en förlängning. Tvärtom, det är snarare regel än undantag att fredsinsatser förlängs. Avgörande är självfallet händelseutvecklingen.
Därför är det nu viktigt vad Nato - som leder Libyen insatsen - gör för bedömning och sedan - vilket nu pågår - att regeringen söker en bred förankring i riksdagen.
* Natos bedömning är entydig och Anders Fogh Rasmussen lyfter i sitt brev till statsministern fram vikten av fortsatta svenska flyginsatser. Då hävdar Håkan Juholt - i lördagsintervjun - att Nato inte alls prioriterar fortsatt svensk flygspaning trots att det är just vad Fogh Rasmussen lyfter fram. Och Juholt hänvisar till att S (Juholt, Ahlin m fl) talat med alla länder i FNs säkerhetsråd vilka till skillnad från Natos generalsekretarare mera lutar åt stridsfartyg och andra insatser än just flyg..?
Jag menar att Juholt spelar högt och närmast bluffar. Det är uppenbart att flyginsatserna är fortsatt mycket behövda och har hög prioritet. Blanda inte bort korten, Juholt.
* Juholts världsbild är att FNs Libyenbeslut endast omfattade en flygförbudszon. Den är nu genomförd, flyget kan dras bort... Nu gäller det att upprätthålla vapenembargot, menar S, så att varken Gadaffi eller rebellerna kan få nya vapen. och där ska Sverige bidra i någon sjöblockad.
Har Juholt helt missat att Gadaffis styrkor fortsätter att attackera civilbefolkningen och har stora mängder vapen kvar, ett stort vapenövertag? Med Juholts strategi skulle Gadaffi i lugn och ro tillåtas utnyttja sitt vapenövertag och fortsätta attackera bostadsområden. Socialdemokraterna tar på sig ett mycket stort ansvar när man försöker att ställa veto. Det är beklagligt.
* En grupp från riksdagens försvarsutskott besökte i veckan den svenska fredsframtvingande insatsen på Sicilien. Den svenska flygspaningen levererar med hög kvalitet sina rapporter och får mycket goda vitsord. Tyvärr begränsas spaningen till främst objekt kopplade till flyg och luftvärn, medan spaning mot t ex stridsvagnar, stalinorglar och artilleri som skjuter in i bostadsområden är nedprioriterat. Det vore rimligt att den svenska spaningsinsatsen även omfattade skydd av civilbefolkningen mot attacker från andra stridsmedel än Gadaffis flygvapen. Detta ligger självfallet inom FN-mandatets ram.
* Partiledare Juholt och utrikestalesperson Ahlin försöker också ta patent på att endast de vill bredda FN-insatsen till mer civila insatser vartefter dessa kan genomföras. Självklart är det allas vår ambition så snart utvecklingen det medger, och sådana myndighetsbeslut har redan fattats.
Överläggningar om den fortsatta svenska insatsen i Libyen pågår. Jag hoppas verkligen på en fortsatt bred majoritet i riksdagen för att svara upp till det som Nato efterfrågar, dvs fortsatt flygspaning men även öppenhet om vi kan bidra med något mer och självfallet för ökade civila insatser. Det är mycket anmärkningsvärt att MP och V håller öppet för fortsatt svensk flygspaning medan S och Juholt fortfarande försöker smälla igen dörren.
Expressens artikel avslöjar tydligt bristerna i den Juholtska "logiken".
Läs även andra bloggares åsikter om libyen, juholt, socialdemokraterna, försvar, politik, centerpartiet, alliansen, moderaterna, folkpartiet
Etiketter:
(S),
försvar,
försvarsdebatt,
internationellt,
nato,
partier,
utrikes
fredag, juni 03, 2011
Brännpunkt: att mätta världen kräver även genteknik
Jag och Magnus Andersson skriver idag på SvD Brännpunkt om att även jordbrukets utveckling måste bygga på forskning och modern teknik.
