Förenkla EUs tvärvillkor!

Några rader från jordbrukets verklighet, och byråkratin, utifrån mitt lantbruksföretag.

Företaget omfattar över 100 ha åker, som brukas av goda grannar. Vi har ett häststall med ca 30 boxar och ca 9 ha betesbackar.

I november förra året kontrollerades betesmarkerna. Ena betet fick OK, det andra fick kritik på några punkter; dåligt betestryck och slyuppslag på kanske 5 procent av ytan (som jag skulle, men inte blivit av, röjsågat,görs i vår).

Det lägre betestrycket beror på att det de två senaste åren varit färre hästar som valt bete, de allra flesta har stått i stallet med rastbeten, eller åkt iväg på sommarbete annorstädes. Detta är svårt att förutsäga, och det är heller inte så enkelt att snabbt hitta andra betesdjur, tillgången är ju begränsad. Så jag har istället kompletterat med röjning - låt vara med försening - och med att slå av en del med gammal åker med betesputsare.

Länsstyrelsens kontrollant redovisar bristerna enligt ovan, och man drar av erhållna EU-stöd för åren 2001-2006 på runt 5.000 kr. OK, det kan diskuteras att gå tillbaka till 2001, när bristerna härrör från 2006, men OK. Bötesstraffet är knappt ett halvt års betesstöd.

Men inte nog med det. Det ska bli ett straff till. EU har beslutat om s.k "tvärvillkor", där Sverige i vanlig ordning kräver allra mest av sina bönder. Vilket självfallet då också ger högst böter för just de svenska bönderna.

Att jag följt alla andra regelverk för åkrar och grödor, och för 90 procent av betet, betyder inget. Utöver återkrävda betesstöd slår tvärvillkoren till, och 5 procent av alla erhållna EU-stöd för 2006 ska återbetalas, ca 20.000 kr. Totalt straff för bristerna enligt ovan blir då två års betesstöd ungefär. Hade jag - eller någon annan- endast brukat betesmarken och några ha åker, hade tvärvillkorsstraffet varit kanske 500 kr. Straffet drabbar alltså inte lika utan slår till hårdare ju större företaget är. Hade jag också haft mjölkkor eller köttdjur hade straffet blivit kanske 30 eller 40.000 kr.

EU har nu på några andra länders initiativ tagit upp en diskussion om regelverket för tvärvillkoren. Jordbruksministern har också begärt ett underlag hur den svenska utformningen är, och det är bra.

Min uppfattning, utifrån min egen verklighet, är att det självfallet ska kontrolleras att EU-ersättningarnas krav uppfylls på gårdarna. Lantbruk är samtidigt en biologisk produktion och just betes- och miljöersättningarna är delvis en bedömningssport hur precist varje del ska uppfyllas varje enskilt år. Väderlek och djurtillgång varierar oundvikligen. Betet ska bestå över tid och inte växa igen, självklart. Men hur långt kan och ska man gå i krav för det enskilda året.

Jag accepterar självklart återkrav på rimlig nivå för förseningar i åtgärder o dyl. Men dubbla straff för samma misstag, och straff som slår olika beroende på gårdens förutsättningar, det förefaller inte rätt.

I kampen för lika villkor med andra EU-länder, och för enklare regelverk och mindre byråkrati, är det angeläget att se över den nya tvärvillkoren, både i EU och inom Sverige, enligt min uppfattning.

Det förs en debatt i Sverige att man som riksdagsledamot bara ska deltaga i den politiska debatten inom områden där man själv inte har någon erfarenhet. Jag tror i grunden det är bra att riksdagen består av människor med bred erfarenhet av verkligheten som löntagare och företagare, och som kan diskutera politiken utifrån sina egna erfarenheter och politiska värderingar.