söndag, juni 24, 2018

Ylva Johansson contra Ruist/Sanandaji om nyanlända i arbete, och RUT.

Alla vill vi så gärna att nyanlända ska komma i arbete mindre långsamt än som varit fallet i flera decennier.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson trumpetar nu ut evangelium (glädjebudskap) allt hon förmår, ett trendbrott har skett och allt pekar på att det nu går mycket snabbare för nyanlända att få arbete än tidigare.

"Starka positiva resultat" säger Ylva Johansson.

"• Det har tidigare tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända som bosatt sig i en kommun ett visst år har etablerat sig på arbetsmarknaden. Nu går det mycket snabbare och nästan hälften (48,5 procent) av dem som togs emot 2011 var etablerade på arbetsmarknaden efter fem årBland nyanlända män var varannan i arbete efter tre år. Det speglar en kraftig förbättring."

Som vanligt vill även media gärna att detta ska vara Sanningen, och någon kritisk granskning av regeringens påståenden sker inte.

Länge sade alla att det tog 8 år innan hälften av de nyanlända var i arbete. 


Någon kritisk granskning av detta har sällan gjorts.

(Jag visade i en RUT-rapport att detta avsåg minst en timmes arbete i veckan inklusive projekt- och deltidsarbeten och arbeten med lönebidrag. Det tog egentligen 15 år innan 50 % hade heltidsarbete inklusive arbeten med lönebidrag).

Socialdemokraterna är sedan länge mästare på att paketera statistik och finna innovativa "åtgärder" som hux flux förvandlar arbetslösa till arbetande.

Istället för fas tre, som man förkastade, har man nu inrättat 15.000 extratjänster på väg mot 30.000 och säkert ännu fler. De påminner  väldigt mycket om fas 3 men är betydligt dyrare. Det är offentliga sektorn och ideella organisationer, typ, som får 110 % i "lönebidrag" för dessa praktikjobb enligt lägsta kollektivavtal som kan vara i två år. Man får alltså hela lönen och arbetsgivaravgiften betald samt 10 % till.

Jag skrev för lite sedan om faktisk arbetslöshetsstatistik i Östergötland.

Nu har migrationsforskaren Joakim Ruist analyserat Ylva Johanssons siffror som tyvärr belyser att regeringen förskönar och propagerar utan så stark förankring i verkligheten.

Nationalekonomen Tino Sanadaji för fram samma kritik. Läs gärna även kommentarerna som utvecklar dessa svåra frågor.

Jag har själv beställt en ny RUT-rapport, med detta uppdrag: 

"RUT gjorde en mycket intressant rapport på uppdrag av mig för några sedan, om i vilken takt flyktingar kommer i heltidsarbete utan lönebidrag.

Att skilja ut jobb med en stor del av lönen betald genom statliga lönebidrag gick inte, anmärkningsvärt nog.

Inräknat även dessa blev resultatet att efter 15 år hade hälften arbete på hel- eller deltid.

SVT presenterar nu statistik på hur snabbt invandrare/flyktingar kommer i jobb och talar om åtta år till skillnad från 19 år på 19900-talet...Och att vissa ”årgångar” kommer i arbete redan efter sex år.

Jag vill gärna att RUT analyserar uppgifterna från SVT, typ, vad gäller uppgiften ”få arbete”. Jag antar att det som tidigare handlar om att enligt egen uppgift ha jobbar minst en timme den aktuella veckan med någonting.

Och jag skulle gärna se en uppdatering av Er analys för några år sedan, i vilken takt har de senaste åren nyanlända fått heltidsarbete, helst också med arbeten med lönebidrag borträknade. 



RUT har lämnat den begärda rapporten, där man summerar uppdraget så här:
"Uppdragsgivaren efterfrågar en redogörelse av aktuell statistik avseende andel heltidsarbetande personer som sökt asyl samt fått uppehållstillstånd efter vistelsetid i Sverige. Vidare önskar uppdragsgivaren att uppgifterna ej ska omfatta personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program."