Vi kritiserar starkt delar av miljörörelsen som är mycket konservativ och som vill ha ett jordbruk utan växtnäringstillförsel genom handelsgödsel, utan kemiska bekämpningsmedel och utan växtförädling med någon hjälp av gentekniken.
Utmaningen för världens bönder är att fördubbla matproduktionen på något halvsekel, samt att även producera en del energi. Jag har all respekt för det s.k ekologiska jordbruket, som sätter upp egna förbud mot vad som är tillåtet. Det bygger i hög grad på animalieproduktion och stallgödsel och är ett miljöalternativ utifrån lite fyrkantiga regelverk. Jag önskar det lycka till på marknaden för att nå konsumenter som är beredda att betala de merkostnader som restriktionerna medför. Eko är ett nisckalternativ som idag svara för ca 4-5 procent av den svenska matkonsumtionen.
Det tragiska är att det moderna miljövänliga svenska jordbruk som står för 95 procent av produktionen på 25 år har minskat med en tredjedel. Istället har importen av mat exploderat och svara idag för nära hälften av all konsumtion. Import från länder där djuromsorgen och miljöhänsynen är sämre.
Vi måste skifta fokus i den svenska jordbruksdebatten och göra krafttag för att den svenska matproduktionen ska öka och tränga tillbaka importen. Då måste det moderna miljövänliga jordbruket lyftas fram, samtidigt den ekologiska nischproduktionen får fortsatt stöd.
Svenska Naturskyddsföreningen, Greenpeace och Miljöpartiet klara inte av att lyfta blickarna ifrån ekokonceptet och se betydelsen av den dominerande svenska matproduktionen, som minskar så kraftigt. De säger nej till nästan alla växtnäringstillförsel utöver stallgödsel och gör växtförädling med hjälp av genteknik till det stora miljöhotet för jordbruket.
Deras linje ökar importen av mat till Sverige och försvårar för världens bönder att kunna mätta jordens befolkning.
Detta behöver verkligen diskuteras och därför skriver Magnus och jag idag på Brännpunkt.
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, mat, snf, greepeace, miljöpartiet, politik, centerpartiet, genteknik, gmo, lrf
Vi kritiserar starkt delar av miljörörelsen som är mycket konservativ och som vill ha ett jordbruk utan växtnäringstillförsel genom handelsgödsel, utan kemiska bekämpningsmedel och utan växtförädling med någon hjälp av gentekniken.
Utmaningen för världens bönder är att fördubbla matproduktionen på något halvsekel, samt att även producera en del energi. Jag har all respekt för det s.k ekologiska jordbruket, som sätter upp egna förbud mot vad som är tillåtet. Det bygger i hög grad på animalieproduktion och stallgödsel och är ett miljöalternativ utifrån lite fyrkantiga regelverk. Jag önskar det lycka till på marknaden för att nå konsumenter som är beredda att betala de merkostnader som restriktionerna medför. Eko är ett nisckalternativ som idag svara för ca 4-5 procent av den svenska matkonsumtionen.
Det tragiska är att det moderna miljövänliga svenska jordbruk som står för 95 procent av produktionen på 25 år har minskat med en tredjedel. Istället har importen av mat exploderat och svara idag för nära hälften av all konsumtion. Import från länder där djuromsorgen och miljöhänsynen är sämre.
Vi måste skifta fokus i den svenska jordbruksdebatten och göra krafttag för att den svenska matproduktionen ska öka och tränga tillbaka importen. Då måste det moderna miljövänliga jordbruket lyftas fram, samtidigt den ekologiska nischproduktionen får fortsatt stöd.
Svenska Naturskyddsföreningen, Greenpeace och Miljöpartiet klara inte av att lyfta blickarna ifrån ekokonceptet och se betydelsen av den dominerande svenska matproduktionen, som minskar så kraftigt. De säger nej till nästan alla växtnäringstillförsel utöver stallgödsel och gör växtförädling med hjälp av genteknik till det stora miljöhotet för jordbruket.
Deras linje ökar importen av mat till Sverige och försvårar för världens bönder att kunna mätta jordens befolkning.
