onsdag, april 25, 2018

Andelen ensamkommande barn som är vuxna, min bedömning.

Det förs nu en intensiv debatt om regeringens förslag att 9.000 ensamkommande som sökte asyl under 2015 (typ) och som fått avslag ska få uppehållstillstånd för att på hel-eller deltid utan krav på närvaro, resultat eller godkänd examen avse att genomgå gymnasiestudier.

Det är ett undermåligt lagförslag i utkanten av hur lagstiftningen får gå till.

Det handlar i praktiken om en amnesti riktad till en utvald grupp, och det hade varit bättre att, givet att något skulle göras, istället besluta om en amnesti. Inte kommer de som efter 3-4 år på gymnasiet varit i Sverige i 6-7 år att utvisas framåt år 2024.

Hade amnestin endats omfattat de som var barn under 18 år när de kom till Sverige hade det varit en sak.

Nu omfattar den också alla de vuxna män mellan 20 och 30 år som vid ankomsten uppgav att de var barn under 18, vilket närmast är stötande i relation till många andra som får avslag.

Min bedömning är att över 30 % av de ensamkommande som söker asyl har varit/är mellan 20 och 30 år. Det finns ju inget facit på detta, bara indicier.

Jag har summerat mina indicier för min bedömning i detta blogginlägg.

Jag har i kommentarer på Facebook redovisat följande:



"Frågan är svår. Det handlar ju om en amnesti och det hade varit bättre att besluta om en sådan, och ta debatten om rimligt eller ej, istället för dessa gymnasiestudier. Den majoritet ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan och som lockades till Sverige p g av våra generösa regelverk och som var barn under 18 år när de kom, där finns skäl för en ”amnesti”. 

Dessa skäl finns dock inte för de 3-4.000 som också omfattas av amnestin trots att de är vuxna män mellan 20 och 30 (min bedömning på indicier, redovisad på min blogg, något facit finns ju inte). De kommer nu att gå på gymnasium med tonåringar.

Jag har några gånger tyvärr inte kunnat rösta med mitt parti i asyl-och migrationsfrågor och jag kommer även denna gång att avstå."


Och jag skriver i Dagens Samhälle att Sverige står inför ett vägval i migrationspolitiken.



Skicka en kommentar