Allvaret i Afghanistan bevisas återigen dramatiskt genom de 5 skadade två soldaterna, varav två allvarligt skadade. Och deras tolk dog.
Min kollega Allan Widman (FP) i utskottet skriver insiktsfullt om detta på sin blogg.
Denna gång var det en vägmina, en annan gång ett eldöverfall, en tredje gång en massmordsterrorist (min beteckning på "självmordsbombare") på någon marknad eller nära någon militärförläggning.
De internationella freds- och säkerhetsstyrkorna i Afghanistan ska långsiktigt stödja Afganistans väg framåt och förhindra inbördeskrig och terror genom att stödja uppbyggnaden av Afghanistans egna arméstyrkor och poliser.
Engagemanget är långsiktigt.
Det var glädjande att stödet på socialdemokraternas kongress var så stort för detta, trots en mycket svårförståelig argumentation från Maj-Britt Theorin och Thage G. Peterson med flera som kräver att FN och Sverige ska lämna Afghanistan och släppa loss ett förödande inbördeskrig och kanske Talibanernas återkomst med allt vad det innebär. Vi har ju facit i vad som skedde under deras maktperiod, avrättningar, fundamentalististisk diktatur, extrema sharialagar, förstörda och stängde flickskolor, kvinnors extrema underordning osv.
Idag har Utrikesutskottet beslutat att gemensamt med Försvarsutskottet i ett nytt sammansatt utskott behandla regeringens proposition om fortsatt svenska fredsfrämjande insatser i Afghanistan under kommande år. För att tydligt markera att engagemanget är långsiktigt och med tanke på de hotbilder som finns skedde behandlingen snabbt och utskottets betänkande är redan klart.
Det finns dock reservationer, Vänsterpartiet vill som bekant "lämna Afghanistan åt sitt öde" genom att Sverige och övriga länder ska upphöra med sina militära fredsinsatser.
Och Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill se över den svenska Afganistaninsatsen med formuleringar som kan ge ett intryck av ett rätt kort tidsperspektiv. Till detta får vi återkomma i riksdagsdebatten den 18 november.
Läs även andra bloggares åsikter om afghanistan, isaf, försvar, försvaret, centerpartiet, politik, miljöpartiet, socialdemokraterna, FN, swecon
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Helikopterfrågan inom Försvarsmakten har handlagts på ett exempellöst klantigt sätt, vad gäller upphandling mm. Att göra sig av med äldre med fungerande
materiel innan leverans av ny dito hunnit ske!!! Det är hög tid att Försvarsmakten lär sig hur man handlägger saker och ting i det civila näringslivet.
Tar man del av erfarenheter från länder som deltagit i krig finner man att den enskilde soldatens totala stridsvärde hänger samman med vetskapen om att skulle det råka hända något allvarligt kommer hans förband att se till att han så snabbt som möjligt kan få bästa möjliga vård.
Att vara utan egna helikoptrar i den riskfyllda miljö som engagemanget i Afghanistan innebär stärker knappast engagemanget hos våra medverkande. Det är en helt annan sak att nöta kontorstolar på Högkvarteret och flytta kartnålar på lägeskartor mot att patrullera i områden där man inte vet vad som väntar efter nästa vägkrök.
Det satt långt inne med att byta ut opansrade Toyota Landcruiser mot "Galten". Hade de fem soldaterna färdats i en Toyota skulle de ha fått resa hem i body-bags...
Per Sjöswärd, Rimforsa
Staffan,
Du skriver om Talibanernas avrättningar, fundamentalistiska diktatur, extrema sharialagar, förstörda och stängde flickskolor, kvinnors extrema underordning osv. Har det inte slagit dig att detta är en del av Islam. Vilka lagar tror du gäller för närvarande i Afghanistan? Romersk rätt?
Att man följer sharialagarna i ett muslimskt land är inget som vi i väst behöver ha synpunkter på, det är en viktig och integrerad del av religion och kultur. Själva avrättandet har man dessutom gemensamt med våra allierade USA och vår handelspartner Kina. Det är sättet att avrätta som skiljer. Är en stening i Saudiarabien inte att beteckna som "extrem shariatillämpning" - det landet har vi ju utmärkta förbindelser med?
Det vore mer hedervärt att vi koncentrerar oss på de, från vår kultur och våra lagar, avvikande händelser som sker i vårt eget land, typ "klädpoliser" i förorten, hedersvåld, rekrytering av ungdomar till terrorism mm. I dessa fall har vi däremot en missriktad tolerans. Man kan tolerera sig åt h-lv-t- också.
Är det din uppfattning att vi i internationella sammanhang skall vara toleranta bara mot kulturella och religiösa företeelser som inte avviker från hur vi beter oss i väst, medan vi på hemmaplan intar motsatt attityd?
Varför så bråttom med regeringsproppen och utskottsbehandlingen av densamma? Varför inte - för en gångs skull - vara kloka och avvakta det amerikanska beslutet, som förmodligen kommer vad det lider. Där finns ju alla alternativ med i diskussionen, allt från COIN och nationbuilding till att bara gå efter Al Qaida (helst från luften), allt från inga förstärkningar alls till 40.000 man, allt från en årlig kostnad av 0 $ till en kostnad av 50 miljarder $ för truppförstärkningar. Hur blir den nya strategin?
Långsiktighet eller kortsiktighet avgör nog inte Sveriges regering. Vi kommer nog att lämna eller stanna kvar i takt med övriga nationer - läs USA.
Ett alternativ som verkar segla upp i den amerikanska debatten är att hänvisa till korruptionen i landet och kanske använda detta som en förevändning för att lämna landet förr än vi anar.
Hur turerna går (inför en någorlunda öppen ridå) framgår av artikel i New York Times.
http://www.nytimes.com/2009/
11/13/world/asia/13eikenberry.
html?_r=1&hp
Skicka en kommentar