lördag, maj 26, 2007

signalsamsyn finns - men Bodström vill konfrontation

Samsyn finns om signalspaningen – Bodström obstruerar och far med osanning

Efter 11 september 2001 i New York tillsätter regeringen flera utredningar för bättre säkerhet, bl a om utvidgad signalspaning även i tråd. Utredningen föreslår efter några år att signalspaningen ska omfatta både etern och tråd/kabel.
Regeringen tar fram departementspromemoria, remissbehandlar men kommer inte till skott. Tiden går och regeringen är handlingsförlamad beroende på motsättningar mellan olika myndigheter och departement där Thomas Bodström är en ledande aktör. S tar 2006 kontakt på våren kontakt med de borgerliga partierna för att förankra ett förslag, så kommer valet och fem år har gått utan att s-regeringen kommit till skott..
Den nya regeringen skärper integritetsskyddet i flera avseenden i socialdemokraternas efterlämnade förslag, tar kontakt med den socialdemokratiska oppositionen och lägger en proposition till riksdagen. Det har gått fem år sedan frågan började utredas, terrorhoten ökar i världen och Sverige skickar allt fler utlandsstyrkor, signalspaningen bedrivs under rätt lösa regelverk som behöver skärpas samtidigt som utvidgning sker till även trådburen kommunikation.
S i riksdagen lämnar två typer av kommentarer, försvarsutskottets ordförande Ulrika Messing sansade kommentarer av typen att det här är viktiga frågor för landet och vi ska konstruktivt studera förslagen. Justutieutskottets ordförande Thomas Bodström sågar däremot förslaget som integritetskränkande och att det här landar säkert i bordläggning enligt grundlagens minoritetsskyddsregler. (Samma regler som ledde till att Bodströms eget förslag om buggning fått bordläggas, vilket han uppenbarligen inte glömt…).
S lägger en kort motion med avslagsförslag på propositionen. Det visar sig råda en bred enighet i grundfrågan, att signalspaning behövs som världen ser ut, och att den behöver bedrivas även i tråd. Efter en tid presenterar s 10 kortfattade punkter av varierande tyngd och kvalitet med sina krav för att stödja propositionen.

Allianspartierna i utskottet presenterar i mitten av maj ett första förslag till s om utskottsbetänkande där s krav tillmötesgåtts i betydande utsträckning. S dröjer med svaret. Tisdagen den 22 maj tas texten upp till diskussion på utskottssammanträdet, s hänvisar till förtroenderådsdiskussioner senare samma dag och ger inga synpunkter.
Onsdag 23 maj kommer s med sina ändringsförslag bl a innefattande en utredning om domstolsprövning i vissa fall. I SvD tisdag och onsdag har försvarsminister Odenberg kommenterat förhandlingarna och frågan om generell domstolsprövning om tillstånd och sagt att det inte är möjligt.
S reagerar på detta och anser att uttalandena försvårar förhandlingarna, Peter Jonsson säger sent på onsdagen till TT att ”det har gjort det svårare men processen fortsätter”.

Försvarsministern talar på onsdagskvällen med s gruppledare Britt Bohlin och gör fullständigt klart att han i stort accepterar s ändringsförslag inklusive utredning om domstolsprövning i särskilda fall, och vill bara ha bekräftat att s riksdagsgrupp står bakom ändringsförslagen. Hon ska återkomma.

Dagen efter den 24 maj utlyser så s en pressträff kl 14.30 och Thomas Bodström hävdar där dels att regeringen avbrutit förhandlingarna, och dels att ”man sagt blankt nej till domstolsprövning”. Därför kommer s att begära bordläggning.
Försvarsminister Odenberg säger i en TT-kommentar bl a detta:
”Mikaal Odenberg säger att en uppgörelse var nära. Han var beredd att göra upp med socialdemokraterna och han hade haft kontakt med partiets gruppledare Britt Bohlin Olsson.
- Så sent som i onsdags informerade jag Britt Bohlin Olsson om att vi kunde göra upp på de förslag som Peter Jonsson skriftligen presenterat i försvarsutskottet. Vad vi ville ha var försäkringar om att hela den socialdemokratiska gruppen ställde upp på det, säger han.
I uppgörelsen skulle ingå en utredning om att domstolsprövning kunde ske när spaningen riktades mot en enskild person, att sökbegreppen skulle finnas med i den initiala tillståndsprövningen, en ändrad myndighetsorganisation och en kontrollstation 2010.”

Jag vet att detta är helt korrekt.
Det är en ny erfarenhet för mig att förhandla i riksdagen utifrån min utskottsplats för centerpartiet. S har uppenbarligen varit inbördes mycket splittrade liksom tidigare i regeringen. Man har ändå förhandlat och vi stod mycket nära varandra enligt ovan.
Då lyckas, som jag ser det, Thomas Bodström få gehör för det han drivit hela tiden, att s inte tar ansvar för ett gemensamt beslut utan går emot förslaget trots att enighet förelåg. Vilket jag tycker är mycket anmärkningsvärt i en viktig fråga för landets säkerhet där partierna av tradition försökt uppnå en bred samsyn.
Socialdemokraternas avhopp i detta läge går naturligtvis inte att motivera och tyvärr väljer då Thomas Bodström att helt enkelt ljuga. Det är trist att inifrån se hur en jurist och f.d. justitieminister far med osanning.
Vari ligger då verklighetsförfalskningen? Jo, helt enkelt däri att Bodström bortser från Odensbergs klara besked till Britt Bohlin om sin – och alliansens – beredskap att gå s till mötes, och istället väljer att vända sig mot hur Odenberg dessförinnan citerats i några tidningsartiklar, vilka dels är tidningsartiklar och dels är överspelade efter Odenbergs direkta samtal med Britt Bohlin.
Enda möjligheten för att Bodström inte far med medveten osanning är att han inte kände till samtalet mellan Odenberg och sin egen gruppledare Britt Bohlin, vilket självfallet vore utomordentligt anmärkningsvärt. (I så fall borde frågan alltfort vara möjlig att få en bred enighet kring!)
Och min uppfattning inför vårt utskottssammanträde på tisdag den 29 maj är att får omsorgen om landet och det faktiska sakläget avgöra borde vi kunna få en bred enighet kring det som vi och s var överens om i onsdags! Fortsätter s att styras av Bodströms vilja till konfrontation trots befintlig samsyn är partiet – tycker jag – på fel och farlig väg.

1 kommentar:

Lasse E sa...

Det viktiga nu är nog att se framåt. Använd det kommande året till att granska FRA:s verksamhet efter kalla krigets slut. Vi måste vara säkra på att det går att lita på FRA. Idag finns för många frågetecken.

Två av de utredningar som du refererar till har bland annat riktat kritik mot den bristande tillsynen av FRA. Sanningen är att ingen vet i vilken utsträckning enskilda har drabbats av eterspaningen.

Ingen lagreglering i världen kan i så fall reparera de redan utförda kränkningarna. Däremot kan det finnas nyttiga lärdomar att dra inför behandlingen av propositionen 2008.
Den nuvarande FRA-chefen har välkomnat en granskning från integritetssynpunkt. Uppenbarligen har även han insett att myndigheten har vissa trovärdighetsproblem.