Detta är och går att göra så komplicerat så det är kanske inte så underligt att regeringens verklighetsbeskrivning godtas utan djupare analyser om dess eventuella brister. Jag lägger därför in RUT-rapporten i sin helhet nedan.

Några försök till summeringar, dock:

Vad gäller SCBs arbetsmarknadsstatistik klassas de som är i dessa arbetsmarknadsåtgärder som sysselsatta: 

"I de fall en deltagare får lön från arbetsgivaren, även om lönen utgörs av subventioner, klassas individen som sysselsatt i AKU. Detta omfattar yrkesintroduktion, lönebidrag, offentligt skyddat arbete, förstärkt anställningsstöd, förstärkt anställningsstöd (trainee), särskilt anställningsstöd, modernt beredskapsjobb, plusjobb/extratjänster, instegsjobb, nystartsjobb. Erhåller individen/deltagaren ersättning i form av aktivitetsstöd eller annan ersättning som inte betalas av arbetsgivaren klassas individen inte som sysselsatt."


Av de ca 4.4 miljoner sysselsatta i Sverige är 150.000 i arbetsmarknadsåtgärder enligt ovan, ca 3 % av samtliga. Skulle dessa räknas som typ arbetslösa i åtgärder skulle väl arbetslösheten bland nyanlända öka till 30-40 %. Men utvecklingen över tid är att andelen i arbetsmarknadsåtgärder är väldigt konstant.

Vad gäller tiden för nyanlända att komma i arbete redovisar RUT vad jag kan förstå siffror baserade på samma statistik som Ylva Johansson, t ex att "Nästan 44 procent av de som kom till Sverige år 2012 var förvärvsarbetande efter fyra år.".

Här är RUT-rapporten:



2018-06-11
 
Dnr 2018:732

Rapport från utredningstjänsten
FörVÄRVSARBETE efter VISTELSETID I SVERIGE
Uppdragsgivaren efterfrågar en redogörelse av aktuell statistik avseende andel heltidsarbetande personer som sökt asyl samt fått uppehållstillstånd efter vistelsetid i Sverige. Vidare önskar uppdragsgivaren att uppgifterna ej ska omfatta personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program.

Inledning

Eftersom det saknas officiell statistik över antal personer med arbete utan stöd som arbetar heltid redovisar utredningstjänsten ett antal statistikkällor som på ett eller annat sätt tangerar uppdragsgivarens frågeställning. Rapporten inleds med en uppföljning av personers arbetsmarknadsstatus som lämnat etableringsuppdraget, enligt Arbetsförmedlingens (AF) verksamhetsstatistik. Därefter redovisas förvärvsfrekvens bland kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid baserat SCB:s registerdata för integration. Slutligen redovisas en skattning av hur stor andel av den totala sysselsättningen som utgörs av olika former av subventionerade anställningar. Notera att denna uppskattning rör den aggregerade sysselsättningen, effekter på sysselsättningen i olika delgrupper, med olika jobbchanser och olika deltagandegrad i arbetsmarknadspolitiska program, kan sannolikt skilja sig åt. Notera även att beräkningen ska ses som en grov uppskattning och bör tolkas med försiktighet.
För fördjupade analyser av olika gruppers etablering i arbetslivet, se till exempel ESO-rapport (2018:3) Tid för integration från juni 2018, Arbetsförmedlingens rapport progression i etableringsuppdraget från 2018 Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsrapport från oktober 2017, Arbetsförmedlingens kunskapsöversikt Nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden från juni 2017, Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport från oktober 2016, SCB:s rapport Integration – Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet från juni 2016, Rapport (2016/1) till Finanspolitiska rådet Flyktinginvandring – Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser och OECD:s Working Together: Skills and Labour Market Integration of Immigrants and their Children in Sweden från maj 2016.

