RUT; Försvar och vindkraft samsas bättre i andra länder!

"Stridsflyg klarar vindkraft olika
TT-Telegram den 14 december 2010, 01.30

Beslutet att stoppa vindkraftverk i en fyra mils radie runt tio militära flygfält i Sverige är ett udda tilltag. Det framgår av en rapport från riksdagens utredningstjänst, rapporterar Östgöta Correspondenten. Vare sig Danmark eller Nederländerna upplever någon större konflikt mellan stridsflyg och vindkraft. Danska försvarsmakten ska tillfrågas om vindkraft byggs närmare än 12 kilometer och i Nederländerna går gränsen vid sex kilometer runt flygplatsen och 15 kilometer i riktning för start och landning."

Näringsminister Maud Olofsson har uppdragit åt FOI (försvarets forskningsinstitut) att till september nästa år göra en rejäl rapport om hur försvaret och den förnybara energin samexisterar i andra länder. I Sverige har ju som bekant försvarsmakten över en natt vänt 180 grader och kräver nu ingen mer vindkraft inom en radie av 4 mil eller något mindre från tio militära flygfält.

Jag har låtit Riksdagens Utredningstjänst (RUT) göra en första granskning över hur försvar och vindkraft samsas i andra länder, och Östgöta Corren redovisar resultatet i dagens tidning enligt ovan.

De länder som redovisas är Danmark, Nederländerna, Storbritannien och USA. Tyvärr har inte RUTs motsvarigheter i Tyskland eller Spanien ännu rapporterat några besked.

Det finns dock intressanta samstämmigheter i rapporterna från de 4 andra länderna. I länderna närmast Sverige, båda med starka egna flygvapen, förekommer ingen laddad debatt om döda "stoppzoner" (försvarets benämning)mot vindkraft på stora avstånd runt de militära flygplatserna. De avstånd som anges där flygsäkerheten ska börja granskas närmare runt flygplatserna är långt mindre än vad den svenska försvarsmakten nu kräver. Sannolikt kan vindkraftverk byggas även inom dessa zoner, vi får se vad FOI kommer fram till.

I Storbritannien och USA har debatten varit livligare i frågan, men till skillnad från i Sverige förefaller Försvarsintressena att agera mer flexibelt. Ambitionen från både försvarsmakt och samhälle att finna vägar till samexistens förefaller starka, och man lägger stor vikt vid att utveckla tekniken ( t ex vad gäller radaranläggningar) så att alltför stora begränsningar för vindkraften ska kunna undvikas. Några generellare km-angivelser är svårt att utläsa och för militära radaranläggningar nämns betydande skýddsavstånd, men ambitionen är att snäva in dessa genom modern teknik.

Jag tycker alltså att jag har fått belägg för min uppmaning till försvarsmakten att vara mer ödmjuk i förhållande till vindkraften, och även till att regeringen bör ta initiativ till en dialog mellan de båda riksintressena så att både kan samexistera i goda vindlägen närmare flygplatserna än vad försvaret nu vill diktera. Maud Olofssons uppdrag till FOI är en bra början.

Jag lägger in några citat från RUT-rapporten nedan, och den som vill ha hela rapporten kan eposta mig på staffan.danielsson@riksdagen.se

Danmark: "I Danmark finns, liksom i Sverige, ett regelverk som begränsar möjligheterna att etablera vindkraftverk vid militära anläggningar. Vid byggandet av vind¬kraftverk är det i Danmark kommunerna som beviljar tillstånd. För denna prövning har Miljöministeriet utfärdat en vägledning (och alltså inte en lag). Vägledningen innebär att kommunerna ska uppmärksamma att vindkraft¬verk¬en kan påverka försvarsmakten. Kommunerna bör enligt vägledningen alltid höra försvarsmakten om vindkraftverk planeras inom ett avstånd av 12 km från start och landningsbanan. Av vägledningen framgår det:

Opstilling af vindmøller kan desuden være i modstrid med forsvarets interesser, hvad angår flyvestationer, skydeområder, radiokædeforbindelser og radarstationer m.v. Kommunalbestyrelsen bør derfor så tidligt som muligt inddrage Forsvarsministeriet ved planlægning for vindmølleområder inden for en radius på 12 km fra et af forsvarets anlæg.