Detta behöver verkligen diskuteras och därför skriver Magnus och jag idag på Brännpunkt.
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, mat, snf, greepeace, miljöpartiet, politik, centerpartiet, genteknik, gmo, lrf
måndag, maj 30, 2011
Centerpartiets framtid, länk SvD
PJ Anders Linder skriver tänkvärt i SvD om moderaternas lyskraft och om fp-c-kds icke lyskraft..
Sedan den totalt sett framgångsrika Alliansen bildades och vunnit två val har moderaterna fördubblats till över 30 procent medan "småpartierna" minskat lite vart och ett.
Jag gillar ju inte beteckningen "Småpartier" något vidare som beteckning på flera hundratusen väljare, men det ligger ju ändå något i den.
Jag minns ändå en rätt parallell situation för ca 25 år sedan. Då var Centerpartiet borgerlighetens dominerande parti med 25 procent av rösterna medan M och FP väl låg mellan 10 och 15 procent.
Då var centerpartiet där vi ville vara, med en samlad politik för hela Sverige med fokus på tillväxt, företagande, social rättvisa och grundtrygghet.
Sedan fastnade vi i en enda fråga - kärnkraften - och rasade snabbt och uthålligt ner till 5, 1 procent 1998. (Och sedan frågar många hur vi kunde "överge" denna "valvinnande" årtalsexercis..).
PJ lyfter väl fram obalansen i alliansen.
Jag har tidigare här på bloggen givit mitt förslag till strategi för Centerpartiet, som jag är övertygad om skulle fungera. Jag tror nog att vi rör oss i den riktningen också.
Jag ser främst möjligheter i nuläget! Samarbetet inom alliansen fungerar bra och vi regerar Sverige. Moderaterna har fått allt ljus på sig och agerar skickligt, men torde ha nått en toppnivå på 30-35 %. Centerpartiet har de senaste valen fått 5,1 %, 6,1 %, 7,9 % samt 6,6 procent av rösterna vilket för mig indikerar vår golvnivå.
Jag ser goda möjligheter att ifrån denna växa kraftigt!
Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, politik, Svd, framtid, alliansen,
Sedan den totalt sett framgångsrika Alliansen bildades och vunnit två val har moderaterna fördubblats till över 30 procent medan "småpartierna" minskat lite vart och ett.
Jag gillar ju inte beteckningen "Småpartier" något vidare som beteckning på flera hundratusen väljare, men det ligger ju ändå något i den.
Jag minns ändå en rätt parallell situation för ca 25 år sedan. Då var Centerpartiet borgerlighetens dominerande parti med 25 procent av rösterna medan M och FP väl låg mellan 10 och 15 procent.
Då var centerpartiet där vi ville vara, med en samlad politik för hela Sverige med fokus på tillväxt, företagande, social rättvisa och grundtrygghet.
Sedan fastnade vi i en enda fråga - kärnkraften - och rasade snabbt och uthålligt ner till 5, 1 procent 1998. (Och sedan frågar många hur vi kunde "överge" denna "valvinnande" årtalsexercis..).
PJ lyfter väl fram obalansen i alliansen.
Jag har tidigare här på bloggen givit mitt förslag till strategi för Centerpartiet, som jag är övertygad om skulle fungera. Jag tror nog att vi rör oss i den riktningen också.
Jag ser främst möjligheter i nuläget! Samarbetet inom alliansen fungerar bra och vi regerar Sverige. Moderaterna har fått allt ljus på sig och agerar skickligt, men torde ha nått en toppnivå på 30-35 %. Centerpartiet har de senaste valen fått 5,1 %, 6,1 %, 7,9 % samt 6,6 procent av rösterna vilket för mig indikerar vår golvnivå.
Jag ser goda möjligheter att ifrån denna växa kraftigt!
Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, politik, Svd, framtid, alliansen,
onsdag, maj 25, 2011
Saudiarabiens hårda kvinnoförtryck
Religiös fundamentalism kan vara förfärlig. Iran piskar och mördar för olika kärleksförbindelser. I annat asiatiskt Sharialand ska ett brott sonas genom att syra hälls i förövarens ögon....