Status efter avslutad etableringsplan

AF har som uppdrag att samordna etableringsinsatser för vissa nyanlända samt följa utvecklingen för deltagarna. Som en del i deras uppdrag redovisar AF vad deltagarna gör efter avslutad etableringsplan. Underlagen möjliggör en uppföljning av såväl arbete med stöd som arbete utan stöd. Av underlagen framgår emellertid inte vad för typ av anställning personen har vilket innebär att ett arbete utan stöd kan vara en tillsvidareanställning likaväl som ett tillfälligt arbete.[1] AF följer regelbundet deltagarnas status efter i huvudsak 90 dagar. Det innebär sammantaget att utfallen skulle kunna spegla mer kortsiktiga effekter av etableringen på arbetsmarknaden. Nedan redovisas statistik över antalet personer som lämnade etableringsuppdraget[2] år 2013 (tabell 1) samt år 2015 (tabell 2) tillsammans med dennes status efter 90 dagar men även 365 dagar respektive 730 dagar.[3] Statistiken är fördelad efter arbete med respektive utan stöd samt utbildning. Med arbete med stöd avses t.ex. instegsjobb, nystartsjobb och utvecklingsanställning.[4]
Av de personer som lämnade etableringsuppdraget år 2013 hade ca 26 procent gått vidare till studier eller något form av arbete 90 dagar senare. Efter 365 dagar hade ca 30 procent gått vidare till studier eller något form av arbete medan drygt 36 procent hade gjort det 730 dagar senare.
Sett till personer som lämnade etableringsuppdraget för arbete med eller utan stöd uppgick andelen till 20 procent 90 dagar senare. Efter 365 dagar respektive 730 dagar uppgick andelen som hade ett arbete med och utan stöd till 22 respektive 28 procent.
Ca 5 procent ett arbete utan stöd 90 dagar efter avslutad etableringsplan medan ca 15 procent hade någon form av subventionerad anställning. Omkring 6 procent hade gått vidare till studier. Dag 365 hade ca 9 procent ett arbete utan stöd och drygt 13 procent hade ett arbete med stöd. Omkring 8 procent studerade. Andelen deltagare som hade ett arbete utan stöd dag 730 uppgick till ca 14 procent. Omkring 14 procent hade ett arbete med stöd samtidigt som ca 8 procent studerade. Bland de som lämnade etableringsuppdraget år 2013 var det således lika vanligt att gå vidare till ett arbete utan stöd som till ett arbete med stöd 730 dagar senare.


 Tabell 1: Antal och andel personer som lämnat etableringsuppdraget år 2013 efter status efter 90 dagar, 360 dagar och 720 dagar


Totalt
Andel (%)

90 dagar
365 dagar
730 dagar
90 dagar
365 dagar
730 dagar
Arbete
1 008
1 290
1 606
20
22
28
    därav arbete utan stöd*
252
518
798
5
9
14
    därav arbete med stöd inkl. nystartsjobb**
756
772
808
15
13
14
Utbildning***
303
483
484
6
8
8
Arbete eller utbildning
1 311
1 773
2 090
26
30
36
Alla som lämnat
5 055
5 999
5 733



*Arbete utan stöd omfattar t.ex. olika typer av anställningsformer som. tillsvidareanställning och timanställning, det omfattar även tillfälligt arbete. För fullständig definition se bilaga 2.

**Arbete med stöd omfattar t.ex. utvecklingsanställning och trygghetsanställning. För fullständig definition se bilaga 2.

***Utbildning omfattar reguljär utbildning, dvs. annan utbildning än arbetsmarknadsutbildningen. För fullständig definition se bilaga 2.

Källa: Arbetsförmedlingen


Bland personer som lämnade etableringsuppdraget år 2015 hade omkring 31 procent gått vidare till arbete eller studier dag 90. Motsvarande siffror dag 365 och dag 730 var ca 37 respektive ca 42 procent. Det framgår av tabell 2.
Sett till personer som lämnade etableringsuppdraget för arbete med och utan stöd uppgick andelen till 24 procent 90 dagar senare. Efter 365 dagar respektive 730 dagar uppgick andelen som hade ett arbete med och utan stöd till 29 respektive 34 procent.
Ca 19 procent hade en subventionerad anställning dag 90 samtidigt som ca 5 procent hade ett arbete utan stöd. Omkring 7 procent studerade. 365 dagar samt 730 dagar efter avslutad etableringsplan hade omkring 11 respektive ca 20 procent arbete utan stöd. Bland de som lämnade etableringsuppdraget år 2015 var det således vanligare att gå vidare till ett arbete utan stöd som till ett arbete med stöd 730 dagar senare.