Enligt uppgift från det danska försvars¬depar¬¬temen¬tet brukar försvarets behov bli tillgodosedda och konflikter är ovanliga. Samma regelverk gäller för försvarets övningsområden inom ett avstånd av 5 km från områdets yttre gräns. Försvarsministeriet ansvarar för samrådet i tillståndsprocessen med bistånd från Forsvarets Bygnings- & Etablissementstjeneste .

Enligt danska utredningstjänsten förekommer inte någon aktuell debatt om en konflikt mellan det danska flygvapnets intressen och byggandet av vindkraftverk. Varken utredningstjänstens eller bibliotekets sökningar kan heller finna exempel på en sådan debatt."

Holland: "Enligt MoD (det nederländska försvarsdepartementet) är gränsen där vindkraftverk inte tillåts för inner horizontal and conical surface 6 km (runt flygfältet) och för funnel ( i längsriktningen) 15 km. För radarstationer är gränsen längre och hinder (t.ex. vindkraftverk) är inte tillåtna såvida inte en utredning visar att störningen är acceptabel. En radarzon uppgår till 28 km, vilket utvärderingar visar är ungefär det avstånd man kan se ett vindkraftverk på (här är formuleringen dock svårtolkad – se not för originaltexten).

Gränserna för både militära flygplatser och radaranläggningar är för närvarande under utredning, liksom den övriga processen som MoD använder när man bedömer planerade vindkraftverks¬byggen. MoD uppger att man håller på att fastställa nya kriterier för att bedöma störningar. Dessa kriterier ska baseras på vad en radar faktiskt kan uppfatta, istället för att baseras på hur mycket av radarsignalerna som går förlorade. En uppgradering av radarsystemen studeras också. MoD och det nederländska Miljödepartementet har fått i uppgift att förbättra möjligheten för radar och vindkraftverk att samexistera. MoD uppger också att man har goda relationer till industrin och att dessa trycker på för att MoD ska anamma en mindre konservativ hållning när det gäller bedömningarna om lämplighet i lokalisering.

Det har vidare enligt den nederländska utredningstjänsten inte förekommit någon egentlig debatt kring vindkraftens störande av radarsystem och flygtrafik – varken civil eller militär. Förklaringen anser man vara intressenternas nära samarbete med varandra .

I en rapport från det nederländska försvarsdepartementet Defence Sustainability Memorandum 2009, 2009-2010, omskrivs relationen till vindkraftsindustrin. Av rapporten framgår att försvaret förbundit sig att begränsa det utrymme man tar i anspråk:

In the National Wind Energy Development Management Agreement (abbreviated to the acronym BLOW in Dutch), the Defence organisation committed itself to “keep[ing] the direct and indirect demand for space for the activities of the Defence organisation as small as possible and to facilitate the generation of 20 mW of electrical power on Ministry of Defence property by 2010.” Indirect demand for space is largely determined by low-flight paths, firing zones and exercise areas in the North Sea, and obstacle-limitation zones around military radar installations."

Storbritannien: " I Storbritannien, precis som i Sverige, finns en intressekonflikt mellan å ena sidan vilja att bygga ut vindkraften för att kunna generera förnybar energi å andra sidan vindkraftens inverkan på flygtrafik, radarsystem och andra verksamheter.