Saudiarabiens kvinnoförtryck är förfärligt, se nedan. Inte köra bil, inte gå ensam på gator, inte ärva, inte rösträtt, inte resa....
PRESSNOTISER FRÅN AMNESTY
ONSDAGEN DEN 25 MAJ 2011
SAUDUIARABIEN
Kvinna fängslad för att hon körde bil
Amnesty kräver att Saudiarabien friger den kvinna som varit med och drivit en kampanj mot förbudet för kvinnor att köra bil i landet.
Den 32-åriga Manal al-Sharif, konsult inom datorsäkerhet, greps den 22 maj - dagen efter att hon stoppats av polis i staden al-Khobar för att ha kört bil. Bara dagarna innan hade hon - för att stödja en kampanj för kvinnors rätt att köra bil i Saudiarabien - lagt upp en video på sig själv, körandes bil, på Youtube.
- Kvinnor diskrimineras grovt i Saudiarabien och förbudet mot att köra bil är enbart ett sätt att fortsätta begränsa deras möjligheter att röra sig fritt, säger Malcolm Smart, chef för Amnestys Mellanöstern- och Nordafrikaavdelning.
- Regeringen har inte, trots vädjanden från kvinnliga aktivister, gjort något för att ta bort förbudet. Därför har aktivisterna tvingats att utmana restriktionerna, med fredliga medel. Manal al-Sharif har följt den långa tradition av kvinnor världen över som modigt avslöjat och utmanat diskriminerande lagar och bestämmelser. Hon är en samvetsfånge och vi kräver att hon omedelbart och ovillkorligen friges.
När Manal al-Sharif stoppades av polis den 21 maj hade hon sällskap av sin bror, Muhammad al-Sharif. De satt anhållna i sex timmar, men släpptes efter att ha skrivit under löften om att Manal al-Sharif aldrig mer ska köra bil i Saudiarabien. De båda syskonen greps dock återigen dagen efter. Efter förhör på polisstationen skickades Manal al-Sharif till ett kvinnofängelse i Dammam, där hon fortfarande sitter fängslad. Brodern frigavs däremot den 22 maj.
En talesperson för Saudiarabiens fångvårdssystem ska den 23 maj ha uppgett för tidningen Okaz att Manal al-Shari står anklagad för att ha kört bil, uppviglat andra kvinnor att köra bil, låtit en journalist intervjua henne medan hon körde, planerat att publicera en video som visar när hon kör, samt andra förseelser. Enligt talespersonen kommer Manal al-Sharif sitta anhållen i fem dagar medan utredningen pågår.
Internetkampanjen "Women 2 Drive" har genom Facebook och Twitter uppmanat saudiska kvinnor, med internationella körkort, att börja köra bil den 17 juni. Tanken är bilkörandet ska ske som en del av kvinnornas vardag snarare än som en samlad manifestation på bara en plats.
1990 organiserade en grupp saudiska kvinnor en karavan av bilar, körda av kvinnor, genom huvudstaden Riyadh. Detta i en fredlig protest mot traditionen att kvinnor inte tillåts att köra bil. Inrikesministeriet, uppbackat av landets högste religiöse ledare, stormuftin, svarade med ett formellt förbud för kvinnor att köra bil.
Saudiska kvinnor diskrimineras grovt både i lagstiftning och i praktiken. De nekas rösträtt och måste få tillåtelse av en manlig släkting eller förmyndare för att resa, ta anställning, utbilda sig på högre nivå eller gifta sig. Våld mot kvinnor i hemmet tros vara väldigt vanligt.
- De saudiska myndigheterna måste ta tag i diskrimineringen av kvinnor och säkerställa att de behandlas som fullvärdiga medborgare, med lika rättigheter som män, och att de erkänns den värdighet och respekt som de förtjänar, säger Malcolm Smart.