Tabell 2: Antal och andel personer som lämnat etableringsuppdraget år 2015 efter status efter 90 dagar, 360 dagar och 720 dagar


Totalt
Andel (%)

90 dagar
365 dagar
730 dagar
90 dagar
365 dagar
730 dagar
Arbete
3 691
4 587
5 479
24
29
34
    därav arbete utan stöd*
736
1 722
3 142
5
11
20
    därav arbete med stöd inkl. nystartsjobb**
2 955
2 865
2 337
19
18
15
Utbildning***
1 015
1 304
1 285
7
8
8
Arbete eller utbildning
4 706
5 891
6 764
31
37
42
Alla som lämnat
15 177
16 069
16 003



*Arbete utan stöd omfattar t.ex. olika typer av anställningsformer som. tillsvidareanställning och timanställning, det omfattar även tillfälligt arbete. För fullständig definition se bilaga 2.

**Arbete med stöd omfattar t.ex. utvecklingsanställning och trygghetsanställning. För fullständig definition se bilaga 2.

***Utbildning omfattar reguljär utbildning, dvs. annan utbildning än arbetsmarknadsutbildningen. För fullständig definition se bilaga 2.

Källa: Arbetsförmedlingen

Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid i Sverige

Ett annat sätt att studera etableringen bland nyanlända är utifrån förvärvsfrekvens efter mottagningsår vilket medför att det går att följa grupper som kom till Sverige ett specifikt år och se hur lång tid det tar att etablera sig på svensk arbetsmarknad.[5] Det går med andra ord att studera etableringen på längre sikt. I statistiken klassificeras personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program som förvärvsarbetande i de fall en deltagare får lön från arbetsgivaren, även om lönen utgörs av subventioner. Dvs. i denna statistik går det inte att urskilja huruvida individen är sysselsatt med eller utan stöd.[6] Hänsyn bör även tas till att uppgifterna endast ger en ögonblicksbild från ett år och att uppgifterna varierar över tid. Variationen beror dels på vilka som anländer det specifika året, dels sammansättningen av gruppen. Även konjunkturläget påverkar variationen.[7]
Av de kommunmottagna flyktingar som kom till Sverige år 2010 var ca 48 procent, dvs. nästan hälften, förvärvsarbetande efter sex år. Nästan 44 procent av de som kom till Sverige år 2012 var förvärvsarbetande efter fyra år. Mellan åren 2010 och 2015 har andelen som varit förvärvsarbetande efter två år ökat successivt från omkring 10 procent år 2010 till omkring 16 procent år 2015, se diagram 1.

Diagram 1: Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid i Sverige, 2010-2016[8]

 Källa: SCB, registerdata för integration
Vid en jämförelse mellan åren 2005 och 2009, dvs. i samband med finanskrisens inträde, var mönstret det omvända med sjunkande förvärvsfrekvens bland kommunmottagna flyktingar. Av de som kom till Sverige år 2005 var omkring 47 procent förvärvsarbetande efter sex år. Mellan åren 2005 och 2009 minskade andelen kommunmottagna flyktingar som var förvärvsarbetande efter sex år från ca 47 procent till ca 39 procent, se diagram 2.

