fredag, juni 15, 2018

Corren och Staffan Danielsson alltmer i fas om migrationspolitiken!

Här ett foto från i onsdags - 13 juni 2018 - på Amineh Kakabaveh, mig och Finn Bengtsson när Amineh mycket välförtjänt fick Finn Bengtssonpriset för civilkurage mm.

Finn Bengtsson hade rätt om DÖs orimlighet och hade modet att stå upp för sin övertygelse. Idag tycker hans parti, och alliansen, likadant, men inte då. Och Finn är kvar i kylan.
Första mottagare av Finn Bengtsson-priset och för civilkurage var Sara Skyttedal (KD), den andra var jag.
Idag fick Amineh Kakabaveh (V) mycket välförtjänt priset, för sitt outtröttliga starka engagemang och mod i kampen mot hedersvåld och -förtryck med mera. Hon har motarbetats och flyttats ned på riksdagslistan av sitt parti.

Correns Christian Dahlgren har flera gånger skrivit uppskattande om Finn Bengtsson och om Sara Skyttedal.

Nu skriver han uppskattande, med all rätt, om både Finn och Amineh! Jag instämmer, det är de värda.

Mig förbigår han med tystnad.

Jag skulle tro att mitt civilkurage handlar om fel frågor, typ.

Jag får nöja mig med att Widar Andersson i Folkbladet skrivit väl om mig, att en staty borde resas..

Christian Dahlgren var en av dem som flera gånger brunmärkte mig runt 2013 när jag hävdade att Sverige som litet EU-land i norr måste anpassa sina asylregler i EU-riktning. Idag har S och M gjort det långt mer än det jag sa, utan att utsättas för samma sågningar som jag fick utstå.

Även Christian Dahlgren har idag ett annat ljud i skällan, t ex i denna ledare från den 30 maj:

"Ideologiskt har politiken fastnat i en radikal agenda av normkritik, identitetspolitik, klimatalarmism och en väldigt liberal hållning till invandring. Svenskarna är överlag positiva till ett mångkulturellt samhälle, men drar värderingsmässigt åt ett konservativt håll.
Alltså konservativt i den meningen att politikerna bör fokusera på att pragmatiskt lösa problem i medborgarnas vardagsverklighet, snarare än att ägna sig åt statlig uppfostringsverksamhet och försöka stöpa om samhället efter ideologiska modeåsikter, vanligen importerade från amerikanska universitets vänsterkretsar.
Folk gillar folk som är som folk, helt enkelt. Inte mästrande yrkespolitiker som står och predikar världsfrånvänt uppe i några elfenbenstorn. SD:s frammarsch kan tolkas som ett uttryck för att det får vara nog nu. Det borde utmana de andra partierna att söka bättre markkontakt."

Jag instämmer! Corren och jag kommit varandra närmare! Jag får nog nöja mig med det, någon upprättelse är det sällan man får i politiken.




2 kommentarer:

Anonym sa...

Det är svårt att respektera kappvändare och de kommer att få stora problem med att återta något förtroende.Du,Finn och Amineh får hålla till godo med folkets kärlek er belöning:) bättre än alla corrar i världen-och dessutom äkta.

gruelse sa...

"Jag skulle tro att mitt civilkurage handlar om fel frågor, typ."

Så är det, tyvärr! Man får inte kritisera det "socialt explosiva befolkningsexperimentet", som ävenledes är den minsta gemensamma nämnaren hos två så disparata ideologier som hos vänsterfalangens kulturmarxism och högerfalangens nyliberalism. Kring det ”socialt explosiva befolkningsexperimentet” har det således rått en maktfullkomlig konsensus inom det politiska etablissemanget - Sjuklöverns båda falanger.

Det rådande narrativet som valsar runt i det oikofobiska (=hembygdsfientliga), EU-vurmande journalistiska och politiska etablissemanget är att döda Europas äldsta nationalstat - konungariket Sverige, genom bl.a. det pågående, socialt explosiva befolkningsexperimentet, eftersom nationalstaten Sverige är förment nazianstruken. Dessa etablissemang drar sig således inte för att baktala våra svenska förfäders ansträngningar, som har gjort Sverige till det gamla fina, civiliserade Sverige, som jag känner och som har väckt avund och respekt hos utomstående.

I dess ställe ska, med hjälp av de introducerade sociala spänningarna i samhället, den humanitära stormakten byggas upp, med euro som valuta och styrd som en vasallstat av EU.