Kaj Ranén, Amnesty Press och media
--
Elisabeth Löfgren
pressekreterare
Läs även andra bloggares åsikter om sharialagar, kvinnoförtryck, islam, fundamentalism, saudiarabien, iran, politik, centerpartiet
Saudiarabiens kvinnoförtryck är förfärligt, se nedan. Inte köra bil, inte gå ensam på gator, inte ärva, inte rösträtt, inte resa....
PRESSNOTISER FRÅN AMNESTY
ONSDAGEN DEN 25 MAJ 2011
SAUDUIARABIEN
Kvinna fängslad för att hon körde bil
Amnesty kräver att Saudiarabien friger den kvinna som varit med och drivit en kampanj mot förbudet för kvinnor att köra bil i landet.
Den 32-åriga Manal al-Sharif, konsult inom datorsäkerhet, greps den 22 maj - dagen efter att hon stoppats av polis i staden al-Khobar för att ha kört bil. Bara dagarna innan hade hon - för att stödja en kampanj för kvinnors rätt att köra bil i Saudiarabien - lagt upp en video på sig själv, körandes bil, på Youtube.
- Kvinnor diskrimineras grovt i Saudiarabien och förbudet mot att köra bil är enbart ett sätt att fortsätta begränsa deras möjligheter att röra sig fritt, säger Malcolm Smart, chef för Amnestys Mellanöstern- och Nordafrikaavdelning.
- Regeringen har inte, trots vädjanden från kvinnliga aktivister, gjort något för att ta bort förbudet. Därför har aktivisterna tvingats att utmana restriktionerna, med fredliga medel. Manal al-Sharif har följt den långa tradition av kvinnor världen över som modigt avslöjat och utmanat diskriminerande lagar och bestämmelser. Hon är en samvetsfånge och vi kräver att hon omedelbart och ovillkorligen friges.
När Manal al-Sharif stoppades av polis den 21 maj hade hon sällskap av sin bror, Muhammad al-Sharif. De satt anhållna i sex timmar, men släpptes efter att ha skrivit under löften om att Manal al-Sharif aldrig mer ska köra bil i Saudiarabien. De båda syskonen greps dock återigen dagen efter. Efter förhör på polisstationen skickades Manal al-Sharif till ett kvinnofängelse i Dammam, där hon fortfarande sitter fängslad. Brodern frigavs däremot den 22 maj.
En talesperson för Saudiarabiens fångvårdssystem ska den 23 maj ha uppgett för tidningen Okaz att Manal al-Shari står anklagad för att ha kört bil, uppviglat andra kvinnor att köra bil, låtit en journalist intervjua henne medan hon körde, planerat att publicera en video som visar när hon kör, samt andra förseelser. Enligt talespersonen kommer Manal al-Sharif sitta anhållen i fem dagar medan utredningen pågår.
Internetkampanjen "Women 2 Drive" har genom Facebook och Twitter uppmanat saudiska kvinnor, med internationella körkort, att börja köra bil den 17 juni. Tanken är bilkörandet ska ske som en del av kvinnornas vardag snarare än som en samlad manifestation på bara en plats.
1990 organiserade en grupp saudiska kvinnor en karavan av bilar, körda av kvinnor, genom huvudstaden Riyadh. Detta i en fredlig protest mot traditionen att kvinnor inte tillåts att köra bil. Inrikesministeriet, uppbackat av landets högste religiöse ledare, stormuftin, svarade med ett formellt förbud för kvinnor att köra bil.
Saudiska kvinnor diskrimineras grovt både i lagstiftning och i praktiken. De nekas rösträtt och måste få tillåtelse av en manlig släkting eller förmyndare för att resa, ta anställning, utbilda sig på högre nivå eller gifta sig. Våld mot kvinnor i hemmet tros vara väldigt vanligt.
- De saudiska myndigheterna måste ta tag i diskrimineringen av kvinnor och säkerställa att de behandlas som fullvärdiga medborgare, med lika rättigheter som män, och att de erkänns den värdighet och respekt som de förtjänar, säger Malcolm Smart.
