Lysande Swedfundskrift om ekonomisk utveckling och bistånd

Swedfund har nyligen givit ut en suverän liten skrift som på 24 glesa sidor sammanfattar världens och Sveriges ekonomiska utveckling från jägarsamhället och till dagens marknadsekonomi.

Den väver in både liberalismen och socialismen i Sverige och Sveriges väg till tillväxt och välfärd.

Skriften heter "Afrikas väg till välfärd" och kan säkert beställas från Swedfund International AB, box 3286, 10365 Stockholm, tel 08-725 94 00.

Den borde användas i skol- och annan undervisning, och på kurser och konferenser, och jag kommer att rekommendera den på min blogg (vilket nu sker) och i andra sammanhang.

Skriften avslutas med att resonera kring Sveriges bistånd. Sedan 1960 har Sverige delat ut över 550 miljarder i bistånd, vilket utgör hela 5 procent av västvärldens totala insatser! (Icke marknadsekonomier som Cuba och de gamla öststaterna har ju aldrig skapat stora resurser, vare sig i de egna länderna eller för att stötta andra.)

Svenskt bistånd har överraskande nog ofta gått till enpartistater, och har uppmuntrat fattiga länder att bygga upp stora offentliga sektorer..

Skriften slutar med följande kloka ord:

"Välfärdsstaten Sverige skapades genom en stark tillväxt, vilket möjliggjordes genom bra förutsättningar för näringslivet. Övriga delar av de underutvecklade regionerna i dagens värld har liknande förutsättningar som Sverige en gång hade. Utvecklingsländerna måste själva skapa sina förutsättningar för tillväxt och långsiktigt hållbar utveckling. Om Sverige kan bistå utvecklingsländerna med rätt verktyg, för att de själva ska kunna skapa ekonomisk tillväxt, så har vi tagit ett stort steg i rätt riktning".

Jag vill också ge några smakprov i övrigt ur skriften:

Världens befolkning ökade kraftigt sedan jordbruket etablerades för 10.000 år sedan. Omkring 2.000 f.Kr hade världens befolkning stigit till cirka 30 miljoner.
Städer uppstod, vilkas betydelse för både äldre och nyare kulturers utveckling inte kan överskattas.

När städerna förföll efter det västromerska rikets fall på 400-talet e.Kr. minskade därefter både handeln och bruket av pengar kraftigt och Europa sjönk i början av medeltiden tillbakak till en nästan helt jordbruksbaserad ekonomi. Handelns betydelse började åter öka från 1300-talet, en del städer började blomstra och den tekniska utvecklingen tog vartefter fart.

Industrialismen tog fart och alltfler länder lyckades på 1800-talet bryta sig ur jordbruksekonomins begränsningar. Jordens befolkning har sedan dess ökat snabbt, från knappt en miljard omkring år 1800, upp mot dagens drygt sex miljarder.

jordbruket nådde Sverige omkring år 4.000 f.Kr. Först vid vikingatidens slut ca 1.000 e.Kr. bildades städer som kunde bedriva handel med kontinenten. I takt med att Sverige på 1600-talet utvecklades till en militär stormakt steg sedan statens kostnader kraftigt och kungar och politiker tvingades därför försöka reglera fram ekonomisk tillväxt. Skatterna, förbuden, subventionerna och monopolen blev därför snart så många och så hårda att allt som inte uttryckligen var tillåtet till slut i praktiken blev förbjudet.

Med tiden blev dock fattigdomen i Sverige alltmer besvärande och i samband med att den första organiserade utvandringen till Amerika tog fart på 1840-talet, genomfördes till slut genomgripande förändringar. Omvandlingen inleddes 1846 med införandet av näringsfrihet, som innebär att alla kunde starta fabriker och öppna affärer och under decennierna därefter genomdrevs en rad ekonomiska och sociala refomer, som på rekordtid skulle omvandla Sverige till en modern industrination.

En aktiebolagsbeskattning infördes i Sverige i mitten av 1800-talet, räntan och banketableringen släpptes fri, regleringar avskaffades, skatter sänktes och in- och utvandringen släpptes fri med mera.

Staten drog sig med andra ord tillbaka och svenskarna fick börja sköta sig själva. Och resultatet lät inte vänta på sig. Omkring 1870 började ekonomin utvecklas så starkt att Sverige redan omkring år 1900 ibland till och med övertrumfade USA i tillväxt.

Reallönerna fördubblades mellan 1918 och 1930 och den flora av privata och offentliga välfärdssystem som vuxit fram på 1800-talet tätnade ytterligare. Sverige blev redan i slutet av 1920-talet ett av världens rikaste länder.

Under andra hälften av 1900-talet höjdes skatterna kraftigt och regleringar återinfördes, vilket tillsammans med tullar och subventioner med tiden ledde till att det svenska näringslivet började förlora i konkurrenskraft. (Detta rättas nu till, min kommentar).

Läs även andra bloggares åsikter om swedfund, afrika, bistånd, sida, marknadsekonomi, politik, centerpartiet, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna

Grattis till ett mycket bra jobb, och framför detta till er alla.