Staten stjäl bönders betesmarksrätter, skyller på EU...

Jag sticker emellan med ett jordbruksinlägg. Ett långt och engagerat sådant, ursäkta...(= läs ni som är intresserade.., av jordbruk, bete, EU eller myndigheter och politik..)

Kan först dock nämna - vilket inte gör inlägget kortare - att jag i måndags var på ett givande besök i Kalmar arrangerat av kommuncentern där. Först ett studiebesök på en fin grisgård hos Daniel och Jennie Juneberg, sedan en givande debatt om försvar och värnplikt med ett tjugotal centerpartister.
Måndagen dessförinnan medverkade jag på Finspångscenterns årsmöte i sträng kyla. Fredrik Blomberg tar över den ledande c-rollen efter den förträfflige Denny Lawroth, som välförtjänst slutar en lång c-gärning som kommunstyrelsens ordförande. Även Fredrik, säkert en helt förträfflig begravningsrådgivare, kommer att göra mycket nytta för Finspång och centerpartiet.
Den i Finspång och Östergötland välkände Hugo Andersson återkommer efter en långvarig paus (var det några decennier?) på fullmäktigelistan, men kan få svårt att hinna med eftersom han också lär toppa landstingslistan. En spännande nytändning som bådar gott!

Nåväl, jordbruk. Och jag är personligen berörd, låt det klart sägas. Men tusentals andra är också berörda.

Vi har en beteshage hemma som säkert betats i många hundra år. Ekar, berg, gräs i en salig blandning. Biolgisk mångfald och pastoral

Vid Eu-inträdet 1995 klassade marken givetvis som betesmark, och jag har sedan dess anmält den varje år till Jordbruksverket och erhållit någon tusenlapp per hektar i betesstöd.

År 2005 frikopplades stödrätterna och jag erhöll ca 5 stycken sådana, vilket årligen ger en viss ersättning enligt ovan. År 2006 - tror jag - gjordes en kontroll där marken naturligtvis godkändes som betesmark. (Dock klagade man på att det var för dåligt betat och gav mig böter, trost att detta enligt mig främst berodde på ett mycket regnigt år och sen kontroll i november).

Under 2009 (och tidigare) har Sverige förhandlat med EU om regelverken för att betesmarker ska klassas som beten, eftersom EU menar att det finns för många träd i en del svenska beteshagar. Efter hårda förhandlingar enades parterna om att det ska vara max 50 träd per hektar, i vissa fall kan 60 träd godtas.

LRF har kritiserat detta, men jag har för min del tyckt att det ändå var bra med ett tydligt regelverk, och att nu får ju vi med betesmark där träden bedöms vara för många välja mellan att hugga ner några och fortsätta med bete, låta marken växa igen eller plantera igen den med gran.

Jag högg bort en del träd för 3-4 år sedan och var övertygad om att mina betesmarker klarade de nya kraven.

I höstas kontrollerades betena igen av länsstyrelsen, inna bläcket hunnit torka på överesnkommelsen EU-Sverige. Den enda person som gjorde kontrollen gjorde i bedömningssporten "hur många träd står här per hektar" bedömningen att det vär något fler än 50.

Jag håller inte med, men OK då. Jag får hugga ner några träd till, så att fortsatt betesstöd kan erhållas och de urgamla betesmarkerna bevaras en tid till. Staten och jag har ju varit överens i flera hundra år, och särskilt de senaste 14, att mina betesmarker är betesmarker, och staten har varje år bekräftat vårt avtal om detta genom att godkänna min ansökan och utbetala pengar.

Men hej, vad jag bedrog mig. För Staten gäller inte samma regler som för alla andra som träffar avtal. Staten kan ensigt bryta ett avtal och hänvisa till "force majeure", dvs Europeiska Unionen.


Jag borde redan vid min EU-ansökan 2005 ha insett att mina betesmarker hade för många träd...??? (Trots att Sverige och EU ju kom överens om nya regler först år 2009!!).

Det faktum att Sverige/Staten/Jordbruksverket/Länsstyrelsen fram till hösten 2009 godkänt mina betesmarker som betesmarker är inget värt, det är de nu inte längre.

Därför drar Staten in mina 4 st betesmarksrätter till sig och jag har inte längre några sådana. Möjligen kan jag också drabbas av återbetalningskrav och böter eftersom jag felaktigt ansökt om och erhållit ersättning för betesmarken sedan 2005 utan att vara berättigad till det....???

Hade kontrollen skett i år , 2005, kommer dock inte några betesrätter att dras tillbaka...?? (Eller var det att återbetalningskrav då inte ska aktualiseras, jag ska kolla).

Hade jag sålt mina stödrätter - det kan man göra - till någon annan för några år sedan skulle Staten ha tagit dessa från denne, eftersom han/hon borde insett att Staten och EU år 2009 skulle överenskomma att betesmarkerna ju inte var betesmarker...??

Sverige kan inte rimligen uppträda så här, i efterhand bryta ingångna avtal och under löpande stödår ändra regelverket och stjäla - jag hittar inget bättre ord - bönders stödrätter. Självfallet skulle man uppmärksammat oss på de med EU överenskomna nya regelverken och givit oss alternativen att anpassa betesmarkerna eller göra skog av dem.

Jag och många kommer att hävda vår rätt så långt vi kan i domstolssystemet och genom anmälan till de ombudsman som ska skydda medborgarna mot övergrepp från myndigheter/Staten. Ta inte våra stödrätter ifrån oss.

Staten och vi är ju överens om värdet av att hålla dessa betesmarker öppna, utan EU-stöden riskerar ju de att planteras igen, trost att ingen vill det.

Självfallet kommer frågan också att ställas till regeringen och berörda statsråd, menar ni att myndigheterna verkligen kan agera så här; orättmätigt, olikabehandling av medborgare, skönsbedömning, "postuma" beslut.

Jag vet att myndigheterna har en självständighet i Sverige - som jag egentligen ifrågasätter , jag har motionerat om att utreda ministerier som i nästan alla andra länder - men visst går det ibland också att ta initiativ om saker går fel. Jag hoppas att mitt mångordiga exempel ovan är ett exempel på detta.

Läs även andra bloggares åsikter om betesmark, jordbruk, lrf, centerpartiet, jordbruksverket, EU, eu-stöd, JO