måndag, september 16, 2013

Givande utskottsresa till USA

En del av försvarsutskottet har i en vecka haft ett digert och givande program i Wahington och New York. Varmt var det, över 30 grader långa tider. Jag har nu lärt mig att New York ligger på samma breddgrad på Rom och Washington som Neapel (Florida ligger på nordafrikabredd).

I Washington träffade vi tankesmedjor och ordföranden för kongressens försvarsutskott, republikanen Buck McKeon. På min fråga om säkerhetssituationen i Norden/Östersjöområdet passade han, det var andra konflikter i fokus och vår del av världen sågs nog främst som en bidragsgivare för att lösa pågående konflikter på andra håll.

Vi fick mycket god information och bra diskussioner på den svenska ambassaden och försvarsattachén Jörgen Eriksson med medarbetare, och träffade intressanta personer hos den nye svenske ambassadören Björn Lyrvall, som bl a jobbat nära Carl Bildt och varit sakkunnig i försvarsberedningen. Det visade sig att han och Peter Hultqvist var barndomsvänner från Borlänge, världen kan vara rätt liten!

Genomgångar av USAs militära kapacitet imponerar, 2 miljoner soldater i vapen, varav kanske hälften i reserven. 5.500 flygplan..Sveriges flygvapen skulle nog rymmas inom ramen för ett hangarfartygs uppbackning med flyg..

Vi besökte försvarsuniversitetet i Washington, och en stor marinbas en bit utanför, "Wounded Warriors Regiment", inriktad på att stödja veteraner med krigsskador. Arbetet bedrevs professionellt och på en hög nivå, bl a genom callcenter som gav goda ingångar för dem med frågor - både soldater och anhöriga - samt även en god upsökande kontaktverksamhet. Sverige har förbättrat sig, men det finns mer att göra!

Natofrågan berördes vid möten med representanter från departement och tankesmedjor. Sverige röner stor uppskattning, flera uttryckte förhoppningar att Sverige med tiden skulle gå från en aktiv PFP-medlem till till riktig medlem. Det skulle betyda mycket för både Nato och för säkerheten i Norden var argument.

Sista dagarna ägnades åt FN och svenska FN-representationen. Höjdpunkten var möten med FNs biträdande generalsekreterare Jan Eliasson under en knapp timme (innan han blev kallad till Ban Ki Moon), där bl a den högaktuella händelsutvecklingen i Syrientragiken berördes.

Vi träffade också Margot Wallströms efterträdare, Sierra Leones tidigare hälsominister Zainab Hawa Bangura. Hon gjorde ett starkt intryck med stor karisma och glödande engagemang.

Washington är lite större än Stockholm, typ, en mkt trevlig stad med greppbart city med kongress, Vita hus och Capitol hill samt the Mall med alla minnesmärken. New York är stort och intensivt och lätt att tycka om. Jag hann med en båttur ut till frihetsgudinnan och förbi Ellis Island, dit utvandrarna från Sverige kom. De såg inga skyskrapor men en mäktig kontinent vid Hudsonfodens utlopp.







 

8 kommentarer:

jan-olov sa...

"På min fråga om säkerhetssituationen i Norden/Östersjöområdet passade han, det var andra konflikter i fokus och vår del av världen sågs nog främst som en bidragsgivare för att lösa pågående konflikter på andra håll."

Ja så var det med det amerikanska intresset för skandinavien..

Fredrik sa...

Och vilka frågor ställde ni om USA:s massövervakning? Eller avstod ni med hänsyn till FRA:s nära samarbete med NSA/GCHQ?

Anonym sa...

Hur mycket kostade resan skattebetalarna?

Anonym sa...

Samtidigt i den verkliga verkligheten:

http://nyheter24.se/blogg/6mannen/2013/09/17/snylt-sverige/

Peter Karlsson sa...

Gällande Alliansens försvarspolitik, så undrar jag om det helt enkelt är så att man väljer att slänga till försvaret ngr 100 miljoner då och då för att lugna kritikerna, och helt enkelt sitter still i båten medans det blåser för att i slutändan inte göra nåt åt saken, TROTS ATT ALLA VARNINGSLAMPOR BLINKAR, gällande det som innan FB-00 skulle kunna vara en "återtagningsförmåga". Så länge inte försvaret är en renodlad valfråga, är det nog helt krasst så, att man väljer makten framför nationens försvar. Tack för mig.

Anonym sa...

Jag kan då fortfarande inte se att du besvarat frågan om vem det är som kommer att komma till undsättning när den numera kända veckan går mot sitt slut.

Såhär står att läsa i dagen SvD (ur intervju med Estlands president):

"Sverige står utanför Nato och har Nordens minsta försvarsmakt (se grafiken). Att alliansen militärt skulle hjälpa länder som inte är med i Nato är enligt Ilves en ”missuppfattning”. I den så kallade solidaritetsklausulen har Sverige ändå deklarerat att vi hoppas få militär hjälp om vi själva attackeras.

–En sådan ensidig deklaration är inget fördrag. Varje student som läst en säkerhetspolitisk grundkurs vet att Natofördraget slöts 1949. Först när alliansen organiserades 1950 blev det riktigt seriöst. En solidaritetsförklaring utan fördrag och utan organisation – det är två steg bort från Nato. Man ska inte blanda ihop olika ting, klargör president Ilves."

Anonym sa...

Ursäkta, men det är ju helt meningslöst att åka på studieresor när försvarsnihiliserna i M, C och Mp ändå raserar vårt försvar. C och M har ju blivit så nyliberala att man övergivit nattväktarstaten!!!

För övrigt såg jag oviktade siffror från United Minds härom dagen och där låg C på 2,19%. Ingen inom centern som funderar på att kanske göra vissa personjusteringar inför valet...? C har ju knappast något att förlora. Partiet visar ju opinionssiffror som ligger under antalet kärnväljare.

MVH Karlsson82

Mattias sa...

Trevlig resa förstår jag och säkert välförtjänt.
Men det jag undrar är varför allt verkar så amatörmässigt med svenska riksdagen. Ska man sitta i riksdagen om man inte kan sin geografi? Kanske det. Men kan man sitta i försvarsutskottet utan att ha ett begrepp om stormakters militära numerärer? (Är det denna sviktande fattningsförmåga som lett till den svenska nedrustningen, att man inte förstår skillnaderna i styrkor, 20 stridsvagnar mot 20.000?) Jag vill se kunniga driftiga personer i den politiska ledningen som ska sitta on top of ALL information tillgänglig från de statliga myndigheterna. Inte ett gäng nyfikna människor som vill "lära sig mer". Det handlar i grunden om ett ansvar mot folket, som man idag sviker.