Dagens Nyheters Maciej Zaremba har i flera artiklar diskuterat skogsbruk och skogsbrukslag. I den senaste gör han en uppföljning av synpunkter och reaktioner, och uppmärksammar då min och Annie Johanssons motion i frågan från 2009.
Vi jämför där statens helt motsägelsefulla agerande vad gäller sina krav på skogsbruket - där man kräver maximal avkastning och anvisar hur skogen ska skötas - och på jordbruket - där man med piskor och morötter vill att så många som möjligt ska sänka avkastningen med ca 40 procent genom att välja "ekologiskt jordbruk".
Tror man på värdet av marknadsekonomi och äganderätt och på friheten att själv avgöra hur ens skogsbruk ska bedrivas inom rimliga samhällsramar vore det inte orimligt att ge skogsägarna lite större frihet att själva avgöra hur man vill bedriva sitt skogsbruk. Det är säkert så att att en liten del skulle vilja bedriva skogsbruket i mer "ekologiska former" med inslag av "plockhuggning"/kontinuitetsskogsbruk. Eftersom effektiviteten och lönsamheten är betydligt högre i ett skogsbruk med slutavverkning/trakthyggesbruk så kommer - liksom i jordbruket.. - detta ändå att vara den helt dominerande metoden.
Mångfalden i skogsbruket torde dock kunna öka i viss omfattning vilket stämmer väl överens med givna samhällsmål.
Däremot räcker det alldeles utmärkt med dagens regler att skogsägaren anmäler slutavverkning, att kräva statligt tillstånd för att bedriva sitt skogsbruk vore ytterst märkligt och byråkratiskt.
Förslag från MP att införa statliga bidrag om man inte slutavverkar är också mycket märkliga. OK att man friare kan välja en sådan teknik, men varför skulle staten aktivt uppmuntra detta genom nya bidrag? Vill MP alltså att också skogsbruket ska närma sig jordbrukets stödsystem och bidrag?
Vi jämför där statens helt motsägelsefulla agerande vad gäller sina krav på skogsbruket - där man kräver maximal avkastning och anvisar hur skogen ska skötas - och på jordbruket - där man med piskor och morötter vill att så många som möjligt ska sänka avkastningen med ca 40 procent genom att välja "ekologiskt jordbruk".
Tror man på värdet av marknadsekonomi och äganderätt och på friheten att själv avgöra hur ens skogsbruk ska bedrivas inom rimliga samhällsramar vore det inte orimligt att ge skogsägarna lite större frihet att själva avgöra hur man vill bedriva sitt skogsbruk. Det är säkert så att att en liten del skulle vilja bedriva skogsbruket i mer "ekologiska former" med inslag av "plockhuggning"/kontinuitetsskogsbruk. Eftersom effektiviteten och lönsamheten är betydligt högre i ett skogsbruk med slutavverkning/trakthyggesbruk så kommer - liksom i jordbruket.. - detta ändå att vara den helt dominerande metoden.
Mångfalden i skogsbruket torde dock kunna öka i viss omfattning vilket stämmer väl överens med givna samhällsmål.
Däremot räcker det alldeles utmärkt med dagens regler att skogsägaren anmäler slutavverkning, att kräva statligt tillstånd för att bedriva sitt skogsbruk vore ytterst märkligt och byråkratiskt.
Förslag från MP att införa statliga bidrag om man inte slutavverkar är också mycket märkliga. OK att man friare kan välja en sådan teknik, men varför skulle staten aktivt uppmuntra detta genom nya bidrag? Vill MP alltså att också skogsbruket ska närma sig jordbrukets stödsystem och bidrag?
8 kommentarer:
För vem är det lönsamt och effektivt med kalhyggesavverkning?
Svar direkt: För massa- och sågverksindustrin, för Sveriges samhällsekonomi och för jobb i Sverige betyder en hög produktion i skogsbruket enormt mycket.
Trakthuggesbrukets avkastning och lönsamhet är i genomsnitt överlägset plockhuggning/blädning.
...att slutavverka ger ca 40% högre avkastning for markãgaren oavsett om det är en småskogsägare eller det läbbiga storskogsbruket.
Det är ingen tvekan om att trakthyggesbruket är ett påhitt för att hålla industrin med billig råvara. Skogsägarens ekonomi struntar naturligtvis den i. Vi har ju även haft perioder med tvångskalhuggningsbruk. Då satt pappers förre ordförande i regeringen.
Sedan är industrin och skogsstyrelsen med i samma rotary. De träffas alltså och festar ihop. Därför rekommenderar skogsbyråkraterna kalhyggen. När opinionen inte vill ha dessa skyller byråkraterna på skogsägarna. Vad som saknas är en oberoende skogsägareförening, alltså utan företagsanknytning typ Mellanskog, Norrskog eller Södra.
När kommer detta ??
Kalhyggesavverkning är ju förbjudet i många andra länder. Varför behövs det just i Sverige? Och är det verkligen OK att tjäna pengar på att ha lägre miljökrav på svenskt skogsbruk jämfört med andra länder?
I vilka länder är kalhyggen förbjudna?
Problemet är att skogsindustrin har för stor kostym. Tidigare har dom kunnat importera till skapligt pris från östländerna. Nu har dock även dessa höjt priset. Då kommer krav på större avverkning i Sverige. Kalhuggning är ett sätt att kortsiktigt få ut maximalt med råvara. I stället för det rätta - att anpassa industrins kapacitet.
Ersättningen till råvaruproducenterna skall vi inte prata om. Det är en slaskpost om något skulle bli över. Samma som i jordbrukets föreningar.
Men på varje möte jämrar sig direktörerna över hur underbetalda dom är!
Skogsvårdslagen (SVL) kräver inte maximal virkesproduktion. SVL §10 är en vanhävdsregel som ska hindra markägare från att för kortsiktig ekonomisk vinnings skull gallra för hårt idag, eftersom det sänker produktionen för många decennier framöver.
Det enda "alternativa" brukningssätt som vi känner till, blädningsbruk, är fullt möjligt att bedriva inom ramen för dagens Skogsvårdslag.
Harald Holmberg hade kunnat välja gallra lite försiktigare, så att han inte glesade ut skogen mer än vad lagen tillåter. Det hade varit lagligt, det hade resulterat i en vackrare skog med högre miljövärden, och virkesproduktionen hade blivit betydligt högre på lång sikt. Men han valde ändå att avverka mer. Varför har ingen frågat honom varför? Därför att svaret inte är politiskt korrekt. Han ville helt enkelt tjäna mer pengar på sin skog, inte vårda naturen.
Skicka en kommentar