Kaj Ranén, Amnesty Press och media
--
Elisabeth Löfgren
pressekreterare
Läs även andra bloggares åsikter om sharialagar, kvinnoförtryck, islam, fundamentalism, saudiarabien, iran, politik, centerpartiet
Etiketter:
burka,
integritet,
internationellt,
religion
onsdag, maj 18, 2011
S vindflöjel om Libyen
Det är trist att se hur Juholt och S bara trasslar in sig mer och mer om hur FN och Sverige ska skydda Libyens civilbefolkning. Först kräver man ett snabbt agerande, och är med på att Sverige deltar med stridsflyg (låt vara bara till hälften).
Sedan ska freden tydligen komma på beställning, inom tre månader. Längre ska Sverige omöjligen bli kvar militärt. Och absolut inte med stridsflyg.
Nu har trycket ökat och S öppnar nu för förlängs militär insats från Sverige. Vi ska lyssna på FN, säger Urban Ahlin. Fast inte om de vill ha fortsatt flyginsats, då säger vi nej. Men vill de ha stridsfartyg och ubåtar, då ställer vi upp. (Få tror att detta är aktuellt).
Vi är konsekventa, säger S. Det är alla andra som är inkonsekventa; FN, Nato, regeringen och säkert också Miljöpartiet.
Har vi beslutat om en tremånadersinsats så står vi för det. Punkt, säger Peter Hultkvist, ordf i Försvarsutskottet sedan en månad. (Trots att Sveriges FN-insatser ständigt brukar förlängas i tremånaders eller ettårsintervall (Afghanistan) så länge som skyddet för civilbefolkningen kräver detta). Kartan gäller, menar S. Inte verkligheten. Obegripligt!
Det är sorgligt att se ett f.d "statsbärande parti" vingla fram på detta sättet, samtidigt som Miljöpartiets Peter Erikssson likt en äldre statsman öppnar för att lyssna på FN och är öppen för även fortsatt flyginsats.
Det är inte roligt att behöva kommentera en sådan här soppa, men förhoppningsvis kan S baxas åt rätt håll just genom fortsatt granskning av deras vinglande.
Jag har skrivit en debattartikl på SvD Brännpunkt idag.
Läs även andra bloggares åsikter om libyen, gripen, politik, försvar, socialdemokraterna, centerpartiet, alliansen,
Sedan ska freden tydligen komma på beställning, inom tre månader. Längre ska Sverige omöjligen bli kvar militärt. Och absolut inte med stridsflyg.
Nu har trycket ökat och S öppnar nu för förlängs militär insats från Sverige. Vi ska lyssna på FN, säger Urban Ahlin. Fast inte om de vill ha fortsatt flyginsats, då säger vi nej. Men vill de ha stridsfartyg och ubåtar, då ställer vi upp. (Få tror att detta är aktuellt).
Vi är konsekventa, säger S. Det är alla andra som är inkonsekventa; FN, Nato, regeringen och säkert också Miljöpartiet.
Har vi beslutat om en tremånadersinsats så står vi för det. Punkt, säger Peter Hultkvist, ordf i Försvarsutskottet sedan en månad. (Trots att Sveriges FN-insatser ständigt brukar förlängas i tremånaders eller ettårsintervall (Afghanistan) så länge som skyddet för civilbefolkningen kräver detta). Kartan gäller, menar S. Inte verkligheten. Obegripligt!
Det är sorgligt att se ett f.d "statsbärande parti" vingla fram på detta sättet, samtidigt som Miljöpartiets Peter Erikssson likt en äldre statsman öppnar för att lyssna på FN och är öppen för även fortsatt flyginsats.
Det är inte roligt att behöva kommentera en sådan här soppa, men förhoppningsvis kan S baxas åt rätt håll just genom fortsatt granskning av deras vinglande.
Jag har skrivit en debattartikl på SvD Brännpunkt idag.
Läs även andra bloggares åsikter om libyen, gripen, politik, försvar, socialdemokraterna, centerpartiet, alliansen,
Etiketter:
(S),
försvar,
försvarsdebatt,
internationellt,
nato,
partier,
utrikes
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)