Diagram 2: Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid i Sverige, 2005-2009[9]

Källa: SCB, registerdata för integration

Om andelen av den totala sysselsättningen med stöd

Som tidigare nämnts saknas officiell statistik över antal personer med arbete utan stöd som arbetar heltid. SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) redovisar bl.a. sysselsättningen i Sverige där deltagare i ett antal arbetsmarknadspolitiska program ingår.[10] För att på en aggregerad nivå uppskatta hur stor andel av den totala sysselsättningen som utgörs av olika former av subventionerade anställningar kombinerar utredningstjänsten AKU och AF:s statistik över olika stöd till arbetsgivare i samband med anställning av en kvarstående arbetssökande. Notera att effekter på sysselsättningen i olika delgrupper, med olika jobbchanser och olika deltagandegrad i arbetsmarknadspolitiska program, kan sannolikt skilja sig åt.
I de fall en deltagare får lön från arbetsgivaren, även om lönen utgörs av subventioner, klassas individen som sysselsatt i AKU. Detta omfattar yrkesintroduktion, lönebidrag, offentligt skyddat arbete, förstärkt anställningsstöd, förstärkt anställningsstöd (trainee), särskilt anställningsstöd, modernt beredskapsjobb, plusjobb/extratjänster, instegsjobb, nystartsjobb. Erhåller individen/deltagaren ersättning i form av aktivitetsstöd eller annan ersättning som inte betalas av arbetsgivaren klassas individen inte som sysselsatt.[11]
Beräkningen ska ses som en grov uppskattning och bör tolkas med försiktighet. Statistikkällorna har olika syften, AKU är en urvalsundersökning vars syfte är att beskriva utvecklingen på hela arbetsmarknaden samtidigt som AF:s verksamhetsstatistik baseras på inskrivna vid AF. Därutöver skiljer sig statistiken åt i ett flertal andra avseenden. Statistiken från AF avser antal inskrivna kvarstående arbetssökande och baseras på kvarstående den sista dagen i månaden. AF:s statistik är med andra ord en ögonblicksbild av ett register medan AKU redovisar ett genomsnitt för en viss tidsperiod. Utöver det skiljer sig referensperioderna åt mellan AKU och AF.[12] [13]
I tabell 3 redovisas dels antal sysselsatta enligt AKU, dels AF:s verksamhetsstatistik över antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska program inklusive anställda vid Samhall.[14] Utöver detta redogör utredningstjänsten även hur stor andel av de sysselselsatta som deltar i arbetsmarknadspolitiska program.
Mellan åren 2006 och 2017 har andelen personer som klassats som sysselsatta i AKU medan de deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program varit förhållandevis oförändrad på omkring 3 procent.






Tabell 3: Antal personer (tusental) i arbetsmarknadspolitiska program med anställningsstöd, antal sysselsatta i AKU (tusental) samt andel (%) personer i arbetsmarknadspolitiska program av antal sysselsatta i AKU, 2006-2017[15]

 År
I arbetsmarknadspolitiska program 16-64 år enligt AF och Samhall*
Sysselsatta i AKU 15-74 år
Sysselsatta i AKU 16-64 år
Andel i arbetsmarknadspolitiska program som klassas som sysselsatta 15-74 år (%)
Andel i arbetsmarknadspolitiska program som klassas som sysselsatta 16-64 år (%)
2006
125
4 429
4 341
3
3
2007
127
4 541
4 445
3
3
2008
120
4 593
4 484
3
3
2009
112
4 499
4 381
2
3
2010
125
4 524
4 395
3
3
2011
142
4 626
4 491
3
3
2012
142
4 657
4 502
3
3
2013
141
4 705
4 545
3
3
2014
157
4 772
4 588
3
3
2015
156
4 837
4 651
3
3
2016
155
4 910
4 728
3
3
2017
151
5 022
4 822
3
3
*Här ingår dels deltagare i arbetsmarknadspolitiska program via arbetsförmedlingen, dels anställda vid Samhall med funktionsnedsättning
Källor: AF, Samhall och SCB



Källor

Arbetsförmedlingen, Perspektiv på etableringsuppdraget, 2017
Arbetsförmedlingen, statistik
Försäkringskassan, etableringsersättning
SCB, registerdata för integration, 2018-06-04
Samhall, Års- och hållbarhetsredovisning 2017
SCB, Kvalitetsdeklaration Arbetskraftsundersökningarna (AKU), 2018
SCB, Jämförande studie AKU och Af 2015
SCB, statistik



