Nu har både Vänterpartiet och Miljöpartiet mitt i brinnande finans- och Greklandskris beslutat sig för att ge järnet för att vi alla ska arbeta 20 till 40 timmar mindre i månaden, dvs upp till 55 dagar mindre per år.
Givetvis till oförändrade årslöner, vilket innebär en lönehöjning med upp till 33 procent...!
Vänsterpartiet föreslår samtidigt en utgiftsexplosion i statsbudgeten genom t ex 90 procents A-kassa och 200.000 fler jobb (eller så) i offentlig sektor, medan Miljöpartiet vill införa betalda friår och knäcka vår industri genom chockhöjningar av allehanda miljöskatter, långt före världen i övrigt.
Och tillsammans i färgskalan så höjer man därutöver bensinskatten och inför en kilometerskatt för lastbilstransporter.
Något mer effektivt sätt att följa Grekland i spåren är svårt att tänka sig, med den skillnaden att grekerna säkert inte skattat ut sin egen industri.
Den trebenta vänsterpallen med dess populistiska utgifts- och skatteexplosioner kommer snabbt att trilla omkull. För Sveriges skull ska jag och Centerpartiet göra allt för att detta ska ske före valet i höst. Alternativet, att det kommer att ske med vänsterpartierna i regeringsställning, vore oerhört trist för Sverige.
Men OK, folket bestämmer, och därför är valkampanjen och tiden fram till den 19 september så väldigt viktig!
Men en pall på tre ben, hur är det möjligt? Vi ser ju ständigt 4 partiledare från de rödgröna vänsterpartierna.
Jag begriper alltjämt inte hur socialdemokraterna kan acceptera att när de tre partiernas ledare framträder så kommer 50 procent av dem från Miljöpartiet, och bara 25 procent från vardera Socialdemokraterna och Vänsterpartiet...?? Kan detta månne vara en delförklaring till MPs goda opinionssiffror, att man får denna unika exponering?
Eller är förklaringen att med tre partiledare istället för 4 på scen så står inte bordet på 4 ben utan pallen på bara tre..?
Läs även andra bloggares åsikter om grekland, utgiftsexplosion, socialdemokraterna, väntserpartiet, miljöpartiet, centerpartiet, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, politik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Staffan, den här gångn träffade du rätt. Jag håller med dig till 100%. Jag har själv undrat över fyrtalet. Ännu ett felgrepp av Mona.
De borgerliga bör kräva att varje parti företräds av en partiledare i kommande valdebatter. Annars sker ju samma fel igen. Alternativet är att alla partier skall representeras av två personer.
Vem har sagt att antalet talrör skall vara två. Varför inte fler? Vilken tjusig debatt det blivit om alla resonerat likadant.
trevligt att vara överens!
Skicka en kommentar