Frågor till ekonomer på DN Debatt om flyktingars arbete

Två ledande svenska ekonomer påstår på DN Debatt att sysselsättningsgraden för flyktingar som varit mer än 9 år i Sverige är nära 70 %, långt högre än i Storbrittannien där den påstås vara nära 60 %.

Och deras slutsats blir att eftersom Storbrittannien har fler enklare jobb än Sverige, men ändå får flyktingar i arbete senare än Sverige, så skulle fler enkla jobb i Sverige inte ge fler flyktingar i arbete.

Jag ifrågasätter i en replik på DN Debatt om det de påstår verkligen stämmer. Sysselsättningsgraden för flyktingar som varit mer än 15 år i Sverige sägs ofta vara 65 %, enligt SCB. Hur kan då sysselsättningsgraden efter 9 år och mer i Sverige vara nära 70 %?

Dessutom är SCBs siffra i mycket en "glädjekalkyl", eftersom i sysselsättningen inkluderas alla som den aktuella veckan jobbat mer än en timme med tillfälliga jobb, projektjobb och deltidsjobb med få timmar.

Den RUT-Rapport som jag tog fram för ett halvår sedan visade de alarmerande siffrorna att efter 8 år i Sverige har endast 25 % av flyktingarna helårsarbete på hel- eller deltidsbasis, inklusive arbeten som huvudsakligen finansieras med lönebidrag. Efter 15 år har andelen stigit till 34 %, inte mer.

Jag frågar därför också ekonomerna om vad siffran nära 60 % från Storbrittannien redovisar, är det alla jobb enligt ovan eller är det jobb på helårsbasis på hel- eller deltid?

Jag har svårt att tro att Sverige med färre enklare jobb än Storbrittannien är bättre på att få flyktingar i arbete, jag tror att det är tvärtom och att alltså Sverige med fler enklare jobb skulle kunna öka andelen

flyktingar som har helårsarbeten på hel- eller deltid! I så fall stämmer inte de båda ekonomernas uppgifter.

Jag hoppas att ekonomerna svarar och är mycket nyfiken på svaret!

tillagt 11 oktober: Emil Källström och Martins Ådahl, båda C, skriver en stark och bra replik mot de båda vänsterekonomerna.
Tillagt 13 oktober: Edward Hamilton på Svenskt Näringsliv avslöjar vilken tunn soppa som vänsterekonomerna kokat!

Tillagt 15 oktober. De båda vänsterekonomerna har slutreplikerat på DN Debatt, ertappade med byxorna nere är min kommentar.

"Vänsterekonomerna Lööf och Martinsson verkar ha ertappats med byxorna nere, så allmän och undanglidande är deras slutreplik på DN Debatt om flyktingars arbete i Sverige och Storbritannien. De övergår plötsligt till att mest tala om USA..

Istället för att ens försöka svara på mina 2 konkreta frågor så upprepar man som en sanning sitt märkliga påstående att Sverige ger fler flyktingar arbete efter 9 år och mer än andra länder i Europa och att statistiken mellan Sverige och Storbritannien nog visst är jämförbar…

Läs gärna mina obesvarade frågor och snömoset i deras slutreplik som tar upp helt andra frågor än deras ursprungsinlägg istället för att svara och reda ut.

1. Är den relevanta sysselsättningsgraden efter 15 år och mer i Sverige, det vill säga när man kan försörja sig på ett arbete, 34 procent eller är den långt över 70 procent (eftersom ni anser att snittet för de med över 9 år i Sverige är nära 70 procent)?

2. Den siffra som ni anger för Storbritannien efter 9 år i landet, nära 60 procent, inkluderar den tillfälliga jobb på mer än 1 timme i veckan eller är den mera jämförbar med den svenska siffran på 34 procent efter 15 år i landet?

Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C)

(Här repliken i sin helhet:

Replik på debattartikeln på DN debatt av Hans Lööf och Gustav Martinsson

"De säkert mycket kunniga ekonomerna professor Hans Lööf och lektor Gustav Martinsson hävdar på DN Debatt att fler enklare jobb knappast gör att fler flyktingar kommer i arbete. De påstår att i Sverige är sysselsättningsgraden för flyktingar som varit mer än 9 år i Sverige nästan 70 %, medan den i Storbritannien är under 60 %.

Deras slutsats blir att eftersom det finns fler enklare jobb i Storbritannien men ändå har fler flyktingar jobb i Sverige så ger inte fler enkla jobb i Sverige fler jobb åt flyktingar.

Jag är inte ekonom utan agronom med rätt mycket ekonomi, men jag vill ändå starkt ifrågasätta att sysselsättningsgraden för flyktingar med mer än 9 år i Sverige är 70 %.

Jag bygger detta på den utredning som Riksdagens Utredningstjänst (RUT) gjort åt mig i samarbete med SCB. Den handlade om sysselsättningsgrad i så mån att jag ville ha svar på frågan om hur lång tid det tar för flyktingar att få ett arbete på heltid utan lönebidrag.

Det som vanligen anges utifrån SCBs arbetskraftsundersökningar är att det tar 7-8 år för hälften av flyktingarna att komma i arbete och att efter 15 år är uppåt 70 % i arbete. Detta är dock ”glädjesiffror” eftersom alla som en viss vecka arbetat mer än 1 timme inräknas inklusive tillfälliga jobb, projektjobb och deltidsjobb med få timmar.

RUT med hjälp av SCB lyckades få fram utvecklingen över tid när flyktingar har ett helårsarbete på heltid eller deltid, inklusive de jobb som i stor utsträckning finansieras med lönebidrag.

Jag fann siffrorna alarmerande låga, och att de vittnar om den mycket stora utmaning som finns för att få många fler i arbete.

Efter 8 år, enligt RUT-rapporten, har 25 % av flyktingarna helårsarbeten på hel- eller deltid och efter 15 år har siffran ökat till 34 %.

Det innebär att 66 % efter 15 år och mer i Sverige inte har helårsarbete på hel- eller deltid.

Nu ställer Hans Lööf och Gustav Martinsson sysselsättningsgraden för flyktingar med mer än 9 år i Sverige på påstådda nära 70 % mot motsvarande siffra i Storbritannien på påstådda nära 60 %.

Mina frågor till er är

1.      Är den relevanta sysselsättningsgraden efter 15 år och mer i Sverige, dvs när man kan försörja sig på ett arbete, 34 % eller är den långt över 70 % (eftersom ni anser att snittet för de med över 9 år i Sverige är nära 70 %)?

2.      Den siffra som ni anger för Storbritannien efter 9 år i landet, nära 60 %, inkluderar den tillfälliga jobb på mer än 1 timme i veckan eller är den mera jämförbar med den svenska siffran på 34 % efter 15 år i landet?

Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C)"