Bilaga 1


Om etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget omfattar personer i åldern 20-64 år och som beviljats uppehållstillstånd som flykting, skyddsbehövande (med flera) samt anhöriga till dessa. Även nyanlända som har fyllt 18 år men inte 20 år och som beviljats sådant uppehållstillstånd, förutsatt att de saknar föräldrar här i landet, är målgrupp för etableringsuppdraget.[16] Som längst pågår de särskilda etableringsinsatserna under 24 månader. De kan förlängas till 44 månader men då under särskilda omständigheter som t.ex. föräldraledighet.
En person som upprättat en aktivitetsplan och deltar i etableringsprogrammet på heltid får 308 kronor per dag. De som inte påbörjat etableringsprogrammet men deltar i kartläggning och upprättning av en individuell handlingsplan får i stället 293 kronor per dag. Om personen på grund av ohälsa eller funktionsnedsättning inte kan delta på heltid kan etableringsplanen innehålla aktiviteter på 75, 50 eller 25 procent av heltid. Ersättningen är skattefri men kan bli mindre i de fall individen:
·         Arbetar och får lön samma dag
·         Inte deltar i etableringsprogrammet på heltid
·         Erhåller annan ersättning från försäkringskassan, t.ex. föräldrapenning
Om individen är (eller har varit) vårdnadshavare till barn i åldern 0-19 år, som bor hemma och inte kan försörja sig själv kan etableringstillägg betalas ut. Tillägget uppgår till 800 kronor i månaden i de fall barnet är 0-10 år. Är barnet i åldern 11-19 år uppgår tillägget till 1 500 kronor i månaden.[17]
Personer som är inskrivna i etableringsprogrammet kan ha rätt till bostadsersättning. De måste i sådant fall ha ett hyreskontrakt i första eller andra hand alternativt ha en bostadsrätt. Individen måste även vara folkbokförd på adressen men få inte dela bostaden med någon annan. Som mest kan bostadsersättningen uppgå till 3 900 kronor i månaden, beroende på bostadens kostnad.[18]



 

Bilaga 2

Arbetsförmedlingens statistik över personer i arbete med stöd, inkl. nystartsjobb omfattar följande;
·         Utvecklingsanställning
·         Trygghetsanställning
·         Lönebidrag
·         Offentligt skyddat arbete, OSA
·         Särskilt anställningsstöd
·         Instegsjobb
·         Yrkesintroduktion
·         Nystartsjobb
·         Särskilt nystartsjobb

Arbetsförmedlingens statistik över personer i arbete utan stöd, inkl. nystartsjobb omfattar följande;
·         Personer som erhållit tillsvidareanställning eller egen näringsverksamhet utan stöd och är därför avaktualiserad från Arbetsförmedlingen.
·         Personer som fått tidsbegränsad anställning och kan därför vara avaktualiserad från Arbetsförmedlingen.
·         Deltidsarbetslös
·         Timanställd
·         Personer som fått fortsatt anställning hos samma arbetsgivare och är därför avaktualiserad från Arbetsförmedlingen.
·         Tillfälligt arbete
·         Ombytessökande Samhall
·         Samhall och är därför avaktualiserad från Arbetsförmedlingen.
·         Ombytessökande

Arbetsförmedlingens statistik över personer i utbildning omfattar reguljär utbildning, dvs. annan utbildning än arbetsmarknadsutbildningen. Även utbildningskontrakt omfattas.

