söndag, juni 04, 2006

upphovsmannarätt contra "allemansrätt"

Jakten på fildelare blir allt intensivare. Hollywood och USAs regeringen har legat på Sverige att agera gentemot det här Piratföretaget. Oklarhet råder om juridiken kring detta, många småföretagare som nyttjat berödra servrar drabbas nu.

Visst är grundprincipen att upphovsmannarätten gäller och ska respekteras. Men någonstans går en gräns när en låt eller film blir "allmän egendom. Jag kan nynna eller sjunga en låt utan krav på upphovspengar, jag kan lyssna på en kompis cd-skiva utan bekymmer.. med sedan börjar det att brännas. Kan jag kopiera hans cd eller lägga in på min mp3 från hans dator?, kan jag skicka till någon eller flera via nätet?
Det är oerhört lätt att kopiera och distribuera både musik och filmer. Att upphovsmannarätten gäller all originalförsäljning, all CD-försäljning osv är givet. Men var går gränsen när upphovsmannarätten börjar övergå till en "allemansrätt". Jag undrar om inte den nya teknikens möjligheter kan leda till ett paradigmskifte där det man har producerat - musik eller film - skrider sig snabbare än någonsin över världen, men där en del av den spridningen blir till "allmän egendom" och där upphovsmakaren således inte får betalt i alla läger.
Däremot har upphovsmakaren alltid rätten till originalförsäljning, och till att skicka med allehanda erbjudanden i CD:n eller internethemladdningen. Det kan också vara så att de flesta som ladder ner från kompisar i många fall också skaffar originalet, liksom att spridningen via kompisar osv ökar intresset för prodkterna liksom möjligheterna att ta betalt för dem för upphovsmakaren.

Centerpartiet lägger som bekant stor vikt vid integriteten för oss som människor, och jag är starkt oroad över utvecklingen där internetpoliser spejar på allas datortrafik och kan göra raider in i våra hem och ta våra datorer.
Anipriatbyrån lär enligt uppgift ha registrerat 400.000 svenskar som tagit hem filer från internet, det känns i så fall mycket tveksamt.

Johan Linander, centersn man i justitieutskottet bevakar dessa frågor bra, och jag stöder helt hans initiativ nyligen med KU-anmälan för det eventuella ministerstyret i frågan.

jag tänker nog agera också, om jag hittar rätt vinkling.

2 kommentarer:

Lars Andersson sa...

Bra Staffan!

Det känns helt rätt med en markering i den här frågan även om du själv erkänner att du inte vet riktigt vad du tänker hitta på för utspel.

Naturligtvis har du rätt i att det som händer är exempel på att musikaliska distributionsföretag försöker se om sitt eget hus. Distributionsföretagens omtanke om verkens konstnärliga upphovsmän eller upphovskvinnor är inget annat än svepskäl för att hindra en sund utveckling. De konstnärliga upphovsmän och upphovskvinnor som vill få ut sina alster på marknaden har i själva verket starkt intresse av att sälja sina verk direkt över nätet i stället för att låta distributionsföretagen mjölka ur vinsten.

Anonym sa...

Tack Staffan för att du tar upp konflikten lite förutsättningslöst.

Självklart måste vi först hävda skaparens äganderätt till sitt arbete, i andra hand distributören. Skaparen av text, musik, film eller uppfinningar måste själv få avgöra kvalite' och omfattning av gratisprover. Stöld är stöld, även här.

Men det är langarna man ska sätta åt, precis som man nu gjort, även om missbrukarna blir sura. Det är helt oacceptabelt att bomba polis och departement för att man är sur. Därför är det nödvändigt att säkra spårbarheten i det goda samhället, både för teletrafik och livsmedel.