Storbritannien var det första land som systematisk började undersöka vindkraftverks inverkan på radarsystem och hur detta påverkar flyg- och annan verksamhet. 1994 genomförde det brittiska försvarsdepartementet (Ministry of Defence, MoD) de första testerna vilka dock var förhållandevis småskaliga. Den huvudsakliga slutsatsen från dessa undersökningar var att:

Wind turbines cause interference to primary surveillance radars. The responses appear as valid targets on the radar display. Responses cannot be inhibited using normal MTI based techniques since they are generated by a moving structure.

Resultatet innebar att MoD beslutade att departementet skulle rådfrågas om alla vindkraftverk som planerades byggas inom ett avstånd på 60 procent av militära radaranläggningars räckvidd. Detta tolkades i praktiken som avstånd på 74 kilometer. Under november och december 2004 gjordes nya tester för att utreda vindkraftverks inverkan på olika radarsystem. I slutrapporten, som presenterades i augusti 2005, rekommenderades att MoD skulle granska alla planerade vindkraftverksparker inom siktlinjen för luftförsvarsradaranläggningar oavsett avstånd. Förslaget genomfördes och i och med detta försvann den tidigare gränsen om 74 kilometer. Fortsatta tester under våren 2005 gav också insikter i hur problemet kunde hanteras på andra sätt än att se till att förbjuda vindkraftverk i närheten av radaranläggningar.

USA: "I juni 2010 var problematiken kring vindkraftverkens inverkan på militära radarsystem föremål för en hearing i kongressens representanthus med företrädare för bland annat försvarsdepartementet, flygvapnet och intresseorganisationer. De inbjudna uppmanades att redogöra för vilka specifika åtgärder som vidtas för att förbättra granskningsprocessen och för att finna tekniska och finansiella lösningar på problemet. I ett anförande av den biträdande vice försvarsministern på området framhölls behovet av att reformera tillståndsprocessen för att lösa potentiella konflikter på ett tidigt stadium; i detta syfte har försvarsdepartementet under året tagit initiativ till att inrätta ett nationellt samordningsorgan för lokaliseringsfrågor på energiområdet (Energy Siting Clearinghouse). Vidare betonades att departementet och andra nyckelaktörer måste samordna sina forskningssatsningar för att ge högre prioritet åt utvecklingen av tekniska lösningar på problemet eftersom detta är ett kritiskt försvarsintresse givet att man inte kan påverka lokaliseringen av kraftverk i andra länder. Slutligen framhölls att departementet och berörda myndigheter bör se över den planerade uppgraderingen av äldre radarsystem för att bedöma om den är tillräckligt offensiv och i vilken utsträckning den nya radartekniken kan reducera problemen. I det förslag till försvarsbudget för 2011 som antagits av representanthuset konstateras att:

As the construction of wind farms across the nation has increased, new challenges associated with the obstruction of military training routes and radar are emerging. To address these issues and better balance our energy security and military readiness, the bill provides tools to the Department to identify potential conflicts and remedy them in a timely manner."

"I september 2006 publicerades försvarsdepartementets rapport där det fastslogs att vindkraftverken kan försämra radarns förmåga och avsedda funktion, huvudsakligen på grund av att de dels fysiskt skuggar radarn och dels stör radarsignalerna. Slutsatsen i rapporten var i stora drag att satsningar måste göras för att utveckla tekniska lösningar på problemen, men att de lösningar som tills vidare stod till buds var begränsade till att anpassa vindkraftverkens utformning och lokalisering efter försvarsintressena.

I januari 2008 presenterade ett oberoende forskningsråd en ny rapport i ämnet på uppdrag av departementet för inrikes säkerhet (Department of Homeland Security). Forskarna bakom rapporten kritiserade slutsatserna i försvarsdepartementets tidigare rapport och menade att man i stället för att fokusera på lokaliseringsfrågan borde satsa mer kraftfullt på att få fram tekniska lösningar, förslagsvis samfinansierade av regeringen och energibolagen."

Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, vindkraftverk, RUT, stridsflygplan, politik, centerpartiet, moderaterna, socialdemokraterna, riksdagen