Ett varumärke för Centerpartiet – Grundtrygghet!

Ett varumärke för Centerpartiet – Grundtrygghet!

Ett begrepp som alltid har varit viktigt för Centerpartiet är Grundtrygghet. Samtidigt som marknadsekonomi och ett mycket bra företagarklimat är grundbulten i att på bästa sätt förvalta och ta vara på Sveriges natur- och människoresurser så måste ett socialliberalt samhälle också säkerställa en trygghet för alla, främst de utsatta och svaga.

Det är möjligt tack vare den välfärd och de resurser som demokrati och marknadsekonomi och goda förutsättningar för små och stora företag ger upphov till.

I länder med statskontrollerade sektorer överallt, som kallar sig kommunistiska eller kanske socialistiska, förtvinar ofta företagandet som koncentreras till samhällsägda verksamheter som fungerar dåligt och ineffektivt. Exemplen på detta är regel, inte undantag. Oftast sätts också miljön på undantag genom omoderna och storskaliga industrier med ålderdomlig teknik.

Dessa samhällssystem talar i teorin så väl om ”folkstyre” och ”solidaritet” och ”grundtrygghet” till folket. Men det blir oftast bara ord. Ekonomin fungerar dåligt, demokratin ännu sämre och människor far illa.

Skräckexempel just nu är t ex Venezuela och NordKorea. Tidigare var sovjetkommunismen förfärlig som hårt drabbade bl a Ryssland och länderna i Östeuropa. Dessa senare reser sig nu ur askan genom att demokrati och marknadsekonomi börjar spira, och där medlemskapet i EU betyder mycket.

I Sverige har Centerpartiet sedan sin tillkomst framgångsrikt kämpat för ett öppet och demokratiskt samhälle, för marknadsekonomi, för en god miljö och för Grundtrygghet.

Kampen för garantipensioner och bostadstillägg till ”fattigpensionärerna”, som inte har några intjänade pensionspoäng, känner alla till och den har varit framgångsrik. Samtidigt innebär garantipensionen trots förstärkningar små marginaler så arbetet för bättre villkor fortsätter, nu senast genom förslag från den pensionsgrupp som 5-6 partier står bakom (MP varierar).

Uppmärksamhet måste också riktas mot de som arbetat hela livet i låglöneyrken och som nu bara har marginellt bättre villkor än garantipensionärerna. Det måste löna sig att arbeta, och även att tjäna in pensionspoäng.

Arbetsmarknadsförsäkringen ska ge en trygghet vid arbetslöshet men omfattar idag inte de som inte kvalificerat sig till den. De som står utanför hänvisas till försörjningsstöd , ett annat exempel på grundtrygghet när man inte har resurser. Socialdemokraterna vill nu något öppna arbetsmarknadsförsäkringen för fler, men alltjämt väger omsorgen om de ”egna” fackförbunden tyngre än omsorgen om alla som vill arbeta men fallit utanför ramarna.

Föräldraförsäkringen gagnar främst de som har arbete, men det är bra att grundnivån, som omfattar alla, har höjts betydligt de senare decennierna. Det finns mycket som talar för att även arbetsmarknadsförsäkringen borde omfatta alla som vill arbeta, och där de som inte kvalificerat sig ändå kan omfattas av den och erhålla ett grundskydd.

Det finns de som förespråkar en ”medborgarlön” (eller ”basinkomst”) som grundskydd istället för det inkomst- och förmögenhetsprövade försörjningstödet. Det skulle undanröja mycket byråkrati och integritetsintrång, men skulle kanske minska viljan att arbeta för en del och bli dyrare, även om nivån vore låg. Finland och några länder (Italien, Kanada) har gjort ansatser men inte fullföljt, och frågan diskuteras här och var. Försörjningsstödet kan ju ses som en inkomstprövad ersättning och borde gå att förenkla, men steget till medborgarlön känns mycket långt.

Begreppet Grundtrygghet används kanske inte lika ofta som förr, men förtjänar en fortsatt stor och viktig plats bland Centerpartiets viktiga värdeord!

Staffan Danielsson