 




Bilaga 3

Tabell 1: Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid i Sverige, 2010-2016


2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
0
2,9
3,2
4,4
5,6
4,6
3,7
4,6
1
9,8
9,4
14,6
16,0
15,6
15,8
..
2
15,7
18,8
23,9
26,9
31,6
..
..
3
21,6
25,6
31,9
37,7
..
..
..
4
28,7
35,7
43,8
..
..
..
..
5
37,2
48,5
..
..
..
..
..
6
48,1
..
..
..
..
..
..
Källa: SCB, registerdata för integration

Tabell 2: Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid i Sverige, 2005-2009

2005
2006
2007
2008
2009
0
9,1
7,3
3,7
3,7
3,3
1
15,6
1

7,5
10,2
7,9
8,4
2
26,6
27,2
16,4
16,2
14,1
3
36,5
28,8
23,2
20,3
18,7
4
35,3
36,5
28,9
24,4
24,8
5
41,6
42,2
33,5
30,2
31,6
6
46,7
45,9
38,3
36,4
39,2
7
50,9
49,7
43,3
43,0
48,0
8
54,9
53,9
48,9
51,0
..
9
58,7
57,6
55,2
..
..
10
62,4
62,7
..
..
..
11
66,4
..
..
..
..
Källa: SCB, registerdata för integration



[1] En fullständig definition av vad för typ av anställningar som ingår återfinns i bilaga 2.
[2] Se bilaga för en beskrivning av etableringsuppdraget.
[3] Delar av statistiken från AF är särskilt framtagen för utredningstjänsten och utgör ingen officiell uppföljning eller redovisning av status 365 dagar respektive 730 dagar efter avslutad etableringsplan.
[4] En fullständig definition av vad för typ av arbeten med stöd som ingår återfinns i bilaga 2
[5] SCB:s register för integration. Sedan början av 2009 har SCB haft som uppdrag att redovisa statistik för att belysa utvecklingen av integration på nationell och lokal nivå.
[6] Vid klassificering av förvärvsarbete utgår registret för integration från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). De metoder som tillämpas bygger på att det görs en avgränsning som i så stor utsträckning som möjligt efterliknar ILO:s (Internationella arbetsorganisationen) definition. Utgångspunkten för klassificering av förvärvsarbete är att titta på individens kontrolluppgifter som fylls i av arbetsgivaren och som sedan rapporteras till Skatteverket. Personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program klassas som förvärvsarbetande endast i de fall en deltagare får lön från arbetsgivaren, även om lönen utgörs av subventioner. För att fånga och klassificera så många individer som möjligt finns gränsvärden för ett antal grupper. Gränsvärdena är olika varje år och varierar beroende på kön, ålder och månadsmarkering på kontrolluppgiften. 
[7] I populationen kommunmottagna flyktingar ingår folkbokförda personer i åldern 20-64 år den 31 december respektive år.
[8] Underliggande data återfinns i bilaga 3.
[9] Underliggande data återfinns i bilaga 3.
[10] För att klassas som sysselsatt i AKU ska individen under referensveckan ha utfört något arbete under minst en timme, antingen som avlönad arbetstagare, egen företagare eller som medhjälpare i företag tillhörande annan medlem av hushållet.
[11] Jämförande studie AKU och Af 2015, SCB
[12] AKU:s resultat avseende månad, kvartal och år stämmer nödvändigtvis inte överens med kalendern eftersom utgångspunkten i undersökningen är referensveckor som sedan utgör en specifik period. I AKU utgörs en månad av fyra eller fem referensveckor. I rapporten är referensperioden år vilket innebär att resultaten för t.ex. 2015 inte nödvändigtvis avser den 1 januari-31 december 2015. 
[13] En mer detaljerad beskrivning av skillnaderna mellan statistiken från AF respektive AKU går att läsa i rapporten Jämförande studie AKU och Af 2015.
[14] Endast deltagare som får lön från arbetsgivare inkluderas i statistiken från Arbetsförmedlingen och Samhall.
[15] Eftersom AF endast har statistik tillgänglig från 2006 omfattar redovisningen uppgifter mellan åren 2006-2017.
[17] Individen kan som högst få etableringstillägg för tre barn, dvs. 4 500 kronor i månaden.
[18] I de fall individen erhåller bostadsbidrag eller bostadstillägg minskar bostadsersättningen.








Skicka en kommentar